27.5.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 172/17

1.

Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande, där man identifierar kunskaper, färdigheter och attityder som är nödvändiga för att utveckla digital kompetens (2) som en av de nyckelkompetenser som alla individer behöver för att förverkliga och utveckla sig själva samt för aktivt medborgarskap, social integrering och sysselsättning (3), och där man lyfter fram utbildningens centrala roll när det gäller att säkerställa att alla ungdomar får möjlighet att utveckla och förbättra denna kompetens,

2.

slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 22 maj 2008 om främjande av kreativitet och innovation genom utbildning, där man särskilt framhåller lärarnas och inlärningsmiljöns avgörande roll för att främja och stödja varje barns kreativa potential (4),

3.

rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (5), där man anger att ett av de fyra strategiska målen för ramen är att öka kreativiteten och innovationsförmågan på alla utbildningsnivåer och där man identifierar tillägnandet av övergripande nyckelkompetens, t.ex. it-färdigheter, som en central utmaning i detta avseende,

4.

rådets slutsatser av den 27 november 2009 om mediekompetens i den digitala miljön, där man betonade behovet av att främja en ökad tillgång till ny teknik men också ansvarsfull användning av denna (6),

5.

rådets slutsatser av den 20 maj 2011 om förskola och barnomsorg (7), där det konstaterades att förskola och barnomsorg av hög kvalitet är ett komplement till familjens centrala betydelse och lägger den nödvändiga grunden för språkförvärvande, framgångsrikt livslångt lärande, social integration, personlig utveckling och anställbarhet samt främjar förvärvande av både kognitiva och icke-kognitiva färdigheter,

6.

rådets slutsatser av den 29 november 2011 om kulturell och kreativ kompetens och dess betydelse för uppbyggnaden av Europas intellektuella kapital (8), där man erkände sådan kompetens som en källa till smart och hållbar tillväxt för alla i Europa, särskilt genom utvecklingen av innovativa produkter och tjänster,

7.

rådets slutsatser av den 29 november 2011 om skyddet av barn i den digitala världen (9), där man betonar vikten av att öka medvetenheten bland barn om de potentiella risker som de möter i den digitala världen och efterlyser konsekvens i främjandet av onlinesäkerhet och mediekompetens i skolor och i förskoleverksamhet och barnomsorg,

8.

rådets slutsatser av den 26 november 2012 om läs- och skrivkunnighet, där det påpekas att den nya teknikens effekter på läs- och skrivkunnigheten ännu inte har utnyttjats fullt ut av utbildningssystemen och att en översyn av läromedel och lärometoder mot bakgrund av ökad digitalisering samt stöd till lärarna vid användning av ny pedagogik kan förstärka motivationen hos eleverna (10),

9.

rådets slutsatser av den 26 november 2012 om den europeiska strategin för ett bättre internet för barn (11), där det understryks att utbildningssektorn och föräldrarna har en viktigt uppgift när det gäller att hjälpa barn att på ett säkert och gynnsamt sätt utnyttja de möjligheter som internet erbjuder samt att lärarna och föräldrarna behöver stöd och utbildning för att hänga med i den ständigt förändrade tekniken,

10.

rådets slutsatser av den 20 maj 2014 om effektiv lärarutbildning, där man betonar vikten av att lärarna lär sig hur verktyg för digitalt lärande och öppna lärarresurser fungerar tillräckligt väl för att på lämpligt sätt kunna använda verktygen och resurserna i undervisningen och göra det möjligt för eleverna att utveckla sin digitala kompetens (12),

1.

främjande av kreativitet, innovation och digital kompetens genom utbildning under de tidiga barndomsåren (13) kan skapa fördelar senare, genom att lägga grunden för vidare lärande, göra det möjligt att utveckla kunskaper till en mycket högre nivå och allmänt förbättra varje barns förmåga att utveckla kreativt och kritiskt tänkande och att bli ansvarsfulla medborgare i morgondagens Europa, rustade för att möta utmaningarna i en alltmer sammankopplad och globaliserad värld,

2.

förmågan till innovation och utveckling av nya produkter och tjänster i stor utsträckning bygger på att man tar tillvara fördelarna med den digitala revolutionen som lett till att ekonomier och samhällen omvandlas med en förbluffande hastighet, vilket innebär att ekonomisk framgång under årtiondena framöver bland annat kommer att vara beroende av medborgare som uppvisar kreativ och innovativ förmåga och som har hög digital kompetens,

3.

Europa, för att möta den växande efterfrågan på digitalt kompetenta användare och IKT-experter, behöver ta itu med den utmaning som det innebär att ge varje medborgare möjlighet att frigöra sin kreativa och innovativa potential och att utveckla sin digitala kompetens genom livslångt lärande,

1.

Utbildningssystemen spelar, tillsammans med icke-formellt och informellt lärande, en grundläggande roll i utvecklingen av kreativ och innovativ förmåga från tidig ålder som nyckelfaktorer, inte bara för att öka framtida ekonomisk konkurrenskraft och anställbarhet utan också, vilket är lika viktigt, för att främja självförverkligande och personlig utveckling, social integrering och aktivt medborgarskap.

2.

Lärare och förskolepersonal har en grundläggande roll att spela när det gäller att stimulera barns nyfikenhet, fantasi och experimentlust och hjälpa dem att utveckla grundläggande färdigheter och särskilda kunskaper men också de övergripande färdigheter som krävs för kreativitet och innovation, t.ex. kritiskt tänkande, problemlösning och initiativförmåga.

3.

Att lära genom att leka, vilket kan innefatta spel och digitala verktyg med pedagogiskt värde, stimulerar inte bara fantasi, intuition och vetgirighet utan också förmågan att samarbeta och lösa problem och är därför viktigt för varje barns utveckling och lärande, särskilt under de tidiga barndomsåren.

4.

Allt detta har betydelse för moderniseringen av pedagogiska metoder, undervisningsresurser och inlärningsmiljö liksom för lärares och förskolepersonals grundutbildning och fortbildning, där man måste säkerställa att de kan främja kreativitet och innovationsförmåga hos barn genom att visa på dessa aspekter i sin egen undervisning.

5.

Digitala verktygkan inte användas som ersättning för klassrumsverksamhet, erfarenhet och material, men tillhandahållandet av sådana verktyg och införlivandet av dem i undervisnings- och lärandeprocesserna kan, där så är lämpligt, både bidra till att öka kvaliteten och effektiviteten i lärandet och förstärka elevernas motivation, förståelse och inlärningsresultat.

6.

Effektiv och åldersanpassad utveckling av digital kompetens inom förskoleverksamhet och primär utbildning får betydande konsekvenser i fråga om pedagogiska metoder, utvärdering, pedagogiska resurser och inlärningsmiljöer samt när det gäller att bidra till att minska den digitala klyftan.

7.

Lika viktigt är att detta får konsekvenser för grundutbildning och fortbildning både när det gäller lärare och förskolepersonal, för att säkerställa att de utvecklar förmågan, metoderna och färdigheten att främja en effektiv och ansvarsfull användning av ny teknik för pedagogiska ändamål och att stödja barnen i utvecklingen av digital kompetens.

8.

I en värld där många barn tenderar att känna sig mycket bekväma med digitala medier spelar utbildning också en viktig roll för att främja säker och ansvarsfull användning av digitala verktyg och för att utveckla mediekompetens, dvs. förmågan att inte bara ta del av innehåll som skapats digitalt utan också, vilket är ännu viktigare, att tolka, använda, dela, skapa och kritiskt granska sådant innehåll.

1.

uppmana lärarutbildningsinstitutioner, institutioner för utbildning av förskolepersonal och fortbildningsanordnare att anpassa sina program till nya inlärningsverktyg och att utveckla lämplig pedagogik som syftar till att främja kreativitet och innovationsförmåga från tidig ålder,

2.

uppmana utbildningsanordnare eller relevanta myndigheter, beroende på vad som är lämpligt, att på en lämplig nivå utrusta skolor och förskolor för att främja kreativ och innovativ förmåga,

3.

uppmana anordnare av grundutbildnings- och fortbildningsprogram för både lärare och förskolepersonal att beakta effektiva metoder för att stimulera nyfikenhet, experimenterande, kreativt och kritiskt tänkande och kulturell förståelse, exempelvis genom konst, musik och teater samt att undersöka potentialen i kreativa partnerskap.

4.

verka för utveckling av formellt, icke-formellt och informellt lärande för barn som syftar till att främja kreativitet och innovationsförmåga samtidigt som föräldrarnas och familjens viktiga roll erkänns,

5.

underlätta tillgång till och främjande av IKT och utveckling av digital kompetens genom åldersanpassad exponering för och integrering av digitala verktyg inom förskoleverksamhet och primär utbildning, samtidigt som man erkänner föräldrarnas och familjens viktiga roll och de olika inlärningsbehov som finns vid olika åldrar,

6.

uppmuntra utvecklingen och användningen av digitala verktyg för undervisningsändamål och av pedagogiska metoder som kan bidra till att förbättra färdigheter på alla områden – inbegripet särskilt läs- och skrivkunnighet, räknefärdighet, matematik, naturvetenskap, teknik och främmande språk – i syfte att möta några av de utmaningar som lyfts fram i internationella studier på senare tid (14),

7.

uppmana utbildningsanordnare eller relevanta myndigheter, beroende på vad som är lämpligt, att på en lämplig nivå utrusta skolor och institutioner som tillhandahåller förskoleverksamhet för att främja åldersanpassad utveckling av digital kompetens, särskilt genom att utöka tillhandahållandet av olika digitala verktyg och digital infrastruktur,

8.

uppmuntra lärar- och förskolelärarutbildare, lärare, förskolepersonal och skolledare – både under grundutbildning och fortbildning – att själva utveckla en tillräcklig nivå av digital kompetens, bl.a. förmågan att använda IKT för undervisningsändamål, och att utveckla effektiva metoder för att främja mediekompetens från tidig ålder,

9.

undersöka potentialen hos digitala verktyg till stöd för lärande i olika miljöer och tillhandahålla mer individualiserade metoder för inlärning, med hänsyn till vitt skilda förmågor – från högt begåvade till de med sämre färdigheter – samt med hänsyn till barn från mindre gynnade miljöer och barn med särskilda behov,

10.

främja kommunikation och samarbete mellan skolor och mellan lärare på regional, nationell, europeisk och internationell nivå, bland annat genome-vänskolekontakter,

11.

undersöka möjligheterna till samarbete med aktörer inom öppen källkod om innovativa undervisningsverktyg och digital kreativitet,

12.

vidta åtgärder för att främja medieundervisning och mediekompetens, särskilt säker och ansvarsfull användning av digital teknik i förskoleverksamhet och primär utbildning,

1.

vidta lämpliga åtgärder och ta lämpliga initiativ för att främja kreativitet, innovationsförmåga och digital kompetens i förskoleverksamhet och primär utbildning och därvid på ett effektivt sätt använda EU-resurser såsom Erasmus+ och den europeiska struktur- och investeringsfonden för att stödja sådana åtgärder och initiativ,

2.

främja och utveckla samarbete, utbyte av god praxis och ömsesidigt lärande om främjande av kreativitet, innovationsförmåga och digital kompetens i förskoleverksamhet och primär utbildning samt genom icke-formellt och informellt lärande,

3.

genom forskning identifiera exempel på de effektivaste metoderna för lärare och förskolepersonal på varje stadium inom förskoleverksamhet och primär utbildning för att hjälpa barn att utveckla kreativ och innovativ förmåga samt för att utveckla digital kompetens, och i detta sammanhang i förekommande fall överväga att genomföra centrala principer i kvalitetsramen för förskolan,

1.

fortsätta det pågående arbetet i arbetsgrupperna inom Utbildning 2020 för övergripande färdigheter samt för digitalt lärande och e-lärande för att främja kreativitet, innovation och digital kompetens från tidig ålder, där så är lämpligt,

2.

främja samarbete och ömsesidigt lärande på europeisk nivå, både inom ramen för den strategiska ramen Utbildning 2020 och genom programmet Erasmus+,

3.

fortsätta tillsynen över de områden som omfattas av dessa slutsatser inom ramen för befintliga verktyg och rapporter samtidigt som man undviker ytterligare administrativa bördor.

—

ISCED-nivå 0.2 (förskoleutbildning): ”Utbildning som är utformad för att stödja tidig utveckling som förberedelse inför deltagande i skola och samhällsliv. Program utformade för barn från 3 års ålder till skolstart.”

—

ISCED-nivå 1 (primär utbildning): ”Program som vanligtvis är utformade för att ge eleverna grundläggande färdigheter i att läsa, skriva och räkna och för att lägga en god grund för lärande.”