|
8.7.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 223/7 |
Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel
(2015/C 223/08)
Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1).
SAMMANFATTANDE DOKUMENT
”VARAŽDINSKO ZELJE”
EU-nr HR-PDO-0005-01132 – 25 juni 2013
SUB ( X ) SGB ( )
1. Namn
”Varaždinsko zelje”
2. Medlemsstat eller tredjeland
Kroatien
3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet
3.1 Produkttyp
Klass 1.6 Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
3.2 Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i punkt 1 är tillämplig
”Varaždinsko zelje” är en grönsak som härstammar från den autoktona bevarandesorten av vitkål från området Varaždin (Brassica oleracea var. capitata f. alba). Kålhuvudet är platt, bladen är kompakta i den övre delen och något mer löst knutna i den nedre delen, beroende på växtförhållandena. Bladen är hårt vecklade runt huvudet och täcker två tredjedelar av ytan. När kålen är mogen och redo för skörd brukar kanterna på de yttre bladen börja vika sig uppåt. Bladen är tunna och har framträdande nerver. Huvudnerven har en tjock bas, särskilt på de yttre bladen. Bladkanten är obruten. Bladen är ljust olivgröna. Kålen har en besk smak med skarpa undertoner, och en frän doft av färsk kål. Minsta torrsubstanshalt är 8 %, och den minsta sockerhalten är 40 g/kg. De inre bladen på ett moget kålhuvud är gulvita. Kålens inre del är särskilt lång och kan sträcka sig uppemot två tredjedelar av kålhuvudets höjd. Den inre delen är egentligen en stam med korta internodier och en hjärtformad knopp. Roten på ”Varaždinsko zelje” är mycket kraftig och stammen är mycket framträdande. Trots att den är en sen variant som tål kyla väl kan den även odlas som vårkål. På grund av dess särskilda form och elastiska blad används ”Varaždinsko zelje” traditionellt till tillagning av lokala hemlagade specialiteter.
3.3 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)
—
3.4 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området
Odlingen av ”Varaždinsko zelje”, från fröplantor till skörd, sker inom det geografiska område som anges i punkt 4.
3.5 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning, etc. av produkten som avses med det registrerade namnet
—
3.6 Särskilda regler för märkning av den produkt som avses med det registrerade namnet
—
4. Kort beskrivning av det geografiska området
Odlingen av ”Varaždinsko zelje” är strikt begränsad till området inom de administrativa gränserna för länet Varaždin. Den naturliga gränsen för länet Varaždin i norr är floden Drava. I länet finns följande orter och kommuner: Varaždin, Ivanec, Ludbreg, Novi Marof, Lepoglava, Varaždinske Toplice, Bednja, Beretinec, Breznica, Breznički Hum, Cestica, Donja Voća, Martijanec, Gornji Kneginec, Jalžabet, Klenovnik, Ljubeščica, Mali Bukovec, Maruševec, Petrijanec, Sračinec, Sveti Đurđ, Sveti Ilija, Trnovec Bartolovečki, Veliki Bukovec, Vidovec, Vinica och Visoko.
5. Samband med det geografiska området
5.1 Specifika uppgifter om det geografiska området
Enligt Köppens klimatklassificering har länet Varaždin ett medelvarmt och ett medelkallt klimat.
Klimatmätningar som gjorts under flera år mellan juni och oktober, den period när ”Varaždinsko zelje” odlas på friland, visar att medeltemperaturen är 14,9–20,1 °C och den genomsnittliga relativa fuktigheten 78,3–85 %.
Den genomsnittliga nederbörden per månad är 73–100 mm. Med en genomsnittlig nederbörd per månad på över 90 mm är de tre sommarmånaderna (juni–augusti) de våtaste med runt en tredjedel av den årliga nederbörden. Omkring 60 % av denna nederbörd faller under växtperioden (april–september).
Vintrarna i länet Varaždin kan ibland vara kalla och snöfattiga, med en lägsta dagstemperatur på under -10 °C.
Det finns ett samband mellan odlingen av ”Varaždinsko zelje” och floden Drava. De områden som är lämpligast för odling av ”Varaždinsko zelje” är slätterna och de svagt sluttande backarna i Dravas flodområde. Marken i de mindre dalarna, som genomkorsas av floder och åar, är också lämplig.
De olika jordarterna på låglandet längs floden Drava är ett resultat av jordens olika geologiska och litologiska egenskaper. Det mesta av jorden i flodområdet kring Drava klassificeras som P-1-jord. Detta är en brunfärgad, sur och eutrof grusbaserad jord och en lössjord som är alltifrån lerig till övervägande skelettjordaktig, samt en sandbaserad jord med pleistocena-holocena sediment som underlag längs floden Drava.
Produkten ”Varaždinsko zelje” har även påverkats av produktionsmetoderna, som har anpassats till förutsättningarna i det geografiska området: små jordlotter, små områden, småskaliga producenter. Det viktigaste inslaget i framställningen av ”Varaždinsko zelje” är de lokala producenternas skicklighet, i synnerhet under skörden. Familjemedlemmar från olika generationer deltar i skörden och för därmed vidare den erfarenhet och den kunskap som behövs för att plocka produkten för hand. Skörden är i hög grad beroende av plockarens egen bedömning för att fastställa, på grundval av hans/hennes egen erfarenhet och kunskap, vilka kålhuvuden som är mogna och redo för skörd. Med hjälp av syn och känsel ser plockaren till att endast välja de huvuden som har exakt rätt mognadsgrad. Handplockning garanterar att grödan skyddas bättre och förhindrar eventuella skador som kan förorsakas vid maskinskörd. Efter att ha odlat plantan i många år och inhämtat kunskap om produktionen under dessa särskilda förhållanden har odlarna av ”Varaždinsko zelje” lyckats skapa en produkt med unika kännetecken som inte förekommer någon annanstans (Naše pravice, 1905).
5.2 Specifika uppgifter om produkten
”Varaždinsko zelje” är en sen sort som tål kyla väl. När den är mogen har ”Varaždinsko zelje” följande morfologiska kännetecken som särskiljer den från andra kålsorter: förutom färgen och de framträdande bladnerverna bildar kålplantan ett karakteristiskt, inte för stort, mycket kompakt, fast och tillplattat huvud som väger mellan ett och tre kilo när kanterna på de yttre bladen börjar vika sig uppåt. Ett blad av kålen ”Varaždinsko zelje” är så tunt att man kan se fingrarna genom bladet om man lägger det på handflatan, men det är samtidigt också smidigt och elastiskt. Bladen är ljust olivgröna. Kålen har en besk smak med skarpa undertoner, och en frän doft av färsk kål.
Ett flertal studier har bekräftat att ”Varaždinsko zelje” har särskilda egenskaper jämfört med andra kålsorter. Dess särdrag är dess höga torrsubstanshalt och ovanligt höga sockerhalt (F. Vešnik, ”Utjecaj sorte na kvalitetu kiselog kupusa” i Poljoprivredna znanstvena smotra, 1969).
Analyser av extrakt av kålblad vid den tekniska mognadstiden har visat på högsta möjliga antioxiderande verkan. Vid den tekniska mognadstiden är den totala mängden fenoler i ”Varaždinsko zelje”0,94–1,03 mg/ml GAE, medan den totala mängden flavonoider är 0,15–0,25 mg/ml CE. Den totala halten av fenoler och flavonoider i växter beror på deras genetiska egenskaper (släkte, art, sort) och miljömässiga förhållanden samt odlingsförhållanden, och står i förhållande till deras antioxiderande verkan (D. Šamec o.a., ”Antioxidant potency of white (Brassica oleracea L. var. capitata) and Chinese (Brassica rapa L. var. pekinensis (Lour.)) cabbage: The influence of development stage, cultivar choice and seed selection” i Scientia Horticulturae, 2011).
En fördel med ”Varaždinsko zelje” är att den är lämplig för odling på friland. På grund av dess tålighet för låga temperaturer kan ”Varaždinsko zelje” lämnas kvar på åkrarna till sent på hösten, vilket gör att behovet av ytterligare lagring försvinner. Detta gör att torrsubstanshalten och sockerhalten fortsätter att öka till dess att produkten har mognat och skördas. Den särskilda produktionsmetoden för ”Varaždinsko zelje”, som innebär ett slutet kretslopp från fröet av bevarandesorten till den slutliga produkten, innebär en ytterligare garanti för dess ursprung.
5.3 Orsakssamband mellan det geografiska området och, i tillämpliga fall, en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten
Den höga torrsubstanshalten och ovanligt höga sockerhalten i ”Varaždinsko zelje” beror på produktionsmetoden, dvs. det faktum att produkten, som tål låga temperaturer, lämnas kvar på åkrarna till sent på hösten. Forskning har bekräftat att det höga fenol- och flavonoidinnehållet i ”Varaždinsko zelje” beror på produktens genetiska egenskaper, såväl som miljömässiga förhållanden och växtförhållanden.
Den månatliga medeltemperaturen dagtid under växtsäsongen och nederbördens fördelning i det avgränsade geografiska området är ideala för odling av ”Varaždinsko zelje”, som har odlats kommersiellt endast i detta område. De kalla, snöfattiga vintrarna i det avgränsade geografiska området gör att jorden som plöjts upp under hösten fryser. Förutom att detta främjar bildningen av lös jord bidrar det även till att hålla nere skadedjurspopulationen, vilket resulterar i mycket friska plantor.
Den lågt liggande terrängen i Dravas flodområde spelar en särskilt framträdande roll eftersom den möjliggör en stabil vattenförsörjning till odlingsområdena. Förutom de befintliga vattendragen bidrar de höga grundvattennivåerna med extra fukt till de områden där ”Varaždinsko zelje” odlas. Den vanligaste jordarten i det avgränsade geografiska området är brunfärgad, sur och eutrof lerig jord, som är lämplig för odling av grönsaker, i synnerhet kål. Detta bekräftas av den många århundraden gamla traditionen med kålodling i området.
Andra faktorer än de klimatmässiga och pedologiska förhållandena som bidrar till produktens särart inbegriper de lokala odlarnas muntliga kulturarv, som förts vidare genom generationerna i syfte att bevara den autoktona bevarandesorten från vilken ”Varaždinsko zelje” produceras. Handplockningen som färdighet, kunskapen om när ett kålhuvud har mognat tillräckligt för att skördas och förmedlingen av kunskapen om odling och handplockning gör att nya generationer av odlare kan fortsätta producera ”Varaždinsko zelje” på traditionellt sätt. Handplockningen är ett viktigt moment i urvalsprocessen som görs ute på åkrarna och garanterar att ”Varaždinsko zelje” håller en jämn kvalitet.
De smidiga och tunna bladen samt den beska smaken med skarpa undertoner gör ”Varaždinsko zelje” till en nödvändig ingrediens i beredningen av traditionella lokala rätter.
Vapenskölden för kommunen Vidovec, som innehåller ett kålhuvud av sorten ”Varaždinsko zelje”, vittnar om kålens ursprung och särskilda status.
Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen
(Artikel 6.1 andra stycket av denna förordning (2))
http://www.mps.hr/UserDocsImages/HRANA/VZ%20ZELJE/Izmijenjena%20Specifikacija%20proizvoda.pdf
(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.
(2) Se fotnot 1.