Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2015/C 145/11)

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1).

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”LIČKI KRUMPIR”

EU-nr: HR-PGI-0005-01242 – 10.7.2014

SUB ( ) SGB ( X )

1.   Namn

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Republiken Kroatien

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1   Produkttyp

Klass 1.6 Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

”Lički krumpir” [potatis från Lika] är knölar avsedda för livsmedelsmarknaden. Knölen har en minsta diameter på 35 mm och avlång eller oval form.

För produktion av ”Lički krumpir” används utsädespotatis av sorterna Desiree, Bintje eller Victoria, eller sorter med liknande egenskaper, med en torrsubstanshalt på minst 19 %.

Organoleptiska egenskaper hos ”Lički krumpir”:

Utseende: slätt till skrovligt skal med gul till brun eller rödaktig färg.

Färg hos knölens kött: klarvit till gul.

Textur hos knölens kött: fin, finkornig.

Smak: Mjölig, smulig eller torr smak till följd av den höga torrsubstanshalten (stärkelsehalten) hos knölen, som lätt blir överkokt. Tydligt fyllig smak.

3.3   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

—

3.4   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

De steg i produktionen av ”Lički krumpir” som ska äga rum i det avgränsade geografiska område som beskrivs i punkt 4 är plantering, kupning och skörd av potatisknölen.

3.5   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

Före förpackningen sorteras ”Lički krumpir” efter storlek eller skrymvolym (diametern ska vara minst 35 mm). Jordpartiklar avlägsnas med hjälp av en borste. För att knölen ska behålla sitt traditionella utseende sköljs den inte med vatten.

”Lički krumpir” förpackas endast i jute, linne, nät eller förpackningar tillverkade av dessa material, eller i papperspåsar. ”Lički krumpir” säljs också i lösvikt, vilket var det traditionella försäljningssättet.

3.6   Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

—

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

Det område där ”Lički krumpir” odlas är det geografiska området Lika. Lika är en fastlandsregion i sydvästra Kroatien, som omges av höga bergskedjor (Velebit i söder och väster, Plješevica i öster och Kapela i norr).

I denna naturliga miljö finns talrika karstslätter (”polje”): Lipovo polje, Koreničko polje, Bijelo polje, Krbavsko polje, Lapačko polje, Dabarsko polje, Krasno polje, Vrhovinsko polje, Turanjsko polje, Homoljacko polje, Podlapačko polje, Krbavsko polje, Kosinjsko polje, Mazinsko polje, Gubavčevo polje, Bruvnopolje och Rudopolje, större och mindre Popinsko polje, Brezovačko polje, Srb-Suvajsko polje, Kosničko polje och Poljice, Brinjsko polje, Stajničko polje, Vodotečko polje och Križpolje, Gostovo polje, Ličko-jaseničko polje och Potpolje, Saborsko polje, Ličko polje och Gacko polje. De största är Ličko och Gacko polje.

Den del av Lika där de ovannämnda karstslätterna är belägna innefattar två administrativa regioner: främst länet Lika-Senj och, i mindre utsträckning, länet Zadar. Här ingår alla kommuner och städer i länet Lika-Senj, utom staden Novalja och kommunen Gračac i länet Zadar. Det område där ”Lički krumpir” odlas innefattar alla platser som ligger mer än 400 meter över havet, dvs. städerna Gospić, Otočac och Senj och kommunerna Brinje, Vrhovine, Plitvička jezera, Perušić, Udbina, Lovinac, Gračac, Donji Lapac och Karlobag.

5.   Samband med det geografiska området

Skyddet av ”Lički krumpir” baseras på produktens kvalitet, som härrör från produktionsområdets specifika egenskaper, och på dess anseende.

I det geografiska område som beskrivs i punkt 4 är det klimatet som ger ”Lički krumpir” dess karakteristiska egenskaper, som skiljer produkten från potatis producerad i andra regioner. Det geografiska området Lika har bergsklimat med en relativt kort vegetationsperiod. På dessa platåer och slätter ligger genomsnittstemperaturen i januari omkring –2 °C, och under årets fem första månader faller minimitemperaturen under 0 °C. I juli är genomsnittstemperaturen på platåerna 18 °C, men lägre på högre höjd.

De lägre dygnsmedeltemperaturerna vinter och sommar gynnar tillväxten hos ”Lički krumpir” genom att möjliggöra en intensiv fotosyntes, vars slutresultat är sockersyntes. I regionen Lika förbrukas det ackumulerade sockret i mindre grad under andningsprocessen och translokeras i stället till potatisknölen, där det ackumuleras i form av polysackaridstärkelse, som utgör merparten av knölens torrsubstans. På lägre höjd, där dags- och nattemperaturerna är högre och växter därför andas snabbare, förbrukas i stället det syntetiserade sockret, som ackumuleras i knölen i mindre mängd.

Karstslätter är ett väsentligt inslag i topografin och bildades genom tektoniska rörelser och dissipation som följdes av avlagring av material (under pleistocen) varvid slätterna bildades. Karstslätterna tillhör i det avseendet de kumulativa landformerna av tektonisk typ. Denna relief ligger bakom jordmånens gynnsamma struktur med övervägande sandjord och sandig lerjord, som är rik på organiskt material och väl lämpad för odling av ”Lički krumpir”. Den påverkar också mikroklimatet, som är en faktor av avgörande betydelse för produktens kvalitet.

Invånarna i Lika har dragit fördel av de gynnsamma naturliga förhållandena, och odling av ”Lički krumpir” är en lång tradition i området. Potatisen kom 1760 till det militära gränsområde som Lika tillhörde, från andra delar av det österrikisk-ungerska imperiet (Vinko Mandekić, Krumpir [Potatisen], Zagreb 1923, s. 7). Eftersom de särskilda förhållandena i det geografiska området Lika (bergsklimatet och jordmånen) var ogynnsamma för spannmål, gjordes på 1700-talet, under det österrikisk-ungerska imperiet, insatser för att utöka potatisproduktionen. Klimatförhållandena och de pedologiska förhållandena bidrog till att potatisodlingen bredde ut sig i regionen Lika (produktionsområdet för ”Lički krumpir”). Dessa förhållanden inverkade också negativt på spannmålsproduktionen, vilket fick till följd att potatis i stor utsträckning ersatte bröd som basföda.

Betydelsen av ”Lički krumpir” för kostvanorna i Lika gjorde att även sorter som ”domesticerats” för odling av ”Lički krumpir” i Lika kännetecknades av en högre torrsubstanshalt (minst 19 %). Regionens karakteristiska klimat bidrar till en ännu högre torrsubstanshalt, vilket ger ”Lički krumpir” dess typiska stärkelsesmak och dess fyllighet.

Vetenskaplig forskning har bekräftat att potatis av dessa sorter som odlas med samma metod i Lika (Brinje) har högre torrsubstanshalt (i genomsnitt 23,5–24,3 %) än samma potatissorter som odlas i länet Međimurje (Belica, Slovinska Kovačica) (där den genomsnittliga torrsubstanshalten är 21,1–21,4 %). Testresultat har visat att den potatis som odlas i Brinje (Lika) har mycket högre torrsubstanshalt, vilket beror på klimatförhållandena i produktionsområdet för ”Lički krumpir” och ger produkten dess distinkta karaktär jämfört med samma sort som odlas i Belica (länet Međimurje – där mest potatis odlas i Kroatien). Den höga torrsubstanshalten ger ”Lički krumpir” dess stärkelsesmak och dess fyllighet (vetenskaplig forskning av M. Poljak o.a., Grafikon 4 och 5, 2001).

Även tidningsartiklar vittnar om ryktet och anseendet för ”Lički krumpir” (Ličke novine [Likas officiella tidning], statsarkivet, Gospić, 1953 och 1955). I dessa artiklar nämns traditionen att odla ”Lički krumpir” i regionen Lika på grund av de gynnsamma klimatförhållandena i det geografiska området, den särskilda egenskap hos ”Lički krumpir” som gör att potatisen inte kokar sönder och den höga stärkelsehalten.

”Lički krumpir” har vunnit avsevärt anseende bland konsumenterna. Det framgick av en konsumentenkät som visade att 93 % av de svarande hade hört talas om ”Lički krumpir” och att 74 % var beredda att betala mer för ”Lički krumpir”. Enkätresultaten visar också att konsumenterna vet att regionen Lika, det huvudsakliga produktionsområdet för ”Lički krumpir”, bidrar till produktens särskilda kvalitet (utdrag ur enkäten, Miroslav Božić, Marketing Strategy and Quality Labels in Traditional Food Industry, 2009–2010).

Vid sidan av naturliga faktorer såsom klimatförhållanden, som präglas av höjden och gör att stora mängder torrsubstans ackumuleras i ”Lički krumpir”, och som gör att potatis som odlas i detta geografiska område skiljer sig från potatis från andra regioner, har sambandet mellan ”Lički krumpir” och det geografiska området Lika sin grund i det anseende som ”Lički krumpir” ger regionen. Detta framgår av det kulinariska verket Vodič Hrvatske gastro ikone [Guide till kroatiska kulinariska ikoner], där ”Lički krumpir” betecknas som en av de ”kulinariska ikonerna” i regionen Lika. Författarens avsikt var att dokumentera det kroatiska kökets mångfald genom att sammanställa en förteckning över kulinariska ikoner. Den visar tydligt på det anseende som ”Lički krumpir” ger sin ursprungsregion (Vodič Hrvatske gastro ikone, 2007).

Detta anseende, som vi vill bevara genom att registrera ”Lički krumpir”, växte fram i början av detta århundrade, när kulinariska evenemang som lever kvar än i dag började anordnas i regionen Lika. Ett sådant evenemang är ”Lički krumpir”-dagen, då besökare erbjuds att prova produkten (det kulinariska evenemanget ”Lički krumpir”-dagen 2014). ”Lički krumpir” ingår också i regionen Likas kulturarv, vilket framgår av att produkten hyllas i många folkvisor (bilaga, Nikola Matijević, Lički Grudobran [Likas bröstvärn], Zagreb, 1940, s. 62).

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

(artikel 6.1 andra stycket i denna förordning)

http://www.mps.hr/UserDocsImages/HRANA/LICKI%20KRUMPIR/Izmijenjena%20Specifikacija%20proizvoda.pdf

(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.