1.

I denna årsrapport redovisar vi vår bedömning av Europeiska utvecklingsfonden (EUF). Nyckelinformation om vilka verksamheter som granskades och om hur stora utgifterna var under 2014 finns i diagram 1 .

2.

Sedan 1958 är Europeiska utvecklingsfonden (EUF) huvudinstrumentet för Europeiska unionens stöd till utvecklingssamarbete i länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) och utomeuropeiska länder och territorier (ULT). Partnerskapsavtalet som undertecknades i Cotonou den 23 juni 2000 för en period på 20 år (Cotonouavtalet) utgör den nuvarande ramen för Europeiska unionens förbindelser med AVS-länderna och ULT-länderna. Avtalets främsta mål är att minska och på sikt utrota fattigdomen.

3.

EUF har en särskild karaktär:

4.

Varje EUF styrs av sin egen budgetförordning. Revisionsrätten har vid flera tillfällen föreslagit att en gemensam budgetförordning för alla befintliga och framtida EUF skulle garantera kontinuitet utan att genomförandet av EUF riskerar att avbrytas och förenkla förvaltningen (4).

5.

EUF-budgetförordningarna har successivt anpassats till den allmänna budgetförordningen (5), men betydande skillnader kvarstår. En viktig skillnad är att principen om ettårighet inte gäller EUF: EUF-överenskommelser ingås i allmänhet för en åtagandeperiod på fem till sju år, och betalningarna kan göras under en mycket längre period. År 2014 förekom utgifter inom fyra EUF samtidigt, och betalningar gjordes fortfarande inom åttonde EUF som inleddes 1995.

6.

EUF förvaltas nästan helt av kommissionens generaldirektorat för internationellt samarbete och utveckling (EuropeAid), som även förvaltar en mängd olika utgifter från EU-budgeten (6)  (7).

7.

EUF-insatserna genomförs genom projekt och budgetstöd (8) på i huvudsak fyra olika sätt. År 2014 gjordes 38 % av betalningarna via direkt förvaltning, varav 22 % gällde budgetstöd. Resterande 62 % av betalningarna gjordes via indirekt förvaltning, varav 32 % genom internationella organisationer, 25 % genom tredjeländer och 5 % genom nationella organ i EU:s medlemsstater (9).

8.

De utgifter som behandlas i denna rapport verkställs genom en mängd olika metoder i 79 länder. Reglerna och förfarandena är ofta komplexa, bland annat dem som gäller upphandling och tilldelning av kontrakt. Avsaknaden av en fristående, användarvänlig budgetförordning för elfte EUF gör att denna komplexitet ökar betydligt (10).

8.

9.

På två områden – budgetstöd (11) och EU:s bidrag till projekt med flera givare som genomförs av internationella organisationer (12), t.ex. FN – begränsar instrumentens karaktär och betalningsvillkoren risken för fel i transaktionerna.

10.

Budgetstöd bidrar till en stats allmänna budget eller dess budget för en särskild politik eller ett särskilt mål. Vi granskade huruvida kommissionen hade uppfyllt de särskilda villkoren för utbetalning av budgetstöd till det berörda partnerlandet och kontrollerat att de allmänna stödvillkoren (till exempel nöjaktiga framsteg i förvaltningen av de offentliga finanserna) var uppfyllda.

11.

De rättsliga bestämmelserna ger dock stort utrymme för tolkning, och kommissionen kan vara mycket flexibel när den beslutar huruvida de allmänna villkoren har uppfyllts. Vår granskning av korrekthet kan inte sträcka sig längre än till det skede när biståndet betalas till partnerlandet. De överförda medlen slås sedan ihop med mottagarlandets budgetmedel. Eventuella brister i den ekonomiska förvaltningen genererar inga fel i vår granskning av korrekthet.

12.

När kommissionens bidrag till projekt med flera givare slås ihop med andra givares bidrag och inte är öronmärkta för specifika identifierbara utgiftsposter, förutsätter kommissionen att EU:s stödregler följs så länge det sammanslagna beloppet utgörs av tillräckliga stödberättigande utgifter för att täcka EU:s bidrag. Kommissionen kallar detta den ”hypotetiska strategin”. Den hypotetiska strategi som kommissionen tillämpar begränsar revisorernas arbete när andra givare har lämnat ett stort bidrag, som kommissionen då anser är tillräckligt för att täcka icke stödberättigande utgifter som vi eventuellt har konstaterat.

13.

Åttonde EUF (1995–2000) uppgår till 12  840 miljoner euro och nionde EUF (2000–2007) till 13  800 miljoner euro. Tionde EUF (2008–2013) uppgår till totalt 22  682 miljoner euro. Av det beloppet fördelas 21  966 miljoner euro till AVS-länder och 286 miljoner euro till ULT-länder. I beloppen ingår 1  500 miljoner euro respektive 30 miljoner euro till det investeringsanslag som förvaltas av EIB, främst för stöd till den privata sektorn i AVS- respektive ULT-länderna. Slutligen ska 430 miljoner euro användas till kommissionens utgifter för programplanering och genomförande av EUF.

14.

Det interna avtalet om inrättande av elfte EUF (13) godkändes i augusti 2013. Det trädde i kraft den 1 mars 2015 efter det att alla EU:s medlemsstater hade ratificerat det. Elfte EUF uppgår till totalt 30  506 miljoner euro (14), varav 29  089 miljoner euro fördelas till AVS-länder och 365 miljoner euro till ULT-länder.

15.

För att säkerställa tillgången till medel mellan januari 2014 och ikraftträdandet av elfte EUF antog rådet övergångsåtgärder, den så kallade övergångsfaciliteten, i december 2013 (15). De tillgängliga medlen inom övergångsfaciliteten 2014 uppgick till 1  616 miljoner euro. De finansierades genom

De redovisas inom elfte EUF men utgör inte ytterligare resurser till elfte EUF.

16.

Tabell 2 visar utnyttjandet under 2014 och det ackumulerade utnyttjandet av EUF-medlen.

17.

Beloppet för de nettoåtaganden som gjordes 2014 var ovanligt litet (621 miljoner euro) jämfört med tidigare år (16). Det berodde på det försenade ikraftträdandet av elfte EUF, vilket begränsade de medel som fanns tillgängliga för åtaganden inom övergångsfaciliteten. Å andra sidan nådde de betalningar som gjordes 2014 en historisk toppnivå (3  516 miljoner euro) (17), framför allt på grund av att 595 miljoner euro betalades ut från övergångsfaciliteten, särskilt i form av stora budgetstödbetalningar och förskott till åtgärder inom den fredsbevarande resursen för Afrika i Centralafrikanska republiken och Somalia.

18.

Vid utgången av 2014 hade åtaganden ingåtts för nästan alla tillgängliga medel (98,9 % för finansieringsbeslut och 91,2 % för enskilda kontrakt). De utestående åtagandena (18) minskade med 23 % från 12,5 miljarder euro vid utgången av 2013 till 9,7 miljarder euro vid utgången av 2014. Det var ett resultat av både att EuropeAid ansträngde sig för att minska de utestående åtagandena och att beloppet för finansieringsbesluten 2014 var litet.

19.

EuropeAid fortsatte inom hela sitt ansvarsområde (19) sitt arbete för att minska gammal förfinansiering och gamla outnyttjade åtaganden (20) samt att minska antalet icke avslutade kontrakt som löpt ut (21). De mål som hade fastställts för 2014 när det gällde gammal förfinansiering och outnyttjade åtaganden överträffades med god marginal (22). Målet för 2014 som hade fastställts för de utgångna kontraktens andel av det totala antalet kontrakt uppnåddes nästan för EuropeAids hela portfölj (23), men framstegen har varit mindre tillfredsställande för EUF (24).

I –

I enlighet med bestämmelserna i artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och artikel 49 i budgetförordningen för tionde Europeiska utvecklingsfonden vad gäller tillämpningen av övergångsperioden mellan tionde Europeiska utvecklingsfonden och elfte Europeiska utvecklingsfonden fram till ikraftträdandet av det interna avtalet för elfte Europeiska utvecklingsfonden, som även gäller för tidigare EUF, har vi granskat följande:

II –

I enlighet med artiklarna 310–325 i EUF-fördraget och med de tillämpliga budgetförordningarna (26) ansvarar ledningen för att upprätta och lägga fram EUF:s årsredovisning på grundval av internationellt erkända redovisningsstandarder för den offentliga sektorn (27) och för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. I ledningens ansvar ingår att utforma, införa och upprätthålla den internkontroll som är relevant när det gäller att upprätta och lägga fram årsredovisningar som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig detta beror på oegentligheter eller fel. Ledningen ansvarar också för att se till att de verksamheter, ekonomiska transaktioner och uppgifter som återspeglas i årsredovisningen följer regelverket. Kommissionen har det slutliga ansvaret för att de transaktioner som ligger till grund för EUF:s räkenskaper är lagliga och korrekta (artikel 317 i EUF-fördraget).

III –

Vårt ansvar är att på grundval av vår revision lämna en revisionsförklaring om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet till Europaparlamentet och rådet. Vi utförde vår revision i enlighet med de internationella revisionsstandarder och etiska riktlinjer som fastställts av IFAC och de internationella standarder för högre revisionsorgan (Issai) som fastställts av Intosai. Enligt dessa standarder ska vi planera och utföra revisionen så att rimlig säkerhet uppnås om huruvida EUF:s årsredovisning innehåller väsentliga felaktigheter och huruvida de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

IV –

En revision innebär att revisorn genom olika åtgärder inhämtar revisionsbevis om belopp och annan information i räkenskaperna och om lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för dem. Valet av åtgärder grundas på revisorns bedömning, däribland av riskerna för att det finns väsentliga felaktigheter i räkenskaperna och för att de underliggande transaktionerna i väsentlig utsträckning inte följer EUF:s rättsliga ram, vare sig det beror på oegentligheter eller fel. Vid sådana riskbedömningar beaktar man de delar av den interna kontrollen som är relevanta för upprättandet av räkenskaper som ger en rättvisande bild och de system för övervakning och kontroll som ska garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna men inte i syfte att göra ett uttalande om den interna kontrollens ändamålsenlighet. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i uppskattningarna i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen av räkenskaperna.

V –

Vi anser att vi har inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis till stöd för våra uttalanden.

VI –

Vi anser att årsredovisningarna för åttonde, nionde, tionde och elfte EUF för det år som slutade den 31 december 2014 i alla väsentliga avseenden ger en rättvisande bild av EUF:s finansiella ställning per den 31 december 2014, det finansiella resultatet, kassaflödena och förändringarna i nettotillgångarna för året i enlighet med EUF:s budgetförordning och med internationellt erkända redovisningsstandarder för den offentliga sektorn.

VII –

Vi anser att de inkomster som ligger till grund för räkenskaperna för det budgetår som slutade den 31 december 2014 i alla väsentliga avseenden är lagliga och korrekta.

VIII –

Vi uppskattar den mest sannolika felprocenten för utgiftstransaktioner inom åttonde, nionde, tionde och elfte EUF till 3,8 %.

IX –

Vi anser, på grund av betydelsen av de förhållanden som beskrivs i punkten om grunden för uttalande med avvikande mening om lagligheten och korrektheten i de betalningar som ligger till grund för räkenskaperna, att de betalningar som ligger till grund för räkenskaperna för det budgetår som slutade den 31 december 2014 innehåller väsentliga fel.

20.

Revisionsrättens övergripande revisionsmetod beskrivs i del 2 av bilaga 1.1 till kapitel 1 i revisionsrättens årsrapport för 2014 om genomförandet av budgeten. När det gäller revisionen av EUF bör särskilt följande noteras:

21.

Våra iakttagelser om tillförlitligheten i EUF:s räkenskaper gäller årsredovisningen (28) för åttonde, nionde, tionde och elfte EUF (29) som har godkänts av kommissionen i enlighet med EUF:s budgetförordning (30) och som vi tog emot den 24 juli 2015 tillsammans med räkenskapsförarens skriftliga uttalande. Vid revisionen granskade vi beloppen och upplysningarna och gjorde en bedömning av de redovisningsprinciper som hade tillämpats, ledningens viktigaste beräkningar och den övergripande presentationen av räkenskaperna.

22.

Vid revisionen av transaktionernas korrekthet vidtog vi följande granskningsåtgärder:

a)

En granskning av alla bidrag från medlemsstaterna och ett urval av andra typer av inkomsttransaktioner.

b)

En granskning av ett urval av 30 åtaganden (31).

c)

En granskning av ett urval av 165 transaktioner (32). Urvalet är utformat så att det ska vara representativt för alla typer av betalningar inom EUF. Det bestod av 127 betalningar som godkänts av 28 EU-delegationer (33) och 38 betalningar som godkänts av kommissionens avdelningar (34). När fel konstaterades analyserade vi de aktuella kontrollsystemen för att kartlägga de specifika systembristerna.

d)

En bedömning av de granskade systemen vid EuropeAid och EU-delegationerna. Bedömningen omfattade följande: i) Förhandskontroller som utfördes av kommissionspersonal, externa revisorer eller tillsynsmän innan utbetalningarna gjordes och ii) uppföljning och övervakning, särskilt uppföljningen av externa revisioner, kontroll- och övervakningsbesök och de undersökningar EuropeAid gjorde för att uppskatta den kvarstående felprocenten 2012, 2013 och 2014.

e)

En granskning av EuropeAids årliga verksamhetsrapport som utarbetas av generaldirektören.

f)

En uppföljning av våra tidigare rekommendationer.

23.

Som anges i punkt 6 genomför EuropeAid de flesta av de instrument för externt bistånd som finansieras genom den allmänna budgeten och EUF. Våra iakttagelser om såväl ändamålsenligheten i systemen som tillförlitligheten i den årliga verksamhetsrapporten och generaldirektörens förklaring för 2014 avser EuropeAids hela ansvarsområde.

24.

Sedan 2007, det år då EUF:s redovisning moderniserades, omfattar inte den metod för periodavgränsning som kommissionen tillämpar upplupna kostnader knutna till budgetstödkontrakt för vilka AVS-länderna inte lämnade in några betalningsansökningar under året. Kommissionen anser, med hänsyn till budgetstödets karaktär, att utbetalningen är den händelse som ska innebära att en utgift har förekommit. Kommissionen har förvisso ett stort bedömningsutrymme när den ska kontrollera efterlevnaden av stödvillkoren. Budgetstöd är dock inte ett skönsmässigt beviljat stöd utan en stödrättighet, enligt kommissionens redovisningsregler: liksom i fallet med andra utgifter utan direkt motprestation är kommissionen skyldig att göra betalningarna när stödvillkoren är uppfyllda.

24.

25.

När det gäller betalningar av förfinansiering på över 7 50  000 euro måste kommissionen kräva in ränta på årlig basis (tre miljoner euro krävdes in 2014 och 5,7 miljoner euro 2013). Såsom nämnts tidigare år (35) konstaterade vi att de vidaredelegerade utanordnarna fortfarande inte systematiskt följer denna regel, och det belopp för ränteinkomster som anges i not 3.5 till årsredovisningen baseras delvis på uppskattningar. Dessutom redovisas fortfarande inte den inkomstränta som avser förfinansiering på mellan 2 50  000 och 7 50  000 euro som finansiella inkomster i årsredovisningen, eftersom utvecklingen av det gemensamma informationssystemet för yttre förbindelser (Cris) inte var klar förrän i slutet av 2014.

25.

26.

Vid granskningen konstaterade vi att inkomsttransaktionerna inte innehöll några väsentliga fel.

27.

I bilaga 1 sammanfattas resultatet av transaktionsgranskningen. 54 (33 %) av de 165 transaktioner som vi granskade innehöll fel. På grundval av de 36 fel som vi har kvantifierat uppskattar vi felnivån till 3,8 % (36).

28.

När det budgetstöd och de transaktioner från flera givare som anges i punkterna 9–12 inte tas med i det granskade urvalet är den uppskattade felnivån 4,8 % (37).

29.

Diagram 2 visar de olika feltypernas andel av felnivån enligt revisionsrättens uppskattning för 2014. Fel avseende stödmottagarnas efterlevnad av reglerna för upphandling och avsaknad av styrkande handlingar utgör 63 % av den uppskattade felnivån.

30.

Av de 133 betalningstransaktioner avseende projekt som vi granskade innehöll 52 (39 %) fel, varav 34 (65 %) var kvantifierbara fel. Av de 34 betalningstransaktioner som innehöll kvantifierbara fel var 14 slutliga transaktioner som hade godkänts efter alla förhandskontroller.

31.

Liksom tidigare år (38) konstaterades fel oftare i transaktioner som gällde programkostnadsförslag och bidragsöverenskommelser med internationella organisationer än i andra former av stöd. 29 (44 %) av de 66 transaktioner av denna typ som granskades innehöll kvantifierbara fel och stod för 75 % av den uppskattade felnivån.

32.

De huvudsakliga typerna av kvantifierbara fel som upptäcktes i betalningstransaktioner avseende projekten var följande:

a)

Stödmottagaren följde inte upphandlingsreglerna (åtta transaktioner).

b)

Handlingar som styrkte att stödberättigande verksamhet hade ägt rum saknades (elva transaktioner) (39).

c)

Icke-stödberättigande utgifter, såsom utgifter utanför genomförandeperioden (tre transaktioner), icke stödberättigande moms (två transaktioner) utgifter för verksamheter som inte omfattades av kontraktet (en transaktion) eller indirekta kostnader som redovisats som direkta kostnader (en transaktion).

d)

Det var inte stödmottagarna som hade haft utgifterna (tio transaktioner).

e)

Felaktig beräkning av utgifterna (två transaktioner).

33.

När det gäller 21 (40) fall av kvantifierbara fel hade kommissionen via sina system tillräckligt med information (41) för att kunna förhindra, upptäcka och korrigera felen innan den godkände utgifterna. Om all denna information hade använts till att korrigera fel, skulle den uppskattade felprocenten för detta kapitel ha varit 2,3 procentenheter lägre.

34.

De icke kvantifierbara felen gällde främst brister i de upphandlingsförfaranden som tillämpades (åtta transaktioner) samt otillräckliga upphandlingsdokument (sju transaktioner).

35.

Av de 32 transaktioner avseende budgetstöd som vi granskade innehöll två kvantifierbara fel med liten effekt (mindre än 0,1 procentenheter) som gällde de stödmottagande regeringarnas bristande efterlevnad av bestämmelserna i finansieringsöverenskommelserna om växelkurserna för att omvandla budgetstödutbetalningarna till den lokala valutan.

35.

36.

Liksom tidigare år visar den felfrekvens som vi konstaterade, bland annat några fel i de slutgiltiga kostnadsredovisningar som hade granskats vid externa revisioner och utgiftskontroller, på brister i förhandskontrollerna.

37.

I maj 2013 antog EuropeAid en handlingsplan för att avhjälpa de brister som hade identifierats i genomförandet av EuropeAids kontrollsystem (42). Genomförandet av alla 23 planerade åtgärder började 2013 och 2014. Vid utgången av 2014 hade 15 åtgärder genomförts fullt ut medan åtta ännu pågick (43). Det är för tidigt att bedöma effekterna av handlingsplanen eftersom vissa åtgärder fortfarande håller på att utarbetas.

38.

Följande åtgärder har vidtagits för att förbättra de externa revisionerna och utgiftskontrollerna:

a)

Riskanalys gjordes obligatoriskt för EU-delegationerna och EuropeAids avdelningar när de upprättar årliga granskningsplaner.

b)

Mallar för bidragsavtal har reviderats så att revisorer kan väljas ut eller kontrakteras direkt av EuropeAid.

c)

Insatser har gjorts för ökad medvetenhet om de vanligaste feltyperna och utbildning och förstärkning av den finansiella kompetensen och kontrollkompetensen hos EuropeAids personal och stödmottagarna.

39.

EuropeAid har ännu inte tagit fram kvalitets-/stödberättigandemallar för bedömning av tillförlitligheten hos utgiftskontrollrapporter och vägledning i händelse av bristande efterlevnad, trots att det var planerat till december 2013.

39.

40.

Såsom påpekats i våra tidigare årsrapporter (44) finns det fortfarande brister i EuropeAids förvaltningsinformationssystem när det gäller resultaten och uppföljningen av externa revisioner, utgiftskontroller och uppföljningsbesök. Det gör det svårt för generaldirektören att hålla enhetschefer eller delegationschefer ansvariga för att i tid följa upp och korrigera systembrister eller fel som konstaterats. EuropeAid håller på att utveckla en ny revisionsapplikation för att förbättra uppföljningen av granskningsrapporter.

40.

41.

EuropeAid gjorde sin tredje undersökning av den kvarstående felprocenten för att uppskatta den felnivå som undgått alla förvaltningskontroller som ska förebygga, upptäcka och korrigera fel. Undersökningen av den kvarstående felprocenten bygger på lämpliga metoder och ger användbar information, vilket gör att EuropeAid kan identifiera var genomförandet av kontrollsystem kan bli bättre.

42.

Vid undersökningen granskade man ett representativt urval av transaktioner som avsåg kontrakt som hade avslutats mellan september 2013 och augusti 2014. Resultatet presenteras i den årliga verksamhetsrapporten (45). Till följd av en rekommendation som vi lämnade i vår årsrapport för 2013 (46) innehåller den årliga verksamhetsrapporten upplysningar om räckvidden av undersökningen av den kvarstående felprocenten och den övre och undre uppskattade felgränsen. Den kvarstående felprocenten uppskattas i undersökningen till 2,81 %, dvs. över den väsentlighetsgräns på 2 % som kommissionen har fastställt. De huvudtyper av fel som konstaterades i undersökningen var följande:

a)

Avsaknad av tillfredsställande dokumentation från de stödmottagande organisationerna för att styrka stödberättigandet (42,70 % av den kvarstående felprocenten).

b)

Ingen rättslig grund för betalning, för höga ersättningsanspråk och andra problem med bristande efterlevnad (32,83 % av den kvarstående felprocenten).

c)

Fel som uppskattades eftersom det inte fanns tillräckligt med bevis för att kontrollera transaktionernas korrekthet (16,76 % av den kvarstående felprocenten).

d)

Belopp som inte hade återvunnits och inte korrigerats (7,71 % av den kvarstående felprocenten).

43.

Vår granskning av 2014 års undersökning av den kvarstående felprocenten visade att den generellt sett hade genomförts i enlighet med de tillämpliga metoderna och att den ger tillräckliga bevis för att den kvarstående felprocenten är väsentlig. Vad beträffar några granskade transaktioner konstaterade vi att det fanns utrymme för förbättringar i flera avseenden, nämligen följande:

43.

44.

I sin förklaring gör generaldirektören en reservation om transaktionernas laglighet och korrekthet eftersom det belopp som anses vara utsatt för risk (205,7 miljoner euro) utgör mer än 2 % av de betalningar som EuropeAid gjorde under 2014. Generaldirektören uppger dock också att de kontrollförfaranden som finns ger nödvändiga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Liksom förra året (47) anser vi inte att det är en logisk slutsats eftersom kontrollsystemen inte är ändamålsenliga om de inte förebygger, upptäcker och korrigerar väsentliga fel.

44.

45.

Reservationen avser lagligheten och korrektheten i samtliga utgifter som förvaltades av EuropeAid. Det är lämpligt att lämna en reservation när brister i kontrollerna endast avser fastställda inkomst- och utgiftsområden (48) men inte när de gäller hur kontrollsystemen som helhet fungerar och de ekonomiska konsekvenserna överskrider väsentlighetsgränsen för hela den budget som generaldirektoratet ansvarar för. Det finns dock inga tydliga riktlinjer om den typen av situation i kommissionens stående instruktioner för de årliga verksamhetsrapporterna för 2014.

45.

46.

Den årliga verksamhetsrapporten anger att EuropeAids kontroller är effektiva när det gäller varje mall för internkontroll under direkt och indirekt förvaltning och att de totala kontrollkostnaderna, som uppskattas till 370,6 miljoner euro, är rimliga i förhållande till den nytta de ger (49). Den utförliga information som lämnas i den årliga verksamhetsrapporten speglar den betydande ansträngning som EuropeAid har gjort för att följa det krav som fastställts i den allmänna budgetförordningen (50). Påståendena om kontrollernas effektivitet och kostnadseffektivitet har dock inte underbyggts på ett tillfredsställande sätt eftersom

46.

a)

en totalkostnadsmetod inte följdes – alla direkta kostnader hade nämligen inkluderats (51) och omkostnader hade utelämnats; grunden för fördelningsnycklarna för indirekta personalkostnader är dessutom oklar,

b)

vad beträffar kvantifierbara fördelar ger EuropeAids system för förvaltningsinformation ännu inte exakt information om fel som upptäckts och korrigerats efter externa revisioner och utgiftskontroller (se punkt 45) och kommissionens egna kontroller,

b)

När det gäller revisioner, utgiftskontroller och liknande uppdrag som utförts på uppdrag av kommissionen, väntas införandet av ett nytt förvaltningsinformationssystem som omfattar resultaten och uppföljningen av externa revisioner, utgiftskontroller och liknande uppdrag leda till avsevärda förbättringar över tiden.

c)

EuropeAid fastställde inte objektivt verifierbara indikatorer, inbegripet målvärden, mot vilka kontrollernas effektivitet och kostnadseffektivitet skulle mätas.

c)

Rapporteringen bygger redan på kontrollerbara indikatorer, inklusive målvärden i vissa fall. Med vägledning från de centrala tjänsterna håller kommissionens system fortfarande på att förbättras och finslipas.

47.

Vi drar slutsatsen att räkenskaperna för EUF för det budgetår som slutade den 31 december 2014 i alla väsentliga avseenden ger en rättvisande bild av EUF:s finansiella ställning och det finansiella resultatet, kassaflödena och förändringarna i nettotillgångarna för året i enlighet med bestämmelserna i EUF:s budgetförordning och de redovisningsregler som räkenskapsföraren har antagit.

48.

Vi drar följande slutsatser för det budgetår som slutade den 31 december 2014:

49.

Bilaga 2 visar resultatet av vår uppföljning av hur rekommendationer i tidigare årsrapporter har genomförts (52). I årsrapporterna för 2011 och 2012 lämnade vi tolv rekommendationer. En av dessa rekommendationer är inte längre giltig. EuropeAid har genomfört fyra rekommendationer fullt ut, medan fem har genomförts i de flesta avseenden och två i vissa avseenden. När det gäller en av de rekommendationer som har genomförts endast i vissa avseenden höll EuropeAid på att vidta åtgärder genom att

50.

Till följd av denna uppföljning och av granskningsresultatet och slutsatserna för 2014 rekommenderar vi följande:

—

Rekommendation 1: EuropeAid bör införa och genomföra internkontrollförfaranden som garanterar att förfinansiering godkänns utifrån faktiskt uppkomna utgifter som inte inbegriper rättsliga åtaganden.

—

Rekommendation 2: EuropeAid bör förstärka systemkontrollen av att partnerländerna använder rätt växelkurs när budgetstödutbetalningar omvandlas till nationell valuta.

—

Rekommendation 3: EuropeAid bör tillsammans med den uppdragstagare som ansvarar för undersökningen av den kvarstående felprocenten se till att de problem som vi har konstaterat åtgärdas.

—

Rekommendation 4: EuropeAid bör förbättra sina indikatorer med avseende på målvärden, mot vilka kontrollernas effektivitet och kostnadseffektivitet ska mätas, sin kostnadsmetod och sina förfaranden och system för förvaltningsinformation för att mäta nyttan av kontroller.