Sammanfattning

Konsekvensbedömning av förslag till förordning om värdepapperisering

A. Insatser behövs

Varför? Vilket är det problem som behandlas?

Före krisen var värdepapperiseringsmarknaden en växande finansieringskälla för Europas ekonomi. Denna marknad fungerade väl under krisen med försumbara förluster. Dess rykte efter krisen skadades dock allvarligt av metoder och händelser som ägde rum annorstädes, huvudsakligen i USA. Denna stämpel avspeglas i investerares uppfattningar om riskerna med värdepapperisering i EU liksom i den regleringsmässiga behandlingen, vilken har kalibrerats huvudsakligen efter förluster på den amerikanska marknaden. Eftersom dessa var mångdubbelt större än förluster från värdepapperisering i EU har den senare missgynnats av den regleringsmässiga behandlingen.

Som en följd av stigmatisering och den regleringsmässiga behandlingen har EU:s marknad för värdepapperisering i dag stannat upp. Därmed har en finansieringskälla för EU:s ekonomi gått förlorad. Utan värdepapperisering är bankernas förmåga att sälja tillgångar begränsad. Följaktligen tvingar det aktuella behovet att minska skuldsättningen ofta bankerna att krympa sina balansräkningar genom att dra ned på kreditgivningen. I ett europeiskt sammanhang där bankerna svarar för 80 % av finansförmedlingen blir tillväxteffekterna avsevärda. Den kreditlösa återhämtningen blir mer utdragen, vilket bromsar tillväxt och sysselsättningsskapande.

Vad förväntas detta initiativ uppnå?

Initiativets övergripande mål är att återuppliva en säker marknad för värdepapperisering för att förbättra finansieringen av EU:s ekonomi, försvaga länken mellan skuldneddragning i bankerna och minskad kreditgivning på kort sikt för att skapa en mer balanserad och stabil finansieringsstruktur för EU:s ekonomi på lång sikt. Mer specifikt ska detta åstadkommas genom att skilja ut enkla, transparenta och standardiserade värdepapperiseringsprodukter (STS-produkter) som kan erbjuda en hållbar finansieringskälla för EU:s ekonomi, från de produkter som är mer oöversiktliga och komplexa. Därefter är målet att standardisera förfaranden och praxis på värdepapperiseringsmarknader, liksom att hantera inkonsekvent lagstiftning. Hur väl dessa mål uppnås kommer att mätas mot skillnaden i pris och emitterade volymer mellan STS och icke STS-produkter.

Vad är mervärdet av åtgärder på EU-nivå? 

Värdepapperiseringsprodukter utgör en del av EU:s finansmarknader som är öppna och integrerade. Värdepapperisering länkar samman finansiella institut från olika medlemsstater och stater utanför EU: banker är ofta originatorer till värdepapperiserade lån medan finansiella institut som försäkringsbolag och investeringsfonder investerar i dessa produkter, också över Europagränserna. Dessutom grundar sig det rättsliga ramverket för värdepapperisering huvudsakligen på EU-lagstiftning. Differentierade STS-produkter kan därför endast införas genom initiativ på EU-nivå.

B. Lösningar

Vilka rättsliga och icke-rättsliga alternativ har övervägts? Är något alternativ att föredra? Varför?

En rad alternativ har övervägts för att införa STS-kriterier: anpassa regelverket i syfte att återspegla STS-produkters annorlunda riskprofil och standardisera byggstenarna i lagstiftningen för värdepapperisering (dvs. definitioner, rapporteringsskyldighet och krav på tillbörlig aktsamhet). På varje område har alternativen ingen åtgärd, ej lagstiftning och lagstiftning övervägts.

Det alternativ som förespråkas är lagstiftning för att införa STS-kriterier, ett differentierat regelverk för STS-produkter och standardisera byggstenarna i lagstiftningen om värdepapperisering (dvs. definitioner, rapporteringsskyldighet och krav på tillbörlig aktsamhet). Detta alternativ bör åstadkomma differentiering och göra regleringarna mer riskkänsliga än vad som nu är fallet. Det bör dessutom standardisera befintliga heterogena bestämmelser i EU-lagstiftningen om definitionen av värdepapperisering, rapporteringsskyldighet och krav på tillbörlig aktsamhet. Allt detta bör i sin tur bekämpa stigmatisering och främja återupplivandet av en säker och hållbar värdepapperiseringsmarknad.

Vem stöder vilket alternativ?

En övervägande majoritet av berörda parter stöder detta initiativ. Det finns ingen skillnad mellan olika kategorier av intressenter i bemärkelsen att den stora majoriteten av lagstiftare, centralbanker, regleringsmyndigheter, tillsynsmyndigheter, marknadsaktörer och tankesmedjor stöder initiativet.

C. Konsekvenser av det alternativ som förespråkas

Vilka är fördelarna med det alternativ som förespråkas (om alls förutom de huvudsakliga)?

I den utsträckning som de föreslagna åtgärderna kommer att skapa en ny finansieringskälla för EU:s ekonomi, som är mindre beroende av begränsningar i banksektorn, kommer de att minska finanskrisernas påverkan på kreditgivningen och därmed på tillväxt och sysselsättning. De sociala kostnaderna av sådana kriser kommer att minska. Genom att främja spridningen av värdepapperiseringsstrukturer vars risker kan analyseras, förstås och prissättas kommer de olika alternativen att främja en värdepapperiseringsmarknad som bidrar till bättre finansiering av ekonomin inom ramen för finansiell stabilitet.

Det finns ingenting som antyder att förslaget kommer att få några direkta eller indirekta effekter i miljöhänseende. 

Vilka är kostnaderna för det alternativ som förespråkas (om alls förutom de huvudsakliga)? 

Utöver kostnader för marknadsaktörer och offentliga myndigheter för att anpassa sig till det nya regelverket bör inga relevanta sociala eller ekonomiska kostnader uppstå. Det finns ingenting som antyder att förslaget kommer att få några direkta eller indirekta effekter i miljöhänseende. 

Hur kommer företag, små och medelstora företag samt mikroföretag att påverkas?

De alternativ som valts bör ha flera positiva effekter på finansieringen av små och medelstora företag. För det första, att kortsiktiga värdepapperiseringar som ABCP inkluderas i STS-ramverket med avsevärda förbättringar i deras kapitalkrav bör främja tillväxten för denna viktiga källa till finansiering av små och medelstora företag.

För det andra borde initiativet ge bankerna ett verktyg för att avföra risk från sina balansräkningar. Följaktligen bör det kapital som frigörs i ökad utsträckning användas för att öka kreditgivningen till familjer och företag, av vilka de flesta är små och medelstora företag i EU.

Slutligen bör initiativet minska driftskostnaderna för värdepapperisering genom införandet av ett enhetligt ramverk för värdepapperisering som uppmuntrar marknadsaktörerna att ytterligare utveckla standardiseringen. Eftersom dessa kostnader är högre än genomsnittet för värdepapperisering av lån till små och medelstora företag bör de fallande kostnaderna få en särskilt gynnsam effekt på kreditkostnaden för dessa företag.

Kommer det att bli några väsentliga konsekvenser för nationella budgetar och förvaltningar?

Nej

Kommer det att bli andra konsekvenser av betydelse? 

Nej

D. Uppföljning

När kommer politiken att ses över?

Den kommande lagstiftningen kommer att bli föremål för en fullständig utvärdering (ungefär fyra år efter det att den har genomförts) för att bland annat bedöma hur ändamålsenlig och effektiv den har varit för att uppfylla de mål som presenterats i denna rapport, samt för att besluta vilka nya åtgärder eller ändringar som behövs.