17.12.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 423/24

1.

Kommittén välkomnar kommissionsförslagets allmänna mål att långsiktigt främja och säkerställa den internationella konkurrenskraften genom att skapa en sammankopplad digital inre marknad i Europa, genom att nätverkseffekter och stordriftsfördelar skapas i mycket högre grad för att trygga hållbar tillväxt och sysselsättning i Europa.

2.

Skapandet av en digital inre marknad utgör ett strategiskt bidrag till att trygga Europas ”digitala suveränitet” genom att en blomstrande europeisk digital ekonomi ger ett strukturellt bidrag till hanteringen att Europas politiska utmaningar.

3.

ReK betonar att de lokala och regionala myndigheternas nyckelroll och potential bör beaktas i all framtida lagstiftning som antas för att utforma den digitala inre marknaden.

4.

Internets öppna karaktär är en viktig drivkraft för konkurrenskraft, ekonomisk tillväxt, samhällsutveckling och innovation, som har bidragit till och fortfarande främjar en mycket hög utvecklingsnivå i fråga om tillämpningar, uppkomsten av nya produkter samt innehåll och tjänster på nätet i Europa.

5.

De lokala och regionala myndigheterna tar engagerat fasta på digitaliseringens potential även inom ramen för en digital inre marknad. De inriktar sig då främst på de för dem viktigaste områdena:

6.

Kommittén håller med kommissionen om att digital teknik och internetbaserade tjänster förändrar ekonomin och samhället i grunden.

7.

Denna process ställer de lokala och regionala myndigheterna inför särskilda utmaningar, eftersom de påverkas i särskilt hög grad av vissa förändringar, men samtidigt bara har begränsade styrningsmöjligheter.

8.

Därför måste man särskilt se till att alla åtgärder på europeisk och nationell nivå för en digital inre marknad syftar till att vidareutveckla regionernas attraktivitet på ett målinriktat sätt.

9.

Vi ställer oss bakom kommissionens mål att utveckla den digitala inre marknaden som grund för att förbättra den internationella konkurrenskraften, eftersom vissa länder har större stordriftsfördelar som är särskilt betydelsefulla i den digitala ekonomin.

10.

ReK påpekar också att fokus enbart på nätverkseffekter med en europeisk dimension inte skulle vara tillräckligt. Parallellt måste även blomstrande digitalt baserade ekosystem med små och medelstora företag och nystartade företag som skapar mervärde och arbetstillfällen lokalt vidareutvecklas på lokal och regional nivå.

11.

När det gäller det strategiska vägvalet med de tre ”grundpelarna” i kommissionens meddelande framhåller kommittén att de lokala och regionala myndigheterna anser att digitaliseringseffekter i sammankopplingen av online- och offline-miljöerna inom ekonomin och samhället måste beaktas, eftersom man även inom dessa områden i en ”app-ekonomi” kan iaktta nätverkseffekter genom nyskapande plattformstjänster på lokal och regional nivå.

12.

I detta sammanhang betraktar ReK inte bara frågan om huruvida produkter, tjänster och tillämpningar från offline-miljön flyttas till online-miljön som viktig, utan ser ett behov av att diskutera hur det på en digital inre marknad skulle vara möjligt att

13.

Kommittén håller med kommissionen om att modernare regler för gränsöverskridande köp på nätet och köp av digitala produkter kommer att uppmuntra fler företag att erbjuda sina produkter och tjänster på nätet i hela Europa och öka konsumenternas förtroende för gränsöverskridande e-handel.

14.

Det harmoniseringsförslag från kommissionen som aviserats till slutet av 2015 utgör en grundval för att i viss mån motverka den rådande inriktningen på plattformar och mellanhänder i transaktioner på den inre marknaden, genom att små och medelstora företag ges en bättre grund för att utveckla sin direktförsäljning i hela Europa.

15.

ReK delar kommissionens uppfattning att i detta sammanhang kommer en framgångsrik utveckling av den inre marknaden bara att stärkas om konsumentskyddsramen vidareutvecklas på hög nivå, och framhåller i detta sammanhang de lokala och regionala myndigheternas viktiga roll, t.ex. när det gäller att sörja för en identitetshantering som bör vidareutvecklas på grundval av gränsöverskridande standarder.

16.

Vi framhåller betydelsen av snabba och överkomliga gränsöverskridande pakettjänster, och välkomnar i detta sammanhang åtgärderna för självreglering för att i konsumenternas intresse skapa kvalitativa effekter inom t.ex. paketspårningsteknik och förbättra pristransparensen och leveransalternativen.

17.

Kommittén delar kommissionens bedömning att oberättigad geografisk blockering för det mesta inte är begriplig ur konsumenternas synvinkel, i synnerhet när konsumenter i en viss region hindras från att köpa tjänster eller omdirigeras till lokala webbplatser med andra handelsvillkor, vilket visar på de begränsningar som finns för en digital inre marknad. Vi påpekar dock att geografisk blockering bl.a. är en följd av dagens system för finansiering av audiovisuell produktion och köpet av sändningsrättigheter med geografiskt begränsade licenser. Vi framhåller likväl betydelsen av gränsöverskridande lösningar för digitala medietjänster för att värna de 50 miljoner europeiska medborgare som talar ett regionalt minoritetsspråk samt unionens mindre använda språk. Många minoriteter måste ha tillgång till medietjänster på sitt modersmål med hänsyn till att den språkliga mångfalden är en grundpelare i Europa. Vi efterlyser därför återigen ett förslag om att förbjuda geografisk blockering på den digitala inre marknaden (1), med hänsyn till det audiovisuella innehållets kulturella särdrag.

18.

ReK håller med kommissionen om att kreativt skapande, särskilt i EU:s regioner, hör till EU:s styrkor i den internationella konkurrensen och har en avgörande betydelse för den digitala inre marknadens utveckling.

19.

Vi skulle därför vilja att kommissionen i de aviserade lagstiftningsförslagen på lämpligt sätt beaktar det nuvarande systemet med territoriella licenser för audiovisuella verk.

20.

Utvecklingen inom digitalisering, t.ex. molntjänster och direktuppspelning, medför mycket stora utmaningar, särskilt när det gäller upphovsrätten.

21.

Kommittén välkomnar kommissionens avsikt att dels skapa en mer harmoniserad upphovsrätt för att minska splittringen mellan de olika rättsordningarna i medlemsstaterna, dels modernisera upphovsrätten och anpassa den till de senaste årens utveckling.

22.

ReK stöder kommissionens ståndpunkt att samtidigt som en moderniserad upphovsrätt bör möjliggöra överföring och användning av innehåll över nationsgränserna bör man även fokusera på incitamenten för kreativt skapande och investeringar, dvs. upphovsmännens rättigheter.

23.

Vi håller med kommissionen om att den nuvarande nivån av harmonisering av mervärdesskattebestämmelserna mellan medlemsstaterna vid handel med varor och tjänster inom EU ännu inte utgör en tillräcklig grund för utvecklingen av den digitala inre marknaden. Vi uppmanar därför kommissionen att i sitt nästa förslag om en översyn av mervärdesskattedirektiv 2006/112/EG ta med bestämmelser som underlättar utvecklingen av den digitala inre marknaden, i synnerhet genom att avskaffa bestämmelser som diskriminerar digitala media.

24.

Det är tydligt att mervärdesskattebefrielsen för små försändelser från tredjeländer i synnerhet utsätter små och medelstora företag i vissa medlemsstater för konkurrenstryck, eftersom man via plattformar relativt enkelt kan få små försändelser från tredjeländer. Vid en eventuell reform av detta system bör man inte skapa en oproportionerligt stor administrativ börda utan beakta dessa försändelsers ringa värde.

25.

Mot denna bakgrund är det positivt att kommissionen under 2016 kommer att lägga fram olika lagstiftningsförslag till en målinriktad vidareutveckling av de komplexa mervärdesskattereglerna.

26.

ReK välkomnar kommissionens tillkännagivande att man kommer att stödja inrättandet av ”digitala innovationsnav”, och uppmanar kommissionen att sörja för en geografisk balans i fördelningen av medel.

27.

Kommittén delar kommissionens bedömning att tillförlitliga, förtroendeingivande, högpresterande och överkomliga nät och tjänster utgör en förutsättning för vidareutvecklingen av den digitala inre marknaden, och att en konkurrenskraftig och dynamisk telekomsektor tillhandahåller de nödvändiga impulserna för innovation och investeringar. I detta sammanhang betonar kommissionen med rätta vikten av effektiv konkurrens.

28.

Man bör skapa villkor som gör det möjligt att ansluta alla områden till bredbandtjänster som är effektiva även på lång sikt i en konkurrensutsatt miljö. Vi uppmanar kommissionen att inom ramen för genomförandet av den digitala inre marknaden regelbundet rapportera om de framsteg som gjorts när det gäller att överbrygga den ”digitala klyftan”, särskilt på regional och lokal nivå. Särskilt i regionernas landsbygdsområden sker det pga bristande lönsamhet ofta ingen marknadsdriven utbyggnad av höghastighetsbredbandsnät, vilket gör att stödalternativ på europeisk och nationell nivå konsekvent och ständigt måste vidareutvecklas. Privatpersoner och företagare har rätt till höghastighetsbredband med de överföringshastigheter som de behöver för att försörja sig, utbilda sig eller driva företag oavsett var de bor.

29.

Kommittén upprepar i detta sammanhang sitt krav på att bredbandsutvecklingsprojekt i glesbefolkade områden och landsbygdsområden ska betraktas som tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (2) och understryker i detta avseende behovet av att särskilt på regional nivå fastställa de framtida investeringsbehoven i fråga om bredband, och föreslår att kommittén, i samarbete med Europeiska kommissionen och Europeiska investeringsbanken, utvecklar nya möjligheter att finansiera och främja informations- och kommunikationsinfrastruktur i exempelvis landsbygdsområden.

30.

Med tanke på den överenskommelse som nåddes den 30 juni 2015 mellan rådet, kommissionen och parlamentet om en inre telekommarknad framhåller kommittén att ett öppet, icke-diskriminerande internet och en lämplig utveckling av nätneutraliteten samt avskaffandet av roamingavgifterna i mobilnäten, som enligt planerna ska ske den 15 juni 2017, är mycket viktiga frågor i samtliga europeiska regioner och i synnerhet i gränsregionerna.

31.

Kommittén understryker i detta sammanhang, särskilt gentemot kommissionen och Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation, att alla nödvändiga åtgärder är av särskild betydelse när det gäller att bland europeiska konsumenter uppnå generell acceptans och synlighet för den digitala inre marknaden. Dessa åtgärder är nödvändiga för att garantera att de tidsfrister som fastställts kan respekteras. I synnerhet måste man utforma en policy om skälig användning som motsvarar konsumenternas behov när det gäller användningen av reglerade roamingtjänster.

32.

Mot bakgrund av de senaste årens dynamiska utveckling betonar ReK att en lämplig vidareutveckling av IKT-regelverket också bör syfta till lika villkor, där de strukturella nackdelarna minskas genom ensidiga åtaganden för telenätoperatörer på konvergerande marknader.

33.

Kommittén kan bara delvis förstå kommissionens omdömen det gäller bristande enhetlighet och förutsägbarhet i regelverket inom EU, eftersom den senaste processen för telekomöversyn och dess ”anmälningsförfarande enligt artikel 7” innebar just ett steg i riktning mot större enhetlighet i regelverket.

34.

Vi välkomnar därför att man 2016 kommer att ta det första steget mot en välgrundad genomgång av behovet av att anpassa telekombestämmelserna.

35.

ReK stöder kommissionens planer på att lägga fram förslag på harmonisering avseende tillgången till 700 MHz-bandet, vilket är avgörande för att säkerställa bredbandstillgången i landsbygdsområden. Vi uppmanar kommissionen att snabbt förbereda tillgången till 800 MHz-bandet i syfte att påskynda utbyggnaden av den senaste 4G-tekniken. En diskussion om vissa parametrar för tilldelning och användning av radiospektrum, som är en nationell befogenhet, inom ramen för gruppen för radiospektrumpolitik skulle eventuellt kunna skapa ändamålsenliga effekter på den inre marknaden. Radiospektrum avspeglar och främjar ofta regionala tillämpningar och mediekulturella identiteter. Därför bör man i den fortsatta utvecklingen sträva efter att sammanjämka de olika intressena.

36.

Den aviserade översynen av direktivet om audiovisuella medietjänster bör ge en viktig impuls för att dels kartlägga de aktuella utvecklingsbehoven för en digital inre marknad, dels främja ett europeiskt audiovisuellt medielandskap som präglas av kulturell mångfald och hög kvalitet. Mediernas integration bör följas av konvergens i regelverket med rättvisa konkurrensmöjligheter för alla medieleverantörer.

37.

Plattformar fungerar ofta som marknadsaktörer, och utöver att erbjuda nya affärsmöjligheter ingriper de då ofta i de regionala och lokala ekonomiska och samhälleliga strukturerna. Plattformar och mellanhänder spelar därför en strategisk roll vars utveckling måste följas uppmärksamt med hänsyn till eventuella framväxande regleringsbehov. I detta sammanhang bör man beakta att nätverkseffekter förstärker och befäster plattformarnas marknadsstyrka och följaktligen kan öka risken för att marknadsställningen missbrukas.

38.

ReK beklagar att kommissionen i sitt meddelande bara helt kort tar upp frågan om ”samverkanskonsumtion”, och att meddelandet inte innehåller några förslag om en samordnad strategi för lagstiftningen på detta område i syfte att säkerställa fri och rättvis konkurrens, dvs. samma reglerings- och ramvillkor som för traditionella företag, konsumentsäkerhet och anställningsvillkor, särskilt när det gäller beskattning av inkomster från handelsplattformar. Vi noterar dessutom med viss oro att det sker strukturförändringar på det kommersiella området av samverkanskonsumtionen som innebär att företagarrisken ofta ligger kvar hos lokala eller regionala aktörer, medan värdeskapandet till följd av plattformarnas eller mellanhändernas stora nätverkseffekter förflyttas från regionen. Därför måste man noga övervaka det komplexa samspelet mellan tillväxtalternativ med nya kunder på den digitala inre marknaden och negativa strukturförändringar i regionerna.

39.

Vi är övertygade om att utvecklingen av den digitala inre marknaden förutsätter en modernisering av utbildningen, eftersom utbildningssystemet spelar en viktig roll i samhället genom att ge grundläggande kompetens även på det digitala området. För att utnyttja de stora möjligheterna till nya lösningar och metoder inom utbildningssystemen måste man främja utvecklingen av innovativa och digitala metoder och samtidigt ge lärarna och alla andra som berörs av denna process stöd och uppmuntran.

40.

Mot denna bakgrund välkomnar ReK kommissionens prioriteringar i de undersökningar om plattformarnas roll som man ska inleda redan under 2015.

41.

Kommittén välkomnar varmt kommissionens tydliga strategiska inriktning på vikten av it-säkerhet i digitala tjänster och konfidentiell behandling av personuppgifter som en förutsättning för den digitala inre marknadens utveckling.

42.

I detta sammanhang framhåller vi den särskilda betydelsen av den kommande allmänna uppgiftsskyddsförordningen, både som en grund för utvecklingen av tillförlitliga tjänster på den digitala inre marknaden och för att främja lika villkor, så att också regionala företag får bättre utvecklingsmöjligheter.

43.

Kommittén välkomnar kommissionens tydliga konstaterande att alla ekonomiska sektorer måste genomgå en digitalisering och att de flesta sektorer på sikt i allt högre grad kommer att ingå i digitala ekosystem.

44.

I detta sammanhang konstaterar ReK att det sätt på vilket man i Europa på lång sikt lyckas omsätta digitaliseringens nästan obegränsade värdeskapande potential kommer att få stor betydelse för det långsiktiga välståndet i Europas regioner och landsbygdsområden.

45.

Liksom kommissionen anser vi att en av de största utmaningarna för en digital inre marknad består i att skapa en hållbar datadriven ekonomi, även i ett industriellt sammanhang (industri 4.0). De senaste årens tekniska utvecklingstendenser ger upphov till många möjligheter till nytt värdeskapande. Man måste dock konstatera att det finns enorma tekniska, strukturella och rättsliga utmaningar på detta område, även för de lokala och regionala myndigheterna.

46.

Interoperabilitet är en övergripande nyckelfaktor för utvecklingen av den digitala inre marknaden så att man på grundval av normer och standarder kan utveckla innovativa, digitala värdeskapande nätverk, där också särskilt de lokala och regionala myndigheternas e-förvaltningstjänster kan ge ett betydande bidrag.

47.

Kommittén framhåller den mycket stora betydelse som medborgarnas, arbetstagarnas och de arbetssökandes digitala kompetens och färdigheter har för ett långtgående genomförande av digitaliseringen i ekonomin och samhället. Medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna, som ofta är huvudmän för skolor och utbildningsanstalter, spelar en långsiktig nyckelroll när det gäller att utveckla de digitala färdigheterna.

48.

Mot bakgrund av den snabba digitaliseringen inom alla samhällsområden förespråkar ReK digital delaktighet så att alla kan dra nytta av fördelarna med ett digitaliserat samhälle.

49.

Dessutom rekommenderar ReK utbyte av uppgifter, dock med respekt för de olika ländernas regler om skydd av den personliga integriteten. Detta utbyte ska inriktas på mål och förfaranden av allmänt intresse, eftersom det är en källa till verklig förenkling och standardisering, i första hand på nationell nivå (förfaranden pågår redan sedan länge i vissa länder) men även på transnationell nivå.

50.

För att en digital inre marknad verkligen ska utvecklas rekommenderar ReK en genomgripande omstrukturering av förfaranden såväl inom den offentliga förvaltningen som på företagen. Att tänka digitalt och ta fram nya tekniska lösningar är inte samma sak som att digitalisera befintliga förfaranden och upprepa manuellt arbete och pappersbaserade flöden i elektronisk form. Med hänsyn till de innovativa digitala instrument som finns i dag bör interna och externa flöden och förfaranden i ekonomin förenklas för att göra kommunikationen mellan olika aktörer snabbare och mer effektiv och skapa personligt anpassade tjänster med större mervärde.

51.

Vi instämmer i kommissionens bedömning att e-förvaltning är ett viktigt verktyg för att ytterligare öka kostnadseffektiviteten och kvaliteten på den offentliga sektorns, och särskilt de lokala och regionala myndigheternas, tjänster till företag och medborgare.

52.

I samband med den aviserade handlingsplanen för e-förvaltning 2016–2020 framhåller kommittén att ytterligare förbättringar av strukturerna i befintliga portaler och tjänster i den offentliga sektorn kan skapa positiva effekter som de lokala och regionala myndigheterna, särskilt i gränsöverskridande storstadsområden, kan ge ett viktigt bidrag till.

53.

Vi är dock försiktigare än kommissionen i vår bedömning av hävstångseffekterna och besparingspotentialen på detta område genom effektivitetsvinster inom en nära framtid, och anser att man vid utformningen och genomförandet av den planerade handlingsplanen för e-förvaltning måste göra de lokala och regionala myndigheterna särskilt delaktiga, så att deras befintliga e-förvaltningspotential kan utvecklas bättre. Man bör ägna större uppmärksamhet åt de mindre myndigheter på lokal nivå som saknar de ekonomiska och mänskliga resurser som krävs för att hantera digitaliseringens utmaningar på ett optimalt sätt. Dessutom bör man ta fram nya organisatoriska former av samarbete som gör det möjligt att på ett bättre sätt tillhandahålla sådana tjänster, som kan skilja sig från dem som används för tillhandahållandet av fysiska varor eller tjänster.

54.

Kommittén betonar i detta sammanhang att när det gäller det resulterande behovet av anpassning av styrningsstrukturerna faller ansvaret och den bärande rollen på de lokala och regionala myndigheterna som den offentliga sektorns viktigaste ”gränssnitt” gentemot medborgarna och företagen.

55.

Vi stöder kommissionens fokus på att förbättra investeringsklimatet för digitala nät, forskning och innovativa företag, bl.a. för att överbrygga den digitala klyftan mellan stad och landsbygd.