12.6.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/10


Yttrande från Europeiska regionkommittén – Genomförande av vitboken om transport från 2011

(2015/C 195/02)

Föredragande

:

Spyros Spyridon (EL–EPP), kommunfullmäktigeledamot i Poros

I.   POLITISKA REKOMMENDATIONER  (1)

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Transporter som en grundläggande faktor för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

1.

ReK betonar att rörligheten för personer och varor är en förutsättning för att uppnå de grundläggande EU-målen om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och fullborda den inre marknaden. Transporter bidrar till EU:s och de europeiska regionernas konkurrenskraft, och EU är världsledande på området.

2.

Kommittén vill framhålla transporternas höga andel av kostnaderna för varor och hushåll: 13,2 % av hushållens budget avser transporter, och de står för upp till 15 % av varupriserna. Samtidigt är transportsektorn fortfarande till 96 % beroende av olja, som till stor del produceras i instabila delar av världen.

3.

ReK konstaterar att det inte har fastställts några mellanliggande mål, vilket gör det svårt att bedöma framstegen. Det blir sålunda utnämningen av den nya kommissionen och den kommande utvärderingen av genomförandet av vitboken i förening med den snabbt föränderliga omgivningen (den ekonomiska krisen och den bredare geopolitiska utveckling som berör transporter) som får utgöra ramen för en delutvärdering av de åtgärder som hittills vidtagits.

4.

Vi konstaterar att de ambitiösa målen i vitboken är en drivkraft för en framgångsrik utveckling. Det finns ett naturligt samband mellan transportpolitiken och miljö-, innovations-, social- och ekonomipolitiken. Kommittén föreslår att man kopplar dessa målsättningar till mål för att minska oljeberoendet, begränsa bullernivåerna, och minska luftföroreningarna och de höga kostnaderna, samt bekämpa klimatförändringar till följd av växthusgasutsläpp.

5.

Vi rekommenderar kommissionen att vid översynen av färdplanen och eventuella uppdateringar av målen beakta de nya utmaningarna, t.ex. den geopolitiska utvecklingen, omflyttningen av transportflödena, framväxten av nya konkurrenter, ny teknisk utveckling, den sociala dumpningen, och de särskilda förhållanden som råder i varje medlemsstat och region. Det bör också fastställas mellanliggande mål för perioden efter 2020.

6.

Vi gratulerar kommissionen till den beredvillighet den har visat genom att anta en rad lagstiftningsförslag och initiativ om åtgärdspaketen för järnvägs- och lufttransporter och hamnpolitik, och uppmanar Europaparlamentet och rådet att påskynda ett snabbt antagande av dem. Sådana EU-åtgärder bör tas fram i enlighet med subsidiaritetsprincipen och principen om att minimera byråkratin.

7.

Kommittén vill dock att minst samma ansträngningar ska ägnas åt kollektivtrafiken i städer, som är en viktig del av kollektivtrafiksystemet och den väsentligaste delen i fråga om direkt inverkan på miljön och livskvaliteten för det största antalet invånare i de mest tätbefolkade delarna av EU.

8.

För att göra EU:s transport- och logistiksektor mer konkurrenskraftig i förhållande till andra regioner i världen, måste man först säkerställa den fria rörligheten för varor på EU:s inre marknad.

Regionernas konkurrenskraft påverkas av och är avgörande för kvaliteten på transporterna.

9.

ReK betonar de lokala och regionala myndigheternas bredare roll vid planeringen av transporter i städer och regioner och för rörligheten samt deras avgörande betydelse för medborgarnas livskvalitet och regionernas konkurrenskraft. De lokala och regionala myndigheterna är ansvariga för planering och underhåll av trafiknät, parkeringar, tillgänglighet och övervakning av miljönormerna, och måste därför göras delaktiga genom partnerskap och flernivåstyrning. ReK önskar att de lokala och regionala myndigheterna i högre grad aktivt ska involveras i beslutsprocessen.

10.

Vi betonar att planeringen av transporter i storstadsområdena direkt hör samman med stadsplanering och fysisk planering. Kommittén vill åter rikta uppmärksamheten på konceptet planering av hållbar rörlighet i städerna (inklusive prissättning), där EU:s roll bör vara att främja en harmonisering utan att vara bindande.

11.

För att säkerställa transporter av hög kvalitet i hela EU framhåller ReK på nytt att det är nödvändigt att ägna samma uppmärksamhet och stöd åt platser där trafiken börjar och slutar som åt de transeuropeiska transportnäten. Vid dessa start- och slutpunkter måste alla transportsätt och transportslag stödjas och hanteras på ett övergripande sätt.

12.

Även om det i vitboken anges att effektiva transporter i samtliga regioner är absolut nödvändiga för det framtida välståndet, framhåller kommittén att kommissionen alltmer betraktar transportsegmentet som vilket annat segment som helst på den inre marknaden, och inte endast vid bedömningen av offentligt stöd. Offentliga aktörer (eller transportföretag som ägs av offentliga aktörer) hamnar ofta i en svår situation, eftersom privata företag tar över lukrativa rutter och förbindelser (ibland även till dumpade priser för att bygga upp en monopolställning) och de offentliga aktörerna och transportoperatörerna (däribland aktörer som ägs av offentliga aktörer) endast driver förlustbringande rutter och förbindelser. Om vi utgår från att transporter i vitboken inte endast betraktas som en affärssektor, utan som ett verktyg för att säkra konkurrenskraft och välstånd i EU och dess enskilda regioner, måste inställningen till offentliga och liknande operatörer i förhållande till privata företag förändras i grunden. Det är naturligtvis helt logiskt att privata företag endast betraktar transporter som ett sätt att skapa vinst, utan hänsyn till konkurrenskraften hos enskilda regioner och EU som helhet.

13.

Vi stöder främjandet av icke-motoriserade transportsätt (cykling och promenader) för korta sträckor eftersom detta är en grönare, billigare och ofta snabbare lösning. Lämpliga transportnät och åtgärder för att förmå människor att förändra sitt beteende kommer att bidra till att uppnå detta mål, särskilt när det gäller främjande och användning av detta transportsätt.

14.

Vi förespråkar att man vid långväga godstransporter främjar intermodalitet mellan de hållbara transporterna och en övergång från vägtransporter till hållbara transporter såsom järnvägstransporter, sjötransporter och transporter på de inre vattenvägarna.

15.

Att skapa adekvata transportnät och transportsätt med tillräcklig finansiering för demografiskt eller geografiskt missgynnade områden, t.ex. glesbygdsområden, öar, de yttersta randområdena samt gräns- och bergsområden, är en viktig faktor för att uppnå territoriell sammanhållning. Sådana regioners behov beaktas inte tillräckligt i EU:s politiska åtgärder och program som rör transporter. ReK stöder behovet av en noggrann planering som kombinerar miljökraven med transporttjänstleverantörernas behov och rimliga kostnader för användarna.

16.

Med hänsyn till att de nya medlemsstaterna fortfarande saknar grundläggande transportförbindelser av god kvalitet, inte endast inom TEN-T-näten utan framför allt inom regional och lokal transport (förbifartsleder, allmänna regionala och lokala vägar, som är en förutsättning för arbetskraftens rörlighet osv.), vilket dessa regioners konkurrenskraft är kritiskt beroende av, framhåller kommittén att frågan om och stödet till transport i de nya medlemsstaterna måste angripas på ett helt annat sätt än i de gamla medlemsstaterna, där denna infrastruktur redan finns.

17.

För sammanhållningen mellan gränsområden och utvecklingen av samarbete över gränserna betonar ReK att det är viktigt med gränsöverskridande transportförbindelser på lokal och regional nivå, och påpekar att detta tyvärr inte beaktades tillräckligt vid utformningen av programmen för gränsöverskridande samarbete 2014–2020.

18.

Kommittén understryker att man måste fästa stor vikt vid att garantera en hög nivå på transporttjänster för utsatta befolkningsgrupper och i regioner med demografiska problem.

19.

Det finns en viktig koppling mellan å ena sidan pålitliga, flexibla och högkvalitativa transportsystem och å andra sidan turismnäringens konkurrenskraft.

20.

Kommittén är besviken över att ytterst små framsteg hittills har gjorts i fråga om ”en biljett för hela resan”, särskilt för multimodala transporter över regionala eller nationella gränser, och förväntar sig märkbara framsteg på området senast 2020.

21.

Kommittén betonar att det nästan inte har gjorts några framsteg på området för EU-omfattande information om multimodala transporter och biljettförsäljning och att de flesta EU-medlemsstater för närvarande inte ens har ett nationellt system av fasta tidtabeller, som omfattar samtliga tidtabeller i landet och gör det möjligt att söka upp och boka kollektivtrafikförbindelser inom landet. Information om multimodala transporter är ett verktyg som i hög grad kan öka resenärernas intresse för kollektivtrafik. Kommittén anser även att man vid upprättandet av sådana system och sammanlänkningen av dem inte endast bör utgå från statiska uppgifter i fasta tidtabeller, utan även utnyttja de enorma möjligheterna med information från GNSS-system, särskilt Galileo.

22.

Kommittén välkomnar de framsteg som gjorts när det gäller passagerares rättigheter. Vi kan dock konstatera att både informationen och själva rättigheterna är splittrade beroende på transportsätt, och vi efterlyser större konsekvens, vilket skulle gynna användarna. Kommittén efterlyser också att dessa rättigheter, som fastställts av Europeiska unionen, tillämpas i större utsträckning i de medlemsstater som för närvarande använder alla undantag de kan för att begränsa tillämpningen.

23.

ReK understryker att ”the first/last mile”, dvs. de delar av en resa som i regel faller inom de lokala och regionala myndigheternas behörighetsområde, är den mest komplicerade delen i fråga om reseinformation och registrering. Det är därför helt avgörande att de lokala och regionala myndigheterna involveras i såväl genomförandet som uppföljningen för att se till att hela systemet fungerar effektivt.

24.

ReK beklagar att enbart fyra medlemsstater fullt ut tillämpar förordningen om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer och uppmanar med kraft övriga medlemsstater att avskaffa befintliga undantag.

25.

Bristen på harmonisering av standarder i medlemsstaterna leder till en snedvridning av konkurrensen, och en eventuell omläggning av trafiken, med konsekvenser för miljö, transporter och förvaltning.

26.

Inrättandet av bra transportinfrastruktur och god tillgänglighet gör alla regioner ekonomiskt starkare och mer attraktiva för direktinvesteringar, vilket stärker både deras egen konkurrenskraft och EU:s konkurrensställning som helhet.

27.

ReK anser att behörigheten för de nationella genomförandeorgan som arbetar för passagerares rättigheter vid gränsöverskridande resor måste klargöras.

Mot ett integrerat, tillförlitligt, rent och säkert europeiskt transportsystem

28.

ReK noterar den ojämna utvecklingen och splittringen av transportnäten mellan Europas regioner, framför allt inom järnvägs- och vägtransporter. En ökad konkurrens kräver ett högkvalitativt transportnät och inrättande av flexibla finansieringsinstrument. Det är därför viktigt att utveckla TEN-T-nätet, framför allt när det gäller att främja godstransporter på järnväg, och ett nät av regionala flygplatser.

29.

Vi stöder en internalisering av de externa kostnaderna (sociala och miljömässiga kostnader, inbegripet olyckor, luftföroreningar, buller och trafikstockningar) och principen om att användaren/förorenaren betalar, för att på så sätt anpassa marknadsalternativen till hållbarhetsbehoven. I samband med detta bör man undersöka om man med ytterligare åtgärder gradvis kan införa ett obligatoriskt harmoniserat internaliseringssystem för nyttofordon inom hela det regionala nätet, så att man får slut på den nuvarande situationen som innebär att internationella transportföretag måste ha Eurovignette, fem nationella vignetter och åtta olika märken eller avtal om vägtullar för att obehindrat kunna rulla på de vägar i Europa som är avgiftsbelagda.

30.

Vi noterar de framsteg som gjorts när det gäller trafiksäkerheten, men också skillnader i medlemsstaternas lagstiftning och standarder, t.ex. när det gäller transport av farliga produkter. ReK upprepar sin begäran om en vetenskaplig modell för internalisering av kostnaderna, särskilt för trafikolyckor.

31.

Kommittén konstaterar att när det gäller persontransport – och särskilt med flyg – är passagerarnas säkerhet inte bara beroende av perfekt teknik, utan också av en regelbunden bedömning av besättningarna och en kontinuerlig förbättring av säkerhetsnormerna. Vi uppmanar de behöriga organen att vidta omedelbara åtgärder på dessa områden.

32.

Vi välkomnar initiativet ”Shift2Rail” och främjandet av ”Blue Belt”, och uppmärksammar samtidigt det faktum att övergången till järnväg och inre vattenvägar eller sjötransporter inte har gjort tillräckliga framsteg, trots att vägarna och luften är överbelastade. Tåg och fartyg kan ytterligare bidra till att uppnå målen om att minska växthusgasutsläppen och olyckorna. I detta syfte bör utvecklingen och genomförandet av TEN-T-nätet främjas och enhetliga kriterier och regler i de olika järnvägsförvaltningarna tas fram samtidigt som nya aktörer bör få det lättare att delta i den fria konkurrensen.

33.

ReK välkomnar det praktiska genomförandet av Fonden för ett sammanlänkat Europa men finner det oroväckande att man enligt Junckerplanen ska minska dess budget med 2,7 miljarder euro, trots att budgeten redan är otillräcklig för att förverkliga det transeuropeiska transportnätet. Kommittén beklagar därför Europeiska unionens uppenbara brist på investeringar i ett effektivt och hållbart transportsystem och i miljöanpassningen.

34.

Kommittén uppmanar medlemsstaterna att efter den nyligen framlagda rapporten från Europeiska revisionsrätten vidta åtgärder för att få bort flaskhalsarna på de inre vattenvägarna (broar, slussar, flodbredder etc.) och samordna dem sinsemellan, slutföra infrastrukturprojekt och genomföra underhållsplaner.

35.

ReK noterar att det inte finns någon hänvisning till kombinerade yttre eller inre vattenvägstransporter och lufttransporter eller till utvecklingen av sjöflygplan, och begär att de ska införas i transportplanerna.

36.

Kommittén stöder initiativet till ett gemensamt europeiskt luftrum, och uppmanar kommissionen att lägga fram ett öppet system för tilldelning av ankomst- och avgångstider för ett bättre utnyttjande av flygplatserna, vilket skulle gagna konkurrensen. Vi noterar problemet med förseningar vid start och landning, vilket bidrar till högre kostnader. Man bör utreda vilken eventuell miljöpåverkan de ökade flyghöjderna får när det gäller förorenande utsläpp i troposfären.

37.

Kommittén efterlyser samordnade åtgärder för att förstärka de multimodala transporterna, särskilt genom att man skapar nödvändiga förbindelser till knutpunkterna (t.ex. flygplatser, hamnar och intermodala terminaler) och vi framhåller behovet av samordning vid medlemsstaternas gränser, vilket skulle kunna tillhandahållas av de europeiska grupperingarna för territoriellt samarbete (EGTS).

38.

ReK sätter stort värde på framstegen när det gäller att söka efter alternativa källor och metoder för finansiering av stora transportprojekt som kräver långsiktig planering och finansiering. Kommittén noterar dock de skiljaktiga metoderna när det gäller att stödja alternativa källor och avsaknaden av progressivitet i stödet i förhållande till graden av ”renhet” hos det alternativa framdrivningssystemet. Kommittén efterlyser härmed ett effektivare stöd till de typer av framdrivningssystem, som inte producerar några eller endast minimala utsläpp, och för vilka det bevisligen redan finns en fungerande infrastruktur (exempelvis spårvagns- och trådbusstrafik).

39.

Den tekniska och rättsliga utvecklingen inom transportsektorn som helhet kräver ny kompetens hos användarna. Vi uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att ta hänsyn till behovet av kontinuerlig fortbildning och kostnaderna för denna vid utformningen av och planeringen för det fullständiga genomförandet.

40.

ReK noterar de snabba förändringarna av arbetsvillkoren inom transportsektorn, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa en ökad harmonisering av standarder och sociala rättigheter, i syfte att förbättra arbetsförhållandena och motverka illojal konkurrens.

41.

Renare transporter kräver parallella åtgärder i syfte att främja resor med kollektivtrafik samt forskning för renare bränslen och effektivare motorer. Det är därför viktigt att genomföra en politik som ökar användningen av hybridfordon och eldrivna transporter.

42.

ReK betonar vikten av teknisk innovation på grundval av alternativa bränslen och förnyad infrastruktur för en hållbar miljövänlig och koldioxidsnål ekonomi så att europeiska företag kan öka sin export, tillväxten stimuleras och sysselsättning skapas.

EU bör exportera sin framgångsrika transportmodell

43.

ReK upprepar sitt stöd för de insatser som Europeiska unionen gör internationellt för att exportera de transportstandarder som unionen tillämpar, genom att aktivt delta i internationella forum.

44.

Kvaliteten på och säkerheten hos de europeiska transportnäten, som grundar sig på höga standarder, är en förebild för tredjeländer, och de bidrar även till säkerheten och livskvaliteten för människorna i EU. Exporten av europeiska standarder och öppnandet av internationella marknader stärker samtidigt den europeiska industrins konkurrenskraft.

45.

Vi konstaterar att transportsektorn är mycket komplex, och att den åtminstone omfattar infrastruktur, IKT, forskning och innovation, fordonsföreskrifter och användarnas beteende. ReK uppmanar medlemsstaterna och EU-institutionerna att med minimal byråkrati och i nära samarbete med lokala och regionala myndigheter ägna vederbörlig uppmärksamhet åt att samordna dessa olika områden för att nå det bästa resultatet.

Bryssel den 16 april 2015.

Europeiska regionkommitténs ordförande

Markku MARKKULA


(1)  Det erinras om att i enlighet med artikel 55.2 i ReK:s arbetsordning ska kommitténs yttranden när de rör ”förslag till lagstiftningsakter [...] omfatta en bedömning av huruvida förslagen är förenliga med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna”.