22.9.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 316/212

—

med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

—

med beaktande av konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

—

med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

—

med beaktande av 1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning och dess tilläggsprotokoll,

—

med beaktande av sin resolution av den 9 oktober 2013 om EU:s och medlemsstaternas åtgärder för att hantera flyktingflödet i samband med konflikten i Syrien (1),

—

med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2013 om migrationsströmmar i Medelhavet, särskilt de tragiska händelserna utanför Lampedusa (2),

—

med beaktande av sin resolution av den 17 december 2014 om situationen i Medelhavsområdet och behovet av ett helhetsgrepp på migration i EU (3),

—

med beaktande av sin resolution av den 29 april 2015 om de senaste tragedierna i Medelhavet och EU:s migrations- och asylpolitik (4),

—

med beaktande av kommissionens europeiska migrationsagenda av den 13 maj 2015 (COM(2015)0240),

—

med beaktande av den handlingsplan i tio punkter som togs fram vid utrikesrådets och RIF-rådets gemensamma möte den 20 april 2015,

—

med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets särskilda toppmöte om flyktingkrisen i Medelhavet den 23 april 2015,

—

med beaktande av rapporten från Europarådets parlamentariska församling (Pace), Lives lost in the Mediterranean Sea, från april 2012,

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 20 juli 2015,

—

med beaktande av initiativet avseende migrationsvägarna mellan Afrikas horn och EU, även kallat Khartoumprocessen, som antogs den 28 november 2014 av Afrikanska unionens och EU:s medlemsstater och institutioner,

—

med beaktande av rapporterna från FN:s särskilda rapportör för migranters mänskliga rättigheter, i synnerhet rapporten Banking on mobility over a generation: follow-up to the regional study on the management of the external borders of the European Union and its impact on the human rights of migrants, som offentliggjordes i maj 2015,

—

med beaktande av årsrapporten från Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) om asylsituationen i Europeiska unionen 2014,

—

med beaktande av den debatt om migration och flyktingar i Europa som hölls i parlamentet den 9 september 2015,

—

med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Som en följd av ihållande konflikter, regional instabilitet och kränkningar av de mänskliga rättigheterna söker ett rekordstort antal människor skydd i EU. Antalet asylansökningar som rör barn har ökat med 75 % sedan förra året. Under sommaren har det än en gång blivit tydligt att migrationen inte är något tillfälligt problem och att den kraftiga ökningen av antalet flyktingar ser ut att fortsätta. Detta visar än en gång att vi omedelbart måste göra allt som står i vår makt för att rädda livet på människor som flyr sina länder och utsätts för fara och att medlemsstaterna bör leva upp till sina internationella skyldigheter, bland annat i fråga om räddningsaktioner till havs.

B.

2 800 kvinnor, män och barn har enligt uppgifter från UNHCR rapporterats döda eller saknade under 2015 i sina försök att nå en fristad i Europa. Flyktingar och migranter dör även när de förflyttar sig till lands i Europa.

C.

Människosmugglare och människohandlare utnyttjar den irreguljära migrationen och sätter invandrares liv på spel för egen ekonomisk vinning, bär ansvaret för tusentals dödsfall och utgör ett allvarligt problem för EU och medlemsstaterna. Människohandlare gör varje år vinster på 20 miljarder euro genom sin kriminella verksamhet. Enligt Europol har de organiserade kriminella grupper som aktivt underlättar transporter av irreguljära migranter över Medelhavet kopplats till människosmuggling, narkotika, skjutvapen och terrorism.

D.

Syrien, Afghanistan, Eritrea och Irak var de vanligaste ursprungsländerna för asylsökande under 2015 enligt uppgifter från Frontex. De allra flesta människor som flyr från dessa länder till Europa beviljas skydd enligt Eurostat.

E.

Regional instabilitet och regionala konflikter, liksom IS/Daish framväxt i angränsande konfliktområden, påverkar den massiva migrationstillströmningen och strömmarna av fördrivna personer, och därmed även antalet personer som försöker ta sig till EU.

F.

Vid det senaste Europeiska rådet den 25–26 juni 2015 och det därpå följande mötet i rådet (rättsliga och inrikes frågor) den 20 juli 2015 i Bryssel kunde man inte enas om en bindande fördelningsmekanism för omplacering och vidarebosättning av människor utan bestämde sig i stället för en frivillig mekanism. Medlemsstaterna kunde inte enas om att erbjuda 40 000 platser för omplacering av flyktingar från Grekland och Italien, utan utlovade endast 32 256 platser.

G.

Den 3 september 2015 begärde Europeiska rådets ordförande Donald Tusk att minst 100 000 flyktingar skulle omfördelas.

H.

I stället för de nuvarande ad hoc-besluten måste det tas fram en mer långsiktig strategi för asyl och migration.

I.

Många medborgare visar en exempellös solidaritet med flyktingarna och tar emot dem med värme och erbjuder dem imponerande stort stöd. Därmed visar Europas medborgare att skydd åt behövande och medkänsla fortfarande är genuint europeiska värden.

J.

Den aktuella situationen har belyst en beklaglig brist på solidaritet med de asylsökande från regeringarnas sida och otillräckligt samordnade och enhetliga åtgärder. Detta skapar en kaotisk situation och leder till kränkningar av de mänskliga rättigheterna. De olika ståndpunkter som enskilda medlemsstater intagit belyser alltjämt det faktum att EU:s migrationspolitik är fragmenterad i 28 delar. Bristen på enhetliga asylförfaranden och standarder i medlemsstaterna medför olika skyddsnivåer och i vissa fall även otillräckliga garantier för de asylsökande.

K.

Vissa medlemsstater och deras ledare har intagit en proaktiv hållning och visat både beredskap och vilja att ta emot flyktingar och att införa en permanent och obligatorisk mekanism för att fördela flyktingar mellan alla medlemsstater. Andra medlemsstater bör ta efter detta goda exempel.

L.

Det strategiska betänkandet om ett helhetsgrepp på migration från parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor kommer att ta upp EU:s asyl- och migrationspolitik i dess helhet.

M.

Enligt 1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning (Genèvekonventionen) kan människor söka asyl oavsett ursprungsland, förutsatt att de har en välgrundad fruktan för att bli förföljda på grund av sin ras, religion, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politiska åskådning.

1.

Europaparlamentet beklagar djupt och uttrycker sin djupa sorg över de tragiska dödsfallen bland människor som vill ha asyl i EU. Parlamentet uppmanar med kraft EU och medlemsstaterna att göra allt de kan för att förhindra ytterligare dödsfall till havs och på land.

2.

Europaparlamentet uttrycker sin solidaritet med det stora antalet flyktingar och migranter som är offer för konflikter, allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, påtagliga brister i samhällsstyret och hårt förtryck.

3.

Europaparlamentet välkomnar insatserna av de civilsamhällesgrupper och privatpersoner i hela Europa som mobiliserar sig för att ta emot och hjälpa flyktingar och migranter. Parlamentet uppmuntrar Europas medborgare att fortsätta med sitt stöd och engagemang för ett humanitärt svar på flyktingkrisen. Parlamentet anser att dessa handlingar visar en genuin tro på europeiska värden och inger hopp för Europas framtid.

4.

Europaparlamentet upprepar sitt stöd till sin resolution av den 29 april 2015 om de senaste tragedierna i Medelhavet och EU:s migrations- och asylpolitik. Parlamentet upprepar att EU måste låta sin omedelbara reaktion på den nuvarande flyktingsituationen grundas på solidaritet och rättvis ansvarsfördelning, vilket anges i artikel 80 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), och på en helhetssyn som tar hänsyn till säker och laglig migration samt fullständig respekt för grundläggande rättigheter och grundläggande värden.

5.

Europaparlamentet upprepar sin tro på öppna gränser inom Schengenområdet tillsammans med en effektiv förvaltning av de yttre gränserna. Parlamentet betonar att den fria rörligheten för personer inom Schengenområdet är en av de främsta landvinningarna i den europeiska integrationen.

6.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ om omplacering och vidarebosättning, däribland det nya initiativet om akut omplacering av ett tilltagande antal asylsökande i behov av internationellt skydd, som omfattar Grekland, Italien och Ungern. Parlamentet ställer sig bakom kommissionens tillkännagivande av en permanent omplaceringsmekanism som ska aktiveras i nödsituationer, med beaktande av antalet flyktingar på plats i medlemsstaten, och som baseras på artikel 78.2 i EUF-fördraget. Parlamentet är redo att behandla det nya systemet för akut omplacering genom ett påskyndat förfarande och har för avsikt att främja alla andra åtgärder som föreslagits av kommissionen parallellt med detta, i syfte att se till att medlemsstaterna inte försenar det permanenta systemet för omplacering. Parlamentet påminner rådet om sin mycket positiva hållning till en bindande mekanism för omplacering, som i största möjliga utsträckning tar hänsyn till flyktingarnas önskemål.

7.

Europaparlamentet välkomnar det operativa stöd som kommissionen kommer att ge till medlemsstater i frontlinjen, såsom Grekland, Italien och Ungern, via så kallade hotspots med expertis från EU-byråer såsom Frontex, Easo och Europeiska polisbyrån (Europol), för att hjälpa medlemsstaterna med registrering av nyanlända. Parlamentet påminner medlemsstaterna om att framgången för sådana registreringscentrum är beroende av medlemsstaternas beredvillighet att omplacera flyktingar från dessa hotspots till sina territorier. Parlamentet anser att en sådan strategi tydligt bör föreskriva effektiva mekanismer för att identifiera människor med särskilda behov och hänskjuta dem till relevanta tjänster.

8.

Europaparlamentet noterar kommissionens förslag om att skärpa bestämmelsen om ”säkert ursprungsland” i direktivet om asylförfaranden genom att upprätta en gemensam EU-förteckning över säkra ursprungsländer. Parlamentet inser att detta tillvägagångssätt kan begränsa de förfarandemässiga rättigheterna för medborgare i de länderna. Parlamentet påminner om att skillnaden är stor mellan medlemsstaterna i fråga om hur många asylansökningar som godkänns, även med avseende på specifika ursprungsländer. Parlamentet vill att åtgärder vidtas för att se till att detta tillvägagångssätt inte undergräver principen om non-refoulement och den individuella rätten till asyl, särskilt för människor som tillhör utsatta grupper.

9.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att ändra den befintliga Dublinförordningen så att den inbegriper ett permanent, bindande system för fördelning av asylsökande bland de 28 medlemsstaterna med hjälp av en rättvis, obligatorisk fördelningsnyckel, samtidigt som hänsyn tas till utsikterna till integration och till behoven och den särskilda situationen för de asylsökande själva.

10.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa betydande budgetutrymme och beredskap i 2016 års budget och fleråriga budgetram, för att möjliggöra snabbare och mer omfattande stöd till Easos och medlemsstaternas insatser för mottagande och integrering av flyktingar, bland annat inom ramen för omplacerings- och vidarebosättningssystemen.

11.

Europaparlamentet uppmanar alla deltagande medlemsstater att snabbt och fullständigt införliva och verkligen tillämpa det gemensamma europeiska asylsystemet. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att se till att alla medlemsstater tillämpar EU:s lagstiftning ordentligt så att gemensamma, effektiva, konsekventa och humana standarder tillämpas i hela EU, med beaktande av barnens bästa intresse.

12.

Europaparlamentet anser att genomförandet av återvändandedirektivet bör gå hand i hand med respekt för de förfaranden och standarder som gör det möjligt för Europa att säkerställa en human och värdig behandling av dem som återvänder, i överensstämmelse med principen om non-refoulement. Parlamentet påminner om att frivilligt återvändande bör ges företräde framför påtvingat återvändande.

13.

Europaparlamentet påminner om att möjligheterna för personer i behov av skydd att på laglig väg ta sig in i EU är mycket begränsade och beklagar att de inte har något annat val än att vända sig till kriminella smugglare och använda farliga vägar för att hitta skydd i Europa, bland annat till följd av uppförandet av stängsel och avspärrningen av yttre gränser. Parlamentet ser det därför som högprioriterat att EU och medlemsstaterna skapar säkra och lagliga vägar för flyktingar, såsom humanitära korridorer och humanitära visa. Parlamentet framhåller att medlemsstaterna, utöver ett obligatoriskt vidarebosättningsprogram, bör enas om att tillhandahålla andra verktyg, såsom stärkt familjeåterförening, privata mentorskap och flexibla viseringsarrangemang, även för studier och arbete. Parlamentet anser det nödvändigt att ändra viseringskodexen genom att inbegripa mer specifika gemensamma bestämmelser om humanitära visa. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra det möjligt att ansöka om asyl på deras ambassader och konsulat.

14.

Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna bör fastställa stränga straffrättsliga påföljder för människohandel och människosmuggling, både till och inom EU. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bekämpa kriminella nätverk av människosmugglare men att under tiden inte straffa dem som frivilligt hjälper migranter av humanitära skäl, däribland transportörer, genom att be kommissionen överväga en översyn av rådets direktiv 2001/51/EG. Parlamentet noterar uppdraget Eunavfor Med mot människosmugglare och människohandlare i Medelhavsområdet.

15.

Europaparlamentet beklagar att ledarna i vissa medlemsstater och de högerextremistiska partierna utnyttjar den nuvarande situationen för att ge näring åt invandringsfientliga känslor och samtidigt ger EU skulden för krisen, och att detta ger upphov till ett ökat antal fall av våldshandlingar mot migranter. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta akuta åtgärder mot våldshandlingar och hatpropaganda som riktas mot migranter. Parlamentet uppmanar även EU:s och medlemsstaternas ledare att ta tydlig ställning för europeisk solidaritet och respekt för människovärdet.

16.

Europaparlamentet påminner om att migration är en global och komplex företeelse som även kräver en långsiktig strategi som tar sig an dess underliggande orsaker, såsom fattigdom, ojämlikhet, orättvisa, klimatförändringar, korruption, vanstyre och väpnade konflikter. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen och rådet att sätta sådana underliggande orsaker i fokus för toppmötet i Valletta i november 2015. Parlamentet betonar att EU behöver en helhetssyn som stärker samstämmigheten mellan dess inre och yttre åtgärder, inte minst dess gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, utvecklingspolitik och migrationspolitik. Parlamentet ifrågasätter planerna på att koppla utvecklingsbistånd till att tredjeländer utför fler gränskontroller eller ingår återtagandeavtal.

17.

Europaparlamentet uppmanar EU, dess medlemsstater och andra internationella givare att snabbt infria löftena från konferensen om utvecklingsfinansiering i Addis Abeba i juli 2015, och framhåller behovet av att ändra fokus på utvecklingspolitiken så att den inriktas på att skapa fredliga samhällen, bekämpa korruption och främja god samhällsstyrning, såsom anges i mål 16 för hållbar utveckling i den globala utvecklingsramen för perioden efter 2015.

18.

Europaparlamentet uppmanar med eftertryck EU, dess medlemsstater och världssamfundet att ta större ansvar för konfliktlösning och i synnerhet bidra till att finna hållbara politiska lösningar i konfliktdrabbade regioner, såsom Irak, Syrien, Libyen och Mellanöstern, samt att stärka den politiska dialogen, även med regionala organisationer, genom att inbegripa alla människorättsaspekter, i syfte att stödja inkluderande och demokratiska institutioner och rättstatsprincipen, bygga upp lokalsamhällenas motståndskraft samt främja social och demokratisk utveckling i ursprungsländerna och bland folken där. I detta avseende efterlyser parlamentet större samarbete med de länder i regionen som ingår i Arabförbundet och Afrikanska unionen i syfte att hantera frågan om personer i behov av skydd, hjälpa dem med vidarebosättning och bevilja dem asyl.

19.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att sammankalla en internationell konferens om flyktingkrisen med deltagande av bland annat EU, dess medlemsstater, FN-anknutna organ, Förenta staterna, relevanta internationella frivilligorganisationer och arabstater, i syfte att utforma en gemensam global strategi för humanitärt bistånd.

20.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt medlemsstaternas regeringar och parlament.