11.8.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 265/110

—

med beaktande av artiklarna 2, 3.5, 8 och 21 i fördraget om Europeiska unionen,

—

med beaktande av det gemensamma samrådsdokumentet från kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten Mot en ny europeisk grannskapspolitik, som offentliggjordes den 4 mars 2015 (1),

—

med beaktande av gemensamma meddelanden från kommissionen och från vice ordföranden/den höga representanten Ett partnerskap för demokrati och delat välstånd med södra Medelhavsområdet (COM(2011)0200) (2), som offentliggjordes den 8 mars 2011, och Ny respons på ett grannskap i förändring (COM(2011)0303) (3), som offentliggjordes den 25 maj 2011,

—

med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet av den 11 mars 2003Ett utvidgat europeiskt grannskap: En ny ram för förbindelserna med våra grannländer i öster och söder (COM(2003)0104) (4),

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 18 februari 2008 om den europeiska grannskapspolitiken (5) och av den 20 april 2015 om översynen av den europeiska grannskapspolitiken,

—

med beaktande av riktlinjerna för att främja och skydda fullständiga mänskliga rättigheter för homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella (hbti-personer), som antogs av rådet (utrikes frågor) den 24 juni 2013,

—

med beaktande av sina tidigare resolutioner om den europeiska grannskapspolitiken av den 20 november 2003 om förbindelserna med våra grannländer i öster och söder (6), av den 20 april 2004 om politik för ett utvidgat europeiskt grannskap (7), av den 19. januari 2006 om den europeiska grannskapspolitiken (8), av den 15 november 2007 om stärkande av den europeiska grannskapspolitiken (9), av den 7 april 2011 om översynen av den europeiska grannskapspolitiken – den östliga dimensionen (10), av den 7 april 2011 om översynen av den europeiska grannskapspolitiken – den sydliga dimensionen (11), av den 14 december 2011 om översynen av den europeiska grannskapspolitiken (12), av den 23 oktober 2013 om den europeiska grannskapspolitiken: På väg mot en förstärkning av partnerskapet – Europaparlamentets ståndpunkt om 2012 års rapporter (13) samt av den 12 mars 2014 om bedömning av och fastställande av prioriteringar för EU:s förbindelser med länderna inom det östliga partnerskapet (14),

—

med beaktande av Rigaförklaringen från EU:s toppmöte om det östliga partnerskapet den 22 maj 2015,

—

med beaktande av rapporten från reflektionsgruppen på hög nivå om energiunionens framtid,

—

med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0194/2015), och av följande skäl:

A.

Den europeiska grannskapspolitiken inrättades för att fördjupa förbindelserna, förbättra samarbetet och stärka EU:s partnerskap med grannländerna för att kunna utveckla ett område som utmärks av gemensam stabilitet och säkerhet och gemensamt välstånd, vilket understryks i artikel 8 i EU-fördraget. Målet är fortfarande detsamma.

B.

Grannskapet befinner sig för närvarande i en förändringsfas på grund av det ökande antalet gamla och nya säkerhetsutmaningar och är mindre stabilt, betydligt mindre säkert och står inför en djupare ekonomisk kris än när den europeiska grannskapspolitiken lanserades.

C.

Den reviderade politiken bör baseras på ömsesidig ansvarighet och ett gemensamt engagemang för EU:s värderingar och principer, däribland demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och effektiva, ansvariga och öppna offentliga institutioner. Detta ligger lika mycket i grannsamhällenas intresse som i vårt eget när det gäller stabilitet, säkerhet och välstånd. Trots komplexiteten och utmaningarna måste EU orubbligt stödja övergångsprocesser i alla länder samt demokratisering, respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatliga principer.

D.

Stora delar av grannskapet påverkas fortfarande av väpnade eller frusna konflikter och kriser. Partnerländerna måste sträva efter en fredlig lösning på befintliga konflikter. Förekomsten av konflikter, däribland frusna eller utdragna sådana, hindrar en ekonomisk, social och politisk omvandling samt regionalt samarbete, stabilitet och säkerhet. EU bör spela en aktivare roll för att nå en fredlig lösning på de befintliga konflikterna.

E.

Dessa konflikter undergräver utvecklingen av en genuin och effektiv multilateral dimension av den europeiska grannskapspolitiken. Fred och stabilitet är grundstenar i den europeiska grannskapspolitiken. Partnerländerna måste efterleva dessa principer.

F.

EU fördömer bestämt alla former av kränkningar av de mänskliga rättigheterna, däribland våld mot kvinnor och flickor, våldtäkt, slaveri, hedersbrott, tvångsäktenskap, barnarbete och kvinnlig könsstympning.

G.

Utvecklingen i regionen sedan 2004, men i synnerhet under de senaste åren, har visat att den europeiska grannskapspolitiken inte klarar av att ge ett adekvat och snabbt svar på de snabbt föränderliga och svåra förhållandena.

H.

Den europeiska grannskapspolitiken är fortfarande en strategisk prioritering i EU:s utrikespolitik. Översynen av den europeiska grannskapspolitiken måste ske med målet att den ska stärkas och i en anda av att driva på utvecklingen mot en heltäckande och effektiv gemensam utrikes- och säkerhetspolitik för EU.

I.

Kommissionen och utrikestjänsten har tillsammans med rådet och parlamentet försökt omforma grannskapspolitiken för att åtgärda dess brister och anpassa den till förändrade nationella och internationella förhållanden, i synnerhet efter den arabiska våren. Detta har visat sig i det nya finansieringsinstrumentet för den europeiska grannskapspolitiken för 2014–2020, dvs. det europeiska grannskapsinstrumentet. De nuvarande utmaningarna till följd av krisen i östra Ukraina, ockupationen av Krim och Daish bör tas i beaktande i översynen av den europeiska grannskapspolitiken.

J.

Osäkerhet, instabilitet och ogynnsamma socioekonomiska villkor i grannländerna kan få negativa effekter och vända tidigare demokratiska tendenser.

K.

Sedan den nya strategin infördes 2011 har den politiska utvecklingen i grannskapet visat att EU ytterligare behöver tänka om vad gäller unionens förbindelser till grannarna, och då även beakta de olika faktiska förhållandena, både externt och internt. EU måste hantera nya utmaningar i sitt grannskap och anpassa sin strategi genom att gå igenom sina intressen och prioriteringar samt utvärdera sina politiska verktyg, incitament och tillgängliga resurser samt deras attraktionskraft för unionens partner.

L.

Översynen av den europeiska grannskapspolitiken 2011 slog fast att den nya strategin måste grundas på ömsesidig ansvarighet och ett gemensamt engagemang för universella värden som mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatliga principer.

M.

EU bör spela en aktivare roll för att nå en fredlig lösning på befintliga konflikter, särskilt frusna eller utdragna sådana, som för närvarande utgör ett oöverstigligt hinder för att fullt ut kunna utveckla den europeiska grannskapspolitiken, både i öst och i syd, och hindrar goda grannförbindelser och regionalt samarbete.

N.

Den europeiska grannskapspolitiken omfattar olika ”grannskap” som består av länder med olika intressen, ambitioner och kapacitet.

O.

Det behövs en differentierad strategi och en skräddarsydd politik, i synnerhet då EU:s grannskap aldrig har varit så fragmenterat som nu, med länder som skiljer sig åt i många avseenden, bland annat vad gäller deras ambitioner och förväntningar i förhållande till EU, de utmaningar de står inför och deras yttre omgivningar. EU:s bilaterala förbindelser med länder som omfattas av grannskapspolitiken är i olika utvecklingsskeden. Att ”mer för mer” -principen tillämpas ordentligt är av grundläggande betydelse vid utformningen och differentieringen av förbindelserna med partnerländer, och EU bör ”belöna” länder som visar prov på utökat samarbete med EU och framsteg med att uppfylla europeiska värderingar, både i fråga om resurser och i fråga om andra incitament inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken. EU:s grannar bör kunna besluta om sin egen framtid utan yttre påtryckningar.

P.

Framsteg med att lösa konflikter och tvister mellan länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken bör ses som ett kriterium som ska bedömas i de årliga lägesrapporterna.

Q.

Respekten för suveräna staters territoriella integritet är en grundläggande princip för förbindelserna mellan länderna i det europeiska grannskapet, och att ett land ockuperar ett annat lands territorium är oacceptabelt.

R.

De resurser som EU har till sitt förfogande inom den fleråriga finansieringsramen för sina åtgärder som ”global aktör” fram till 2020 uppgår endast till 6 % av den totala budgeten och täcker alla relaterade program, inklusive utvecklings- och samarbetsbistånd.

S.

Den europeiska grannskapspolitiken har bidragit till att utforma en gemensam hållning för EU i hela grannskapet. Medlemsstaterna bör spela en viktig roll i det europeiska grannskapet genom att anpassa sina insatser och stärka EU:s trovärdighet och slagkraft genom att uppvisa en gemensam hållning.

T.

Kommissionens och utrikestjänstens samrådsprocess bör vara heltäckande och inkluderande för att säkerställa att alla berörda aktörer hörs. Vikten av att uppmuntra kvinnorätts- och jämställdhetsorganisationer att delta i samrådsprocessen bör betonas. Det behövs ytterligare insatser för att synliggöra och öka medvetenheten om den europeiska grannskapspolitiken i partnerländernas folkopinion.

U.

De östliga och sydliga grannskapen står inför olikartade problem och för att kunna lösa dessa måste den europeiska grannskapspolitiken vara flexibel och kunna anpassas efter varje regions specifika behov och utmaningar.

1.

Europaparlamentet betonar vikten och nödvändigheten av att den europeiska grannskapspolitiken ses över och av att det sker i rätt tid. Parlamentet understryker att den reviderade europeiska grannskapspolitiken bör göra det möjligt att reagera snabbt, flexibelt och adekvat på situationen ute på fältet och att samtidigt lägga fram en ambitiös strategisk vision för hur förbindelserna med grannländerna ska utvecklas både i en bilateral och i en multilateral kontext, i enlighet med åtagandet att främja de värdegrunder grannskapspolitiken vilar på.

2.

Europaparlamentet betonar att den europeiska grannskapspolitiken är en väsentlig del av EU:s utrikespolitik och att den måste förbli en gemensam politik. Parlamentet anser att grannskapspolitiken är en del av EU:s yttre åtgärder vars potential ligger i en unik förmåga att utnyttja en rad olika instrument inom diplomati, säkerhet, försvar, ekonomi, handel, utveckling och humanitära frågor. Parlamentet vidhåller att en effektiv europeisk grannskapspolitik är avgörande för att EU ska kunna stärka sin utrikespolitiska trovärdighet och sin ställning i världen, och att den europeiska grannskapspolitiken måste visa verkligt ledarskap från EU:s sida i grannskapet och i förbindelserna med våra globala partner.

3.

Europaparlamentet tror på det fortsatta värdet av den europeiska grannskapspolitikens inledningsvis fastställda mål om att skapa ett område med välstånd, stabilitet, säkerhet och god grannsämja, på grundval av unionens gemensamma värderingar och principer, genom att tillhandahålla bistånd och incitament för genomgripande strukturreformer i grannländerna som ska genomföras under deras eget ansvar och i samförstånd med dem, vilket kommer att möjliggöra ett fördjupat samarbete med EU. Parlamentet betonar därför behovet av att beakta lärdomar som dragits, börja om från början och att åter sätta dessa mål överst på dagordningen.

4.

Europaparlamentet understryker den europeiska grannskapspolitikens strategiska betydelse som en politik som skapar mångfasetterade förbindelser och ett starkt ömsesidigt beroende mellan EU och dess partnerländer i grannskapet. Parlamentet poängterar att den fundamentala utmaningen för den europeiska grannskapspolitiken är att åstadkomma verkliga och konkreta förbättringar för medborgarna i partnerländerna Parlamentet anser att den europeiska grannskapspolitiken bör bli kraftfullare och mer politisk och ändamålsenlig, även genom att dess positiva delar förstärks, t.ex. genom större fokus på partnerskap med samhällen, differentiering och principen ”mer för mer”.

5.

Europaparlamentet betonar att respekten för de universella grundläggande värden – mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen, demokrati, frihet, jämlikhet och respekt för människovärdet – som EU grundar sig på även fortsättningsvis måste utgöra kärnan i den reviderade politiken, vilket även fastslås i artikel 2 i associeringsavtalen mellan EU och tredjeländer. Parlamentet upprepar att stärkandet av rättsstatsprincipen och stödet till demokrati och mänskliga rättigheter ligger i partnerländernas intresse, och vill att respekt för dessa gemensamma grundläggande värden i högre grad ska ställas som villkor. Parlamentet framhåller den roll som EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter och det europeiska initiativet för demokrati spelar i detta sammanhang.

6.

Europaparlamentet betonar att den förnyade politiken måste vara mer strategisk, fokuserad, flexibel och sammanhängande samt vara politiskt motiverad. Parlamentet uppmanar EU att formulera en tydlig politisk vision för den europeiska grannskapspolitiken och att ägna särskild uppmärksamhet åt sina egna politiska prioriteringar i de östliga och sydliga grannskapen, med hänsyn tagen till att länder i olika regioner står inför olika utmaningar och har olika förhoppningar och olika politiska ambitioner. Parlamentet vidhåller att det östliga partnerskapet och Medelhavspartnerskapet är utomordentligt viktiga. Parlamentet vill att särskilda representanter ska utses för öst och syd med uppgift att politiskt samordna den reviderade politiken och delta i alla EU:s åtgärder i grannskapet.

7.

Europaparlamentet framhåller vilken viktig roll medlemsstaterna, deras expertis och deras bilaterala förbindelser med länderna i den europeiska grannskapspolitiken har för utformningen av en konsekvent EU-politik. Parlamentet betonar behovet av ordentlig samordning mellan vice ordföranden/den höga representanten, kommissionsledamoten med ansvar för europeiska grannskapspolitiken och utvidgningsförhandlingar, EU:s delegationer och EU:s särskilda representanter för att undvika dubbelarbete. Parlamentet vidhåller att EU:s delegationer har en viktig roll i genomförandet av grannskapspolitiken.

8.

Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att utarbeta förslag på samarbete med Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som förebild, som kan vara ytterligare ett steg i deras europeiska perspektiv, bygga på ökad integrering i EU i fråga om friheter och full integrering i den gemensamma marknaden och dessutom omfatta närmare samarbete i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp).

9.

Europaparlamentet kräver att prioriteringar och strategiska mål på kort, medellång och lång sikt fastställs, med beaktande av att den europeiska grannskapspolitiken bör syfta till att skapa en differentierad strategi för att främja samarbete på olika områden mellan och tillsammans med länderna i grannskapspolitiken. Parlamentet betonar att EU vid fastställandet av sin strategi bör gå igenom sina egna och de enskilda berörda ländernas intressen och prioriteringar samt deras utvecklingsnivå, med beaktande av samhällenas intressen och förhoppningar, de politiska ambitionerna och den geopolitiska omgivningen.

10.

Europaparlamentet understryker att lokalt egenansvar, öppenhet, ömsesidig ansvarighet och inkludering bör vara centrala aspekter i den nya strategin för att säkerställa att den europeiska grannskapspolitikens fördelar når alla nivåer av befolkningen och samhället i de berörda länderna och inte endast koncentreras till vissa grupper.

11.

Europaparlamentet ger uttryck för sin övertygelse om att en förstärkning av partnerländernas egen utvecklingspotential kräver att man går längre än den politiska dialog som i nuläget råder inom den europeiska grannskapspolitiken och utvidgar den till en social, ekonomisk och kulturell dialog som omfattar partnerländernas hela politiska, sociala, etniska och kulturella mångfald. Parlamentet understryker den positiva betydelsen och erfarenheten av territoriellt samarbete där lokala myndigheter varit direkt involverade.

12.

Europaparlamentet beklagar de begränsade resurser som tilldelats EU:s samarbete med partnerna i unionens grannskap, särskilt i jämförelse med de betydligt större resurser som aktörer från tredjeländer investerar i länderna i den europeiska grannskapspolitiken. Parlamentet noterar att detta undergräver EU:s möjligheter att främja och genomföra politik som är i linje med dess strategiska intressen i grannskapet. Parlamentet framhåller behovet av att rationalisera stödet och öka finansieringen för att verkligen belöna och stödja partnerländer som är genuint beslutna att göra, och faktiskt gör, konkreta framsteg i riktning mot reformer, demokratisering och respekt för mänskliga rättigheter.

13.

Europaparlamentet betonar behovet av kraftfullare ansvarighets- och öppenhetsmekanismer i partnerländerna för att se till att de har kapacitet att tillgodogöra sig och använda finansieringen på ett effektivt och meningsfullt sätt. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att det finns effektiva mekanismer för övervakning och tillsyn av hur EU-biståndet används i den europeiska grannskapspolitikens länder, bland annat via det civila samhällets granskning.

14.

Europaparlamentet uppmanar EU att förbättra sin samordning med andra givare och internationella finansinstitut, bland annat genom Amici-initiativet, i enlighet med sitt åtagande att bli en mer samstämd, respekterad och effektiv global aktör, samt framhåller behovet av gemensam programplanering tillsammans med och bland medlemsstaterna. Parlamentet understryker att en bättre samordning med medlemsstaterna, och med regionala och lokala myndigheter, behövs för att eftersträva och uppnå en gemensam, samstämd och effektiv strategi för de kort- och medellångsiktiga målen i EU:s samarbete med grannländerna, och efterlyser en diskussion med rådet i frågan.

15.

Europaparlamentet betonar att EU bör leva upp till ambitionen om ett ökat engagemang i sitt grannskap genom tillräcklig finansiering. Parlamentet anser att halvtidsöversynen av de externa finansieringsinstrumenten bör beakta den reviderade politiken och att det europeiska grannskapsinstrumentet därför bör återspegla ambitionen att effektivisera den europeiska grannskapspolitiken och säkerställa förutsägbarhet och hållbarhet i EU:s samarbete med partnerna samt ett tillräckligt mått av förfarandemässig flexibilitet. Parlamentet efterlyser vidare ökad samstämmighet och konsekvens mellan EU:s olika externa finansieringsinstrument.

16.

Europaparlamentet framhåller att det europeiska initiativet för demokrati har en underlättande roll genom att komplettera EU-instrumenten med en ny strategi som är mer flexibel och lyhörd, överbryggande och ekonomiskt effektiv. Parlamentet uppmanar kommissionen att anslå mer resurser till det europeiska initiativet för demokrati.

17.

Europaparlamentet inser att grannländers inställning till Europa och EU har en reell inverkan på konflikter, men tillbakavisar all medverkan till förtryck och människorättskränkningar i grannländer genom en missriktad kortsiktig jakt på stabilitet.

18.

Europaparlamentet framhåller behovet av att omforma den europeiska grannskapspolitiken för att bygga starka, strategiska och bestående partnerskap med grannskapspolitikens länder som grundas på att bevara, och är förenliga med, EU:s värderingar och principer och på att främja ömsesidiga intressen. Parlamentet anser att grannskapspolitikens tekniska aspekter måste understödjas av en tydlig politisk vision.

19.

Europaparlamentet noterar att den europeiska grannskapspolitiken bör införa sina egna metoder och verktyg som bör stå i proportion till den ambitionsnivå och de behov och mål som grannskapspolitikens länder och EU försöker tillgodose.

20.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrikta sig på sektorer som identifierats i samverkan med dess partner, på grundval av gemensamma intressen, och i vilka framsteg och universellt mervärde kan uppnås, samt att gradvis utöka det framstegs- och ambitionsbaserade samarbetet, särskilt för att bidra till ekonomisk tillväxt och människors utveckling med fokus på de nya generationerna. Parlamentet betonar att ekonomiska och politiska reformer måste gå hand i hand och att god samhällsstyrning endast kan bli verklighet genom en öppen, ansvarig och insynsvänlig beslutsprocess grundad på demokratiska institutioner.

21.

Europaparlamentet betonar att utvidgningspolitiken och grannskapspolitiken är två separata politikområden med olika mål. Parlamentet upprepar emellertid att europeiska länder som omfattas av grannskapspolitiken, i likhet med alla europeiska länder, kan ansöka om EU-medlemskap om de uppfyller kriterierna för att komma i fråga och bli upptagna som medlemmar enligt artikel 49 i EU-fördraget. Parlamentet anser att reform och övergång visserligen måste komma först och vill inte ställa upp orealistiska förväntningar, men anser samtidigt att det måste finnas kvar ett medlemskapsperspektiv som incitament för alla länder som kan komma ifråga för medlemskap och som har uttryckt tydliga europeiska önskemål och ambitioner.

22.

Europaparlamentet anser att stöd till demokrati, rättsstatliga principer, god samhällsstyrning, statsuppbyggnad samt mänskliga rättigheter och grundläggande friheter är ett centralt inslag i den europeiska grannskapspolitiken. Parlamentet understryker att ingen politik som bidrar till att äventyra dessa värdegrunder bör införas inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken. Parlamentet framhåller att EU och dess medlemsstater bör tillhandahålla incitament och sakkunskap för att genomföra och stödja demokratiska reformer och klara av de politiska, ekonomiska och sociala utmaningarna.

23.

Europaparlamentet understryker det fortsatta behovet av att sätta fokus på att stärka och konsolidera demokratin, rättsstatsprincipen, en god samhällsstyrning, rättssystemets oberoende, korruptionsbekämpningen, respekten för mångfalden samt minoriteters rättigheter, däribland rättigheterna för religiösa grupper, hbti-personer, personer med funktionsnedsättning och personer som tillhör etniska minoriteter. Parlamentet poängterar att kapacitetsuppbyggnad inom nationella institutioner, däribland nationella församlingar, tillsammans med stöd till det civila samhället, grupper som arbetar för demokrati samt politiska partier kommer att stärka den politiska dialogen och mångfalden.

24.

Europaparlamentet betonar att kvinnors rättigheter, jämställdhet och rätten till icke-diskriminering är grundläggande rättigheter och centrala principer i EU:s yttre åtgärder. Parlamentet understryker vikten av att främja barns och ungas rättigheter samt jämställdhet, och av att kvinnor får ekonomisk och politisk egenmakt, i syfte att bygga upp inkluderande, välmående och stabila samhällen i EU:s grannskap.

25.

Europaparlamentet anser att den reviderade europeiska grannskapspolitiken bör stärka främjandet av grundläggande friheter i grannskapspolitikens länder genom att stödja yttrandefrihet, föreningsfrihet, frihet att delta i fredliga sammankomster samt press- och mediefrihet, eftersom dessa rättigheter gör det möjligt att förverkliga ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

26.

Europaparlamentet lyfter fram betydelsen av att utveckla den europeiska grannskapspolitikens sociala dimension genom att samverka med partner i kampen mot fattigdom och utslagning, stimulera sysselsättning och rättvis tillväxt, underlätta sunda relationer på arbetsmarknaden och stödja utbildning och anständigt arbete, för att på så sätt också komma till rätta med några av grundorsakerna till irreguljär migration.

27.

Europaparlamentet erkänner vikten av kulturell dialog mellan EU och grannländerna på områden som konfliktförebyggande och fredsbyggande, utveckling av kreativa sektorer, förstärkning av yttrandefriheten, stöd till social och ekonomisk utveckling samt förstärkning av dialogen med det civila samhället och av interkulturella och interreligiösa dialoger, även för att ta itu med den växande diskrimineringen och förföljelsen av minoritetsgrupper och religiösa grupper. Parlamentet efterlyser förstärkta ramar för kulturella förbindelser, som möjliggör utveckling av program för rörlighet, utbildning och kapacitetsuppbyggnad samt utbyten på kultur- och utbildningsområdet.

28.

Europaparlamentet poängterar att den strategi som baseras på ”partnerskap med samhällen” bör stärkas och främjas. Parlamentet kräver att politikens gemensamma intressen och mål ska fastställas i samråd med alla intressenter från olika samhällen och inte bara med myndigheterna.

29.

Europaparlamentet betonar vikten av att utveckla ett blomstrande och aktivt civilt samhälle under övergångs- och demokratiseringsprocesserna, vilket även omfattar arbetsmarknadens parter och näringslivet. Parlamentet efterlyser ytterligare stöd till det civila samhället, lokala små och medelstora företag och andra icke-statliga aktörer, eftersom de är drivkrafterna i reformprocessen, samt en mer engagerad dialog och ett mer engagerat partnerskap mellan de olika aktörerna och sektorerna i det civila samhället i EU och grannländerna inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken. Parlamentet understryker de europeiska företagens betydelse och roll för att främja och sprida internationella standarder för företag, exempelvis företagens sociala ansvar.

30.

Europaparlamentet vill att den europeiska grannskapspolitiken ska utvecklas till en mer skräddarsydd och flexibel politisk ram som kan anpassas till den mångfald som finns bland partnerländerna, och att den ”differentierade strategin” ska tillämpas konsekvent. Parlamentet understryker att differentieringen bör göras mellan grannskapspolitikens länder.

31.

Europaparlamentet framhåller behovet av att villkorlighet verkligen tillämpas i samband med reformprocesser och av att det råder konsekvens mellan EU:s ståndpunkter och villkorligheten i dess finansiella anslag. Parlamentet poängterar att EU inte kan göra avkall på sina grundläggande värderingar och rättigheter och att EU bör undvika att skapa dubbla måttstockar. Parlamentet framhåller att länder som gör framsteg i arbetet med att genomföra reformer i riktning mot långsiktig politisk, ekonomisk och social utveckling och som söker ett mer djupgående politiskt samarbete med EU bör beviljas mer omfattande åtaganden och stöd från EU:s sida och bedömas på grundval av individuella prestationer i dessa reformprocesser. Parlamentet understryker vikten av att ”mer för mer”-principen tillämpas till fullo.

32.

Europaparlamentet betonar att associeringsavtal är det längst framskridna, men inte det sista, steget i förbindelserna mellan EU och dess grannar.

33.

Europaparlamentet anser att EU bör bjuda in de partnerländer som inte ingått associeringsavtal för att engagera dem i sektorsspecifikt samarbete, bland annat vad gäller möjligheten att sluta nya eller förstärka befintliga sektorsspecifika avtal som t.ex. energigemenskapen, som skulle underlätta integreringen av sådana länder i särskilda sektorsspecifika delar av det gemensamma området för EU:s fyra grundläggande friheter.

34.

Europaparlamentet anser att man vid genomförandet av den europeiska grannskapspolitiken bör ägna särskild uppmärksamhet åt samarbete kring ekonomisk styrning och de offentliga finansernas hållbarhet i grannskapspolitikens länder.

35.

Europaparlamentet noterar att bevarande av fred, säkerhet och stabilitet är en grundläggande angelägenhet i grannskapet och att säkerhetsläget är på väg att försämras kraftigt. Parlamentet efterlyser en stark säkerhetskomponent i den europeiska grannskapspolitiken med adekvata politiska verktyg, som tyvärr hittills har saknats. Parlamentet betonar att EU bör fokusera på att göra sina befintliga krishanteringsinstrument mer effektiva och ändamålsenliga, med sikte på att bygga upp förmågan till krishanteringsinsatser inom ett bredare spektrum. Parlamentet betonar att säkerhet, stabilitet och utveckling går hand i hand och att det krävs en övergripande strategi för att ta itu med säkerhetsproblemen i regionen och deras bakomliggande orsaker.

36.

Europaparlamentet konstaterar att stabiliteten i den sahel-sahariska regionen bör ses som den ömma punkten när det gäller osäkerheten i såväl norra som södra Afrika och att instabiliteten i denna region orsakas av en stor ökning av antalet nätverk som handlar olagligt med vapen, narkotika och människor, vilket även inverkar menligt på stabiliteten i Europa.

37.

Europaparlamentet efterlyser en närmare samordning mellan den europeiska grannskapspolitiken och den bredare verksamheten inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), tillsammans med förstärkta kopplingar mellan den inre och den yttre säkerheten samt hantering av olika säkerhetsaspekter för grannskapspolitikens länder och länderna i EU. Parlamentet framhåller behovet av att översynen av den europeiska grannskapspolitiken och revideringen av EU:s säkerhetsstrategi är enhetliga och fullständigt avstämda.

38.

Europaparlamentet understryker behovet av en övergripande politisk strategi och samtidigt säkerställa full överensstämmelse med internationell rätt och internationella åtaganden i enlighet med Helsingforsslutakten från 1975, baserat på respekt för mänskliga rättigheter, minoriteters rättigheter och grundläggande friheter, staters oberoende, suveränitet och territoriella integritet, gränsers okränkbarhet, folkens lika rättigheter och självbestämmanderätt samt fredlig konfliktlösning. Parlamentet konstaterar att Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), som är den största regionala organisationen med ansvar för säkerhetsfrågor, kan spela en viktig roll i detta avseende och anser att den bör få förnyad kraft genom att ta på sig rollen som medlare. Parlamentet stöder partnernas rätt att göra självständiga och suveräna val i utrikes- och säkerhetspolitiken utan att utsättas för yttre tryck och tvång.

39.

Europaparlamentet anser att den reviderade politiken måste stödja partnerländerna i arbetet med att bygga upp ordentliga statsstrukturer för hantering av säkerhetsfrågor, som t.ex. effektiv brottsbekämpning, terrorism, organiserad brottslighet samt underrättelse- och säkerhetsverksamhet, inklusive it-säkerhet, vilka bör utvecklas baserat på fullständig respekt för mänskliga rättigheter och åtföljas av en verklig parlamentarisk, demokratisk kontroll. Parlamentet framhåller att EU bör engagera sig på områden som t.ex. reformer inom säkerhetssektorn och – i situationer efter konflikter – avväpning, demobilisering och återanpassning. Parlamentet uppmanar EU att fokusera på kapacitetsuppbyggnad för gränskontroll från de associerade partnerländernas sida, och värdesätter det bidrag som redan lämnas av vissa av dessa länder. Parlamentet uppmanar grannländerna att i tillämpliga fall bidra till GSFP-uppdrag. Parlamentet uppmanar EU att främja gemensamma initiativ från grannländerna på säkerhetsområdet för att göra det möjligt för dem att ta ett större ansvar och bidra positivt till säkerheten i den egna regionen.

40.

Europaparlamentet påminner EU:s medlemsstater om deras skyldigheter enligt rådets gemensamma ståndpunkt (2008/944/GUSP) om vapenexport, enligt vilken medlemsstaterna inte ska utfärda exportlicens för militär teknik eller krigsmateriel till något land i grannskapet om det föreligger uppenbar risk att den militära teknik eller den krigsmateriel som ska exporteras kan komma att användas för internt förtryck eller vid allvarliga kränkningar av internationell humanitär rätt, skulle kunna utlösa eller förlänga väpnade konflikter eller förvärra existerande spänningar eller konflikter i det slutliga bestämmelselandet eller användas på ett aggressivt sätt mot ett annat land eller för att hävda ett territoriellt krav med våld.

41.

Europaparlamentet framhåller behovet av att aktivt främja och stödja fredliga konfliktlösningar och försoningsstrategier efter konflikter i EU:s grannskap genom att använda olika verktyg och instrument utifrån det mervärde som de kan skapa. Parlamentet anser att sådana åtgärder bör omfatta det arbete som görs av unionens särskilda representanter, förtroendeuppbyggande program, återupprättande av dialog, medling genom främjande av direkta personkontakter samt GSFP-uppdrag. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och utrikestjänsten att utveckla innovativa åtgärder och metoder, däribland strategier för kommunikation med allmänheten och informella samråd, till stöd för dialog och försoning. Parlamentet påpekar att EU:s delegationer kan spela en nyckelroll för att inrätta system för tidig varning genom att skapa finmaskiga förebyggande nätverk tillsammans med civilsamhällets olika organisationer.

42.

Europaparlamentet upprepar sitt stöd för partnerländernas suveränitet, territoriella integritet och politiska oberoende, och anser att den europeiska grannskapspolitiken bör bidra till och stödja dessa principer i praktiken. Parlamentet upprepar att frusna eller utdragna konflikter hämmar den europeiska grannskapspolitikens fulla utveckling. Parlamentet beklagar i detta avseende att det sedan grannskapspolitiken lanserades inte gjorts några framsteg mot att lösa befintliga konflikter. Parlamentet erinrar om sin ståndpunkt att ockupation av ett partnerlands territorium strider mot den europeiska grannskapspolitikens grundläggande principer och mål. Parlamentet framhåller behovet av en snabb, fredlig lösning på de frusna konflikterna på grundval av folkrättsliga normer och principer. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att spela en aktivare roll och göra det klart att fördjupade bilaterala förbindelser är kopplade till en fredlig konfliktlösning och respekt för folkrätten. Parlamentet understryker i detta sammanhang vikten av att driva en principfast politik för att främja ansvarsskyldighet för alla kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt och att undvika dubbla måttstockar, särskilt i detta avseende.

43.

Europaparlamentet uppmanar EU att i samband med regionala konflikter följa andan i och lärdomarna från den historiska erfarenheten av europeisk integration, eftersom bilaterala problem måste lösas fredligt och eftersom goda grannförbindelser och regionalt samarbete är grundläggande delar av grannskapspolitiken Parlamentet vill i detta sammanhang att medborgarna ska göras delaktiga och offentliga aktörer engageras i horisontella partnerskap och partnersamverkan med motparter från unionen, och ser samverkan med samhället och den yngre generationen som förändringsfaktorer.

44.

Europaparlamentet framhåller betydelsen av den europeiska grannskapspolitikens regionala dimension och behovet av att främja och bidra till regionala synergieffekter och regional integration genom regionala samarbetsprogram. Parlamentet understryker att förstärkt ekonomiskt samarbete mellan de länder som omfattas av grannskapspolitiken är nödvändigt för att åstadkomma stabilitet och välstånd i det europeiska grannskapet.

45.

Europaparlamentet vill därvidlag att EU:s bilaterala förbindelser med länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken ska kompletteras med en multilateral dimension genom ett ökat antal åtgärder och initiativ i detta sammanhang, varvid man i synnerhet bör inrikta sig på att förstärka gränsöverskridande projekt, öka antalet program för direkta personkontakter, utveckla incitament för regionalt samarbete och ytterligare främja en aktiv dialog med det civila samhället. Parlamentet anser att den framtida grannskapspolitiken bör erbjuda en inkluderande regional plattform för diskussioner om människorättsfrågor, i överensstämmelse med grannskapspolitikens centrala principer.

46.

Europaparlamentet efterlyser systematiska människorättsliga konsekvensanalyser – även ur ett jämställdhetsperspektiv – av handelsavtal och ekonomiskt stöd från EU till program och projekt inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken.

47.

Europaparlamentet anser att den reviderade politiken måste stärka de befintliga samarbetsplattformarna, det vill säga Medelhavsunionen och det östliga partnerskapet, för att ytterligare stödja den regionala integrationen när partnerna fastställt liknande prioriteringar inom ett särskilt politikområde, hantera specifika subregionala frågor som rörlighet, energi och säkerhet samt föra partnerna närmare varandra vad gäller ekonomiska standarder och lagstiftning. Parlamentet anser att den europeiska grannskapspolitikens multilaterala strukturer bör befästas och utvecklas på ett mer strategiskt sätt.

48.

Europaparlamentet understryker den viktiga rollen för multilaterala församlingar, såsom Euronest och den parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavsområdet, i deras agenskap av forum för politisk dialog och verktyg för att främja ett egenansvar för grannskapspolitiken, och uppmuntrar dem starkt att öka sitt engagemang härvidlag på ett lämpligt och effektivt sätt.

49.

Europaparlamentet framhåller mervärdet av parlamentarisk diplomati och de regelbundna bilaterala interparlamentariska möten som Europaparlamentet håller med motsvarigheter i grannskapet, som ett verktyg för att utbyta erfarenheter och utvärdera statusen på de enskilda ländernas förbindelser med EU. Parlamentet uppmanar medlemsstaternas nationella parlament att hålla sina bilaterala interparlamentariska möten inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken, som ett sätt att säkra en konsekvent hållning.

50.

Europaparlamentet understryker betydelsen av konferensen för regionala och lokala myndigheter i länderna inom det östliga partnerskapet (Corleap) och församlingen för lokala och regionala myndigheter i EU och Medelhavsområdet (Arlem), som gör det möjligt för lokala och regionala representanter att utveckla en dialog med EU:s institutioner och att utveckla ekonomiskt, socialt och territoriellt samarbete.

51.

Europaparlamentet betonar att utvecklingen av regionala plattformar för det civila samhället, som forumen för de civila samhällena i de östliga och sydliga partnerskapen, främjar engagemang från många olika aktörer och driver på agendan för demokratisering och ekonomiska reformer i grannskapet.

52.

Europaparlamentet framhåller behovet av att bygga starka partnerskap med grannländerna. Parlamentet betonar betydelsen av att se till att den europeiska grannskapspolitiken är en del av EU:s externa politik i vidare bemärkelse och att erkänna de andra strategiska aktörer som har en inverkan på grannskapet – ”grannarnas grannar” – samt internationella och regionala organisationer, bland annat genom att ta upp frågor som är av gemensamt intresse och som utgör en ömsesidig angelägenhet, exempelvis regional och global säkerhet, genom befintliga bilaterala ramar eller multilateral dialog när det bedöms som lämpligt och relevant.

53.

Europaparlamentet betonar att EU på ett realistiskt sätt bör överväga de olika politiska alternativ som partnerländerna har och hur man kan bygga broar tillsammans med deras grannar på olika nivåer samt hur man kan ta upp utrikespolitiken i tredje länder i grannskapet, samtidigt som man försäkrar sig om att det är upp till EU och dess suveräna partnerländer att bestämma hur förbindelserna ska utvecklas.

54.

Europaparlamentet upprepar sin övertygelse om att bestämmelserna om djupgående och omfattande frihandelsområden inte utgör någon kommersiell utmaning för Ryssland och att associeringsavtalen inte bör ses som ett hinder för goda förbindelser mellan de östra partnerländerna och någon av deras grannar.

55.

Europaparlamentet uppmanar EU att utveckla effektiva stödmekanismer för partnerländer inom den europeiska grannskapspolitiken som driver en ambitiös europeisk agenda och som till följd av detta drabbas av vedergällningsåtgärder, handelspåtryckningar eller rena militära angrepp av tredjeländer. Parlamentet upprepar att grannskapspolitiken visserligen inte riktar sig mot någon annan strategisk aktör och förkastar tanken på ett geopolitiskt nollsummespel i grannskapet, men samtidigt måste EU göra trovärdiga åtaganden och ge robust politiskt stöd till partnerländer som vill närma sig unionen i högre grad.

56.

Europaparlamentet uppmanar EU att dra nytta av sakkunskapen hos de regionala organisationer som grannarna är medlemmar i, såsom Europarådet, OSSE, Afrikanska unionen, relevanta regionala FN-kontor och Arabförbundet, och att aktivt involvera dem och samarbeta med dem för att ta itu med regionala konflikter. Parlamentet erinrar om att detta är viktiga forum för att engagera partnerna i att genomföra reformer, ta upp människorättsliga angelägenheter och regionala frågor – som de bör ta ett större ansvar för – samt främja demokratisering.

57.

Europaparlamentet uppmanar EU att tillsammans med sina partner undersöka och identifiera prioriteringar för förstärkt samarbete och integration på olika politikområden, som t.ex. ekonomisk och mänsklig utveckling, konflikt- och katastrofförebyggande, infrastruktur och regional utveckling, miljöfrågor, handels- och konkurrenspolitik, små- och medelstora företag, migration, säkerhet, energi och energieffektivitet, med syftet att skapa ett område med välstånd, stabilitet och god grannsämja.

58.

Europaparlamentet anser att målet att skapa enhetlighet mellan EU:s interna och externa politik, samt den nära och tilltagande kopplingen mellan vissa interna och externa frågor, bör komma till uttryck i den nya europeiska grannskapspolitiken.

59.

Europaparlamentet anser att förstärkt samarbete kring framtidens digitala inre marknad, stöd till e-förvaltningsreformer och öppna förvaltningslösningar är instrument för medborgarengagemang.

60.

Europaparlamentet betonar vikten av personers fria rörlighet och stöder förbättrad rörlighet inom grannskapet i en säker och välskött miljö genom förenklade viseringsförfaranden, i synnerhet för studerande, unga, konstnärer och forskare. Parlamentet uppmanar kommissionen att, i samarbete med medlemsstaterna, ytterligare förbättra partnerskap för rörlighet inom grannskapet samt utveckla möjligheter till system för cirkulär migration, som skulle öppna upp säkra och lagliga rutter för migranter. Parlamentet uppmanar EU att göra tydlig åtskillnad mellan asylsökande som flyr undan förföljelse och irreguljära ekonomiska migranter. Parlamentet fördömer människohandel, som mestadels drabbar kvinnor, och betonar vikten av ett förstärkt samarbete med partnerländer för att bekämpa den.

61.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmärksamma jämställdhetsperspektivet i främjandet av yrkesutbildning och akademisk utbildning, samt inom ramen för program för cirkulär migration med grannländerna, i syfte att stärka kvinnors deltagande i deras ekonomier.

62.

Europaparlamentet noterar att hög arbetslöshet, särskilt bland unga, brist på fri tillgång till information, social utestängning och fattigdom samt bristande skydd av minoriteters rättigheter, i kombination med lågt politiskt och samhällsekonomiskt deltagande bland kvinnor, bristfälligt styre och omfattande korruption, utgör grundläggande orsaker till instabilitet, och kräver ett engagemang som går utöver de djupgående och omfattande frihandelsområdena (DCFTA). Parlamentet noterar att enbart utsikterna till handelsuppgörelser och frihandelsavtal inte längre är en tillräckligt effektiv drivkraft för att stärka vårt partnerskap med grannländerna, särskilt i södra Medelhavsområdet. Parlamentet noterar avsaknaden av regionalt ekonomiskt samarbete mellan EU:s grannländer och efterlyser subregionala initiativ för att öka handeln dem emellan.

63.

Europaparlamentet betonar vikten av att satsa på projekt för ungdomar, kvinnor och framtidens ledare genom att till fullo utnyttja stipendiemöjligheterna inom programmet Erasmus+ för att främja student- och lärarutbyten mellan de länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken och medlemsstaterna, med sikte på att utbilda framtida ledare både från grannskapspolitikens länder och från medlemsstaterna, och ytterligare främja akademiska projekt och utbildningsprojekt som redan visat sig värdefulla på området, t.ex. Europeiska högskolan.

64.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka, och erbjuda de länder som omfattas av grannskapspolitiken, olika nivåer av deltagande, samarbete och engagemang inom EU:s politikområden, program och organ, som t.ex. Europol, Frontex och tullförvaltningen, i kampen mot människohandel och ekonomisk och gränsöverskridande brottslighet samt inom ramen för energigemenskapen, som i egenskap av framgångsrik integrationsöverenskommelse kan spela en viktig roll i grannskapspolitiken. Parlamentet framhåller vikten av energitrygghet och ett närmare energisamarbete inom det europeiska grannskapet, med sikte på att nå det gemensamma målet om obrutna leveranser av hållbar, effektiv och ren energi till rimligt pris. Parlamentet efterlyser ett successivt öppnande av energiunionen för de länder som omfattas av grannskapspolitiken. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att främja Budapestkonventionen om bekämpande av it-brottslighet i grannskapspolitikens länder och att uppmana dem att ansluta sig om de ännu inte gjort det.

65.

Europaparlamentet anser att större tonvikt bör läggas på att använda stödprogram som t.ex. Taiex och Twinning, och att alla partner bör inkluderas i EU-program som t.ex. Erasmus och Horisont 2020, då de bidrar till kunskapsutbyte och nätverksskapande på olika nivåer samt utgör grunden i upprättandet av ett gemensamt grannskapsområde.

66.

Europaparlamentet anser det nödvändigt att stärka politikens parlamentariska dimension genom att effektivisera de interparlamentariska sammanträdena, de gemensamma parlamentariska organ som inrättats enligt avtal med EU samt de parlamentariska församlingarna. I detta sammanhang välkomnas den nya strategi som parlamentet har antagit för parlamentariskt demokratistöd. Parlamentet framhåller den viktiga roll som parlamenten i den europeiska grannskapspolitikens länder spelar för att utkräva ansvar av regeringarna, och vill att deras övervakningskapacitet ska stärkas. Parlamentet kräver att bli delaktigt i genomförandet av den nya europeiska grannskapspolitiken och att regelbundet informeras och höras om vilka framsteg som görs i partnerländerna. Europaparlamentet anser att europeiska politiska partier samt grupper i medlemsstaternas nationella parlament och i Europaparlamentet kan spela en viktig roll och ta på sig ett stort ansvar för att främja en politisk kultur grundad på fullvärdiga demokratiska institutioner, rättsstatsprincipen, flerpartidemokrati och kvinnors fulla deltagande i beslutsfattandet.

67.

Europaparlamentet framhåller att man för att den europeiska grannskapspolitiken ska bli framgångsrik måste säkerställa ett egenansvar i medlemsstaterna, även genom utvidgning av flaggskeppsinitiativ. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att skapa förstärkt politisk samordning och gemensam programplanering för ekonomiskt stöd samt att tillhandahålla mekanismer för att främja informationsutbyte mellan medlemsstater och EU-strukturer om grannskapspolitikens länder samt samråd mellan medlemsstaterna, EU-strukturer och grannländerna. Parlamentet anser att ett villkor för EU:s ekonomiska och tekniska stöd bör vara ett framgångsrikt uppnående av konkreta riktmärken i reformprocessen, som sedan ligger till grund för tilldelning av ytterligare stöd.

68.

Europaparlamentet framhåller att de handlingsplaner som fastställs i nära samarbete med myndigheterna i partnerländerna och i samråd med det civila samhällets organisationer bör inrikta sig på ett begränsat antal realistiska prioriteringar som ska genomföras, och att genomförandet av dessa bör bedömas vid regelbundna tidpunkter, eller när förändrade omständigheter ger anledning till det, med olika politiska alternativ som kan överenskommas gemensamt. Parlamentet framhåller vikten av att utveckla en samrådsprocess med det civila samhällets organisationer när det gäller att fastställa riktmärken.

69.

Europaparlamentet betonar att lägesrapporterna bör inriktas på genomförandet av de prioriteringar som identifierats i handlingsplanerna och återspegla det aktuella partnerlandets åtagandenivå. Parlamentet upprepar att uppgifterna i rapporterna måste sättas i perspektiv genom att hänsyn tas till den nationella kontexten och genom att tendenser från tidigare år tas med. Parlamentet anser att alla huvudaktörer i grannskapspolitikens länder, däribland det civila samhället, bör involveras och höras ordentligt innan rapporterna utarbetas. Parlamentet vill att centrala dokument som lägesrapporter ska vara lättillgängliga på respektive EU-delegations webbplats och översättas till det lokala språket. Parlamentet uppmanar EU att använda sig av mer kvalitativa metoder för att mäta framstegen i partnerländerna och att införa effektiva villkorlighetsåtgärder knutna till partnernas framsteg i fråga om mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och demokrati.

70.

Europaparlamentet anser att EU-stödet bör synliggöras mer för att befolkningen i partnerländerna och i EU:s medlemsstater ska få klart för sig fördelarna med EU-stöd. Parlamentet uppmanar kommissionen att utforma en särskild mekanism för humanitärt EU-bistånd till grannländerna som skiljer sig från den på tredjeländer i hela världen tillämpade modellen och som bland annat garanterar stor synlighet för EU och dess politiska agenda. Parlamentet betonar vikten och behovet av en mekanism som kan säkra insyn i det ekonomiska stödet från EU.

71.

Europaparlamentet uppmanar EU att stärka sin kapacitet för att motverka felaktig information och propagandakampanjer mot EU och dess medlemsstater som syftar till att försvaga deras enighet och solidaritet. Parlamentet uppmanar EU att synliggöra sig mer för att tydligt visa sitt stöd till och engagemang för och i partnerländerna. Parlamentet framhåller vikten av att verka för objektiv, oberoende och opartisk information samt mediefrihet i grannskapspolitikens länder och behovet av strategiska kommunikationsinsatser i grannskapet, bland annat för att informera om de egna värderingarna och målen, genom att ta fram en heltäckande, ändamålsenlig och systematisk kommunikationsstrategi inom den reviderade politiken.

72.

Europaparlamentet uppmanar EU att stärka sin närvaro i partnerländerna genom att använda mer interaktiva audiovisuella medel och sociala medier på de olika lokala språken för att nå hela samhället. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en tydlig kommunikationsstrategi för samhällena i de länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken för att förklara fördelarna med associeringsavtalen, inbegripet djupgående och omfattande frihandelsområden, som instrument för att modernisera deras politiska system och ekonomier.

73.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, regeringarna och parlamenten i de länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, de parlamentariska församlingarna för Euronest och Unionen för Medelhavsområdet, Arabförbundet, Afrikanska unionen, Europarådet och OSSE.