30.8.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 316/54

—

med beaktande av Europeiska rådets beslut av den 16 december 2005 om att bevilja landet status som kandidatland för EU-medlemskap samt dess slutsatser av den 17 december 2013, liksom av rådets slutsatser av den 16 december 2014,

—

med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19 och 20 juni 2003 om utsikterna till EU-medlemskap för länderna på västra Balkan,

—

med beaktande av det elfte mötet i stabiliserings- och associeringsrådet mellan landet och EU den 23 juli 2014,

—

med beaktande av kommissionens framstegsrapport (SWD(2014)0303) och dess meddelande av den 8 oktober 2014 Strategi för utvidgningen och huvudfrågor 2014–15 (COM(2014)0700) samt dess vägledande strategidokument (2014–2020), som antogs den 19 augusti 2014,

—

med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 817 (1993) och 845 (1993),

—

med beaktande av Internationella domstolens dom om tillämpningen av interimsavtalet av den 13 september 1995,

—

med beaktande av Venedigkommissionens utlåtande om de sju tilläggen till landets grundlag, som antogs den 10 och 11 oktober 2014,

—

med beaktande av slutsatserna från OSSE/ODIHR:s internationella valobservatörsuppdrag, som genomfördes vid president- och det tidiga parlamentsvalet,

—

med beaktande av det tolfte mötet i den gemensamma parlamentarikerkommittén EU–f.d. jugoslaviska republiken Makedonien den 26–27 november 2014,

—

med beaktande av sina tidigare resolutioner,

—

med beaktande av det arbete som Ivo Vajgl uträttat som utrikesutskottets ständige föredragande för landet,

—

med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

F.d. jugoslaviska republiken Makedonien har varit ett kandidatland i nio år och är det land som kommit längst med anpassningen till unionens regelverk.

B.

Kommissionen har för sjätte gången i rad rekommenderat rådet att inleda förhandlingar. Landet är redo att förhandla med EU. Under de åtta senaste åren har Europaparlamentet upprepade gånger begärt att anslutningsförhandlingar ska inledas med landet. Om inledandet av förhandlingar försenas ytterligare kan det få ogynnsamma effekter för reformprocesserna i landet och för EU:s trovärdighet i regionen.

C.

Rådet har blockerat landet från att gå vidare till nästa steg i anslutningsprocessen på grund av den olösta namnkonflikten med Grekland. Det är inte meningen att bilaterala frågor ska lägga hinder i vägen för anslutningsförhandlingar med EU. Bristen på framsteg i processen för integration i EU kan öka kostnaderna för regional stabilitet, påverka EU:s trovärdighet och leda till att landets demokratiska standard sänks.

D.

Denna ytterligare försening bidrar till den makedonska allmänhetens växande frustration över dödläget i EU:s integrationsprocess och riskerar att förvärra inhemska problem och inre spänningar.

E.

Varje (potentiellt) kandidatland ska bedömas utifrån sina egna förtjänster, och tidsplanen för anslutningen avgörs av hur snabbt nödvändiga reformer genomförs och vilken kvalitet de har.

F.

Bilaterala frågor bör lösas i en konstruktiv anda så tidigt som möjligt med beaktande av FN:s och EU:s principer och värden.

G.

Bristen på en konstruktiv och inkluderande dialog mellan regeringen och oppositionen samt oppositionens bojkott efter valet har drabbat det parlamentariska arbetet hårt. Både regering och opposition har ett delat ansvar för att säkerställa ett stabilt politiskt samarbete, vilket är avgörande för landets demokratiska utveckling och den europeiska agendan. Valen ägde rum under ensidig mediebevakning och i en miljö av otillräcklig åtskillnad mellan statlig och partipolitisk verksamhet.

H.

Vid det tolfte mötet i den gemensamma parlamentarikerkommittén kunde ingen gemensam rekommendation antas. En fullt fungerande gemensam parlamentarikerkommitté är avgörande för att säkerställa parlamentarisk kontroll under anslutningsprocessen.

I.

Rättsstaten, mediernas frihet, regionalt samarbete och goda grannförbindelser är väsentliga delar av EU:s utvidgningsprocess.

J.

Korruptionen och den organiserade brottsligheten är fortfarande allvarliga problem. Yttrandefriheten och mediernas oberoende är fortsatt hotade.

1.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till rådet, för nionde gången i rad, att utan ytterligare dröjsmål fastställa ett datum för när anslutningsförhandlingar ska inledas, i syfte att inte tappa fart och att främja reformer i anslutning till EU:s regelverk och stärka den demokratiska processen. Namnfrågan, som är en bilateral fråga, får inte hindra ett inledande av anslutningsförhandlingar, men bör vara utredd innan anslutningsprocessen avslutas. Parlamentet ställer sig bakom kommissionens bedömning om att parternas oförmåga att nå en kompromiss efter nästan två årtionden av samtal under medling har en direkt och negativ inverkan på landets och dess folks europeiska strävanden. Parlamentet uppmanar båda regeringarna att vidta konkreta åtgärder som syftar till en ömsesidigt godtagbar lösning. Parlamentet upprepar betydelsen och behovet av ett konstruktivt synsätt på utmaningar med grannländer i dessa bilaterala frågor.

2.

Europaparlamentet påminner om medlemsstaternas löfte att återkomma till frågan under 2015 i syfte att inleda anslutningsförhandlingar. Parlamentet anser att inledandet av förhandlingar med EU bara kan inverka positivt på insatser för att lösa bilaterala tvister och driva på fortsatta synnerligen nödvändiga reformer, särskilt beträffande rättsstaten, rättsväsendets oberoende och kampen mot korruption. Om inledandet av förhandlingarna fortsätter att fördröjas medför det en ökande och oförutsägbar kostnad för landet och för den regionala stabiliteten. Parlamentet betonar att en ytterligare förlängning av dödläget urholkar trovärdigheten och slagkraften för EU:s utvidgningspolitik och unionens ställning i regionen.

3.

Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att bilaterala frågor inte får utnyttjas för att hindra anslutningsprocessen. Parlamentet anser att bilaterala frågor inte bör utgöra hinder för den officiella inledningen av anslutningsförhandlingarna, men bör tas upp så tidigt som möjligt i anslutningsprocessen. Parlamentet är medvetet om den ena av parternas bristande efterlevnad av Internationella domstolens dom av den 5 december 2011 angående tillämpningen av interimsavtalet från september 1995. Parlamentet uppmanar Grekland att bekräfta sitt åtagande i Thessalonikiagendan från 2003 och att skapa ett positivt klimat för att lösa bilaterala meningsskiljaktigheter i överensstämmelse med europeiska värderingar och principer. Parlamentet efterlyser ytterligare framsteg, inbegripet i kontakterna på hög nivå mellan regeringarna och i de bilaterala förbindelserna med Bulgarien, i syfte att förhandla fram ett avtal om goda grannförbindelser som skulle omfatta gemensamma frågor. Parlamentet framhåller återigen sin oro över användningen av historiska argument i den nuvarande debatten med grannländerna, och välkomnar alla insatser för att tillsammans fira gemensamma historiska händelser med grannländer i EU. Parlamentet anser att det skulle kunna bidra till en bättre förståelse av historien och goda grannförbindelser.

4.

Europaparlamentet efterlyser ett mer aktivt engagemang från EU:s sida i namnfrågan, och stöder ett proaktivt angreppssätt bland EU:s politiska ledare. Parlamentet uppmanar den nya vice ordföranden/höga representanten att ta fram nya initiativ för att övervinna det rådande dödläget och att i samarbete med FN:s särskilde representant arbeta för en ömsesidigt godtagbar lösning. Parlamentet uppmanar rådet att under det första halvåret 2015 genomföra en grundlig diskussion om de makedonska utsikterna till EU-anslutning. Parlamentet insisterar på att alla kandidatländer och potentiella kandidatländer måste behandlas utifrån sina egna förtjänster i integrationsprocessen. Parlamentet anser att en fortsatt anslutningsdialog på hög nivå med kommissionen skulle bidra med bättre kvalitet till reformprocessen.

5.

Europaparlamentet uppmanar alla Nato-medlemsstater, och i synnerhet alla EU-medlemsstater som är medlemmar i Nato, att aktivt stödja landets anslutning till Nato för att skapa större säkerhet och politisk stabilitet i sydöstra Europa.

6.

Europaparlamentet uppmuntrar ett gränsöverskridande samarbete på områdena historia, kultur, utbildning och främjande av europeiska värderingar vilka stöder en strävan mot demokratiska förändringar. Parlamentet uppmanar i detta avseende angränsande EU-medlemsstater att i en anda av goda grannförbindelser stödja viljan att införa demokratiska förändringar, vilket innebär att man stöder en inledning av förhandlingsprocessen.

7.

Europaparlamentet uppmuntrar landet att tillsammans med sina grannar inrätta gemensamma expertkommittéer om historia och utbildning, med syftet att bidra till en objektiv tolkning av historien, stärka det akademiska samarbetet och främja en positiv attityd bland ungdomar gentemot grannländerna.

8.

Europaparlamentet uppmanar med kraft myndigheterna och civilsamhället att vidta lämpliga åtgärder för att nå en historisk försoning och därmed överbrygga klyftorna mellan och inom olika etniska och nationella grupper, inbegripet medborgare med bulgarisk identitet.

9.

Europaparlamentet noterar det föreslagna paketet med ändringar av grundlagen. Parlamentet anser att vissa av förslagen, bland annat bestämmelserna om definitionen av äktenskap och bildandet av de internationella ekonomiska zonerna, ytterligare kan förbättras i linje med Venedigkommissionens rekommendationer. Parlamentet erinrar även om behovet att ta hänsyn till den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och att beakta unionens regelverk. Parlamentet betonar behovet att omsorgsfullt utarbeta genomförandelagstiftningen för alla ändringar av grundlagen. Parlamentet betonar att varaktiga konstitutionella förändringar kräver brett politiskt stöd, konstruktiv dialog och samarbete mellan alla politiska krafter. Parlamentet betonar behovet av en offentlig debatt och noggranna samråd där alla får komma till tals, liksom behovet att skapa samförstånd med oppositionspartierna, det civila samhället och relevanta berörda parter.

10.

Europaparlamentet är bekymrat över det polariserade klimatet i landet. Parlamentet uppmanar regeringen att respektera parlamentets roll genom att ge tillräckligt med utrymme och tid för samråd, även om grundlagsändringar, i syfte att möjliggöra fullständig, oberoende parlamentarisk kontroll. Parlamentet uppmanar både regeringen och de politiska partierna att arbeta för förbättrade relationer i syfte att bevara den politiska stabiliteten, säkerställa ett stabilt och konstruktivt politiskt samarbete samt påskynda den europeiska agendan. Parlamentet erinrar om att kompromisser är grundläggande för en fungerande demokrati. Parlamentet understryker att anslutningsprocessen behöver bli mer inkluderande och öppen. Parlamentet betonar att bojkotten efter valet är ett problem som måste lösas i en anda av ett gemensamt ansvar mellan regeringen och oppositionen med avseende på ett korrekt fungerande parlament. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att ha kontakt med all parter för att främja den politiska dialogen.

11.

Europaparlamentet är allvarligt oroat över de försämrade relationerna mellan regeringen och oppositionen, särskilt när det gäller tillkännagivande nyligen av åtal mot oppositionsledaren från premiärministern men även motbeskyllningar om kriminellt beteende. Parlamentet fördömer all olaglig övervakning och kräver att alla anklagelser offentliggörs och rapporteras fritt. Parlamentet efterlyser en oberoende utredning av alla anklagelser och den övervakning som genomförts, med full respekt för principerna om öppenhet, opartiskhet och oskuldspresumtion. Parlamentet betonar vikten av att upprätthålla den grundläggande principen om yttrandefrihet. Parlamentet uppmanar alla politiska aktörer att medverka i en konstruktiv dialog för att behålla fokus på de strategiska prioriteringarna för landet och dess medborgare.

12.

Europaparlamentet beklagar oppositionens frånvaro i det vanliga arbetet i den gemensamma parlamentarikerkommittén. Parlamentet anser att det är väsentligt att säkerställa en väl fungerande gemensam parlamentarikerkommitté genom att se till att alla parlamentspartier deltar i förfarandena.

13.

Europaparlamentet är bekymrat över att samexistensen mellan de olika etniska grupperna fortfarande är bräcklig och utgör en utmaning för landet. Parlamentet är bekymrat över den stigande spänningen mellan olika etniska grupper, vilket pekar på en brist på förtroende mellan dem. Parlamentet fördömer starkt bruket av etnocentriskt språk och språk som leder till söndring, särskilt under valkampanjer. Parlamentet betonar att inledandet av anslutningsförhandlingar med EU kan hjälpa landet att bättre ta itu med denna utmaning, i och med att det stärker sammanhållningen mellan olika etniska grupper i riktning mot detta gemensamma mål. Parlamentet fördömer alla former av extrem nationalism och etnocentrism, som ökar motsättningarna i samhället. Parlamentet uppmanar samtliga politiska partier och organisationer i det civila samhället att aktivt främja ett inkluderande och tolerant mångetniskt och mångreligiöst samhälle och att skydda de grundläggande rättigheterna för alla personer som tillhör etniska minoriteter. Parlamentet erinrar om att utbildning spelar en viktig roll för att skapa tolerans och respekt mellan olika människor. Parlamentet uppmanar kommissionen att satsa mer på projekt och program som främjar dialogen och den ömsesidiga förståelsen mellan olika etniska grupper.

14.

Europaparlamentet gläds åt att EU-agendan alltjämt är den strategiska prioriteringen för landet. Parlamentet uppmanar landet att ytterligare befästa reformerna och ändra den politik och praxis som fortfarande kan hindra landets anslutning till EU samt se till att det sker framsteg i genomförandet av EU-relaterade reformprioriteringar, bland annat inom ramen för anslutningsdialogen på hög nivå.

15.

Europaparlamentet konstaterar att presidentvalet och det tidiga parlamentsvalet i april 2014 enligt OSSE/ODIHR genomfördes på ett effektivt sätt. Parlamentet är dock oroat över den utsuddade linjen mellan statlig och partipolitisk verksamhet, vilket strider mot internationella åtaganden om demokratiska val, liksom över den partiska mediebevakningen och anklagelserna om hot mot väljarna. Parlamentet välkomnar valreformerna, men uppmanar eftertryckligen myndigheterna att utreda påstådda oegentligheter både före och under valet. Parlamentet uppmanar regeringen att i god tid följa ODIHR:s rekommendationer i syfte att förbättra valprocessen, bland annat när det gäller hanteringen av korrekta röstlängder. I detta hänseende erinrar parlamentet även om behovet att upprätta röstlängder som håller internationell standard.

16.

Europaparlamentet uppmanar regeringen att ta itu med bristerna i genomförandet av stödet genom föranslutningsinstrumentet, såsom systembetingade problem i kontrollsystemet, otillräcklig samordning inom och mellan institutionerna, eftersläpning i upphandlingen samt låg utnyttjandegrad och låg institutionskapacitet. Parlamentet vill se en starkare koppling mellan EU-stöd och nationella reformstrategier och att medel från föranslutningsinstrumentet används för att tvinga fram en mycket större budgetdecentralisering i landet. Parlamentet efterlyser åtgärder för att motverka ytterligare förluster av stöd och påskynda programgenomförandet, så att effekterna av EU-stödet blir större.

17.

Europaparlamentet välkomnar antagandet av den nya lagstiftningsramen för civilförvaltning och anställning i offentlig tjänst i februari 2014, som ett steg i riktning mot en enhetlig, öppen och ansvarsfull offentlig förvaltning. Parlamentet är bekymrat över att den offentliga förvaltningen, trots framsteg på lagstiftningsområdet, fortfarande är fragmenterad, politiserad och utsatt för politisk påverkan. Parlamentet uppmanar eftertryckligen den offentliga förvaltningen att stärka professionalismen och oberoendet på alla nivåer. Parlamentet anser att lagen bör genomföras med full respekt för principerna om öppenhet, meriter och rättvis representation. Parlamentet uppmanar regeringen att anta ett program för reform av förvaltningen av de offentliga finanserna.

18.

Europaparlamentet kräver ett fullständigt genomförande av Ohrid-ramavtalet. Parlamentet begär att översynen av genomförandet av avtalet slutförs och mynnar ut i politiska rekommendationer. Parlamentet rekommenderar starkt att Ohrid-ramavtalet betraktas som avgörande för rättsstaten, relationerna mellan befolkningsgrupperna och en fortsatt decentralisering. Parlamentet uppmuntrar en utveckling av det lokala styret och ett främjande av långsiktiga förtroendeskapande åtgärder på politisk nivå, som till exempel offentliga debatter för att förklara fördelarna med Ohrid-ramavtalet. Parlamentet uppmanar regeringen och behöriga lokala myndigheter att gå vidare med genomförandet av strategin för integrerad utbildning och att ge ökat stöd för detta ändamål. Det är viktigt att det civila samhällets organisationer får ingå i processen, och parlamentet rekommenderar ett mer proaktivt angreppssätt för att värna alla folkgruppers etniska, kulturella och språkliga identiteter.

19.

Europaparlamentet välkomnar den höga graden av anpassning till unionens regelverk och den förbättrade effektiviteten och professionalismen i domstolarna till följd av övergripande rättsliga reformer. Parlamentet är emellertid oroat över otillbörligt politiskt inflytande över vissa rättsliga förfaranden, och betonar att rättsväsendet måste förbli oberoende från all yttre påverkan från de parlamentariska och verkställande organen. Parlamentet betonar behovet att säkerställa ett korrekt genomförande av de rättsliga normerna i linje med europeisk standard och bästa praxis. Rättspraxis måste göras enhetlig i syfte att säkerställa ett förutsägbart rättssystem och vinna allmänhetens förtroende. Parlamentet efterlyser bättre rättslig kvalitet, ökad användning av rättsmedel och tvistlösning utanför domstol, bättre strategisk planering, bättre tillgång till rättvisa för utsatta grupper i samhället samt ett större deltagande av yrkesorganisationer och organisationer i det civila samhället i övervakningen av rättsväsendets oberoende.

20.

Europaparlamentet noterar den positiva utvecklingen när det gäller genomförandet av 2011–2015 års program för korruptionsbekämpning, förstärkningen av det personliga och institutionella integritetssystemet samt det interinstitutionella och internationella samarbetet. Parlamentet konstaterar att stora frågetecken kvarstår kring tillämpningen av lagstiftningen mot penningtvätt, bland annat när det gäller gränsöverskridande frågor, genomförandet av den nationella riskbedömningen samt förbättringen av den operativa effektiviteten. Parlamentet upprepar att en oberoende och fullt fungerande statlig kommission för förebyggande av korruption bör vara den ledande statliga institution som tar itu med problemet. De behöriga myndigheterna uppmanas, i syfte att underlätta denna kommissions arbete, att stärka it-uppkopplingen mellan domstolarna och den allmänna åklagarmyndigheten och att inrätta ett centralt register över offentliga tjänstemän.

21.

Europaparlamentet efterlyser ett effektivare genomförande av policy och lagstiftning mot korruption, särskilt inom politiken, den offentliga förvaltningen, den offentliga upphandlingen och brottsbekämpningen samt ett stärkande av den administrativa kapaciteten. Parlamentet uppmanar landet med eftertryck att uppnå ett större antal fällande domar i korruptionsmål, även på hög nivå. Parlamentet uppmanar oberoende organisationer i det civila samhället och medierna att avslöja korruption och verka för oberoende och opartiska utredningar och rättegångar. Parlamentet uppmanar den allmänna åklagarmyndigheten att möjliggöra en tillräcklig och skyndsam utredning av anklagelser på detta område.

22.

Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att det finns en rättslig och institutionell ram för kampen mot den organiserade brottsligheten. Parlamentet lovordar landets aktiva regionala och internationella samarbete, bland annat genom Eurojust och Europol. Parlamentet välkomnar en rad framgångsrika polisinsatser mot organiserade grupper, vilka i synnerhet har skurit av de internationella vägarna för narkotikahandel och människosmuggling.

23.

Europaparlamentet fördömer alla former av politisk och/eller religiös extremism och ser ett behov av ett gränsöverskridande samarbete med andra länder på västra Balkan och EU:s medlemsstater. Parlamentet välkomnar de ändringar av strafflagen som ytterligare definierar brottsrubriceringen och påföljderna för personer som deltar i politisk och/eller religiös extremism. Parlamentet upprepar bestämt att det behövs en gemensam proaktiv strategi för utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken, med tanke på det nuvarande internationella terrorhotet. Parlamentet erinrar om att den offentliga politiken bör bekämpa alla former av extremism och att stigmatisering av vilken religiös grupp som helst noggrant bör undvikas i detta sammanhang.

24.

Europaparlamentet beklagar bristen på samarbete med det civila samhällets organisationer och offentliga intressenter vid lagstiftning. Parlamentet påpekar att ett sådant samarbete bör bygga på regeringens uppriktiga vilja att rådgöra med olika intressenter i samband med både lagstiftning och politik. Parlamentet lyfter fram den viktiga roll som det civila samhällets organisationer kan spela för att öka den allmänna medvetenheten om anslutningsprocessen och göra den mer öppen, ansvarsfull och inkluderande. Parlamentet uppmanar regeringen att även bidra till att utveckla det civila samhället på landsbygden. Parlamentet uppmanar regeringen att inleda en omfattande debatt med universiteten, lärarna och studenterna om högskolereformen.

25.

Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att hämta den jugoslaviska underrättelsetjänstens relevanta arkiv från Serbien. Parlamentet anser att en öppen hantering av det totalitära förflutna, vilket bland annat innebär att underrättelsetjänstens arkiv öppnas, är ett steg i riktning mot ytterligare demokratisering, ansvarsskyldighet och institutionell styrka.

26.

Europaparlamentet är mycket oroat över att politiska och ekonomiska påtryckningar ständigt och i hög grad undergräver mediernas oberoende. Parlamentet beklagar djupt den fortsatta försämringen när det gäller yttrandefriheten, som lett till att tryckfriheten är den lägsta i regionen. Parlamentet beklagar i detta sammanhang att landet i Reportrar utan gränsers index har fallit från plats 34 för 2009 till 117 för 2015. Parlamentet ser med stigande oro på den statliga kontrollen över medierna, inklusive det fortsatta beroendet av statliga medel, den ofta förekommande självcensuren samt den undermåliga yrkesstandarden och yrkesetiken. Parlamentet ser med oro på användningen av förtal som verktyg i den politiska och mediala världen. Även om vissa åtgärder har vidtagits för att återuppta dialogen mellan regeringen och medierna beklagar parlamentet att lagen om audiovisuella tjänster har ändrats genom ett påskyndat förfarande utan vederbörligt samråd med medieintressenter.

27.

Europaparlamentet uppmanar regeringen att bedriva en politik som främjar mediemångfald och åsiktsmångfald och att garantera oberoendet för offentliga programföretag och tillsynsmyndigheter för medierna. Parlamentet ser med oro på att offentliga programföretag i hög grad har gynnat regeringspartierna, både under valkampanjerna (vilket anges i rapporterna från OSSE/ODIHR) och i andra situationer (vilket anges i kommissionens framstegsrapport). Parlamentet ser positivt på att regeringen har offentliggjort uppgifter om statlig reklam. Parlamentet uppmanar dock regeringen att öka öppenheten i fråga om vilka kriterier som används vid fördelningen av medel. Parlamentet rekommenderar starkt kommissionen att bli mer aktiv i övervakningen och rådgivningen när det gäller den politiska utvecklingen och att uppmuntra till dialog mellan alla medieintressenter.

28.

Europaparlamentet påminner regeringen och de politiska partierna om deras ansvar för att skapa en kultur som kännetecknas av integration och tolerans. Parlamentet begär att lagen mot diskriminering anpassas till EU:s regelverk, eftersom den inte förbjuder diskriminering på grund av sexuell läggning. Parlamentet fördömer allt våld mot hbti-personer och begär att de skyldiga, även de som är ansvariga för våldsamma incidenter mot stödcentrumet för hbti-personer i Skopje, ställs inför rätta. Parlamentet framhåller behovet att bekämpa fördomar och diskriminering mot romer och att vidta ytterligare åtgärder för att förbättra deras situation, i synnerhet när det gäller bostäder, hälso- och sjukvård, utbildning och sysselsättning. Parlamentet uppmanar myndigheterna att se till att det finns ett könsperspektiv inom alla politikområden i syfte att uppnå jämställdhet mellan män och kvinnor. Parlamentet upprepar sin oro över de fortlevande könsstereotyperna i samhället och över våld i hemmet. Parlamentet uppmanar regeringen att ta itu med de strukturella skillnaderna mellan könen och löneskillnaderna på de ekonomiska, politiska och sociala områdena. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullgöra sitt eget åtagande att prioritera sysselsättningen och socialpolitiken i anslutningsprocessen genom att inleda ett initiativ i detta avseende inom ramen för anslutningsdialogen på hög nivå med landet.

29.

Europaparlamentet är fortfarande bekymrat över den stora barnfattigdomen och bristen på kapacitet hos de institutioner som är ansvariga för att genomföra politiken och de strategiska åtgärderna på området. Parlamentet uppmanar regeringen att satsa mer på att genomföra den omarbetade nationella strategin om fattigdom och social utestängning. Parlamentet kräver större uppmärksamhet för att garantera opartisk och verklig tillgång till rättslig prövning för alla barn. Parlamentet betonar att det krävs ytterligare insatser av regeringen för att stödja barn med funktionsnedsättning och romska barn. Parlamentet efterlyser ytterligare insatser för att förbättra barns hälsa och nutrition, särskilt med tanke på romska barn.

30.

Europaparlamentet gläds åt att landet fortsätter att vara ledande i regionen i fråga om hur lätt det är att bedriva affärsverksamhet, liksom landets förbättrade placering i Världsbankens globala rangordning, från 31:a plats 2013 till 30:e 2014. Parlamentet konstaterar dock att svårigheten att säkerställa efterlevnaden av avtal och de återkommande lagändringarna utan tillräckliga samråd innebär allvarliga utmaningar för företagsklimatet. Samtidigt understryker parlamentet vikten av att göra framsteg inom arbetsrätten och stärka dialogen mellan arbetsmarknadens parter. Parlamentet betonar behovet att ytterligare förbättra företagsklimatet genom att stödja små och medelstora företag, minska de regionala skillnaderna och skapa länkar mellan institutioner för forskning och utveckling och näringslivs- och sysselsättningssektorn.

31.

Europaparlamentet ser positivt på att inflödet av utländska direktinvesteringar förblivit stabilt och möjliggjort större diversifiering av exporten. Parlamentet konstaterar att 80 procent av de totala utländska direktinvesteringarna kommer från företag i EU och att handelsflödena i varor och tjänster med EU ytterligare ökat. Parlamentet upprepar hur viktigt det är att locka till sig utländska investeringar och anser att förseningen i processen för anslutning till EU kan utgöra ett hinder för djupare ekonomisk integration. Parlamentet medger att det finns ett behov att öka de offentliga intäkterna och skapa arbetstillfällen inom sektorer med hög produktivitet, eftersom ekonomins allmänna struktur fortfarande är inriktad på verksamhet med låg produktivitet. Parlamentet betonar att alla regler för internationella ekonomiska zoner bör stå i överensstämmelse med regelverket och internationella krav.

32.

Europaparlamentet gläder sig över att den totala arbetslösheten har minskat, från 29,9 procent första kvartalet 2013 till 27,9 procent tredje kvartalet 2014. Parlamentet uppmanar regeringen att förnya sina insatser för att ytterligare minska den strukturella arbetslösheten och långtidsarbetslösheten, särskilt bland ungdomar (över 50 procent) och utsatta personer, inklusive romerna. Parlamentet efterlyser reformer för att öka arbetskraftsdeltagandet och rörligheten på arbetsmarknaden samt minska den stora informella sektorn, som fortsätter att hämma konkurrensen. Parlamentet är oroat över att arbetskraftens utbildningsnivå ofta inte motsvarar ekonomins verkliga behov, och att ett stort antal unga kvalificerade arbetstagare därför tvingas utvandra på grund av svårigheter att hitta lämpliga sysselsättningstillfällen inom landet. Parlamentet är bekymrat över nyligen genomförda lagstiftningsändringar som hotar strejkrätten, och uppmanar myndigheterna att se över lagstiftningen i linje med ILO:s normer.

33.

Europaparlamentet noterar de steg som tagits för att minska den kvinnliga arbetslösheten, men efterlyser ytterligare arbete från regeringens sida, då arbetslösheten bland kvinnor fortsatt är betydligt högre än snittet för EU-medlemsländer.

34.

Europaparlamentet påpekar att det krävs avsevärda insatser, i samarbete med det civila samhället och berörda parter, på miljöområdet, särskilt när det gäller luft- och vattenkvalitet, naturskydd och avfallshantering. Parlamentet är bekymrat över luft- och vattenföroreningar och ser med oro på koncentrationen av skadliga partiklar, som är flera gånger högre än det tillåtna gränsvärdet, särskilt i Skopje, Tetovo, Bitola, Kičevo och Kavadarci. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att stärka sitt samarbete i syfte att verkställa den relevanta lagstiftningen, stärka den administrativa kapaciteten och avsätta tillräckliga medel för investeringar i infrastruktur såsom anläggningar för rening av spillvatten.

35.

Europaparlamentet beklagar att energimålen för 2013 inte uppnåddes, särskilt när det gäller energieffektivitet och användningen av förnybara energikällor. I detta hänseende efterlyser parlamentet ett antagande av relevanta handlingsplaner och en anpassning till EU:s klimatpolitik.

36.

Europaparlamentet gläds åt att landet har fortsatt att vara aktivt och konstruktivt i det regionala samarbetet och att det inte har några olösta gränskonflikter med grannländerna. Parlamentet ser fram emot landets förestående ordförandeskap för det centraleuropeiska initiativet. Parlamentet uppmanar regeringen att förbättra den allmänna nivån av anpassning till EU:s förklaringar och beslut inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Parlamentet understryker vikten av en successiv anpassning till EU:s utrikespolitiska ståndpunkter.

37.

Europaparlamentet välkomnar framstegen och viljan när det gäller att slutföra järnvägsförbindelsen mellan landet och Bulgarien, vilket kommer att leda till förbättrade ekonomiska och sociala förbindelser.

38.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt landets regering och parlament.