EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 8.1.2016
COM(2015) 686 final
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN
Unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering 2016
{SWD(2015) 301 final}
1.Inledning
Europeisk standardisering är av avgörande betydelse för att den inre marknaden ska fungera. De positiva effekterna av standardisering är väl kända och erkända. Standardisering är en viktig åtgärd i strategin för den inre marknaden 1 och ingår också som en del i flera politiska initiativ, däribland industripolitiken 2 och strategin för en inre digital marknad i Europa 3 .
Kommissionen har beskrivit sin strategiska vision för europeisk standardisering i kommissionens meddelande om standarder 4 och angett den rättsliga ramen i förordningen om europeisk standardisering 5 (nedan kallad förordningen), som har varit i kraft sedan den 1 januari 2013.
En av nyheterna i förordningen är kommissionens skyldighet att anta unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering, där de strategiska prioriteringarna för den europeiska standardiseringen identifieras mot bakgrund av de politiska mål som kommissionen angett i sin egen planering.
Unionens årliga arbetsprogram är ett verktyg för att förbättra samarbetet mellan kommissionen och det europeiska standardiseringssystemet genom att det ger en beskrivning av kommissionens vision och planer för det följande året när det gäller standardisering. I detta sammanhang läggs förslag till åtgärder fram för aktörer inom det europeiska standardiseringssystemet.
Såsom framhålls i strategin för den inre marknaden är standardisering av avgörande betydelse som ett effektivt stöd för kommissionens prioriteringar, i synnerhet för att skapa tillväxt för vår ekonomi och arbetstillfällen för våra medborgare, stärka den sammankopplade digitala marknaden, upprätta en motståndskraftig energiunion och ytterligare förbättra den inre marknaden med en förstärkt industriell bas, med EU som en starkare global aktör som kan förhandla fram ett rimligt och balanserat handelsavtal mellan EU och USA.
För att standardisering ska utgöra ett stöd för dessa prioriteringar under kommande år har kommissionen för avsikt att, vid sidan av sedvanliga krav på fastställande av standarder, se över sitt partnerskap med det europeiska standardiseringssystemet för att säkerställa att det på lämpligt sätt uppfyller behovet av delaktighet för alla berörda parter (industrin, små och medelstora företag, konsumenter, miljöorganisationer, arbetstagare osv.).
Under 2015 avslutade kommissionen ett antal viktiga bedömningar och utvärderingar av ramarna för den europeiska standardiseringen. Därför inleds Unionens årliga arbetsprogram för 2016 med en redogörelse av utgången för olika verksamheter som bedrivits och åtgärder som vidtagits för att förbättra genomförandet av förordningen (avsnitt 2). Därefter rapporteras om de planerade standardiseringsbegärandena under 2016 och om hur de kommer att bidra till att kommissionens prioriteringar uppnås (avsnitt 3). En detaljerad redogörelse av begärandena återfinns i bilagan. Slutligen behandlas och uppdateras innehållet när det gäller flera viktiga ämnesområden som är en följd av förordningen och redan finns med i tidigare arbetsprogram, såsom delaktighet, internationellt samarbete, immateriella rättigheter och forskning samt finansiella och operativa frågor. Kommissionen konstaterar att det på dessa områden finns vissa frågor där andra medlemmar i de europeiska standardiseringsorganisationerna skulle behöva engagera sig i större utsträckning.
De riktlinjer som anges i arbetsprogrammet har inga budgetkonsekvenser utöver vad som redan förutsetts för 2016.
2.Genomförande av förordningen
2.1.Artikel 24 i förordningen
Enligt artikel 24.3 i förordningen ska kommissionen, senast den 31 december 2015 och vart femte år därefter, lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av denna förordning.
Kommissionen måste i synnerhet ta hänsyn till att artikel 24 i förordningen innehåller bestämmelser om ett antal rapporter som de europeiska standardiseringsorganisationerna och de europeiska intresseorganisationer som erhåller finansiering ska lämna för att säkra insyn och ökat deltagande av standardiseringssamfundet som helhet.
|
På grundval av den rapport som krävs enligt artikel 24.3 kommer kommissionen att göra en bedömning av nya tänkbara åtgärder för att förenkla finansieringen av europeisk standardisering och minska den administrativa bördan för de europeiska standardiseringsorganisationerna. |
2.1.1.Oberoende översyn av det europeiska standardiseringssystemet 6
Enligt åtgärd 29 i meddelandet om standarder4 skulle kommissionen dessutom genomföra en oberoende översyn av det europeiska standardiseringssystemet, vilket gavs i uppdrag åt en oberoende extern konsult (Ernst & Young, E&Y). Det övergripande syftet med den oberoende översynen är att mäta och bedöma om de fem strategiska målen i meddelandet har uppnåtts (snabb process, verktyg för konkurrenskraft, stöd för EU-politik, delaktighet för samhällsaktörer och global effekt). På så sätt kan det europeiska standardiseringssystemets prestanda utvärderas och rekommendationer för att förbättra systemet utfärdas.
|
Resultaten av den oberoende översynen har offentliggjorts och diskuterats. Resultatet av diskussionerna kommer att beaktas i rapporten om artikel 24 i förordningen. |
2.2.Ett gemensamt standardiseringsinitiativ
Enligt strategin för den inre marknaden ska kommissionen, i syfte att modernisera standardiseringssystemet, föreslå och tillsammans med det europeiska standardiseringssamfundet enas om ett gemensamt standardiseringsinitiativ. Det gemensamma initiativets offentliga och privata partner ska göra ett gemensamt åtagande om de resultat som ska nås till stöd för Junckerkommissionens prioriteringar, och när och hur det ska ske. De frågor som kommissionen kommer att ta upp är t.ex. prioriterade områden för utveckling av standarder (IKT, tjänster, energi, rörlighet osv.), nya och gemensamma sätt att fastställa standarder, öppna och inkluderande processer för att anta standarder, konsekvent och starkt stöd från den offentliga sektorn genom hela standardiseringsprocessen, förstärkt kunskapsförvaltning genom hela standardiseringsprocessen, en gemensam strategi för att göra Europa till ett globalt standardiseringsnav samt frågor som uppstår till följd av marknadsfragmentering på området för tjänster och tjänstefiering. Inom det gemensamma initiativet kommer dessutom forsknings- och innovationsprioriteringar att kopplas till standardiseringsprocessen så att standardiseringsverksamheten kan inledas i god tid. Det gemensamma initiativet bör slutföras under första halvåret 2016.
2.3.Handboken om europeisk standardisering
Under 2015 såg kommissionen över handboken om europeisk standardisering för att anpassa den till reformerna till följd av förordningen och meddelandet om standarder4.
Handboken innehåller även riktlinjer för de europeiska standardiseringsorganisationerna för att säkra tillräcklig insyn och delaktighet när en begäran från kommissionen verkställs.
|
Kommissionen uppmanar de europeiska standardiseringsorganisationerna att utbilda sina tekniska organ i tillämpning av dessa nya riktlinjer för att säkra genomförandet i praktiken, i synnerhet vid utveckling och översyn av harmoniserade standarder. |
3.Strategiska prioriteringar för europeisk standardisering
3.1.Standardisering på IKT-området
Enligt meddelandet om en strategi för en inre digital marknad av den 6 maj 2015 ska en ”prioriteringsplan för IKT-standarder” antas för att identifiera och fastställa viktiga prioriteringar för standardisering med fokus på tekniker och områden som anses vara strategiska för den digitala inre marknaden. Här ingår viktiga sektoriella standarder och interoperabilitet. Planen kommer att antas under första halvåret 2016.
Prioriteringsplanen för IKT-standarder kommer att komplettera unionens årliga arbetsprogram.
Lägliga åtgärder för IKT-standardisering väntas minska marknadsfragmenteringen genom att ge ökad interoperabilitet för produkter, system och tjänster och därmed bidra till konkurrenskraften hos europeiska företag av alla storlekar, även små och medelstora företag.
Utnyttjande av den inre marknaden kan underlätta tillträde till globala marknader genom att standarder som utvecklats i Europa lanseras över hela världen – några framgångsrika exempel är GSM, digital videosändning m.fl.
Såsom anges i meddelandet om en strategi för en inre digital marknad behövs ökade insatser för att se till att standardiseringen görs i takt med de tekniska förändringarna.
Nästa steg när det gäller IKT-standardisering blir att
- hitta ett effektivt och ändamålsenligt sätt att identifiera de sektorer och tekniker som är av avgörande betydelse för den inre digitala marknaden, och
- välja ut viktiga prioriterade IKT-standardiseringsåtgärder som behövs inom dessa sektorer och för dessa tekniker.
Kommissionen agerar nu för att åstadkomma detta och har inlett samråd med berörda parter.
Arbetet kommer att stödjas av flera befintliga instrument. Den löpande planen för IKT-standardisering är ett ämnesindelat arbetsprogram som kopplar EU-politiken till standardiseringsinsatser. Den upprättas i samarbete med Europeiska flerpartsforumet för IKT-standardisering, som inbegriper både europeiska och globala berörda parter på standardiseringsområdet och ger en heltäckande och riktig bild av läget när det gäller IKT-standardisering.
Den löpande planen för IKT-standardisering är förenlig med unionens årliga arbetsprogram och offentliggörs årligen på webbplatsen för generaldirektoratet för inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag 7 .
3.2.Standardisering av tjänster
När det gäller tjänster är situationen en annan än för varor och IKT i och med att utvecklingen av standarder har varit begränsad, särskilt på EU-nivå. Standarder för tjänster utgör därför bara 2 % av alla europeiska standarder.
Det finns dock potential för ökad användning av europeiska standarder för tjänster. Frivilliga standarder för tjänster skulle kunna främja ett tillvaratagande av den outnyttjade potential för EU:s ekonomi som finns inom tjänstesektorn genom att förbättra tjänsternas prestanda och kvalitet, säkra interoperabilitet och underlätta samarbete mellan ekonomiska aktörer.
Europeiska standarder för tjänster kommer också sannolikt att få större betydelse under kommande år i och med att gränsen mellan varor och tjänster suddas ut (tjänstefiering). I sådana fall blir en restriktion för tillhandahållandet av antingen varan eller tjänsten i praktiken en restriktion för försäljningen av helheten. För att förhindra detta skulle europeiska standarder för tjänster kunna användas som ett komplement till standarderna för varor.
I och med att det totala antalet nationella standarder för tjänster ökar och de obligatoriska certifieringskraven skiljer sig åt mellan länderna, ställs europeiska tjänsteleverantörer dessutom inför allt större hinder. Ökad användning av europeiska standarder för tjänster skulle kunna hjälpa företag som verkar på en utländsk marknad i fall där nationella certifikat krävs inom ramen för tillstånds- eller licensieringsförfaranden.
Utvecklingen av europeiska standarder för tjänster är emellertid förknippad med utmaningar, t.ex. att säkra lämplig representation av och stöd från berörda parter som små och medelstora företag, sociala aktörer och samhällsaktörer.
Behoven i tjänstesektorn varierar dessutom stort, och resultatmätningen ser annorlunda ut för tjänster än för varor.
EU-lagstiftningen för tjänster är, till skillnad från vad som gäller för varor, sällan sektorsspecifik och innehåller inte regelmässiga hänvisningar till standarder som ett verktyg för att nå presumtion om överensstämmelse. Standarder för tjänster bör förbli helt och hållet frivilliga och baseras på efterfrågan på marknaden. Såsom anges i strategin för den inre marknaden kommer kommissionen att ge vägledning i frågor med koppling till standarder för tjänster och på så sätt öka medvetenheten om vad som kännetecknar sådana standarder och identifiera sätt att främja användning av dem. Den strategi som beskrivs i vägledningen kommer även att tillämpas i unionens årliga arbetsprogram för kommande år.
3.3.Prioriterade strategiska områden för 2016
Kommissionen har fastställt sina strategiska prioriteringar för europeisk standardisering på de nedan angivna områdena, där man har för avsikt att be de europeiska standardiseringsorganisationerna att utarbeta standarder. Områdena har direkt koppling till följande av kommissionens prioriteringar: en sammankopplad digital inre marknad, en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik, en fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas.
När det gäller den sammankopplade digitala inre marknaden syftar de föreslagna åtgärderna till att öka användningen av digital teknik och onlinetjänster inom olika delar av ekonomin och den offentliga sektorn:
Transportinformationssystem för att underlätta flödet, tillgång till och användning av transportinformation för att öka effektiviteten och minska kostnaderna för transporter.
Gemensam miljö för informationsutbyte för övervakning av EU:s marina område i syfte att stärka det automatiska informationsutbytet mellan nationella myndigheter som sysslar med sjöövervakning, inklusive försvar.
Etiketterings- och märkningssystem som lämpar sig för e-handel.
Laddare för mobiltelefoner och andra bärbara enheter.
E-hälsa till stöd för patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård.
Galileos tidsbestämningstjänst och Galileos tjänst för svarssignal vid sökning och räddning, vilket möjliggör produkter för exakt tidsbestämning i mottagarkomponenter.
Platsautentisering från Galileo.
Tillgänglighet för webbplatser som tillhör organ inom den offentliga sektorn.
Tillgång till uppgifter i fordon.
När det gäller den motståndskraftiga energiunionen med en framåtblickande klimatpolitik syftar de föreslagna åtgärderna till att kombinera våra infrastrukturer, diversifiera våra energitillgångar, minska energiförbrukningen och främja klimatvänlig teknik:
Möjliggöra ett bredare utnyttjande av alternativ, klimatvänlig teknik.
Grön infrastruktur för att stödja offentlig upphandling och överlag stimulera marknaden för sådan infrastruktur.
Ekodesign för kranar, duschprodukter, tv-apparater, smarta apparater, verktygsmaskiner, svetsutrustning och energimärkning.
Utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen och förenkling av informationen till användare om fordons kompatibilitet med bränslen och om laddningsstationer.
Övervakning av kvicksilver- och formaldehydutsläpp.
Till stöd för en fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas föreslår kommissionen ett antal åtgärder för ökad säkerhet samt interoperabilitetskrav som är nödvändiga för fullbordandet av den inre marknaden för produkter och upprätthållandet av en industribas med hög prestanda i Europa:
Plastförpackningar som kan hemkomposteras.
Modelleringsteknik som kan användas för bedömning av luftkvalitet.
Metod för identifiering av källan till luftförorening samt kvantifiering av föroreningen.
Förbättrad säkerhet och överensstämmelse för programvarustyrd radio.
Personlig skyddsutrustning (skyddskläder).
Linbaneanläggningar.
Anordningar för förbränning av gasformiga bränslen.
Konsumentprodukter som omfattas av direktivet om allmän produktsäkerhet (t.ex. stearinljus, utomhusgrillar, barnskor, sittvagnar).
Interoperabilitet hos ärendehanteringssystem till stöd för (alternativ) tvistlösning utanför domstol.
Material och produkter som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel.
Byggprodukter och införande av tröskelvärden/prestandaklasser för byggprodukter.
Tekniska specifikationer för interoperabilitet på järnvägsområdet.
4.Delaktighet
Under de senaste två åren har stora ansträngningar gjorts för att göra det möjligt för små och medelstora företag, samhällsaktörer och sociala aktörer att effektivt delta i standardiseringsverksamheten. I enlighet med bestämmelserna i förordningen om finansiering av europeiska intresseorganisationer 8 har kommissionen efter öppna ansökningsomgångar formaliserat partnerskapen med organisationer enligt bilaga III (SBS 9 , ANEC 10 , ECOS 11 och EFS 12 , som företräder små och medelstora företag, konsumenter, arbetstagare respektive miljöintressen i samband med standardisering). Syftet är att åstadkomma konsekvens och stabilitet i fråga om finansiering och förvaltning samt kontinuitet när det gäller att företräda intressen på de fyra områden som anges i förordningen.
Såsom framgår av den oberoende översynen finns det fortfarande utmaningar att ta itu med för att säkra ett lämpligt deltagande av organisationer enligt bilaga III. För det första finns det fortfarande brister när det gäller medvetenhet om och erkännande av organisationer enligt bilaga III och deras roll i det europeiska standardiseringssystemet. För det andra möter intresseorganisationer fortfarande svårigheter med att få tillgång till relevanta handlingar som krävs för det tekniska arbetet. För det tredje är samverkan med de nationella standardiseringsorganen inte alltid tillräcklig för att garantera ett lämpligt stöd. För det fjärde är det fortfarande svårt för organisationer enligt bilaga III att hantera de olika arbetsgruppernas varierande arbetsmetoder, vilket ofta innebär att en onödig administrativ börda läggs till det tekniska arbetet.
Kommissionen kommer under 2016 att nära övervaka de fortsatta framstegen med genomförandet av förordningens bestämmelser och sträva efter att öka delaktigheten i det europeiska standardiseringssystemet.
|
Kommissionen uppmanar europeiska standardiseringsorganisationer, nationella standardiseringsorgan och intresseorganisationer enligt bilaga III att vidta åtgärder för att ta itu med de ovannämnda utmaningarna och ytterligare intensifiera sitt samarbete. Kommissionen uppmanar också de europeiska standardiseringsorganisationerna att fortsätta öka sina ansträngningar för att underlätta arbetet i organisationer enligt bilaga III genom att anta interna regler och förfaranden i enlighet med rekommendationerna från den oberoende översynen. I det sammanhanget bör det internationella arbetet särskilt uppmärksammas. |
5.Internationellt samarbete
|
Kommissionen uppmanar de europeiska standardiseringsorganisationerna att fortsätta att gemensamt främja internationella och europeiska standarder i de delar av världen där den europeiska industrin kan gynnas av stärkta förbindelser på standardiseringsområdet och enklare marknadstillträde. |
För att även åstadkomma ökad acceptans för europeiska initiativ på internationell nivå bör det europeiska standardiseringssystemet agera samstämmigt i lämpliga organ.
Gentemot tredjeländer kommer kommissionen att fortsätta med de pågående politiska dialogerna och åtgärderna för synliggörande och ökad medvetenhet (utsänd europeisk standardiseringsexpert i Indien, utsänd europeisk standardiseringsexpert i Kina samt plattform för standardiseringsinformation med Kina). Här är de europeiska standardiseringsorganisationernas stöd mycket viktigt (se de årliga administrationsbidragen).
Det pågående samarbetet och informationsutbytet med Förenta staterna fungerar som måttstock för det gemensamma arbetet.
Kommissionen bidrar redan tekniskt till en del internationellt standardiseringsarbete och räknar med att bli mer delaktig i europeisk och internationell standardisering för att till fullo kunna utnyttja potentialen i sin nuvarande formella observatörsstatus och bättre kunna fullgöra sitt åtagande när det gäller företräde för internationella standarder.
6.Immateriella rättigheter och forskningsområden
6.1.Immateriella rättigheter i samband med standardisering
Immateriella rättigheter och standardisering hänger nära samman, även om de två områdena i grunden skiljer sig åt. Äganderätt, patent, upphovsrätt och immateriella rättigheter i det sammanhanget spelar en allt viktigare roll i anslutning till standardisering. Detta är uppenbart på IKT-området men kan få betydelse även inom andra sektorer i och med att de påverkas av interoperabilitetskrav. I detta sammanhang kommer framför allt patent att spela en allt viktigare roll på alla områden där patenterbara lösningar tillför avsevärt mervärde till standarderna.
I mål C-170/13 13 beskriver domstolen väsentligen en process med obligatoriska steg för båda sidor (patenthavare och genomförare) när det gäller att antingen väcka eller undvika talan om förbudsföreläggande.
Innehavaren av ett patent som är nödvändigt för en standard måste (innan talan om förbudsföreläggande väcks)
- för det första underrätta den påstådda intrångsgöraren om det intrång som görs gällande mot vederbörande genom att ange vilket patent det rör sig om och genom att precisera på vilket sätt det har skett ett intrång i patentet, och
- för det andra, efter det att den påstådda intrångsgöraren har uttryckt sin önskan att ingå ett licensavtal på skäliga, rimliga och icke-diskriminerande villkor (så kallade FRAND-villkor), till vederbörande översända ett konkret och skriftligt anbud om licens på sådana villkor, bland annat med angivande av avgiftens storlek och metoden för dess beräkning.
Med anledning av patenthavarens anbud på FRAND-villkor måste den påstådda intrångsgöraren, för att framgångsrikt försvara sig mot föreläggandet, på ett omsorgsfullt sätt reagera med anledning av anbudet, i enlighet med normalt handelsbruk på området samt god tro, vilket ska fastställas på grundval av objektiva omständigheter, och bland annat innebär att det inte får förekomma någon förhalningstaktik. Om den påstådda intrångsgöraren inte antar det erhållna anbudet måste vederbörande, inom en kort frist och skriftligen, till innehavaren av det patent som är nödvändigt för en standard lämna ett motbud som överensstämmer med FRAND-villkoren.
Om den påstådda intrångsgöraren använder tekniska lösningar för det patent som är nödvändigt för en standard innan något licensavtal ingåtts, ankommer det dessutom på intrångsgöraren att, från tidpunkten då motbudet förkastats, ställa en lämplig säkerhet, i enlighet med normalt handelsbruk på området, exempelvis genom att lämna en bankgaranti eller genom att deponera de belopp som krävs. Beräkningen av säkerheten ska bland annat inbegripa intrångsgörarens redovisning av hur ofta vederbörande har använt det patent som är nödvändigt för en standard.
Om ingen överenskommelse om detaljerna om FRAND-villkoren träffas efter den påstådda intrångsgörarens motbud, har parterna även möjlighet att genom en gemensam överenskommelse begära att avgiftens storlek snarast ska bestämmas av en oberoende tredje man.
Slutligen kan den påstådda intrångsgöraren inte kritiseras för att vederbörande bestrider giltigheten av dessa patent och/eller att de är nödvändiga för den standard som de är en del av och/eller att de faktiskt används samtidigt med förhandlingarna om beviljande av licenser, och inte heller för att vederbörande förbehåller sig rätten att göra det i framtiden. 14
Det råder samförstånd om att ökad insyn och bättre kvalitet när det gäller patentbeskrivningar kommer att förbättra det gällande regelverket.
|
De europeiska standardiseringsorganisationerna bör fortsätta att förbättra sina strategier i fråga om immateriella rättigheter och nå en rättvis balans mellan intressena hos innehavare respektive användare av teknik. |
Eventuella förändringar av regelverket för immateriella rättigheter måste undersökas noggrant och testas i stor skala med alla berörda parter.
6.2.Horisont 2020 – forskning och innovation
Utveckling och genomförande av forsknings- och innovationsagendor, bland annat genom standardisering, är avgörande för att förbättra konkurrenskraften. Horisont 2020 kommer att ge ett starkt stöd för marknadsintroduktion av innovationer, i synnerhet för att stödja standardisering genom forskning och genom standardisering av forskningsresultat. Standardiseringsåtgärder är en mycket viktig kanal för marknadsintroduktion av forskningsresultat och för spridningen av innovationer, inklusive forskningsresultat från den del av Horisont 2020 som avser Euratom.
|
De europeiska standardiseringsorganisationerna bör främja och underlätta en lämplig representation på teknisk nivå för juridiska personer i standardiseringsverksamhet, om de deltar i ett projekt som har samband med området och finansieras av unionen inom ett flerårigt arbetsprogram för verksamhet inom forskning, innovation och teknisk utveckling. |
7.Operativ och finansiell ram
7.1.Ny metod för administrationsbidrag
Kommissionen har utvecklat en metod för att dela budgeten mellan administrationsbidrag och verksamhetsbidrag. Den årliga budgeten för europeisk standardisering fördelar sig på följande sätt när det gäller administrationsbidrag till var och en av de europeiska standardiseringsorganisationerna:
Högst 53,64 % av den årliga budgeten för administrationsbidrag går till Europeiska standardiseringskommittén (CEN).
Högst 9,23 % av den årliga budgeten för administrationsbidrag går till Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec).
Högst 37,13 % av den årliga budgeten för administrationsbidrag går till Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (Etsi).
7.2.Bedömning av standarders överensstämmelse med EU:s lagstiftning och politik
Kommissionen strävar efter att harmonisera uppgifterna och stärka oberoendet för de experter som anlitas för att bedöma om de produkter som begärts uppfyller kommissionens krav (t.ex. konsulter för den nya metoden som i dag finns vid CEN och Cenelec). Syftet är att säkra kontinuerlig och långsiktig tillgång till sådana bedömningstjänster. Olika scenarier kommer att testas för att finna optimala lösningar när det gäller förvaltningen av sådana tjänster på grundval av faktiska behov, bl.a. informell ad hoc-medling.
7.3.Pågående mandat
Kommissionen kommer att undersöka vilka av de mandat som utfärdades innan förordningen trädde i kraft som fortfarande är giltiga.
|
Kommissionen uppmanar de europeiska standardiseringsorganisationerna att rapportera om det pågående arbetet inom ramen för de mandat som utfärdades innan förordningen trädde i kraft. Kommissionen kommer att besluta vilka av dessa förfallna mandat som ska behållas. |