EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Strasbourg den 15.12.2015
COM(2015) 676 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
om uppföljningen av toppmötet om flyktingströmmarna utmed västra Balkanrutten
En anströmning utan motstycke av flyktingar och migranter uppstod under sensommaren 2015 och ökade snabbt under hösten. Alla följde alla samma rutt. Den västra Balkanrutten kom i fokus för den utmaning Europa stod inför, med över 650 000 människor som korsade gränsen mellan Turkiet och Grekland under 2015, varav de flesta tog vägen genom västra Balkan upp till Central- och Nordeuropa. De här folkströmmarna var inte bara svåra att förutse och större än någonsin tidigare, utan uppstod också mycket snabbt och en oro väcktes att vissa länder helt enkelt bara skickade vidare dessa människor till nästa land utmed rutten. Bristen på kapacitet, samarbete och solidaritet var slående. Även grundläggande kommunikation mellan länderna utmed rutten saknades, vilket är ett problem som kräver praktiska och politiska lösningar på europeisk nivå.
Den 25 oktober 2015 kallade kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker de berörda stats- och regeringscheferna till ett möte. Stats- och regeringscheferna i Albanien, Österrike, Bulgarien, Kroatien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Tyskland, Grekland, Ungern, Rumänien, Serbien och Slovenien deltog i mötet tillsammans med Europaparlamentets talman, Europeiska rådets ordförande, Europeiska unionens nuvarande och kommande ordförandeskap samt FN:s flyktingkommissarie.
Vid detta toppmöte enades man om att omedelbart genomföra en handlingsplan
med 17 punkter som behandlar både hur man ska samarbeta och vad som ska göras gemensamat för att bättre hantera anströmningen av flyktingar och migranter, särskild vad gäller mottagningskapacitet och gränsförvaltning. Detta arbete har fortsatt parallellt med EU:s bredare insatser för att hantera flyktingkrisen, och rådets ordförandeskap har medverkat för att garantera samverkan. I den här rapporten granskas inför Europeiska rådets möte den 17–18 december 2015 hur handlingsplanen har genomförts hittills.
Under den vecka som mötet den 25 oktober hölls kom det högsta antalet flyktingar och migranter hittills till Grekland, över 50 000. Antalet föll sedan till under 14 000 per vecka i början av december, men varierar fortfarande. En liknande utveckling kan ses i Slovenien dit över 12 600 människor kom under en enda dag i oktober. I slutet av november anlände i genomsnitt 2 000–3 000 per dag. Antalen ligger dock kvar på en hög nivå, även om de varierar, och trycket är fortsatt hårt på västra Balkanrutten.
1.Ständigt informationsutbyte och effektivt samarbete (punkterna 1–2)
Högsta prioritet var att ta itu med den bristande kommunikationen mellan regeringar och behöriga myndigheter i länderna utmed rutten. Inom ett dygn hade alla berörda länder, institutioner och myndigheter utsett kontaktpunkter som rapporterar direkt till deltagarna vid toppmötet. Detta har utvecklats till ett forum för dagligt informationsutbyte och effektiv samordning, genom videokonferenser varje vecka som leds av kommissionen
.
Informationsutbytet varje vecka har koncentrerats till de 17 punkter man enades om vid toppmötet, bland annat allmänna förändringar i folkströmmarna utmed rutten, behovsanalyser och ökad mottagningskapacitet samt åtgärder vid gränserna och samlad Frontex-rapportering
. Detta är ett första viktigt steg på väg mot mer ordnade flykting- och migrantströmmar utmed västra Balkanrutten.
Kontakterna inom regionen har också ökat. Slovenien kallade till ett inrikesministermöte den 16–17 oktober där Serbien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Grekland deltog. Man kom överens om att förbättra samordningen, bland annat utbytet av information om antal flyktingar som korsar gränsen och information om beläggningen på mottagningscentralerna. Regionens polischefer sammanträdde i Slovenien den 3–4 december och diskuterade operativt samarbete och en eventuell gemensam strategi när det gäller ekonomiska migranter. Kroatien deltog inte i dessa möten.
Det händer dock fortfarande ofta att man inte samråder tillräckligt eller inte informerar om planerade förändringar i nationella åtgärder och initiativ, särskilt sådana som kan ha återverkningar för hela regionen. Fortfarande vidtas för många ensidiga åtgärder. Det handlar bland annat om att beslut om inresa till Kroatien, Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien de facto fattas på grundval av migranternas nationalitet samt att stängsel uppförts utmed gränsen mellan f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Grekland (på samma sätt som Ungern tidigare uppförde ett stängsel utmed gränsen till Serbien). Oavsett vad som ligger bakom varje enskild åtgärd har den bristande samordningen skapat osäkerhet och instabilitet i regionen.
En första analys av materiella och ekonomiska behov har gjorts. Österrike, Bulgarien, Kroatien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Grekland, Ungern, Rumänien, Serbien och Slovenien har på kommissionens begäran gjort egna analyser av bland annat boende och mottagande, livsmedel och grundläggande service, registrering, behandling av asylansökningar, återvändanden och gränsförvaltning. Kommissionen har följt upp detta med besök på plats i november–december 2015
, med representanter för UNHCR, Internationella organisationen för migration, Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD). Syftet var att finjustera behovsanalysen både när det gäller omfattning och tidslängd och att hitta den mest lämpliga finansieringen för att möta behoven
. Nästa steg blir att bedöma behoven på medellång och lång sikt i alla länder med större fokus på till exempel integration och återvändande
.
2.Begränsning av sekundära förflyttningar (punkt 3)
En av anledningarna till att man vid toppmötet ville hindra att flyktingar och migranter förflyttar sig till gränsen till ett annat land i regionen och att man ville göra klart att det inte är acceptabelt att bara vinka igenom flyktingar, var vanligt förekommande uppgifter om att vissa länder underlättade för flyktingar och migranter att snabbt passera till grannländerna genom att tillhandahålla transportmedel eller ge administrativt stöd utmed rutten, utan att först informera det mottagande landet. Detta ledde till snabbare rörelser, vilket gjorde det ännu svårare att klara anströmningen av migranter och flyktingar på ett ordnat sätt och lade en extra börda på destinationsländerna i slutet av västra Balkanrutten.
Sedan dess har det kommit in färre uppgifter om sådana åtgärder och fler rapporter om samarbete och kommunikation mellan gränsmyndigheter. I många länder utmed rutten saknas det emellertid politisk vilja att skapa mottagningskapacitet för vistelser som överstiger ett dygn, vilket tyder på att dessa länder endast ser sig som transitländer, och har ett begränsat intresse av att dämpa anströmningen. Internationella aktörer, bland andra UNHCR, har även konstaterat att flyktingar och migranter ofta är fast beslutna att resa vidare till de länder de ser som sin destination i stället för att stanna i länderna utmed rutten.
3.Stöd till flyktingar samt inkvartering och vila (punkterna 4–7)
Ökad kapacitet att erbjuda tillfällig inkvartering, vila, mat, vård, vatten och sanitet till alla behövande såg man vid toppmötet som absolut nödvändigt i alla länder. Sådana faciliteter ger också mer förutsägbarhet och förbättrad hantering och registrering utmed rutten. Viktiga åtgärder har vidtagits under de senaste två månaderna för att uppfylla toppmötets åtaganden om att öka kapaciteten i Grekland till sammanlagt 50 000 platser i slutet av 2015 och utmed västra Balkanrutten med ytterligare 50 000 platser, med hjälp av finansiellt stöd från EU och till exempel UNHCR och Internationella organisationen för migration. Det krävs dock fler snabba insatser om vi ska uppfylla toppmötets åtaganden om ökad kapacitet och om att tillgodose flyktingarnas behov av inkvartering, vila och andra humanitära insatser.
I Grekland har kommissionen beslutat att ge 80 miljoner euro från Asyl-, migrations- och integrationsfonden och Fonden för inre säkerhet för att stödja UNHCR:s program och skapa 27 000 platser. Kommissionen har beslutat att UNHCR ska få tilldela kontrakt för att få fram 20 000 platser genom en kombination av hotellvoucher, hyrda lägenheter och hus samt ett värdfamiljssystem. Det finns redan 500 platser med möjlighet att utöka antalet tills upphandlingen är färdig. Programmet kommer även att finansiera 7 000 platser för ett första mottagande på de grekiska öarna (utsatta områden), där det viktigaste kommer att vara att underlätta eventuella omplaceringar till andra medlemsstater eller hänvisningar till det grekiska asylsystemet. Om alla former av mottagningskapacitet räknas in och alla planer genomförs kommer mottagningskapaciteten i Grekland att nå 35 000 i början av januari 2016.
Detta visar att det saknas 23 000 platser jämfört med överenskommelsen om 30 000 platser utöver de 20 000 platserna i hyressubventionssystemet. Det är mycket viktigt att snabbt bestämma hur bristen ska åtgärdas. Ett första steg har tagits och några möjliga platser för anläggningar har hittats.
Följande gäller åtagandet om en kapacitetsökning på 50 000 utmed västra Balkanrutten:
F.d. jugoslaviska republiken Makedonien har lovat att öka antalet vinterbonade platser till 2 000, men alla dessa är transitplatser för endast några timmar. Det saknas politisk vilja att öka längden på vistelserna vid dessa anläggningar. När det gäller stöd har kommissionen planerat eller åtagit sig att via instrumentet för stöd inför anslutningen anslå totalt 39 miljoner euro för migrationsrelaterad verksamhet i landet. Kommissionen ger också stöd till humanitär verksamhet (2,6 miljoner euro). Flera andra givare, även vissa medlemsstater, är också aktiva.
Serbien har åtagit sig att öka antalet platser till 6 000 före slutet av 2015 och håller på att öka sin nuvarande kapacitet. Flera givare undersöker möjligheterna att skapa ytterligare 6 000 platser som Serbien har sagt sig eventuellt ha praktisk kapacitet för, men inget politiskt beslut har fattats. Från instrumentet för stöd inför anslutningen har 7 miljoner euro anslagits för vissa utgifter för kapacitetsutbyggnad (kostnader för återuppbyggnad och drift). Dessutom ger EU humanitärt bistånd till Serbien på 5,9 miljoner euro. Till detta kommer annat bilateralt bistånd.
Kroatien har 5 000 tillfälliga platser som nu uppgraderas inför vintern och som ersätter den tidigare kapaciteten på 5 000 ej vinterbonade platser. Landet har 2015 fått 16,4 miljoner euro i nödfinansiering för att förbättra mottagningskapaciteten, flyktingarnas villkor och övervakningen. Det har inte funnits någon politisk vilja att öka mottagningskapaciteten eller göra det möjligt att stanna längre på de befintliga anläggningarna.
Sedan mitten av oktober är den nuvarande kapaciteten i Slovenien stabil med ca 7 000 tillfälliga platser. Man arbetar med att skapa 2 000 tillfälliga vinterbonade platser. I november fick Slovenien 10,2 miljoner i nödfinansiering för mottagningskapacitet och gränsövervakning.
Österrike har varit under särskilt starkt tryck både som transit- och destinationsland, och har efter toppmötet ökat sin kapacitet med 16 000 platser upp till nästan 74 000 platser. Landet har fått 6,3 miljoner euro i nödhjälp under 2015 för mottagningskapacitet och administration av asylansökningar.
Siffrorna visar att stora ansträngningar har gjorts. Några länder hade redan skapat ny mottagningskapacitet veckorna för toppmötet. Många länder har arbetat med att förbättra mottagningsplatserna inför vintern och lägga till tillfälliga platser. Det behövs dock större insatser. Mindre än hälften av de 50 000 extra mottagningsplatserna som utlovades vid toppmötet har skapats hittills. De nya platserna är också koncentrerade till några få länder. Transitplatser för upp till ett dygn kan tillgodose akuta behov men tyder på ett ”transittänkande” som inte är förenligt med ett helhjärtat åtagande att hjälpa till med att sakta ned strömmen av flyktingar och migranter. Finansiering skulle kunna användas för att göra tillfälliga faciliteter mer permanenta, men detta kräver en tydligare hantering av strömmen av flyktingar och migranter på ett sätt som ger en jämnare fördelning och en tydlig politisk vilja att skapa mottagningskapacitet i respektive land.
Länder som för närvarande inte påverkas av strömmen av flyktingar och migranter har inte ökat sin mottagningskapacitet sedan toppmötet. Albanien (300 platser), Bulgarien (5 130 permanenta platser samt över 800 som kan inrättas vid behov), Rumänien (1 200 permanenta, 550 tillfälliga platser vid akut behov) och Ungern (980 platser) har framhållit att deras kapacitet är tillräcklig för nuvarande och väntade strömmar av flyktingar och migranter. I Bulgarien och Rumänien har mottagningscentralerna haft låg beläggning idag. Mer utbyggd kapacitet kan dock vara en beredskap som kan användas tillfälligt vid akuta behov. Strömmen av flyktingar och migranter har ett föränderligt mönster, vilket betyder att inget land kan antas vara isolerat från företeelsen. Under 2015 tog Bulgarien, Rumänien och Ungern emot 5,8 miljoner euro, 8,6 miljoner euro respektive 6 miljoner från Asyl-, migrations- och integrationsfonden och Fonden för inre säkerhet via nationella program. Bulgarien och Ungern har också fått 4,1 miljoner euro respektive 6,7 miljoner euro i nödfinansiering. Att använda sådana resurser för att bygga upp mottagningskapacitet för framtida beredskap skulle vara klokt.
Ytterligare 13 miljoner euro har nu öronmärkts för humanitärt bistånd till flyktingar, asylsökande och migranter, i första hand i Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. Biståndet kommer att bestå av mat och andra förnödenheter samt skydd och vård. Med detta kommer EU:s sammanlagda humanitära bistånd till västra Balkan att uppgå till närmare 22 miljoner euro för 2015.
Fyra insatser inom unionens civilskyddsmekanism pågår utmed västra Balkanrutten: i Serbien (aktiverades den 21 september 2015), Slovenien (den 22 oktober 2015), Kroatien (den 26 oktober 2015) och Grekland (den 3 december). Sammanlagt femton länder har erbjudit bistånd, i första hand till tält, bäddutrustning, personlig skyddsutrustning, värme, elektricitet och belysning. I de flesta fall har begäran om bistånd inte tillgodosetts och betydande behov kvarstår. Till exempel begärde under loppet av tre månader fyra olika länder 1 548 containrar för boende och sanitet, men endast 15 containrar har erbjudits hittills. Endast symboliska erbjudanden har getts när det gäller andra viktiga behov, till exempel sängar och vinterkläder. När det gäller Grekland tillhandahöll fem länder utrustning elva dagar efter det att begäran gjorts. Kommissionen arbetar med att underlätta en bred och snabb respons till alla de fyra länder som begärt bistånd.
Kommissionsordförande Jean-Claude Juncker har skrivit till de internationella finansinstituten (EIB, EBRD, Europarådets utvecklingsbank, Internationella valutafonden och Världsbanken) och kommissionen har upprättat ett nätverk för samordning med dessa finansinstitut. En kartläggning har inletts för att fastställa vilka finansinstitut som kan bistå på olika områden. Flera pågående projekt har funnits relevanta, bland andra 14 pågående EIB-projekt som anpassats för att tillgodose migrationsrelaterade behov samt nyligen anslagna medel från Europarådets utvecklingsbank på sammanlagt 13,2 miljoner euro. Det är nu mycket viktigt att de internationella finansinstituten tar fram respons på medellång till lång sikt, till exempel genom att inkludera stöd till migranter i berörda instrument som används av kommissionen.
4.Gemensam hantering av migrationsströmmarna (punkterna 8–12)
En mycket viktig komponent vid toppmötet handlade om att arbeta för en kollektiv inställning när det gäller hanteringen av migrationen. De initiativ för gränsförvaltning som beskrivs nedan har alla som syfte att höja standarden på viktiga platser, uppmuntra fullständig registrering och upptagande av fingeravtryck. Detta är också centralt för mottagningscentren i Grekland (där ytterligare 30 fingeravtrycksapparater, utöver de nuvarande 46, ska finnas snart).
En del i en enhetlig strategi är att gemensamt komma överens om en rad principer för beslutsfattandet vid gränsen. I den handlingsplan som antogs vid toppmötet bekräftade man att ett land endast får vägra inresa om personen inte önskar ansöka om internationellt skydd – under förutsättning att man kontrollerar att principen om ”non-refoulement” iakttas samt gör en proportionalitetsprövning. Principen om ”ingen registrering – inga rättigheter” är kopplad till detta. Registrering av migranter, oberoende av status, är en förutsättning för att strömmen av flyktingar och migranter ska kunna hanteras på lämpligt sätt och för att klargöra deras rättigheter och skyldigheter. I praktiken har detta dock lett till att besluten de facto fattas på grundval av nationalitet och att inresa vägras alla som inte har ett visst medborgarskap (irakiskt eller syriskt). Hittills är det oklart om alla de som vägrats inresa verkligen inte önskat ansöka om asyl.
Sedan toppmötet har Frontex dagligen rapporterat om situationen utmed västra Balkanrutten, på grundval av uppgifter från de berörda länderna. Vidare anordnade Frontex den 12 november ett möte för västra Balkans nätverk för riskanalys för att få fram en mer enhetlig rapportering och utarbeta definitioner och indikatorer. Detta har lett fram till en gemensam rapportering på nätet sedan den 23 november där alla berörda länder deltar. Frontex har fortsatt att arbeta för att förbättra uppgifternas kvalitet och omfattning och för att få fram en bredare analys. De dagliga rapporterna ger numera en bild av den aktuella situationen, inte bara vad gäller gränsövergångar, utan även registrerade personer, utsatta grupper och vanligaste nationaliteter. Frontex kan också bedöma trender och ge en översikt, och till exempel beräkna att man i Grekland under november månad tog fingeravtryck på ca 54 000 människor inom Eurodacsystemet. När Frontex skickar tjänstemän till Greklands nordliga gräns kommer registreringen att förbättras ytterligare. Dessutom ger Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) varje vecka en översikt över asylsituationen och den senaste asylutvecklingen (antal asylansökningar, vanligaste ursprungsländer, antal och typ av beslut i första instans).
I handlingsplanen från toppmötet betonas att återvändande är mycket viktigt som en nödvändig del i en effektiv migrationshantering. Mer måste göras eftersom antalet återvändanden inte ökar. EU har ökat sitt stöd till de medlemsstater som strävar efter att uppfylla sina skyldigheter enligt återvändandedirektivet. Kommissionen fortsätter att utveckla och förbättra tillgängliga resurser, inklusive ett betydande anslag från Asyl-, migrations- och integrationsfonden till nationella program. När det gäller till exempel Grekland har kommissionen gett den grekiska polisen (och till Internationella organisationen för migration) 2,5 miljoner euro från Asyl-, migrations- och integrationsfonden för perioden 1 december 2015–31 maj 2016, med komponenter för både påtvingade återvändanden och stöd vid självmant återvändande (sammanlagt 2 080 återvändare).
För att återvändanden ska kunna genomföras krävs det stöd för återtagande från tredjelandet i fråga. Att komma överens om en tidigare tillämpning av återtagandeavtalet mellan EU och Turkiet var en viktig del av EU:s och Turkiets gemensamma handlingsplan. I handlingsplanen från toppmötet nämns tre andra prioriterade länder. Höga representanten och vice ordförande Federica Mogherini kom den 1 december överens med Afghanistans utrikesminister Salahuddin Rabbani om att så snart som möjligt hålla en högnivådialog om migration efter det att berörda tjänstemän besökt Kabul. Den 5 november beslutade Mogherini tillsammans med Bangladeshs utrikesminister Abul Hassan Mahmud Ali att kalla till ett första möte i en ny dialog om migration och rörlighet i början av 2016. Den 23 november reste kommissionsledamot Dimitris Avramopoulos till Pakistan för att tala med inrikes- och utrikesministrarna om tillämpningen av återtagandeavtalet mellan EU och Pakistan. Pakistan lovade att samarbeta när det gäller återtaganden, men påpekade att det krävs samarbete för att lösa vissa problem vid den praktiska tillämpningen av avtalet. På både politisk och praktisk nivå är det emellertid svårt att gå vidare med Pakistan, något som har visat sig i problemen med det senaste flyget med återvändare som den 2 december inte släpptes in i Pakistan på grund av en byråkratisk kontrovers. Under tiden fortsätter de politiska diskussionerna. Diskussioner för att klargöra flera punkter i den praktiska tillämpningen planeras äga rum när den gemensamma återtagandekommittén sammanträder den 12 januari 2016.
5.Gränsförvaltning (punkterna 13–14)
I handlingsplanen för toppmötet nämns en rad viktiga platser utmed rutten, där det omedelbart krävs ökat samarbete och fler insatser för att förvalta och återfå kontroll över våra gränser.
Vid toppmötet mellan EU och Turkiet den 29 november aktiverades en gemensam handlingsplan som nu ger förutsättningarna för ett nära samarbete mellan de båda parterna. Handlingsplanen är en frukt av EU:s och Turkiets ömsesidiga åtagande att tillsammans, i en anda av gemensamt ansvar, hantera den kris som uppstått på grund av konflikten i Syrien och att förbättra samarbetet för att skydda människor som tvingats fly till Turkiet från kriget i Syrien och få ordning på migrationsströmmarna och stoppa irreguljär migration.
Frontex håller på att öka sin närvaro vid gränsen mellan Bulgarien och Turkiet och förbereda utstationeringen av 24 gränsvakter, med teknisk utrustning.
De grekiska myndigheterna har beslutat att stationera ut 31 gruppledare från den grekiska polisen i början av december, vilket innebär att den gemensamma operationen Poseidon kan utökas genom att Frontex med början i januari 2016 ökar sin närvaro på öarna och i Egeiska havet med ytterligare 100 tjänstemän. Utstationeringen av gruppledarna är i det närmaste avslutad. För närvarande är 157 tjänstemän från Frontex utstationerade på land och 146 till sjöss. Dessutom begärde Grekland den 3 december formellt att en snabb gränsinsatsenhet sätts in för att genast stödja gränsvakterna vid Greklands yttre gräns på Egeiska öarna.
Tillsammans med Frontex antog Grekland den 3 december en operativ plan för en ny insats vid den grekiska gränsen mot f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. Risken för att den gränsen kommer att orsaka spänningar har ökat under den tid det tagit att besluta om Frontex insats. Detta till följd av det stängsel som uppförts utmed gränsen för att förvalta gränsen och f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens beslut att följa vissa andra länders exempel och begränsa passering på grundval av nationalitet. I handlingsplanen från toppmötet påpekar man också att Grekland och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien måste vidta förtroendeskapande åtgärder när det gäller den gemensamma gränsen. Mycket lite har åstadkommits på det här området sedan ländernas båda utrikesministrar möttes i början av november, även om de dagliga kontakterna mellan gränsförvaltningarna har förbättrats.
Fler åtgärder bör vidtas för att undanröja hinder för Frontex arbete över gränsen mellan medlemsstaten Kroatien och tredjelandet Serbien. Frontex kommer att kunna hjälpa till med övervakning och registrering vid gränsövergångar mellan Kroatien och Serbien.
Ett annat sätt att ge stöd är att hjälpa länder att undvika att strömmen av flyktingar och migranter orsakar problem med den allmänna ordningen. Vid toppmötet krävde Slovenien bilateralt stöd i form av 400 poliser inom en vecka. För närvarande finns bara 200 poliser från andra medlemsstater i Slovenien.
Med fokus på ett strategiskt problem i taget och med stöd av betydande Frontex-närvaro har förutsägbarheten ökat utmed västra Balkanrutten, även om förbättringarna fortfarande är ojämnt fördelade. Vissa åtgärder hindras av medlemsstaternas bristande respons till Frontex begäran om expertis och utrustning (hittills har medlemsstaterna bara utlovat 31 % av det totala antalet persondagar som Frontex begärt).
Att vägra tredjelandsmedborgare, som inte önskar ansöka om internationellt skydd, inresa (vilket överensstämmer med internationell asylrätt och EU:s lagstiftning på området, under förutsättning att man kontrollerar att principen om ”non-refoulement” iakttas samt gör en proportionalitetsprövning) är en av de åtgärder som kan vidtas för att hindra irreguljär migration. Men vi måste vara medvetna om konsekvenserna. Det finns en risk att människor ansamlas och fastnar vid gränserna, att smugglingen ökar och att strömmen av flyktingar och migranter tar andra vägar (Bosnien och Hercegovina och Montenegro har antagit planer för att ha en beredskap för detta). Detta kräver uppföljning. Till exempel kommer Frontex att bistå Grekland och utstationera 26 tjänstemän som ska registrera migranter vid gränsen mot f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. Återvändandeåtgärderna för dem som inte behöver internationellt skydd bör också ökas. Även UNHCR hjälper de grekiska myndigheterna med att hänvisa människor till det grekiska migrationssystemet och med att tillgodose omedelbara humanitära behov. En stor insats gjordes den 10 december för att förflytta människor från den norra gränsen till några större städer så att deras asylansökningar kan behandlas.
6.Bekämpning av människosmuggling och människohandel (punkt 15)
En annan del av samarbetet, utöver samarbetet med migrationsströmmarna, är att tillsammans bekämpa människosmuggling och människohandel. Ett samförståndsavtal om utbyte av personuppgifter mellan Europol och Frontex undertecknades den 4 december. Europol kommer att upprätta ett europeiskt centrum för bekämpning av människosmuggling senast i mars 2016. Ett exempel på ökat stöd från Europol är det gemensamma kontor som inrättats tillfälligt i Wien för att fungera som en informations- och utredningscentral i regionen. Det ingår i Europeiska centrumet för bekämpning av människosmuggling och underlättar samarbetet mellan de utredare från olika medlemsstater som är verksamma i Österrike. Rekryteringen av den nya personal som behövs vid Europeiska centrumet för bekämpning av människosmuggling kommer till större delen att inledas i år.
Europol har nyligen gett stöd (utbyte av operativ information och utplacering av en analytiker) till flera storskaliga insatser mot smuggling av migranter på västra Balkan, bland annat till den gemensamma insatsen ”Koštana 2015” vid gränsen mellan Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien i september–oktober 2015, där sju av regionens länder deltog. Den 2 december gav Europol stöd till en storskalig gemensam insats som genomfördes av brottsbekämpande och rättsliga myndigheter från Österrike, Grekland, Sverige och Förenade kungariket. I det här fallet, som samordnades av de rättsliga myndigheterna i Thessaloniki, riktade man sig mot en grupp av organiserade brottslingar som misstänktes smuggla in människor i EU, vilket ledde till att gruppen splittrades och sammanlagt 23 misstänkta greps.
7.Information om flyktingars och migranters rättigheter och skyldigheter (punkt 16)
Information är nödvändig för att undvika missuppfattningar och orealistiska förväntningar bland flyktingar och migranter, och för att övertyga dem att avstå från farliga resor och inte förlita sig på smugglare. Kommissionen har upprättat en arbetsgrupp för kommunikation där alla berörda institutioner är representerade. Arbetsgruppen har tagit fram en informationsstrategi i tre faser: analys, innehållsproduktion och spridning. Först kommer en kartläggning göras av de informationskanaler som asylsökande och migranter får information igenom, så att informationen kan riktas mer effektivt till asylsökande och migranter både i och utanför EU. Sedan kommer landsspecifikt material om asylförfarandena i Europa utarbetas och berättelser som visar riskerna med smuggling att skrivas på de viktigaste språken. Nya informationskanaler i sociala medier kommer att användas (utöver institutionernas egna kanaler, till exempel EU-delegationer som arbetar i utsatta områden, Internationella organisationen för migration, UNHCR, traditionella medier och företrädare i förskingringen). Den första kommunikationskampanjen utmed västra Balkanrutten kommer att inledas i mitten av januari.
8.Övervakning (punkt 17)
Sju veckovideokonferenser med de nationella kontaktpunkterna, ledda av kommissionsordförandens kansli, har ägt rum hittills
. Alla länder i regionen har i stor utsträckning deltagit i dessa videokonferenser och förväntningarna har uppfyllts.