Bryssel den 22.4.2015

COM(2015) 176 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

om översynen av beslutsprocessen för genetiskt modifierade organismer


1.INLEDNING

Europeiska kommissionen nominerades på grundval av de politiska riktlinjer som den lade fram för Europaparlamentet. I riktlinjerna åtog sig kommissionen att se över den nuvarande lagstiftningen om godkännande av genetiskt modifierade organismer. 

I detta meddelande redovisar kommissionen resultaten av översynen av beslutsprocessen för godkännande av genetiskt modifierade organismer och förklarar bakgrunden till det antagna lagstiftningsförslaget 1 .

Beslutsprocessen för genetiskt modifierade organismer styrs både av en särskild rättslig ram och gemensamma institutionella bestämmelser. I meddelandet sammanfattas bakgrunden till sådana beslut, diskuteras hur godkännandeprocessen har fungerat i praktiken och beskrivs de ändringar som nyligen gjorts.

I meddelandet redogörs det för kommissionens slutsats och bakgrunden till slutsatsen: de exceptionella omständigheter som gäller för genetiskt modifierade organismer och som ligger till grund för åtagandet i de politiska riktlinjerna, särskilt de demokratiska och rättsliga frågorna.

2.BESLUTSPROCESSEN FÖR GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER

2.1 Den rättsliga ramen

Europeiska unionen har en övergripande rättslig ram för godkännande, spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer.

Förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder 2 (nedan kallad 2003 års förordning) omfattar livsmedel, livsmedelsingredienser och foder som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierade organismer. Den omfattar också genetiskt modifierade organismer för annan användning, såsom odling, om de används som utgångsmaterial för framställning av livsmedel och foder. Allt som omfattas av 2003 års förordning kommer nedan att kallas för genetiskt modifierade livsmedel och foder.

Den andra rättsakten på området är direktiv 2001/18/EG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön 3 (nedan kallat 2001 års direktiv). Det omfattar genetiskt modifierade organismer för annan användning än livsmedel och foder (framför allt odling).

Genom båda rättsakterna har godkännandeförfaranden införts som ska garantera att utsläppandet på marknaden av de berörda produkterna inte utgör någon risk för människors och djurs hälsa eller för miljön. Därför står den vetenskapliga riskbedömningen i centrum för varje förfarande: varje godkännande av utsläppande på marknaden av en produkt måste motiveras i vederbörlig ordning, och den viktigaste grunden för en sådan motivering är den vetenskapliga bedömningen 4 . Enligt lagstiftningen är det Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) som tillsammans med medlemsstaternas vetenskapliga organ ansvarar för de vetenskapliga riskbedömningarna.

Ur rättslig synvinkel är beslut om att godkänna genetiskt modifierade organismer genomförandeakter som kommissionen antar 5 . Även om kommissionen därför spelar en avgörande roll i godkännandeprocessen är också medlemsstaterna delaktiga i mycket hög grad.

Medlemsstaternas delaktighet i godkännandet

Medlemsstaterna deltar i två skeden: de röstar om de utkast till beslut som kommissionen lägger fram i ständiga kommittén och, om inget beslut nås där, röstar de i omprövningskommittén 6 . Som i alla andra kommittéer som inrättats i enlighet med EU:s lagstiftning röstar medlemsstaterna i dessa kommittéer enligt bestämmelsen om kvalificerad majoritet, såsom den definieras i fördraget 7 .

Om kvalificerad majoritet för eller emot utkastet till beslut inte nås i omprövningskommittén avges inget yttrande.

Slutligt antagande av kommissionen

I bestämmelserna för detta förfarande (förordning (EU) nr 182/2011 8 ) föreskrivs att om omprövningskommittén inte avger något yttrande ”får kommissionen anta utkastet till genomförandeakt” 9 . Ordalydelsen antyder att kommissionen har ett visst handlingsutrymme 10 . När det gäller beslut om genetiskt modifierade organismer begränsar dock 2003 års förordning och 2001 års direktiv avsevärt kommissionens handlingsutrymme. Systemet med förhandsgodkännande, tolkat i ljuset av artikel 41 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna och EU-domstolens rättspraxis 11 , kräver att kommissionen antar ett beslut (om godkännande av eller förbud mot utsläppande av produkten på EU-marknaden) inom en rimlig tidsperiod. När det enligt lagstiftningen sålunda krävs ett godkännande innan en produkt (i detta fall en genetiskt modifierad organism) släpps ut på marknaden, kan det ansvariga organet (i detta fall kommissionen) inte enbart låta bli att fatta ett beslut (om godkännande eller förbud av produkten) under en obegränsad tidsperiod om en giltig ansökan om godkännande lämnats in. Om en omröstning leder till att inget yttrande avges, kan kommissionen alltså inte bara låta bli att fatta ett beslut.

Eventuella nödfallsåtgärder på EU-nivå eller medlemsstatsnivå

2003 års förordning innehåller bestämmelser som gör det möjligt för kommissionen eller medlemsstaterna att anta nödfallsåtgärder för att förhindra att en godkänd genetiskt modifierad organism släpps ut på marknaden. Dessa åtgärder kan endast vidtas om det finns vetenskapliga belägg som visar att produkten sannolikt kommer att innebära en allvarlig risk för hälsa eller miljö.

2.2 Lägesrapport om beslut om godkännande av genetiskt modifierade organismer

Sedan förordning (EG) nr 1829/2003 trädde i kraft har en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna aldrig varit för eller emot ett utkast till beslut från kommissionen om godkännande av genetiskt modifierade organismer, oberoende av om de varit avsedda att odlas eller för livsmedel och foder 12 . Inget yttrande har någonsin avgetts under något skede av förfarandet (vare sig i den ständiga kommittén eller i omprövningskommittén enligt nu gällande regler, eller i rådet tidigare)(se tabellerna 1–3 och diagram 1 i bilagan).

Genetiskt modifierade organismer avsedda att odlas

Odlingen av genetiskt modifierade organismer i EU är begränsad. Sedan 1990 har endast tre genetiskt modifierade organismer godkänts för odling och endast en produkt (MON810-majs) är för närvarande godkänd. Den odlas i fem medlemsstater på en areal som enbart motsvarar 1,5 % av den totala jordbruksarealen för majsodling i EU 13 .

De få godkännanden som hittills beviljats för odling och de skyddsklausuler som en rad medlemsstater infört för att förhindra användningen av genetiskt modifierade organismer som godkänts genom EU:s lagstiftning 14 visar hur många medlemsstater förhåller sig till denna fråga. Motståndet mot genetiskt modifierade organismer avsedda att odlas har ökat på senare år, och många medlemsstater motsatte sig godkännandet av 1507-majs i rådet i februari 2014 15 (se tabell 1 i bilagan).

Genetiskt modifierade livsmedel och foder

Antalet genetiskt modifierade livsmedelsprodukter som finns till försäljning är begränsat (även om det gemensamma godkännandet för foder innebär att ett större antal har godkänts). Resultatet från opinionsundersökningar bekräftar det allmänna intrycket att EU-invånarna motsätter sig genetiskt modifierade livsmedel 16 . Många livsmedelsbutiker har valt att inte ta in genetiskt modifierade livsmedel. Detta kan bero på märkningskraven 17 för genetiskt modifierade livsmedel, men också på tillgången till alternativ som inte är genetiskt modifierade.

Vissa konsumenter vill vara säkra på att inga genetiskt modifierade organismer har förekommit i något skede av framställningen av det livsmedel som de köper. En rad djuruppfödare, handlare och återförsäljare i olika medlemsstater har därför försökt göra avsaknaden av genetiskt modifierade organismer till ett försäljningsargument. Detta har lett till märkning som ”GMO-fritt foder” 18 eller ekologisk märkning.

I motsats till genetiskt modifierade livsmedel finns det en stor marknad för genetiskt modifierat foder i EU. Det här gäller särskilt för foderblandningar, som är en blandning av foderråvaror för livsmedelsproducerande djur som används på grund av det höga energi- och proteininnehållet. Största delen av fodret i EU importeras (över 60 % av EU:s behov av växtproteiner tillgodosågs med import 2013 – framför allt sojabönor och sojamjöl). Fodret importeras främst från länder där odlingen domineras av genetiskt modifierade organismer. 90 % av importen kommer från länder där omkring 90 % av arealen för sojabönor har använts för genetiskt modifierade sojabönor 19 . De främsta orsakerna till den omfattande användningen av genetiskt modifierat sojamjöl verkar vara tillgången, priset 20 och konkurrenskraften 21 .

Att genetiskt modifierat foder används allmänt har emellertid inte påverkat röstmönstret. Omröstningarna om genetiskt modifierade livsmedel och foder ger fortfarande inte upphov till något yttrande (se tabellerna 2 och 3 och diagram 1 i bilagan). Även om ståndpunkterna vid omröstningarna i stort sett har stabiliserats över tiden är det i allmänhet fler medlemsstater som stöder än motsätter sig utkastet till beslut.

Även om medlemsstaterna har varit måna om att införa skyddsklausuler för att förhindra användningen av genetiskt modifierade organismer avsedda att odlas har de i allmänhet inte införts för genetiskt modifierade livsmedel och foder (för närvarande har endast en medlemsstat infört klausuler för tre produkter). Antalet medlemsstater som röstar emot godkännande av genetiskt modifierade livsmedel och foder visar dock att medlemsstaterna inte anser att processen gör det möjligt för dem att fullständigt ge uttryck för sina enskilda farhågor.

Slutsats om beslutsprocessen

Vid beslut om godkännande av genetiskt modifierade organismer har det blivit en ”norm” att åter hänvisa ärendet till kommissionen för slutligt beslut, vilket har gjort att beslut på detta område tas på ett helt annat sätt än om man ser till hur EU:s kommittéförfarande i allmänhet fungerar 22 . De frågor som de medlemsstater som motsatt sig godkännanden tar upp kan vanligtvis inte beläggas vetenskapligt, utan återspeglar nationella farhågor som inte enbart har att göra med frågor som rör genetiskt modifierade organismers säkerhet för hälsa eller miljö.

Även om gällande lagstiftning gör det möjligt för kommissionen att, vid sidan av den riskbedömning som Efsa gör, ta hänsyn till ”andra berättigade faktorer”, har kommissionen inte kunnat hänvisa till dessa faktorer 23 för att motivera ett EU-omfattande förbud mot produkter som Efsa betraktar som säkra.

Detta innebär i själva verket att kommissionen regelbundet hamnar i en situation där den måste fatta beslut om godkännanden utan medlemsstaternas stöd i relevanta kommittéer. Denna situation gäller särskilt godkännande av genetiskt modifierade organismer.

3.DEN NYLIGEN GENOMFÖRDA REFORMEN AV BESTÄMMELSERNA FÖR GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER AVSEDDA ATT ODLAS

Under 2010 lade kommissionen fram ett förslag till ändring av lagstiftningen om genetiskt modifierade organismer för att utöka de skäl som medlemsstaterna kunde åberopa för att begränsa eller förbjuda odling inom deras territorium av genetiskt modifierade organismer som EU godkänt (nedan kallat undantag). I motiveringen till förslaget förklarade kommissionen att ”beslutsfattande på nationell, regional och lokal nivå anses därför vara lämpligast för att ta hänsyn till de särskilda förhållandena i samband med odling av genetiskt modifierade organismer”. Den föreslagna ändringen har nu införlivats i EU-lagstiftningen som direktiv (EU) 2015/412 24 (nedan kallat 2015 års direktiv). Direktivet gör det möjligt för medlemsstaterna att begränsa eller förbjuda genetiskt modifierade organismer avsedda att odlas inom hela eller delar av deras territorier, förutsatt att åtgärderna motiveras av andra tvingande skäl än dem som utgör risk för människors och djurs hälsa eller för miljön, det vill säga, andra kriterier än de som Efsa bedömer i sin riskbedömning. Direktivet är ett stort framsteg, eftersom det gör det möjligt för medlemsstaterna att ta hänsyn till det nationella sammanhanget där det kan finnas andra berättigade skäl för att begränsa eller förbjuda odling av genetiskt modifierade organismer än de som har att göra med riskerna för hälsa och miljö. Medlemsstaterna kan därför ta hänsyn till överväganden som inte omfattas av EU:s godkännandesystem, som fokuserar på vetenskapliga belägg och fungerar inom EU-lagstiftningens gränser. Bestämmelsen gäller båda framtida godkännanden och genetiskt modifierade organismer som redan godkänts på EU-nivå.

2015 års direktiv ger därför medlemsstaterna större frihet att besluta om de vill odla genetiskt modifierade organismer inom sina territorier, samtidigt som EU:s godkännandesystem som grundar sig på riskbedömning finns kvar. Direktivet tar sålunda upp ett av de största problemen med godkännandeförfarandet som diskuterats under åren, och är helt i linje med den strategi som fastställts i de politiska riktlinjer som kommissionen lade fram för Europaparlamentet.

2015 års direktiv är emellertid endast tillämpligt på genetiskt modifierade organismer avsedda att odlas och inte på genetiskt modifierade livsmedel och foder som står för den största delen av godkännandena i EU.

4.KOMMISSIONENS FÖRSLAG

Mot bakgrund av övervägandena ovan föreslår kommissionen att 2003 års förordning ändras så att medlemsstaterna inom hela eller delar av sina territorier kan begränsa eller förbjuda användningen av genetiskt modifierade livsmedel och foder som godkänts på EU-nivå av andra tvingande skäl än risk för människors och djurs hälsa eller för miljön, det vill säga, andra kriterier än de som ingår i Efsas riskbedömning 25 .

De bestämmelser som medlemsstaterna antar måste vara förenliga med bestämmelserna för den inre marknaden, särskilt artikel 34 i EUF-fördraget som förbjuder åtgärder som skulle ha en verkan som motsvarar kvantitativa restriktioner för varors fria rörlighet. Medlemsstater som använder detta förslag kommer därför att bli tvungna att motivera de bestämmelser som de antar i enlighet med artikel 36 i EUF-fördraget och tvingande hänsyn till allmänintresset i enlighet med EU-domstolens rättspraxis 26 . En medlemsstat som vill använda sig av detta undantag måste lägga fram en motivering för det specifika fallet samt ta hänsyn till den genetiskt modifierade organismen i fråga, typ av planerad bestämmelse och de särskilda förhållandena på nationell eller regional nivå som kan motivera ett undantag. Då medlemsstaterna utövar sin nya befogenhet är de fortfarande skyldiga att respektera sina internationella åtaganden, inklusive WTO:s bestämmelser.

Förslaget skulle ge uttryck för och komplettera de rättigheter som medlemsstaterna redan getts när det gäller genetiskt modifierade organismer avsedda att odlas för 2015 års direktiv och omfatta det mycket större antalet godkännanden för livsmedel och foder. EU skulle sålunda ha enhetliga bestämmelser för godkännande av genetiskt modifierade organismer avsedda att odlas och av genetiskt modifierade livsmedel och foder. Precis som för 2015 års direktiv kommer de praktiska konsekvenserna av förslaget att bero på i vilken utsträckning medlemsstaterna tillämpar bestämmelserna i förslaget.

Kommissionen anser att detta är ett bra sätt att lösa problemen med avseende på beslutsprocessen på EU-nivå.

Då kommissionen lade fram sitt förslag tog den hänsyn till följande aspekter:

För det första anser kommissionen att det är viktigt att ha kvar ett gemensamt riskhanteringssystem som baserar sig på en oberoende riskbedömning i stället för ett system med nationella godkännanden och ömsesidigt erkännande. Ett gemensamt riskhanteringssystem är det mest effektiva sättet att garantera samma skyddsnivå i hela EU samt en väl fungerande inre marknad.

För det andra ålägger artikel 41 i EU-stadgan och EU-domstolens rättspraxis när det gäller förhandsgodkännanden kommissionen som riskhanterare att besluta om ansökningar om godkännande. Kommissionen får inte skjuta upp beslut i det oändliga, dvs. införa ett moratorium för godkännanden.

För det tredje måste EU:s gällande rättsliga och institutionella ramverk respekteras. Medlemsstaternas relativa röstvikt i rådet fastställs i fördragen, och förordningen om godkännande av genomförandeakter grundar sig på dessa omröstningsbestämmelser. I samma förordning fastställs också de bestämmelser som ska tillämpas då ingen kvalificerad majoritet för eller emot ett utkast till genomförandebestämmelse nås. Dessa bestämmelser tillämpas på alla politiska områden. Kommissionen anser det inte motiverat att avvika från överenskomna övergripande förfarandebestämmelser för genomförande av EU:s regelverk.

5.SLUTSATS

Kommissionen anser att det är ändamålsenligt att anpassa den rättsliga ramen för beslut om genetiskt modifierade livsmedel och foder. Kommissionen redogjorde för det särskilda problemet i samband med de genetiskt modifierade organismerna i de politiska riktlinjer som lades fram för Europaparlamentet, nämligen att systemet inte tog hänsyn till de farhågor som demokratiskt valda regeringar hade. Kommissionen föreslår att medlemsstater ska kunna hänvisa till berättigade faktorer för att begränsa eller förbjuda användningen av genetiskt modifierade organismer inom sina territorier, samtidigt som den ser till att dessa bestämmelser är i linje med bestämmelserna för den inre marknaden och EU:s institutionella ramar. Medlemsstaterna kan på så sätt ta upp nationella farhågor som inte omfattas av EU:s beslutsprocess.

Så som också påpekades i de politiska riktlinjerna har kommissionen åtagit sig att fördjupa den inre marknaden. Slutsatserna i meddelandet gäller problem som uppstått i beslutsprocessen för genomförandeakter om genetiskt modifierade organismer, och kan inte extrapoleras utanför detta särskilda sammanhang.

Kommissionen föreslår därför för Europaparlamentet och rådet att den rättsliga ramen för genetiskt modifierade livsmedel och foder ska ändras så att den lösning som Europaparlamentet och rådet kom överens om i början av året vad gäller genetiskt modifierade organismer avsedda att odlas utvidgas till genetiskt modifierade livsmedel och foder.

(1) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda användning av genetiskt modifierade livsmedel och foder inom sina territorier (COM(2015) 177 final).
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT L 268, 18.10.2003, s. 1).
(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG (EGT L 106, 17.4.2001, s. 1).
(4) Enligt artiklarna 7 och 19 i förordning (EG) nr 1829/2003 kan kommissionen, vid sidan av Efsas yttrande, ta hänsyn till ”andra berättigade faktorer som har betydelse för den aktuella frågan”.
(5) I enlighet med granskningsförfarandet i förordning (EU) nr 182/2011.
(6)  Om den ständiga kommittén avger ett negativt yttrande (en kvalificerad majoritet emot) eller inte avger något yttrande, kan kommissionen besluta att hänvisa ärendet till omprövningskommittén.
(7) Artikel 16.4 och 16.5 i fördraget om Europeiska unionen. Från och med den 1 november 2014 definieras kvalificerad majoritet som minst 55 % av de 28 medlemsstaterna, och minst 65 % av EU:s befolkning.
(8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
(9) Artikel 6.3 i förordning (EU) nr 182/2011.
(10) Detta skiljer sig från det tidigare förfarandet i rådets beslut 1999/468/EG. Under det förfarandet hade kommissionen inget handlingsutrymme om rådet inte kunde avge ett yttrande för eller emot de föreslagna bestämmelserna. Om rådet meddelade att det inte avger något yttrande (eller om det inte lyckas avge något yttrande inom tre månader) var kommissionen tvungen att anta det förslag som lagts fram för rådet.
(11) Se särskilt domstolens dom i mål C-390/99, Canal Satélite Digital SL, där det sägs att förfaranden för förhandsgodkännande, såsom systemet för godkännande av genetiskt modifierade organismer och genetiskt modifierade livsmedel och foder, förhindrar att en produkt släpps ut på marknaden utan godkännande och är därför förenliga med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt endast i den utsträckning 1) som de motiveras av berättigade skäl (t.ex. bedömning av de potentiella effekterna på hälsa och miljö), och 2) som avskräcker de berörda operatörerna från att genomföra sina planer på grund av den tid de pågår, kostnaderna de medför eller otydligheter avseende de villkor som ska uppfyllas.
(12) Endast två genetiskt modifierade organismer har godkänts i unionen för annan användning än odling och livsmedel och foder. Det är fråga om nejlikor som godkänts för utsläppande på marknaden för prydnadsändamål. Omröstningsmönstret för sådana genetiskt modifierade organismer liknar det för godkännanden av livsmedel och foder. Inget yttrande avgas till följd av omröstningarna, och det var fler medlemsstater som röstade för än emot. Omröstningsmönstren verkar vara de samma, oberoende av om de genetiskt modifierade organismerna ska godkännas för odling, livsmedel och foder eller för andra ändamål.
(13) 148 660 hektar 2013, framför allt i Spanien (136 962 hektar), med mindre områden i Portugal, Tjeckien, Rumänien och Slovakien.
(14) Nio medlemsstater har infört skyddsklausuler som förhindrar att den enda genetiskt modifierade organism som för närvarande godkänts för odling i EU släpps ut på marknaden och används inom deras territorier.
(15) Då ständiga kommittén ombads rösta om ett godkännande av MON810-majs 1998 var en kvalificerad majoritet för förslaget (och rådet behövde sålunda inte rösta): 10 medlemsstater röstade för, 1 medlemsstat röstade emot och 4 medlemsstater lade ner sina röster. Då beslutet om potatisen Amflora lades fram för omröstning i rådet 2007 avgas inget yttrande: 10 medlemsstater röstade för, 11 medlemsstater röstade emot och 6 medlemsstater lade ner sina röster. Då 1507-majs och Bt 11-majs lades fram för omröstning i ständiga kommittén 2009 avgavs inget yttrande: 6 medlemsstater röstade för, 12 medlemsstater röstade emot och 7 medlemsstater lade ner sina röster. Då 1507-majs lades fram för omröstning i rådet 2014 avgavs inget yttrande: 5 medlemsstater röstade för, 19 medlemsstater röstade emot och 4 medlemsstater lade ner sina röster (informell omröstning).
(16) Enligt en särskild Eurobarometerundersökning om bioteknik, som publicerades i oktober 2010, ser inte EU-invånarna några fördelar med genetiskt modifierade livsmedel. De anser att dessa livsmedel med största sannolikhet inte är säkra eller till och med skadliga, och de ser inte positivt på en utveckling av genetiskt modifierade livsmedel.
(17) Enligt förordning (EG) nr 1829/2003 ska märkningen av livsmedelsprodukter som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer samt livsmedel och foder som härletts från genetiskt modifierade organismer ange förekomsten av genetiskt modifierat material. Enligt lagstiftningen behöver livsmedel och foder inte märkas som genetiskt modifierade om det genetiskt modifierade materialet förekommer i högst 0,9 % av varje enskild livsmedel- eller foderingrediens eller av livsmedel och foder som består av en enda ingrediens, under förutsättning att förekomsten är oavsiktlig eller tekniskt oundviklig.
(18)  I praktiken är marknaden liten, med endast ett relativt begränsat antal sådana produkter. 
(19) År 2013 importerades 43,8 % av EU:s foder från Brasilien, där 89 % av de odlade sojabönorna är genetiskt modifierade. 22,4 % importerades från Argentina, där alla sojabönor som odlas är genetiskt modifierade. 15.9 % importerades från Förenta staterna där 93 % av de odlade sojabönorna är genetiskt modifierade. 7,3 % importerades från Paraguay där 95 % av de odlade sojabönorna är genetiskt modifierade. Källa: Eurostat och Internationella spannmålsrådet.
(20) Enligt branschuppgifter betalas för långsiktiga avtal en premie på cirka 40 euro per ton för foder som inte har modifierats genetiskt, medan premien är upp till 100 euro per ton på spotmarknaden.
(21) Kostnaderna för inköp av foderblandningar uppgår till över 32 % av värdet för EU:s animalieproduktion.
(22) År 2012 anordnades 1946 omröstningar i enlighet med EU:s kommittéförfarande i den ständiga kommittén. Av dessa ledde enbart 82 till att inget yttrande lades fram. Nio av dessa förfaranden hänvisades till omprövningskommittén (motsvarande siffror för 2013 och 2014 var 1959/53/28 respektive 1908/46/21).
(23) Det kan endast vara juridiskt försvarbart av kommissionen att hänvisa till ”andra berättigade faktorer” i förordning (EG) nr 1829/2003 som ett skäl att vägra godkännande om åtgärden motiveras antingen av tvingande hänsyn till allmänintresset av det slag som avses i artikel 36 i EUF-fördraget och i EU-domstolens rättspraxis avseende dessa bestämmelser (se till exempel domstolens dom av den 20 februari 1979 i mål C-120/78, Rewe-Zentral AG mot Bundesmonopolverwaltung für Branntwein (Cassis de Dijon) (REG 1979, s 649), eller av mål av allmänt samhällsintresse i enlighet med artikel 52.1 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna och relevant rättspraxis från EU-domstolen (se till exempel domstolens dom av den 12 juli 2012 i mål C-59/11, Association Kokopelli mot Graines Baumaux SAS (REU 2012, s. 447)).
(24) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/412 av den 11 mars 2015 om ändring av direktiv 2001/18/EG vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda odling av genetiskt modifierade organismer inom sina territorier (EUT L 68, 13.3.2015, s. 1).
(25)  Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda användning av genetiskt modifierade livsmedel och foder inom sina territorier (COM(2015) 177 final).
(26) Domstolens dom av den 20 februari 1979 i mål 120/78, Rewe-Zentral AG mot Bundesmonopolverwaltung für Branntwein (Cassis de Dijon) (REG 1979, s 649).

Bryssel den 22.4.2015

COM(2015) 176 final

BILAGA

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

om översynen av beslutsprocessen för genetiskt modifierade organismer


BILAGA

Tabell 1: Omröstningar i rådet och i omprövningskommittén om godkännande av genetiskt modifierade organismer avsedda att odlas sedan förordning (EG) nr 1829/2003 trädde i kraft

År

Omröstningar om genetiskt modifierade organismer i rådet eller i omprövningskommittén

Antal medlemsstater

Medlemsstater för

Medlemsstater emot

Nedlagda röster

Antal röster totalt

Röster för

Röster emot

Nedlagda röster

2007

Amflorapotatis

27

10

11

6

345

130

119

96

2014

1507-majs*

28

5

19

4

352

77

210

65

* informell omröstning

Tabell 2: Omröstningar i rådet och i omprövningskommittén om godkännande av genetiskt modifierade livsmedel och foder sedan förordning (EG) nr 1829/2003 trädde i kraft

Bestämmelserna före Lissabon för beräkning av kvalificerad majoritet (kvalificerad majoritet = 62 röster av 87, 88 röster av 124, 232 röster av 321 eller 255 röster av 345)

År

Omröstningar om genetiskt modifierade organismer i rådet eller i omprövningskommittén

Antal medlemsstater

Medlemsstater för

Medlemsstater emot

Nedlagda röster

Antal röster totalt

Röster för

Röster emot

Nedlagda röster

2004

Bt11-majs

15

6

6

3

87

35

29

23

NK603-majs

25

9

9

7

124

48

43

33

GT73-raps

25

6

14

5

321

78

164

79

2005

1507-majs

25

9

10

6

321

123

112

86

GA21-majs

25

8

13

4

321

94

155

72

MON863-majs

25

10

12

3

321

152

103

66

MON863xMON810-majs

25

8

14

3

321

133

142

46

1507-majs

25

11

11

3

321

159

102

60

2006

Ms8xRf3-raps

25

6

14

5

321

102

156

63

2007

H7-1-sockerbeta

27

15

9

3

345

197

83

65

59122-majs

27

15

8

4

345

197

79

69

NK603xMON810-majs

27

14

9

4

345

185

108

52

1507xNK603-majs

27

14

9

4

345

185

108

52

2008

MON863xNK603-majs

27

12

11

4

345

157

119

69

MON863xMON810-majs

27

12

11

4

345

157

119

69

MON863xMON810xNK603-majs

27

12

11

4

345

157

119

69

Amflorapotatis

27

9

13

5

345

119

162

64

GA21-majs

27

11

9

7

345

128

83

134

A2704-12-sojaböna

27

12

12

3

345

174

148

23

LLcotton25-bomull

27

13

12

2

345

186

148

11

MON89788-sojaböna

27

13

8

6

345

164

79

102

2009

T45-raps

27

12

14

1

345

160

178

7

MON89034-majs

27

14

10

3

345

167

113

65

MON88017-majs

27

13

10

4

345

164

87

94

59122xNK603-majs

27

12

11

4

345

152

116

77

MIR604-majs

27

13

12

2

345

181

128

36

2010

1507x59122-majs

27

13

11

3

345

183

116

46

59122x1507xNK603-majs

27

13

11

3

345

183

116

46

MON88017xMON810-majs

27

13

11

3

345

183

116

46

MON89034xNK603-majs

27

13

12

2

345

183

145

17

Bt11xGA21-majs

27

13

11

3

345

183

116

46

Bt11-majs

27

14

9

4

345

186

84

75

2011

GHB614-bomull

27

16

10

1

345

222

113

10

MON89034xMON88017-majs

27

15

11

1

345

219

116

10

1507-majs

27

17

9

1

345

251

84

10

281-24-236/3006-210-23-bomull

27

14

10

3

345

190

87

68

Bt11xMIR604-majs

27

13

11

3

345

178

99

68

MIR604xGA21-majs

27

13

12

2

345

178

109

58

Bt11xMIR604xGA21-majs

27

13

12

2

345

178

109

58

2012

A5547-127-sojaböna

27

14

10

3

345

181

113

51

40-3-2-raps

27

14

8

5

345

181

80

84

MON87701-sojaböna

27

14

10

3

345

181

96

68

356043-sojaböna

27

14

10

3

345

181

94

70

MON87701xMON89788-sojaböna

27

12

10

5

345

149

87

109

MIR162-majs

27

14

10

3

345

164

94

87

2013

Ms8xRf3-raps*

27

14

8

4

345

164

77

97

MON810-pollen

28

14

12

2

352

168

145

39

SmartStax-majs

28

13

12

3

352

161

123

68

MON89017x1507xNK603-majs

28

13

12

3

352

161

123

68

MON87460-majs

28

12

12

4

352

154

123

75

2014

GT73-raps

28

14

11

3

352

164

101

87

T304-40-bomull

28

15

12

1

352

197

126

29

MON87708-sojaböna*

28

12

9

4

352

149

81

99

T25-majs*

28

13

8

4

352

161

74

94

305423-sojaböna*

28

13

9

3

352

161

103

65

MON87705-sojaböna*

28

13

10

2

352

161

110

58

BS-CV127-9-sojaböna*

28

13

9

3

352

161

81

87

NK603-majs

28

13

11

4

352

161

97

94

*vissa medlemsstater var inte närvarande vid omröstningen

Tabell 3: Omröstningar i omprövningskommittén om godkännande av genetiskt modifierade livsmedel och foder sedan förordning (EG) nr 1829/2003 trädde i kraft

Bestämmelserna efter Lissabon för beräkning av kvalificerad majoritet (kvalificerad majoritet = 55 % eller mer av medlemsstaternas röster och 65 % eller mer av EU:s befolkning)

År

Genetiskt modifierade organismer

Antal medlemsstater

Medlemsstater för

Medlemsstater emot

Nedlagda röster

% företrädda EU-invånare för

% företrädda EU-invånare emot

% företrädda EU-invånare nedlagda röster

2014

GHB614xLLCotton25-bomull*

28

10

13

4

29,57 %

30,46 %

30,73 %

MON88302-raps*

28

10

12

5

29,57 %

29,62 %

31,57 %

MON88913-bomull*

28

10

11

6

29,57 %

16,64 %

44,56 %

2015

MON87769-sojaböna

28

11

13

4

38,76 %

30,54 %

30,70 %

MON531-bomull

28

10

15

3

37,35 %

32,49 %

30,17 %

MON1445-bomull

28

10

16

2

37,35 %

34,70 %

27,96 %

MON531xMON1445-bomull

28

10

16

2

37,35 %

34,70 %

27,96 %

MON15985-bomull

28

11

15

2

39,55 %

32,49 %

27,96 %

*vissa medlemsstater var inte närvarande vid omröstningen

Diagram 1: Utvärdering av rösterna i rådet eller i omprövningskommittén för godkännande av genetiskt modifierade livsmedel och foder 2004–2015