24.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 71/46


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En europeisk migrationsagenda

[COM(2015) 240 final]

(2016/C 071/08)

Föredragande:

Stefano MALLIA

Medföredragande:

Cristian PÎRVULESCU

Den 10 juni 2015 beslutade Europeiska kommissionen att i enlighet med artikel 304 i EUF-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En europeisk migrationsagenda

[COM(2015) 240 final].

Facksektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 19 november 2015.

Vid sin 512:e plenarsession den 9–10 december 2015 (sammanträdet den 10 december 2015) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 161 röster för, 10 röster emot och 7 nedlagda röster.

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK välkomnar kommissionens meddelande om ”En europeisk migrationsagenda”, som vi anser visar på en nyvunnen insikt om att migrationsfrågan måste hanteras på EU-nivå. Kommittén uppmanar medlemsstaterna att tillsammans stödja genomförandet av denna agenda.

1.2

I nuläget är den största utmaningen för EU att få kontroll över den kaotiska situationen och se till att de människor som söker internationellt skydd behandlas korrekt. EESK stöder idén om att omedelbart inrätta s.k. hotspots (akutsystem för operativt stöd på plats) för att stödja de länder som berörs av en stor tillströmning av migranter. Dessa länder måste få nödvändiga resurser och tillräckligt stöd.

1.3

EESK anser att den nuvarande situationen kräver att EU inrättar ett verkligt gemensamt europeiskt asylsystem baserat på harmoniserade förfaranden i hela EU. Detta omfattar en enhetlig asylstatus och ömsesidigt erkännande av asylbeslut, delat ansvar och insatser när det gäller omplacering och vidarebosättning, och en omarbetning av Dublinförordningen. Det behövs solidariska och stabila system för fördelning av bördan, framför allt en permanent, rättvis och obligatorisk fördelningsnyckel för att fördela de skyddssökande mellan alla EU-länder. Dessutom måste man ta fram långsiktiga lösningar för det fall att de massiva migrationsflödena skulle fortsätta eller återkomma i framtiden.

1.4

Europa har en åldrande befolkning och står inför en brist på kvalificerad arbetskraft, något som skulle kunna lösas genom invandring. EU måste dock inrätta en mer effektiv invandringspolitik. EU bör utforma en heltäckande strategi för reguljär migration som välkomnar nyanlända och som är öppen, förutsägbar och rättvis. Samtidigt medges att invandringen inte är det enda svaret på bristen på arbetskraft och de demografiska utmaningarna och att medlemsstaterna kan överväga andra lösningar som är mer lämpliga.

1.5

Integrationen av migranter och flyktingar är en mycket stor utmaning som EU och dess medlemsstater måste ta sig an genom att bygga upp robusta integrationssystem. EESK menar att kostnaden för bristande integration vida överskrider kostnaden för integration. EESK har länge engagerat sig för det europeiska integrations-/migrationsforumet och anser att integration är en dubbelriktad process, där såväl arbetsmarknadens parter som lokala myndigheter och det civila samhället spelar en viktig roll. Tillträde till arbetsmarknaden och, mer specifikt, erkännandet av kvalifikationer, yrkesmässig fortbildning och språkkurser, är frågor som bör prioriteras. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt integrationen av kvinnor.

1.6

EU måste säkra sina yttre gränser. Med tanke på dagens komplicerade säkerhetssituation krävs åtgärder på EU-nivå i stället för nationella åtgärder. Detta kan medföra att vissa nationella befogenheter på detta område måste delas.

1.7

Alla EU:s yttre åtgärder måste rationaliseras och inriktas på att hjälpa ursprungsländerna att uppnå en rimlig nivå av säkerhet, stabilitet och välstånd. Kommittén är mycket medveten om att detta är ett långsiktigt mål, och att enorma svårigheter måste övervinnas om målet ska kunna uppnås.

1.8

Det är nödvändigt att stärka samarbetet om återtagande för att försäkra sig om ett effektivt och snabbt genomförande av återvändandedirektivet.

1.9

Det civila samhället fyller en oerhört viktig funktion i migrationskrisen, t.ex. genom att sköta det inledande omhändertagandet av migranterna när de anländer till EU och organisera de efterföljande åtgärderna för att integrera dem i samhället och på arbetsmarknaden. Det är viktigt att regeringar, lokala myndigheter och organisationer inom det civila samhället verkar för att skapa ett kulturellt och socialt samförstånd mellan Europas länder om att integrationen av invandrare i samhället och på arbetsmarknaden är en viktig investering som lönar sig.

1.10

EESK uppmanar därför EU och dess medlemsstater att öka finansieringen och det materiella stödet till nationella icke-statliga organisationer och det civila samhället.

1.11

De motsvarande finansiella medlen bör uppbringas genom en gemensam ansträngning av hela det internationella samfundet. I detta sammanhang måste det klargöras att medlemsstaternas utgifter i samband med mottagande och integration av asylsökande och flyktingar inte är varaktiga eller strukturella utgifter och därför inte ska tas med i beräkningen av de strukturella budgetunderskotten. Uppbringandet av nödvändiga medel får inte ske på bekostnad av befintliga medel för sociala mål i EU. Det skulle äventyra acceptansen hos delar av befolkningen.

2.   Kommissionens meddelande och den senaste utvecklingen

2.1

Kommissionen offentliggjorde sitt meddelande om ”En europeisk migrationsagenda” den 13 maj 2015. Detta och de efterföljande förslagen om genomförande diskuterades inom rådets olika konstellationer mellan juni och oktober. EESK välkomnar kommissionens meddelande, som är heltäckande samtidigt som det fokuserar på de viktigaste frågorna.

2.2

De initiativ som föreslås i agendan håller på att genomföras, och de flesta medlemsstaterna inser gradvis att en effektiv hantering av migrationsproblematiken endast kan åstadkommas genom gemensamma insatser grundade på principerna om solidaritet och delat ansvar. Effektiva insatser kräver större mobilisering av resurser från EU-budgeten och ökade bidrag från medlemsstaterna. I detta sammanhang måste det klargöras att medlemsstaternas utgifter i samband med mottagande och integration av asylsökande och flyktingar inte är varaktiga eller strukturella utgifter och därför inte ska tas med i beräkningen av de strukturella budgetunderskotten.

2.3

EU har tredubblat resurserna till de gemensamma Frontexoperationerna Poseidon och Triton. Parallellt med denna ökning har flera medlemsstater ställt utrustning (fartyg, flygplan och helikoptrar) till förfogande. Kommissionen har också anslagit 1,8 miljarder euro i EU:s budget till en europeisk förvaltningsfond för nödåtgärder inriktade på stabilitet och insatser mot de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration i Afrika, mobiliserat 60 miljoner euro i nödfinansiering till EU:s medlemsstater vid de berörda gränssträckorna, föreslagit ett program för vidarebosättning med en budget på 50 miljoner euro och beslutat att lägga 30 miljoner euro på ett regionalt utvecklings- och skyddsprogram.

2.4

EU:s ledare har utlovat ökade resurser till Frontex, Europol och Easo i syfte att stärka EU:s yttre gränser. Särskild tonvikt har lagts vid s.k. hotspots, mottagningsfaciliteter för att identifiera och registrera migranter och ta deras fingeravtryck. Finansiellt stöd från EU är dock nödvändigt för att se till att dessa hotspots fungerar effektivt och når sina målsättningar.

2.5

Vid rådets sammanträden i juli och september nåddes överenskommelser om omplacering av 160 000 migranter från Grekland och Italien och om vidarebosättning för ytterligare 22 000 personer i behov av internationellt skydd. Ett framgångsrikt genomförande av dessa beslut, en process som just inletts, är avgörande för att EU:s framtida migrationspolitik ska lyckas.

2.6

Den 23 september 2015 antog kommissionen 40 överträdelsebeslut mot ett antal medlemsstater som inte genomfört lagstiftningen om upprättande av det gemensamma europeiska asylsystemet. EESK gläds över detta beslut, men oroas starkt av att man var tvungen att använda denna mekanism för att få medlemsstaterna att korrekt tillämpa EU-lagstiftningen på detta viktiga område.

2.7

Det finns också flera förslag på internationella åtgärder som skulle kunna förbättra den allmänna situationen. Bland annat finns planer på att öka EU:s budgetresurser för att kunna ge flyktingar omedelbar hjälp, stärka dialogen och samarbetet med tredjeländer såsom Libanon, Jordanien, Turkiet och kandidatländerna på västra Balkan samt att öka det humanitära biståndet 2016 och inrätta förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika. Uppbringandet av nödvändiga medel får inte ske på bekostnad av befintliga medel för sociala mål i EU. Det skulle äventyra acceptansen hos delar av befolkningen. EESK välkomnar att Europeiska rådet den 23 september 2015 godkände den gemensamma handlingsplanen med Turkiet som en del av en övergripande samarbetsagenda som bygger på delat ansvar, gemensamma åtaganden och resultat.

3.   Att hantera krisen

3.1   Omedelbara åtgärder

3.1.1

Idén om smarta gränser är välkommen och borde ha lanserats för länge sedan. Den största utmaningen med starkare och smartare gränser är att se till att migranternas mänskliga rättigheter respekteras. Principen om ”non-refoulement” får inte heller undergrävas, även om detta kan visa sig svårt eftersom skillnaden mellan flyktingar och ekonomiska migranter inte alltid är tydlig och självklar. Smarta gränser måste fullt ut respektera grundläggande rättigheter och friheter.

3.1.2

Schengenavtalet är en av EU:s grundpelare, vars betydelse för den europeiska integrationen är mer än symbolisk. Det är en av unionsmedborgarnas mest konkreta rättigheter, som gör att de verkligen kan uppleva ett Europa utan gränser. EESK vill att Schengensystemet åter ska fungera som normalt så snart som möjligt, och uppmanar med kraft medlemsstaterna att vidta alla tänkbara åtgärder för att förhindra en permanent kollaps av systemet.

3.1.3

Ett avtal har redan slutits om omplacering av 160 000 flyktingar i EU. Ett snabbt genomförande av detta avtal skulle göra det möjligt att samla många värdefulla erfarenheter för att utveckla långsiktiga lösningar för det fall att de massiva migrationsflödena skulle fortsätta eller återkomma i framtiden. EESK anser att det behövs mer ambitiösa insatser. Den globala massmigrationen kommer inte att avta på många år.

3.1.4

Det ligger i alla medlemsstaters intresse att det införs ett solidariskt och stabilt system av lösningar för det fall att de massiva migrationsflödena skulle fortsätta i framtiden. En omedelbar åtgärd måste vara ett permanent, rättvis och rättsligt bindande system för fördelning av bördan för att fördela de skyddssökande mellan alla EU-länder. Fördelningsnyckeln måste ta hänsyn till ett antal kriterier såsom landets och dess ekonomis storlek, BNP, arbetstillfällen och efterfrågade färdigheter samt huruvida det finns samhällen eller minoriteter av personer från samma land/av samma etnicitet i mottagarlandet. En sådan fördelningsnyckel bör ses över regelbundet. De asylsökandes preferenser bör också beaktas så länge de är kopplade till kriterier som skulle underlätta integrationen (t.ex. språkkunskaper, familjeband i landet etc.). På så vis kan vi förhoppningsvis få ett slut på de återkommande rådssammanträden med stor oenighet som har svärtat ned EU:s rykte.

3.1.5

EESK välkomnar förslaget om att aktivera civilskyddsmekanismen och mobilisera stödgrupper för migrationshantering och enheter för snabba ingripanden vid gränserna för att hjälpa medlemsstaterna att hantera nödsituationer.

3.1.6

EESK välkomnar också EU:s ökade finansiering till Frontex, Easo och Europol under 2015 samt ökningen med 600 miljoner euro till dessa tre organ under 2016 som ska gå till att hjälpa de värst drabbade länderna. Dessa insatser måste kompletteras med en effektiv återvändandepolitik. För närvarande har endast omkring 38 % av de personer som har befunnits sakna skyddsbehov sänts tillbaka till ursprungslandet.

3.1.7

EU måste i högre grad koppla samman bistånd till utvecklingsländer med interna reformer samt främja ett effektivt samarbete i migrationsfrågor, särskilt om reguljär migration (inbegripet tillfälliga förflyttningar/visum) och återvändande. Det är dock viktigt att EU:s medlemsstater står fast vid sitt åtagande att tilldela 0,7 % av bruttonationalinkomsten (BNI) till utvecklingsbistånd.

3.1.8

EESK välkomnar förslaget om större diplomatiska ansträngningar för att få till stånd samarbeten med ursprungs- och transitländer i syfte att hantera migrationssituationen. Det första exemplet på detta var det toppmöte om migration som hölls i Valletta den 11–12 november 2015.

3.1.9

Här är det viktigt att betona att EU måste vara villigt att lyssna på sina partner och inte bara tala till dem utan i stället behandla dem just som partner. Det finns fortfarande en hel del missförstånd och skilda uppfattningar mellan EU och dess partner i Afrika och Mellanöstern, både när det gäller vilka mål man strävar efter och hur målen ska uppnås.

3.1.10

EESK välkomnar EU:s åtagande att fortsätta det nära samarbetet med internationella organisationer som UNHCR, UNDP, IOM och Röda korset. Kommittén noterar emellertid att många medlemsstater inte uppfyller sina skyldigheter, ett tydligt exempel är det bristande stödet till Världslivsmedelsprogrammet.

3.1.11

EESK välkomnar också kommissionens förslag att öka det humanitära biståndet med 300 miljoner euro 2016 för att tillgodose flyktingarnas grundläggande behov.

3.1.12

EESK stöder principen om ömsesidigt erkännande av asylbeslut. Enligt artikel 78 i EUF-fördraget ska EU utforma en gemensam politik för internationellt skydd, som omfattar en ”enhetlig status … som ska gälla i hela unionen”. Om en asylstatus som gäller i hela EU inte kan beviljas av ett EU-organ är det enda alternativet ömsesidigt erkännande av nationella beslut.

3.1.13

EESK stöder till fullo kommissionens åtagande att lägga fram förslag om en reform av Dublinförordningen senast i mars 2016. Vi stöder också kommissionens åtagande att lägga fram ett nytt paket om reguljär migration vid samma tidpunkt, inklusive en ändring av blåkortsdirektivet.

3.1.14

Skyddet av EU:s yttre gränser bör vara en gemensam uppgift, där medlemsstaterna samordnar sina fysiska och intellektuella resurser.

3.1.15

EESK ställer sig helhjärtat bakom ett omedelbart inrättande av s.k. hotspots, men framhåller att de måste tilldelas all den personal och alla de resurser de behöver för att kunna fungera effektivt. I t.ex. Italien och Grekland, dit tusentals migranter anländer varje dag, kan ett totalt kaos bara förhindras med samlade ekonomiska och fysiska resurser.

3.1.16

EESK delar UNHCR:s allvarliga farhågor om det registrerings- och urvalsförfarande som sker vid ländernas hotspots så snart som migranterna anländer till EU:s gränser.

3.2   Långsiktig åtgärd

3.2.1

Det enda sättet för EU att minska migrationsströmmarna till en hanterbar nivå är att på ett meningsfullt sätt arbeta för att lösa de många problemen i ursprungsländerna. För att nå det långsiktiga målet om stabilitet, fred och välstånd krävs insatser i aldrig tidigare skådad skala, inte bara från EU:s sida utan från hela det internationella samfundet. EU måste verka för att stärka de internationella insatserna, särskilt via FN.

3.2.2

EU måste utöka sin institutionella närvaro i viktiga ursprungs- och transitländer genom att inrätta särskilda migrationscentrum som tillfälligt eller permanent ska behandla asylansökningar. Man bör också lägga större vikt vid och ge mer stöd till länder som Algeriet, Marocko, Mali, Libyen, Libanon och Turkiet.

3.2.3

EESK menar att ett av de främsta målen med agendan är att lansera en europeisk migrationspolitik som möjliggör reguljär migration och samtidigt uppmuntrar en effektiv integration av migranter. Kommittén ser fram emot de första förslagen på lagstiftning och politiska åtgärder på dessa två områden och är villig att hjälpa kommissionen i dess arbete med att ta fram förslagen.

3.2.4

EESK uppmanar medlemsstaterna att fullt ut respektera och aktivt tillämpa Genèvekonventionen från 1951 och att stå emot trycket att sänka skyddsnivån och antalet tjänster för flyktingar.

3.2.5

EESK stöder en gemensam asylpolitik grundad på förenklade, gemensamma förfaranden. En sådan politik måste också bygga på en gemensam definition av begreppet flyktingstatus och de rättigheter som är knutna till denna status så att man förhindrar att flyktingar aktivt söker sig till länder med ”bästa behandling”.

3.2.6

Systemet för information om ursprungsland behöver utvecklas ytterligare. Asylansökningar från medborgare som kommer från ett och samma ursprungsland och kan antas befinna sig i en liknande situation får ofta olika utfall. Systemet bör vara tillräckligt flexibelt och tillförlitligt för att man ska kunna följa utvecklingen i ursprungsländerna i realtid och agera utifrån den aktuella situationen. Samarbete mellan medlemsstaternas säkerhetstjänster bör kontinuerligt förbättras, eftersom de är en viktig informationskälla.

3.2.7

Högre prioritet bör ges till organisering av reguljär migration och visumpolitik, digitalisering, erkännande av kvalifikationer och rörlighet i utbildningssyfte.

3.2.8

EU bör ta större del i hanteringen av återvändande och ge mer stöd till återanpassningsåtgärder. Pilotprojektet om återvändande till Pakistan och Bangladesh är av begränsad betydelse för den nuvarande nödsituationen. EESK rekommenderar med eftertryck att liknande projekt planeras och genomförs med tillräcklig finansiering och lämpligt stöd från institutionerna.

3.2.9

Att stärka gränskontrollerna i transitländer, öka patrulleringen till havs och förstöra smugglarnas fartyg kan visserligen vara till hjälp men är inte de enda sätten att hantera problemet på längre sikt. EU är på rätt väg med sin omfattande strategi som tillåter ett bättre utnyttjande av dess olika instrument och betydande resurser.

3.3   Det civila samhället

3.3.1

Det civila samhället spelar en mycket viktig roll i hanteringen av migrationskrisen. Dess olika aktörer kan ge grundläggande hjälp vid omhändertagandet av migranter när de först anländer till EU. Det civila samhället skulle emellertid kunna spela en ännu viktigare roll i samband med de långsiktiga insatserna för att integrera migranterna i samhället. Det civila samhället kan vidta de mellanmänskliga åtgärder som är så viktiga under alla stadier när man tar emot och hjälper flyktingar att komma till rätta.

3.3.2

EESK hyllar den solidaritet som delar av det civila samhället har visat liksom de privatpersoner som genom frivilligarbete har engagerat sig för att hjälpa asylsökande. Denna positiva och spontana reaktion räcker emellertid inte till för att effektivt ta itu med dessa utmaningar. EESK uppmanar medlemsstaterna att erkänna och visa sin uppskattning för det civila samhällets arbete genom att öka sitt stöd till nationella icke-statliga organisationer och aktörer inom det civila samhället så att deras insatser kan blir mer strukturerade och effektiva. Medlemsstaternas regeringar har ett särskilt ansvar för att identifiera och inleda samarbeten med civilsamhällesaktörer i sina länder, och för att öka stödet så att dessa kan bygga upp en större kapacitet.

3.3.3

EESK rekommenderar också att kommissionen gör insatser för att medlemsstaterna ska få mer medel inom ramen för sina partnerskapsavtal om strukturfonder, så att ytterligare medel från ESF och Eruf kan läggas på att hantera migrationsströmmarna och integrationen. Sådana medel bör i första hand gå till icke-statliga och andra organisationer som gör konkreta insatser på plats. Medlen bör också vara större än de som för närvarande tillhandahålls genom asyl-, migrations- och integrationsfonden.

3.3.4

EESK fäster uppmärksamheten på det europeiska migrationsforumet, som bygger vidare på det europeiska integrationsforum som inrättades 2009 av EESK och Europeiska kommissionen. Forumet är en plattform för dialog mellan EU:s institutioner och det civila samhället om invandring, asyl och integration av migranter.

4.   Integration i samhället och på arbetsmarknaden

4.1

Det är viktigt och mycket angeläget att se till att systemet för reguljär migration till EU är öppet, förutsebart och rättvist. EU har en åldrande befolkning och en befolkningstillväxt på endast omkring 0,2 % per år, vilket är betydligt lägre än reproduktionsnivån. EU beräknas förlora omkring 30 miljoner personer i arbetsför ålder fram till 2050, och om inget görs snarast kommer försörjningskvoten i de flesta medlemsstater fortsätta att öka snabbt, produktiviteten kommer att minska, företag kommer att läggas ned och kostnaderna för att ha kvar tjänster, särskilt för äldre, kommer att öka kraftigt.

4.2

Genom gemensamma och organiserade insatser grundade på solidaritet kan EU omvandla den nuvarande situationen till en möjlighet att motverka den aktuella demografiska trenden och dess socioekonomiska effekter. Integrering av invandrare på arbetsmarknaden leder till ekonomisk tillväxt och främjar deras självständighet. Å andra sidan, genom en politik som struntar i integration flyttas bördan av att stödja migranter över till offentliga tjänster, vilket skulle kunna leda till sociala spänningar med betydande konsekvenser.

4.3

EESK inser att integrationen i hög grad är beroende av integrationen på arbetsmarknaden. Det finns dock ett antal faktorer som hänger samman med invandringens effekter på arbetsmarknaden och som måste förklaras, t.ex. invandrares påverkan på lönenivåer, antalet tillgängliga jobb, pressen på skattesystemet (hälso- och sjukvård och utbildning) samt mångkulturens effekter.

4.4

Kommittén har redan utarbetat ett förberedande yttrande (1) som underlag inför ministerkonferensen i Zaragoza 2010 (2), där det antogs en viktig förklaring om migranters integration på arbetsmarknaden och utmaningarna för europeiska och nationella myndigheter och arbetsmarknadens parter.

4.5

Studier visar att invandrare på det stora hela ger mer till ekonomin än vad de tar, att deras påverkan på skattesystemet är minimal och att de hjälper Europas länder att komma till rätta med sina demografiska underskott och stimulerar den ekonomiska tillväxten. Migrationen påverkar emellertid inte alla regioner i EU på samma sätt, och dess effekter måste utvärderas noggrant på lokal nivå. Det är också stor skillnad mellan ett organiserat mottagande av migranter som en del av en mer långsiktig politik och en plötslig inströmning av tusentals migranter, vilket är svårt att hantera och sätter press på de lokala, regionala och nationella strukturerna, något som vi sett prov på de senaste veckorna.

4.6

Hur väl migranter integreras på arbetsmarknaden avgörs av ett antal faktorer, t.ex. värdlandets arbetslöshetsnivå, migranternas kunskapsnivå och färdigheter, förberedelser före ankomsten till det nya landet (t.ex. språkkunskaper och formell utbildning) samt de organisationer och strukturer som finns i värdländerna för att underlätta integrationen av invandrare, däribland flyktingar, på arbetsmarknaden. På dessa områden kan det civila samhället göra verklig skillnad.

4.7

Det finns dock andra faktorer som hindrar en snabb integration, såsom erkännande av kvalifikationer, byråkrati, bristande insyn och allmänhetens missuppfattningar om migranter, utnyttjande och rättsliga hinder på grund av föråldrade lagar och det bristande genomförandet eller långsamma införlivande av EU-lagstiftningen.

4.8

Fackförbund och arbetsgivarorganisationer kan göra stora insatser för att hjälpa invandrare att få in en fot på arbetsmarknaden. EESK rekommenderar att arbetsmarknadens parter fullt ut involveras i arbetet med att utforma, utveckla, genomföra och följa upp integrationspolitiken och de åtgärder på lokal, regional, nationell och europeisk nivå som är förknippade med den.

4.9

Myndigheter på regeringsnivå, lokal och regional nivå samt arbetsmarknadens parter måste tillsammans arbeta för att uppnå ett socialt samförstånd kring hur man ska integrera invandrarna i ekonomin och samhället, framför allt för att undvika en kamp mellan olika missgynnade grupper.

4.10

Det civila samhället har en oerhört viktig roll i att hjälpa migranter komma igång med utbildning och komma ut i arbete samt när det gäller att bekämpa diskriminering inom utbildning, på arbetsmarknaden och i samhället i stort.

Bryssel den 10 december 2015.

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

Georges DASSIS


(1)  EUT C 354, 28.12.2010, s. 16.

(2)  http://www.integrim.eu/wp-content/uploads/2012/12/Report-20101.pdf, https://www.uclm.es/bits/archivos/declaracionzaragoza.pdf