24.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 71/3

Föredragande:

Seamus BOLAND

1.1

EESK konstaterar att kommissionen prioriterar frågan om en genomgripande förenkling av den gemensamma jordbrukspolitikens (GJP) genomförande och att man redan har lagt fram och kommer att fortsätta att lägga fram förslag om förenklingar av vissa av kommissionens rättsakter, för att göra EU:s lagstiftning enklare att förstå och lättare att genomföra i praktiken.

1.2

EESK anser att förenklingsprocessen måste omfatta ökad insyn samt klarhet angående rättsläget och en minskning av överflödig byråkrati och dithörande kostnader för jordbrukare, andra stödmottagare, producentorganisationer och nationella förvaltningar.

1.3

Förenklingarna av systemet måste genomföras snarast möjligt och i synnerhet medföra lättnader för jordbrukarna. Det är avgörande att de åtföljs av informations- och utbildningsbaserat stöd.

1.4

EESK noterar kommissionens ansträngningar att förenkla genomförandet av den nya gemensamma jordbrukspolitiken, med beaktande av medlemsstaternas meddelanden och beslut. Med den nuvarande metoden är det svårt att avsevärt förenkla den gemensamma jordbrukspolitiken för jordbrukarna utan att tumma på kraven. Omvänt är dessa krav inte alltid enhetliga och motiverade ur synvinkeln att de ska resultera i verkligt allmännyttiga varor och verkliga miljövinster.

1.5

Inspektioner och eventuella böter måste stå i proportion till det belopp som stödmottagaren erhållit, skälen till den bristande efterlevnaden och viljan att vidta korrigerande åtgärder. Tydliga fall av uppsåtligt bedrägeri bör hanteras genom normala förfaranden. EESK rekommenderar att man ska minska den bristande balansen med stora stödreduktioner även vid mindre överträdelser.

1.6

Vid tillämpningen av förgröningsåtgärder måste man ta hänsyn till oförutsedda faktorer såsom väderförhållanden, torka eller andra liknande händelser som gör det omöjligt att genomföra åtgärder.

1.7

Om frågor såsom den om permanent gräsmark har varit föremål för beslut i EU-domstolen är det viktigt att de regler som fastställs för att respektera domen är utformade på ett sätt som minimerar föreskrifterna snarare än flerfaldigar dem.

1.8

Dagens lagstiftningsförfarande (rådets förordning åtföljd av delegerade akter och genomförandeakter) är mycket komplext och svårt för medborgarna att sätta sig in i. Därför behövs en studie om hur systemet skulle kunna förenklas.

1.9

Efter införandet av en schablonordning inom ramen för direktstödet bör det komplexa systemet av stödrättigheter ses över.

1.10

Tillfällig gräsmark bör behålla status som åkermark oavsett hur länge den använts som gräsmark.

1.11

Den nuvarande definitionen av ”aktiv jordbrukare” får inte missgynna jordbrukare och bör grundas på det faktum att den stödberättigade marken används av jordbrukaren för jordbruksproduktion.

1.12

EESK håller med om att en förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken är ett ambitiöst projekt, inte minst eftersom jordbruks- och landsbygdsutvecklingspolitiken är komplex till sin natur. Förenklingen måste vara förenlig med övergripande politiska mål om

1.13

Medlemsstaterna bör se till att den metod som vägleder åtgärder om felfrekvenser är utformad på ett sådant sätt att den garanterar ett rättvist genomförande.

1.14

Man måste omedelbart undersöka och införa åtgärder för att underlätta unga jordbrukares tillgång till stödet för unga jordbrukare. Unga människors tillträde till jordbruksyrken bör stödjas.

1.15

EESK rekommenderar att det införs en bestämmelse om att begränsa ökad byråkrati. Till exempel antagande av en bestämmelse som gör det möjligt att avskaffa en befintlig förordning om en ny föreslås.

2.1

Den gemensamma jordbrukspolitikens budget uppgår till 408 miljarder euro för perioden 2014–2020, vilket utgör 38 % av EU:s totala budget. Den första pelaren, som uppgår till 313 miljarder euro, motsvarar 77 % av den gemensamma jordbrukspolitikens samtliga utgifter. Direktstödet, som uppgår till 294 miljarder euro, motsvarar 94 % av den första pelaren.

2.2

I detta yttrande beaktas tidigare yttranden från EESK (1).

2.3

Den senaste stora reformen, som stod färdig 2013, antogs som en del av medbeslutandeförfarandet. Det innebär att Europaparlamentet hade full medbeslutanderätt tillsammans med rådets jordbruksministrar, vilka hade ökat i antal från 15 till 28 sedan den förra stora reformen 2003.

2.4

Det bör noteras att vid en tidigare reform av den gemensamma jordbrukspolitiken fanns ett kommissionsförslag om förordningen om direktstöd, där utvärderingen visade på en 15–20-procentig ökning av den byråkratiska bördan. Samtidigt gjordes nedskärningar i budgeten.

2.5

En rad ändringar har redan införts under tidigare år, där man inte alltid gjorde tydlig åtskillnad mellan förenkling och avveckling av GJP-åtgärder. Som exempel kan följande nämnas:

2.6

Enligt GD Jordbruk och landsbygdsutveckling är anslagen till prioriteringarna på området landsbygdsutveckling fördelade på följande sätt:

3.1

Detta förberedande yttrande är en uppföljning till kommissionsledamot Phil Hogans besök vid EESK:s plenarsession i juli 2015, där han förklarade att hans främsta prioritering är att uppnå större förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken, och den påföljande skrivelsen från Frans Timmermans, förste vice ordförande för Europeiska kommissionen, där EESK uppmanas att lägga fram ett förberedande yttrande om förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken.

3.2

Enligt kommissionsledamotens uppfattning kommer en förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken att sörja för minskad komplexitet och minskade administrativa bördor för jordbrukare och andra stödmottagare och förvaltningsmyndigheter, samtidigt som man behåller politikens främsta målsättningar i sikte.

3.3

Kommissionen håller nu på att slutföra utvärderingen av alla bidrag på grundval av tre vägledande principer, närmare bestämt att åtgärderna bör

3.4

Självklart får förenklingsprocessen inte leda till att sysselsättningen inom sektorn hotas.

3.5

Genom pelaren för landsbygdsutveckling har den gemensamma jordbrukspolitiken en viktig funktion i fråga om social delaktighet, fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling. Den gynnar alla som bor på landsbygden. EESK välkomnar uttryckligen de prioriteringar som nämns i artikel 5.6 a–c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 (2): att skapa arbetstillfällen, att främja lokal utveckling och att öka tillgängligheten till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik. I enlighet med detta bör en förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken omfatta åtgärder för att se till att lämpliga medel ställs till förfogande på ett enkelt sätt och utan byråkratiska hinder.

3.6

Kommissionen har inlett en process där den utförligt går igenom all befintlig lagstiftning för att kartlägga områden där det går att göra justeringar och förbättringar. Den har redan tagit emot bidrag från medlemsstaterna, från ledamöter av Europaparlamentet och från jordbruksorganisationer i hela EU. Det bör noteras att dessa förslag i dag uppgår till över 1 500 sidor. En genomgång av dokumentationen visar att förslagen kan delas in i två större kategorier:

3.7

EESK noterar den förteckning över prioriterade förenklingsåtgärder som upprättats av rådet (jordbruk) och ordförandeskapet. Denna förteckning skulle kunna ligga till grund för de förslag som kommissionen tar fram.

3.8

Kommissionen klargör att varje medlemsstat har stor frihet att välja sin egen metod för att förvalta och övervaka den gemensamma jordbrukspolitiken och att förenkling kan uppnås genom förnuftig tolkning. Medlemsstaterna bör dock försöka förbättra förenklingsprocessen genom att utbyta bästa praxis.

4.1

Det finns en allmän uppfattning om att det krävs en förenkling så att genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken aldrig blir mer komplicerat än vad som är nödvändigt.

4.2

Kommissionen avser att lägga fram förslag om ekologiska fokusarealer inom ett visst jordbruksföretag, angränsande ekologiska fokusarealer, ersättning av ekologiska fokusarealer i händelse av felaktig anmälan och systemet för identifiering av jordbruksskiften (LPIS).

4.3

Kommissionen avser att se över möjligheten till förenklingar när det gäller direktstödet (särskilt med hänsyn till förgröningen), landsbygdsutvecklingen, frukt- och grönsaksprogrammet och kvalitetspolitiken.

4.4

Kommissionen lägger också fram ett paket som omfattar inslag av direktstöd, t.ex. stödet till unga jordbrukare, kopplat stöd och det integrerade administrations- och kontrollsystemet (IACS). Dessa ändringar bör, om så är möjligt, tillämpas från och med ansökningsåret 2016 eller senast från och med ansökningsåret 2017.

4.5

Reglerna för permanent gräsmark leder till problem vid klassificeringen av tillfällig gräsmark som åkermark eller permanent gräsmark. Det bör vara möjligt att bevara statusen för tillfällig gräsmark (klassificerad som åkermark) även om jordbrukarna beslutar att kontinuerligt använda denna mark som gräsmark under fem år eller längre, för att undvika att jordbrukare plöjer upp sin mark bara för att förhindra att den blir permanent gräsmark. På så sätt skulle den berörda marken kunna användas längre som gräsmark, vilket skulle vara fördelaktigt ur miljösynpunkt.

4.6

Vad gäller marknadsåtgärder driver kommissionen en ambitiös förenklingsagenda i sitt utarbetande av nya delegerade akter och genomförandeakter för att anpassa kommissionens regler till den nya rådsförordningen om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna (förordningen om en samlad marknadsordning). Syftet är inte bara att drastiskt minska antalet bestämmelser och komplexiteten hos dem, utan att sörja för en verklig förenkling för såväl jordbrukare som aktörer.

4.7

Kommissionen genomförde nyligen två lägliga förändringar av de nuvarande bestämmelserna genom att anta

4.8

Kommissionen avser att lägga fram en rad förslag om ändringar som kan göras inom ramen för de nuvarande riktlinjerna. Som exempel kan följande nämnas:

5.1

Förgröningen av direktstödet är nu ett viktigt inslag i reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Medan jordbrukarna håller på att anpassa sig till dessa förändringar fortsätter de att oroa sig för att vissa åtgärder kanske inte är tillräckligt flexibla för att kunna hantera oförutsedda händelser till följd av vädret eller fluktuationer i marknadspriset.

5.2

Det är underförstått att oanmälda inspektioner kommer att ske. Dessa inspektioner betraktas dock som åtminstone en allvarlig olägenhet och kan i värsta fall orsaka stort psykiskt lidande för jordbrukarna. Det är uppenbart att rättvisan kräver att jordbrukaren ges rimligt varsel innan inspektionen äger rum.

5.3

Eftersom de böter som utfärdas för bristande efterlevnad kommer att vara osedvanligt höga fruktar jordbrukarna att stöd, särskilt i form av ordentlig information, kommer att saknas. Här måste medlemsstaterna ge adekvat information till de jordbrukare som påverkas mest av förändringarna, särskilt de jordbrukare som befinner sig i socialt och ekonomiskt underläge.

5.4

Den definition av ”aktiv jordbrukare” som används i dagens lagstiftningsram är inte tillfredsställande och kommer att kräva ytterligare komplicerad administration. På grund av detta finns det en risk att jordbrukare som är verksamma inom jordbruksproduktionen inte kommer att omfattas och omvänt, att de som inte är involverade i jordbruksproduktion kan komma att omfattas.

5.5

Jordbrukarna försöker fortfarande få grepp om förgröningsreglerna, som började gälla i år, och de tre jordbruksmetoder som de omfattar. Diversifiering av grödor, bevarande av permanent gräsmark och avsättning av 5 % av jordbruksarealen som ekologisk fokusareal är de tre aspekter av reformen som jordbrukarna måste uppfylla för att vara berättigade till stöd.

5.6

Det är oacceptabelt att jordbrukare ofta hålls ansvariga för fel på tjänstemannanivå. I synnerhet jordbrukare med låga inkomster som är beroende av denna inkomstkälla hamnar i en situation där deras uppehälle äventyras.

5.7

”Påföljdernas proportionalitet” är ett återkommande tema för de flesta europeiska branschorganisationer.

5.8

Jordbrukare med mindre än 15 hektar eller som uppbär stöd på högst 10 000 euro anser att efterlevnaden bör grundas på mindre omfattande inspektioner och att ytterligare kontroller bör utföras endast om det finns preliminära bevis för allvarliga överträdelser.

5.9

De frågor som rör permanent gräsmark, och som tas upp i domstolens beslut från 2014, måste lösas. Målet tog upp många problematiska fall som gällde buffertremsor (åkermark), tillfälliga gräsmarker, uttag av åkermark och åkermark som var föremål för miljöåtgärder i jordbruket, där jordbrukarna såg en risk för att denna mark formellt skulle förklaras vara permanent gräsmark på grund av femårsperioden.

5.10

Där jordbruksorganisationerna ser ett behov av förenkling, flexibilitet och proportionalitet ser miljögrupper verkliga risker. Enligt EESK:s uppfattning utgör detta ett misslyckat försök att förena målen om miljöförbättring med målen om livsmedelsproduktion i familjejordbruk.

5.11

När det gäller horisontella bestämmelser skulle ett mer proportionellt och riskbaserat förhållningssätt kunna styra kontrollintensiteten, varvid hänsyn bör tas till de risker och belopp som ingår, kostnadseffektiviteten och de olika mål och utfall som eftersträvas.

5.12

Flerfaldiga kontroller bör undvikas. I fall av bristande efterlevnad, särskilt avseende mindre överträdelser, bör stödminskningarna och de administrativa påföljderna vara proportionella. Dessutom bör

5.13

Man bör fokusera på åtgärder som kräver omedelbar uppmärksamhet, t.ex. förbättring av riktlinjerna, tillhandahållande av tekniskt stöd och underlättande av samarbete och utbyte av bästa praxis mellan myndigheterna.

5.14

Unga jordbrukare har svårt att få tillgång till stödet för unga jordbrukare. Hinder som i onödan försvårar denna tillgång kan avskräcka ungdomar från att bli jordbrukare och måste undanröjas. Unga människors tillträde till jordbruksyrken bör stödjas.

5.15

Eventuella ändringar av den nuvarande rättsliga ramen måste antas i god tid så att jordbrukarna kan planera för sådden. Närmare bestämt bör ändringar som påverkar ansökningar för år 2017 offentliggöras under sommaren 2016.