24.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 71/33

Föredragande:

Reine-Claude MADER

1.1

Kommittén välkomnar de olika initiativ som kommissionen har tagit för att främja en rättvis konkurrens som skyddar de ekonomiska aktörernas intressen (företag, konsumenter och arbetstagare).

1.2

EESK stöder de åtgärder som kommissionen har vidtagit för att garantera efterlevnaden av antitrustreglerna, till exempel åtgärder mot konkurrensbegränsande metoder, såsom missbruk av dominerande ställning som hindrar den ekonomiska utvecklingen i EU, särskilt för små och medelstora företag som spelar en grundläggande roll när det gäller att skapa tillväxt och sysselsättning och för företag inom den sociala ekonomin som bidrar till den sociala sammanhållningen.

1.3

Kommittén beklagar emellertid att kommissionen inte heller denna gång har antagit någon verklig rättslig mekanism för kollektiv talan som skulle kunna ge offren för konkurrensbegränsande metoder en verklig möjlighet att göra sina ersättningskrav gällande.

1.4

Kommittén stöder kommissionens insatser för att säkerställa att reglerna är kända och transparenta, vilket stabiliserar företagen och följaktligen även marknaden. Kommittén vill i detta sammanhang påminna om att förfarandena i detaljhandeln förtjänar fortsatt uppmärksamhet.

1.5

EESK välkomnar kommissionens initiativ till samarbete med de nationella konkurrensmyndigheterna, som har en viktig roll framför allt vad gäller förebyggande åtgärder och utveckling av program för att öka kännedomen om konkurrenslagstiftningen. Vi anser därför att de bör tilldelas de medel som krävs.

1.6

Med tanke på globaliseringen av handeln bör samarbetet utvidgas till internationell nivå, så att Europa inte blir lidande av illojal konkurrens.

1.7

Kommittén skulle önska att den politiska dialogen mellan de olika EU-institutionerna (Europaparlamentet, EESK och ReK) bekräftas och stärks.

1.8

EESK stöder de ändringar som gjorts i reglerna om statligt stöd för att anpassa dem så att de stöder innovativa företag, särskilt på området för digital teknik, vilket innebär stora möjligheter för konsumenter och företag när det gäller ekonomisk utveckling och skapande av arbetstillfällen.

1.9

Samtidigt som man är medveten om att kommissionens möjligheter att ingripa är begränsade när det gäller skatteplanering, ber EESK kommissionen att fortsätta sina ansträngningar för att åtgärda de skattemässiga och sociala snedvridningarna, begränsa eller avlägsna dem inom ramen för sina befogenheter, samt att säkerställa att dessa åtgärder inte förvärrar situationen.

1.10

EESK anser att energimarknaden bör uppmärksammas särskilt. Vi ser positivt på inrättandet av en europeisk energiunion för att trygga energiförsörjningen och tillgången till energi till ett överkomligt pris i hela territoriet.

1.11

Åtgärder som bidrar till energibesparingar, förbättringar av energieffektiviteten och utvecklingen av förnybar energi är viktiga.

1.12

Öppnandet av energimarknaden bör vara till gagn för konsumenterna, som inte har någon verklig förhandlingskapacitet.

1.13

Alla ansträngningar bör göras för att garantera fritt tillträde till den digitala tekniken och därigenom ge landsbygdsområdena möjlighet till ekonomisk utveckling. Med tanke på detta bör det finnas komplementaritet mellan privata och offentliga investeringar.

1.14

EESK uppmanar kommissionen att fortsätta att ägna särskild uppmärksamhet åt tillgången på finansiella tjänster i syfte att finansiera den reala ekonomin och se till att konsumenterna även fortsättningsvis åtnjuter bästa möjliga villkor för de tjänster de använder.

1.15

Slutligen erinrar EESK om att det är absolut nödvändigt att övervaka och utvärdera de politiska åtgärder som vidtagits.

2.1

Denna årsrapport är främst inriktad på den digitala inre marknaden, energipolitiken och finansiella tjänster. Rapporten tar även upp frågor som rör förstärkning av den europeiska industrins konkurrenskraft, kontroll av statligt stöd, främjandet av en konkurrenskultur inom och utanför EU samt den mellaninstitutionella dialogen.

2.2

Den lyfter fram den digitala ekonomin som en faktor som kan stimulera innovation och tillväxt i sektorerna energi, transport, offentliga tjänster, hälso- och sjukvård och utbildning. Alla verktyg inom ramen för konkurrenslagstiftningen har använts för att stödja utveckling och modernisering av infrastrukturen, såsom ”nya generationens” bredbandsnät, genom statligt stöd, samtidigt som principen om teknikneutralitet har garanterats.

2.3

Marknaden för smarta mobila enheter har utvecklats mycket snabbt, vilket illustreras genom Facebooks förvärv av WhatsApp (1) efter den första fasen i kontrollen av företagskoncentrationen, som Europeiska kommissionen godkände villkorslöst i enlighet med rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2).

2.4

År 2014 kunde man återigen konstatera att tillämpningen av konkurrenslagstiftningen på den digitala sektorn kännetecknas av det komplexa förhållandet till – och behovet att uppnå en balans med – skyddet av de immateriella rättigheter som följer av ett patent, vilket framgår t.ex. av besluten om Samsung och Motorola (3), eller av upphovsrätten, vilket framgår av inledandet av ett formellt förfarande mot flera amerikanska filmstudior och europeiska bolag som sänder betal-tv i målet om ”gränsöverskridande tillgång till betal-tv-innehåll” (4).

2.5

Rapporten hänvisar därefter till energisektorn och erinrar om behovet av att reformera den europeiska energipolitiken. Kommissionen avser att stödja infrastrukturinvesteringar genom att fastställa ramar för statsstöd och underlätta genomförandet av dem. Den nya allmänna gruppundantagsförordningen föreskriver att kommissionens förhandsgodkännande i vissa fall inte längre kommer att krävas (5) för stöd till energiinfrastruktur, stöd till främjande av byggnaders energieffektivitet, stöd till produktion av förnybar energi samt stöd till sanering av förorenade platser och till återvinning.

2.6

Däremot ingår inte stöd till kärnenergi i de nya riktlinjerna. De undersöks fortfarande av kommissionen mot bakgrund av artikel 107 i EUF-fördraget, såsom var fallet med de brittiska planerna att subventionera uppförandet och driften av ett nytt kärnkraftverk vid Hinkley Point (6).

2.7

Slutligen har konkurrenspolitiken använts som ett instrument för att sänka energipriserna genom att bestraffa missbruk eller hemlig samverkan hos aktörer såsom EPEX Spot, Nord Pool Spot (NPS) (7) och OPCOM i Rumänien, där den senare hade missbrukat sin dominerande ställning (8), eller Bulgarian Energy Holding (BEH) i Bulgarien (9) och Gazprom, där det gällde gasförsörjning högt upp i värdekedjan i Central- och Östeuropa (10).

2.8

Under 2014 försökte kommissionen även med hjälp av konkurrenspolitiken att öka öppenheten i den finansiella sektorn och förbättra regleringen och tillsynen av banksektorn.

2.9

Exempelvis har kommissionen kontrollerat genomförandet av statliga stöd i Grekland, Cypern, Portugal, Irland och Spanien, och samtidigt sett till att utvecklingsbankerna inte snedvrider konkurrensen (11).

2.10

Kommissionen har även vid två tillfällen vidtagit rättsliga åtgärder mot bankerna RBS och JP Morgan, som dels deltagit i en olaglig bilateral kartell i syfte att påverka referensräntan Libor avseende den schweiziska francen, dels deltagit i kartellsamarbete med UBS och Credit Suisse om skillnad mellan köp- och säljkurs för räntederivat i schweiziska franc i EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet) (12). Kommissionen ålade dem att betala böter på 32,3 miljoner euro (13).

2.11

Kommissionen fortsätter att vidta rättsliga åtgärder mot konkurrensbegränsande affärsmodeller som grundar sig på multilaterala förmedlingsavgifter uttagna av Visa Europe, Visa Inc., Visa International och Mastercard. Kommissionen har dels förklarat de åtaganden som Visa Europe föreslagit bindande, dels vidtagit rättsliga åtgärder mot Visa Inc. och Visa International avseende internationella förmedlingsavgifter mellan banker.

2.12

I rapporten nämns också kommissionens ansträngningar för att öka konkurrenskraften hos de europeiska företagen, särskilt små och medelstora företag, genom att underlätta deras tillgång till finansiering under utvecklingsfasen (14), och stödja forskning och innovation med hjälp av nya rambestämmelser för stöd som omfattar ett gruppundantag (15).

2.13

De små och medelstora företagen är också de som främst drabbas av ändringen av tillkännagivandet om avtal av mindre betydelse som innehåller vägledning för att bedöma om deras avtal omfattas av artikel 101 i EUF-fördraget, som förbjuder konkurrensbegränsande samverkan mellan företag (16).

2.14

Under 2014 ökade kommissionen även sin kontroll när det gäller somliga företags utnyttjande av skillnader i vissa medlemsstaters skattesystem i syfte att minska sina skattebaser. Kommissionen inledde formella förfaranden mot Apple på Irland, Starbucks i Nederländerna och Fiat Finance & Trade i Luxemburg.

2.15

Året som gick har särskilt präglats av tio års tillämpning av förordning (EG) nr 1/2003 och revideringen av förordningen om kontroll av företagskoncentrationer (17). Rapporten anger i detta sammanhang att framsteg skulle vara välkomna när det gäller konkurrensmyndigheternas oberoende och det verktyg som ger dem möjlighet att beivra och bestraffa olagliga metoder. I rapporten betonas också behovet av att ytterligare effektivisera kontrollen av företagskoncentrationer.

2.16

Kommissionen konstaterar att ett viktigt resultat inom konkurrenspolitiken var antagandet av direktivet om skadeståndstalan vid brott mot EU:s antitrustregler, som trädde i kraft år 2014. Tack vare direktivet kommer det att bli lättare för EU:s medborgare och företag att få effektiv ersättning för skada som orsakats av överträdelser av EU:s antitrustlagstiftning, exempelvis karteller och missbruk av dominerande ställning.

3.1

EESK stöder utvecklingspolitiken på det digitala området och de åtgärder som vidtagits för att stimulera innovation och tillväxt. Bredband bör vara tillgängligt på hela EU:s territorium, vilket kan komma att kräva statligt stöd i kombination med kompletterande EU-finansiering. Riktlinjerna för tillämpning av reglerna för statligt stöd på snabb utbyggnad av bredbandsnät borde vara till nytta i detta sammanhang (18).

3.2

För övrigt skulle en digital marknad inte vara möjlig utan ett bredbandsnät för hela territoriet. Kommissionens mål är relativt blygsamma, med tanke på de privata operatörernas bristande intresse för vissa områden, t.ex. landsbygdsområden vars ekonomiska utveckling måste stödjas.

3.3

EESK stöder kommissionen i dess önskan att bestraffa överträdelser av konkurrensreglerna och anser att straffavgifternas storlek bör vara avskräckande och att straffen bör skärpas vid upprepade överträdelser. Vidare bör konkurrenspolitiken förklaras, exempelvis bland företagen, för att förhindra konkurrensbegränsande beteende.

3.4

EESK noterar i likhet med kommissionen att antalet användare av smarta mobiltelefoner ökar. Innovation är avgörande här, men ”spelreglerna” för operatörerna måste upprättas på ett öppet och transparent vis. Det faktum att stora internationella företagsgrupper, såsom Google för att bara nämna en, är närvarande på så många områden har lett till att den dominerande ställningen har missbrukats. Det är viktigt att se till att de befintliga reglerna efterlevs så att nya operatörer kan få tillträde till marknaden.

3.5

Dessutom anser kommittén att patentinnehavarna måste föreslå patentlicensavtal på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor.

3.6

Kommittén ser positivt på att den upphovsrättsrättsliga ramen anpassas till den digitala eran (19) – man måste ”följa med sin tid”, som kommissionen så riktigt påpekar.

3.7

När det gäller energimarknadens funktion anser EESK att en ekonomisk utveckling inte kan komma till stånd utan en gemensam energipolitik. Kommittén välkomnar därför kommissionens vilja att inrätta en europeisk energiunion.

3.8

EESK anser att denna union kommer att vara värdefull för företag och konsumenter, som också bör ha tillgång till rimliga priser och försörjningstrygghet.

3.9

Kommittén ser positivt på att kommissionen noga övervakar energimarknaden för att se till att det finns en faktisk konkurrens och att man vidtar åtgärder för att undanröja hindren för konkurrens på dessa oreglerade marknader. Kommissionen bör utnyttja alla medel för att undvika störningar som påverkar ekonomin.

3.10

Åtgärder som bidrar till energibesparingar, förbättringar av energieffektiviteten och utvecklingen av förnybar energi och bioenergi är särskilt viktiga.

3.11

EESK skulle vilja att hela finanssektorn blev mer etisk och öppen och att den skulle stödja tillväxten.

3.12

EESK ser positivt på att kontrollen av statligt stöd har bidragit till att åtgärderna för att komma till rätta med de finansiella svårigheterna och begränsa snedvridningen av konkurrensen har blivit mer enhetliga samtidigt som man så långt som möjligt undviker att spendera skattebetalarnas pengar. Genom åtgärder för att förstärka och inrätta övervakningsmekanismer för att kontrollera det statliga stödet har man kunnat begränsa vissa snedvridningar av konkurrensen på marknaden.

3.13

Kommissionens insatser för att minska kostnaderna för användning av bankkort har lett till en minskning på 30–40 % av verksamhetskostnaderna på den inre marknaden.

3.14

Det uttalade målet att främja den ekonomiska tillväxten är absolut grundläggande och kan stödjas av den politik för innovationsstöd som beskrivs i ”Rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation”.

3.15

EESK har i sina tidigare yttranden välkomnat kommissionens initiativ för modernisering av det statliga stödet och menat att de nya riktlinjerna (20) ligger mer i linje med medlemsstaternas behov och verkligheten på marknaden. Den ökade öppenheten kommer att leda till en bättre förståelse av tilldelningen av statligt stöd. Kommissionen kan genom sin övervakning kontrollera att tilldelningen av stöd är förenlig med de regler som fastställts. Utvärderingen kommer slutligen att göra det möjligt för medlemsstaterna att kontrollera att stödet används på ett korrekt sätt.

3.16

Kommissionens meddelande till om villkoren för att främja europeiska projekt bör tillsammans med tillkännagivandet av inrättandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar kunna bidra till att uppnå detta mål.

3.17

EESK välkomnar dessutom att men erkänner behovet att bevilja statligt stöd för att rädda och omstrukturera företag som befinner sig i svårigheter men som är bärkraftiga. Kommittén stöder åtgärder för att sätta stopp för olagliga karteller som skadar utvecklingen, särskilt för små och medelstora sysselsättningsskapande företag, och som påverkar sysselsättning och priser.

3.18

Stora företag sysslar fortfarande med skatteplanering tack vare skillnaderna mellan de olika skattesystemen. EESK välkomnar kommissionens arbete för att ta itu med skatteflykt som är resultatet av skattesnedvridningar och för att begränsa eller sätta stopp för fenomenet inom ramen för sina befogenheter.

3.19

Kommissionens insatser för att säkerställa överensstämmelse med och mellan de nationella konkurrensmyndigheterna är särskilt viktiga.

3.20

EESK kommer noggrant att övervaka uppföljningen av vitboken ”Effektivare kontroll av företagskoncentrationer i EU”, som syftar till att förbättra de befintliga mekanismerna.

3.21

Med tanke på handelns globalisering stöder EESK utvecklingen av det multilaterala samarbetet (OECD, ICN, Unctad) och programmen för samarbete och tekniskt stöd.

3.22

GD Konkurrens dialog med Europaparlamentet, EESK och Regionkommittén bör säkerställa öppenhet i den mellaninstitutionella debatten om genomförandet av politiken.

3.23

Denna vilja till dialog bör upprätthållas, särskilt med tanke på att kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i sin uppdragsbeskrivning till Margrethe Vestager betonade detta politiska partnerskap.

3.24

I motsats till kommissionen anser inte EESK att Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/104/EU (21) och rekommendationen om gemensamma principer för mekanismer för kollektiv talan i samband med överträdelser av konkurrensrätten innehåller de rättsmedel som är nödvändiga för att kollektivt skydda offrens rättigheter i samband med sådana överträdelser.

4.1.1

Enligt kommissionen är förbättrade standardiseringsförfaranden och ökad driftskompatibilitet nyckeln till den digitala agendans effektivitet. Det återstår att fastställa vad som menas med ”förbättrade” standardiseringsförfaranden.

4.1.2

Motorola-ärendet (22), som var en del av ”kriget om smarttelefonpatenten”, lyfts fram som ett exempel på de riktlinjer företagen inom sektorn bör följa. Kommissionen hade i detta ärende beslutat att Motorola, som innehade de nödvändiga patenten för GPRS-standarden, hade missbrukat sin dominerande ställning genom att försöka erhålla och verkställa ett förbudsföreläggande mot Apple i en tysk domstol. Dessa patent var ”nödvändiga”, eftersom de behövs för att tillämpa GSM-standarden. Företag som innehar ett nödvändigt patent kan därmed få en betydande marknadsstyrka. Standardiseringsorganen kräver därför ofta att dessa företag ska åta sig att utfärda licenser för sina nödvändiga patent på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande (”fair, reasonable and non- discriminatory”, FRAND) villkor, för att se till att alla marknadsaktörer får tillgång till denna standard.

4.1.3

I ovannämnda situation var det inte möjligt för konkurrenten, i detta fall Apple, att tillverka och saluföra en viss kategori av smarttelefoner eftersom man saknade tillgång till det nödvändiga patent som Motorola innehade.

4.1.4

En patenthavare har rätt att väcka talan om förbudsföreläggande vid en nationell domstol om en överträdelse har skett, men detta kan utgöra missbruk när innehavaren av ett nödvändigt patent har en dominerande ställning på marknaden, har åtagit sig att bevilja tillträde på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor och det konkurrerande företaget som förbudsföreläggandet gäller är berett att förvärva en licens på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor. Kommissionen ålade emellertid inte Motorola några böter, eftersom det saknas rättspraxis i EU:s domstolar om huruvida förbudsföreläggande som rör nödvändiga patent är lagenliga enligt artikel 102 i EUF-fördraget och på grund av skillnaderna i nationell rättspraxis. Kommissionen beordrade dock Motorola att upphöra med sitt missbruk.

4.1.5

I ett liknande ärende godkände kommissionen de åtaganden som Samsung erbjudit om att inte väcka talan om förbudsföreläggande inom EES när det gällde nödvändiga patent för smarttelefoner och surfplattor mot företag som följer vissa licensvillkor.

4.1.6

Dessa ärenden visar att det är mycket svårt att uppnå den rätta balansen mellan konkurrens, patenträtt och innovation, med slutmålet att ge konsumenterna möjlighet att köpa teknikprodukter till ett rimligt pris och samtidigt ha tillgång till ett så stort urval som möjligt mellan driftskompatibla produkter.

4.1.7

EESK stöder kommissionens insatser på detta område och påminner om att tillämpningen av konkurrensreglerna inte är ett självändamål, utan syftar till att skapa en konkurrens som i slutändan gynnar konsumenterna.

4.1.8

EESK ställer sig bakom idén att komplettera privata investeringar med offentliga investeringar, i syfte att undvika att det uppstår en digital klyfta inom EU, under förutsättning att det statliga stödet inte hindrar privata investeringar. Att ”EU:s riktlinjer för tillämpning av reglerna för statligt stöd på snabb utbyggnad av bredbandsnät” (23) var den första text som slutgiltigt antogs i samband med moderniseringen av det statliga stödet kan kanske ses som ett tecken på kommissionens intresse för frågan.

4.1.9

EESK anser dock att kommissionens mål att senast 2020 skapa en fullständig täckning för snabbt bredband (30 Mbit/s) för tjänster och införa ultrasnabbt bredband (100 Mbit/s) för hälften av invånarna i EU inte är tillräckligt ambitiöst.

4.2.1

Att säkerställa Europas energioberoende och främja skapandet av en integrerad energimarknad är avgörande för tillgången till energi, undanröjandet av energiöar och försörjningstryggheten. EU måste visa en genuin politisk vilja att nå detta mål och även uppmuntra en diversifiering av energikällor för att främja förnybara energikällor. Den europeiska energiunion som Jean-Claude Juncker förespråkar (24) kommer säkerligen att fungera som politiskt incitament i detta sammanhang.

4.2.2

EESK anser att det tredje ”energipaketet” måste genomföras snabbt, särskilt med tanke på att reglerna för gränsöverskridande energihandel fortfarande är fragmenterade.

4.2.3

EESK understryker behovet av att omedelbart genomföra de strukturreformer som krävs för att undanröja hindren för investeringar i infrastruktur, i synnerhet investeringar med en gränsöverskridande dimension.

4.2.4

Kommittén är övertygad om att främjandet av konkurrensreglerna bidrar till att öppna de nationella energimarknaderna, vilket framgår av ärendena ”Elbörser” och ”OPCOM/rumänska elbörsen” som tas upp i kommissionens rapport (25). I det ena fallet utdömde kommissionen böter i enlighet med artikel 101 i EUF-fördraget till två elbörser som kommit överens om att inte konkurrera med varandra och som delat upp de geografiska områdena mellan sig. I det andra fallet utdömde kommissionen böter till OPCOM (den rumänska elbörsen) i enlighet med artikel 102 EUF-fördraget för diskriminering av elbolag från andra medlemsstater.

4.2.5

Kommittén ifrågasätter emellertid påståendet att även om grossistpriserna för elektricitet har minskat tack vare ökad konkurrens har detta sällan lett till en minskning av den allmänna prisnivån för slutkonsumenterna (26).

4.2.6

EESK stöder i detta sammanhang kommissionens undersökningar i enlighet med artikel 102 i EUF-fördraget om Gazproms missbruk av sin dominerande ställning inom sektorn för naturgasleveranser i Central- och Östeuropa (27).

4.3.1

Under 2014 fortsatte den djupgående översynen av regleringen och tillsynen av banker. De föreslagna bestämmelserna syftar bland annat till att öka öppenheten på finansmarknaderna.

4.3.2

Kommissionen har också sett till att finansinstitut som fått statligt stöd omstrukturerats eller lämnat marknaden och har ägnat särskild uppmärksamhet åt risken för snedvridning av konkurrensen mellan sådana finansinstitut (28).

4.3.3

EESK har med intresse följt kommissionens undersökningar av konkurrensbegränsande affärsmetoder och välkomnar de beslut som fattats av kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna avseende sanktionsåtgärder mot så kallade mellanbanksavgifter.

4.3.4

EESK välkomnade EU-domstolens dom i MasterCard-målet (29), som bekräftar kommissionens analys. Mellanbanksavgifterna som togs ut av konsumenterna när de betalade med bankkort hade i praktiken blivit allt högre och fler samt svårare att få insyn i.

4.3.5

Dessa affärsmetoder medförde dessutom att andra ekonomiska aktörer än banker hindrades att komma in på betalningsmarknaden. Sådana operatörer skulle kunna erbjuda konsumenterna andra elektroniska, mobila och säkra betalningsmedel, exempelvis via smarttelefoner.

4.3.6

Det som var speciellt med MasterCard-målet var också att de begränsningar som skapades av mekanismen för fastställande av multilaterala mellanbanksavgifterna var en effekt av denna mekanism och inte syftet med den.

4.3.7

EESK välkomnar det faktum att domstolen, liksom tribunalen, konstaterade att de multilaterala mellanbanksavgifterna inte objektivt sett är nödvändiga för att MasterCard-systemet ska fungera.

4.4.1

EESK välkomnar den uppmärksamhet som ägnas åt små och medelstora företag, som spelar en grundläggande roll när det gäller att skapa tillväxt och har stor betydelse för att man ska kunna uppnå Europa 2020-målen. Kommittén ställer sig bakom kommissionens beslut att stödja finansieringen av deras verksamhet och att anpassa bestämmelserna till deras specifika behov.

4.4.2

EESK uppskattar att denna politik ger uttryck för öppenhet gentemot de intellektuella yrkesgrupperna och erkänner deras avgörande roll för tillväxten i Europa eftersom dessa yrkesutövare i olika sektorer lämnar ett oundgängligt bidrag när det gäller de kunskaper som krävs för att lösa medborgarnas och företagens komplexa problem. EESK rekommenderar också kommissionen att fortsätta och om möjligt intensifiera sina insatser i denna riktning.

4.4.3

Genom ”Riktlinjer för statligt stöd för att främja riskfinansieringsinvesteringar” (30) skulle medlemsstaterna exempelvis kunna främja tillgången till finansiering för små och medelstora företag i startfasen. De verkar dessutom har utformats för att vara mer anpassade till verkligheten på marknaden.

4.4.4

Kommittén stöder också kommissionens insatser för att förhindra missbruk av en dominerande ställning som skulle kunna hindra etableringen och utvecklingen av små och medelstora företag och som påverkar deras verksamhet.

4.4.5

Meddelandet om avtal av mindre betydelse från 2014 (31) utgör i praktiken en frizon för sådana avtal utan märkbar inverkan på konkurrensen, eftersom de genomförs av företag som ligger under vissa tröskelvärden när det gäller marknadsandelar. Kommissionen har även publicerat ett vägledningsdokument för små och medelstora företag. EESK anser dock att det skulle vara en bra idé att genomföra lokala informationskampanjer.

4.5.1

EESK välkomnar det goda samarbetet mellan kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna, som gör det möjligt att samverka på ett sätt som krävs för att marknaden ska fungera korrekt.

4.5.2

Kommittén ställer sig bakom alla åtgärder som behövs för samarbete mellan nationella konkurrensmyndigheter, vilket kräver att de har resurser och är oberoende.

4.5.3

EESK stöder kommissionens initiativ för att skapa ett europeiskt område med verklig konkurrens, vilket förutsätter att de grundläggande reglerna i nationell lagstiftning harmoniseras, eftersom detta tryggar den ekonomiska verksamheten på den inre marknaden.

4.5.4

Kommittén anser också att medlemsstaterna behöver en heltäckande rättslig ram för att genomföra nödvändiga inspektioner och ålägga effektiva och proportionerliga böter.

4.5.5

Programmen för förmånlig behandling, som har visat sig effektiva i kampen mot karteller, måste också införas i alla medlemsstater.

4.5.6

Det multilaterala samarbetet med OECD, det internationella konkurrensnätverket och Unctad bör fortsätta att vara aktivt, och kommissionen bör sträva efter att spela en ledande roll i detta.

4.5.7

EESK understryker slutligen att det tekniska biståndet i ännu högre grad bör stödja anslutningsförhandlingarna med kandidatländerna.