23.12.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 463/4

Slutsatser av rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om en arbetsplan för kultur (2015–2018)

(2014/C 463/02)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET

I.   INLEDNING

SOM ERINRAR OM de mål på kulturområdet som fastställs för Europeiska unionen i artikel 167 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

SOM ERINRAR OM rådets resolution av den 16 november 2007 om en europeisk kulturagenda (1) och om dess strategiska mål, nämligen främjande av kulturell mångfald och interkulturell dialog, främjande av kultur som en drivkraft för kreativitet samt främjande av kultur som ett väsentligt inslag i unionens internationella förbindelser,

SOM ERINRAR OM förordning (EU) nr 1295/2013 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2014–2020) (2), och särskilt dess allmänna mål som syftar till att stärka Europas kulturella och språkliga mångfald, främja Europas kulturarv och stärka de europeiska kulturella och kreativa sektorernas konkurrenskraft för att främja smart och hållbar tillväxt för alla,

SOM ERINRAR OM de kulturella och kreativa sektorernas betydande bidrag till ekonomisk, social och regional utveckling, betydelsen av dessa sektorer för Europa 2020-strategin för en smart och hållbar tillväxt för alla samt det faktum att kulturministrarnas diskussioner vid rådsmötet den 25 november 2014 kommer att bidra till rådets svar inom ramen för den halvtidsöversyn som är planerad till 2015,

SOM NOTERAR det arbete som utförts inom ramen för rådets handlingsplan för kultur 2011–2014 (3) liksom resultatet av den slutliga utvärdering som genomförts av medlemsstaterna församlade i rådet (4), och som utgör grunden till kommissionens slutrapport om genomförandet och betydelsen av handlingsplanen för kultur 2011–2014 (5),

SOM BEAKTAR rådets slutsatser av den 26 november 2012 om kulturpolitisk styrning (cultural governance) (6), och särskilt bestämmelsen om utbyte i ett tidigt skede och löpande av information om EU-politik och EU-åtgärder inom andra politikområden som direkt eller indirekt påverkar kulturfrågor och kulturpolitiken,

HAR ENATS OM ATT

—

med tillbörlig hänsyn tagen till subsidiaritetsprincipen inrätta en fyraårig arbetsplan för kultur för perioden 2015–2018, med en översyn efter halva tiden,

—

inrikta verksamheten inom kulturområdet på prioriterade ämnen, viktiga frågor, resultat och arbetsmetoder i enlighet med vad som förtecknas i denna arbetsplan,

—

anta prioriteringarna i arbetsplanen i enlighet med bilaga I,

—

inrätta arbetsgrupper som består av experter utsedda av medlemsstaterna på grundval av de prioriteringar, principer och mandat som fastställs i bilagorna I och II och att följa upp deras arbete,

ANSER att en fyraårig arbetsplan bör styras av vägledande principer, som innebär att man

a)

bygger vidare på det som uppnåtts i föregående arbetsplan – handlingsplanen för kultur (2011–2014) – samtidigt som en mer strategisk dimension läggs till arbetsplanen i syfte att förstärka kopplingen mellan arbetsplanen och rådets och de roterande ordförandeskapens arbete,

b)

koncentrerar sig på ämnen som medför ett tydligt mervärde för EU,

c)

beaktar kulturens och konstens inneboende värde för att stärka den kulturella mångfalden,

d)

säkerställer högsta kvalitet, innovation och konkurrenskraft i de kulturella och kreativa sektorerna genom att främja konstnärers, kreatörers och kulturarbetares arbete och erkänna sektorernas bidrag till målen i Europa 2020-strategin för tillväxt och sysselsättning, med särskild uppmärksamhet fäst vid utmaningarna kopplade till övergången till digital teknik,

e)

i tillämpliga fall integrerar kultur i andra politikområden, i enlighet med artikel 167.4 i EUF-fördraget,

f)

uppmuntrar sektorsövergripande samarbete,

g)

säkerställer synergier med programmet Kreativa Europa,

h)

arbetar för att politiken ska vara evidensbaserad,

II.   PRIORITERINGAR och ARBETSMETODER

—

HAR ENATS OM att verka för de prioriteringar som återfinns i bilaga I, dvs.

A.

tillgänglig kultur för alla,

B.

kulturarvet,

C.

kulturella och kreativa sektorer: kreativ ekonomi och innovation,

D.

främjande av kulturell mångfald, kulturen i EU:s yttre förbindelser samt rörlighet,

—

ÄR ÖVERENS OM att tillförlitlig, jämförbar och uppdaterad kulturstatistik är grunden för en sund utformning av kulturpolitiken och därför är statistiken en sektorsövergripande prioritering i denna arbetsplan, och rådet SER därför FRAM EMOT resultaten av det arbete som kommer att genomföras under Eurostats överinseende och som syftar till att säkerställa regelbunden produktion och spridning av statistik om kultur, samtidigt som de rekommendationer som finns i ESS-nets kulturrapport beaktas,

—

HAR ENATS OM att i samarbete med Europeiska utrikestjänsten och kommissionen utvärdera det arbete som gjorts på kulturområdet i EU:s yttre förbindelser och behovet av fortsatt arbete på detta område,

—

HAR ENATS OM att beroende på syfte och ämne använda olika arbetsmetoder, såsom

i)

den öppna samordningsmetoden, som bör förbli den huvudsakliga arbetsmetoden för samarbete mellan medlemsstaterna,

ii)

informella möten mellan tjänstemän från kulturministerier, inbegripet med tjänstemän från andra ministerier,

iii)

särskilda expertgrupper eller tematiska seminarier sammankallade och anordnade av kommissionen och vars syfte är att granska frågor som avser arbetsplanen samt interagera med andra instrument i arbetsplanen,

iv)

utvärderingsmöten anordnade av kommissionen inom politikområden som behandlats utförligt inom ramen för tidigare arbetsplaner för kultur,

v)

konferenser, studier och peer learning-initiativ,

III.   ÅTGÄRDER

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT

—

beakta de resultat som uppnåtts genom denna arbetsplan när det gäller politikutformningen på nationell nivå, samtidigt som subsidiaritetsprincipen respekteras,

—

sprida information om arbetsplanens resultat till berörda aktörer på alla nivåer,

UPPMANAR ORDFÖRANDESKAPEN I RÅDET ATT

—

inom ramen för ordförandeskapstrion beakta arbetsplanens prioriteringar vid utformningen av sitt 18-månadersprogram,

—

informera rådets förberedande organ för kultur om det arbete som utförts i andra förberedande organ i rådet och som direkt eller indirekt påverkar kulturfrågor och kulturpolitiken (7),

—

när så är lämpligt sammankalla till informella möten (även gemensamma eller sektorsövergripande möten) för att diskutera och ta upp de resultat som uppnåtts genom arbetsplanen, och sprida dem till en vid krets,

—

på grundval av en slutrapport från kommissionen baserad på frivilliga bidrag från medlemsstaterna överväga huruvida man ska föreslå en ny arbetsplan,

UPPMANAR KOMMISSIONEN ATT

—

stödja medlemsstaterna och andra relevanta aktörer i samarbetet inom de ramar som anges i dessa slutsatser, framför allt genom att

a)

stödja bredast möjliga deltagande av medlemsstaterna, liksom av experter och andra aktörer, i de arbetsstrukturer som avses i bilaga I,

b)

komplettera det arbete som utförs av grupperna inom den öppna samordningsmetoden med studier och peer learning-verksamhet,

—

sprida information om arbetsplanens resultat på så många språk som det anses vara lämpligt, inklusive digitalt, t.ex. på sin webbplats,

—

så tidigt som möjligt rapportera till rådets behöriga förberedande organ på kulturområdet om relevanta initiativ, särskilt när det gäller förslag där det i konsekvensbedömningen framhålls att förslaget direkt eller indirekt påverkar kulturfrågor (8),

—

säkerställa ett ömsesidigt informationsutbyte mellan arbetsgrupperna inom den öppna samordningsmetoden på kulturområdet och mellan dessa och relevanta arbetsgrupper för den öppna samordningsmetoden på närliggande områden,

—

regelbundet informera rådets förberedande organ på kulturområdet om de framsteg som görs i arbetet på kulturstatistikområdet,

—

samråda med och regelbundet informera aktörer på europeisk nivå, däribland det civila samhället, om de framsteg som görs med arbetsplanen för att se till att verksamheten är relevant och synlig, däribland via Europeiskt kulturforum,

—

före slutet av första halvåret 2018 anta en slutrapport om arbetsplanens genomförande och relevans som bygger på frivilliga bidrag från medlemsstaterna,

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN ATT INOM RAMEN FÖR SINA RESPEKTIVE BEFOGENHETER OCH MED VEDERBÖRLIGT BEAKTANDE AV SUBSIDIARITETSPRINCIPEN

—

arbeta tillsammans på ett samarbetsinriktat och samordnat sätt och med hjälp av de arbetsstrukturer och arbetsmetoder som anges i dessa slutsatser för att på EU-nivå skapa ett mervärde på kulturområdet,

—

beakta kulturen när politik och åtgärder på andra politikområden utformas, genomförs och utvärderas och då ägna särskild uppmärksamhet åt att garantera att kulturen verkligen inkluderas under ett tidigt skede i processen med att utarbeta politiken,

—

främja bättre bidrag från kulturen till de övergripande målen i Europa 2020-strategin, med tanke på sektorns roll för uppnåendet av smart och hållbar tillväxt för alla och med tanke på dess positiva effekter på områden som sysselsättning, social integration, utbildning, turism, forskning och innovation samt regional utveckling,

—

främja läsning som ett verktyg för att sprida kunskap, stärka kreativiteten, stödja tillgång till kultur och kulturell mångfald och utveckla medvetenhet om en europeisk identitet, med beaktande av de olika villkor som gäller för e-böcker respektive tryckta böcker,

—

regelbundet och i ett tidigt skede utbyta information om EU-politik och EU-åtgärder som direkt eller indirekt påverkar kulturfrågor och kulturpolitiken och i detta avseende uppmuntra dem att utbyta uppgifter digitalt, inbegripet genom virtuella plattformar,

—

främja samarbete med tredjeländer, särskilt kandidatländer, potentiella kandidatländer och länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken samt med behöriga internationella organisationer på kulturområdet, inklusive Europarådet, bland annat genom regelbundna möten med berörda tredjeländer,

—

göra en utvärdering efter halva tiden av arbetsplanens genomförande i syfte att eventuellt anpassa eller omorientera den mot bakgrund av uppnådda resultat och den politiska utvecklingen på EU-nivå.

(1)  EUT C 287, 29.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 221.

(3)  EUT C 325, 2.12.2010, s. 1.

(4)  Dok. 9591/14.

(5)  Dok. 12646/14.

(6)  EUT C 393, 19.12.2012, s. 8.

(7)  I enlighet med rådets slutsatser 2012 om kulturpolitisk styrning (cultural governance).

(8)  Se fotnot 7.

BILAGA I

Prioriteringar för arbetsplanen för kultur 2015–2018

Prioritering A: Tillgänglig kultur för alla

Europeisk kulturagenda: Kulturell mångfald och interkulturell dialog (3.1)

Europa 2020-strategin: Tillväxt för alla (prioritering 3)

Åtgärder av

Teman

Arbetsinstrument och arbetssätt (även sektorsövergripande)

Målresultat och vägledande tidsplan

Medlemsstaterna

A1. Utveckling av nyckelkompetensen ”kulturell medvetenhet och kulturyttringar”

Den öppna samordningsmetoden (1), sektorsövergripande

Experterna ska fastställa god praxis för utveckling av denna nyckelkompetens och dess integrering i utbildningspolitiken, utifrån kunskaper och attityder som fastställs i Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2).

Slutet av 2015

Handbok med god praxis för kultur- och utbildningsmyndigheter, nationellt och på europeisk nivå.

Medlemsstaterna

A2. Främjande av tillgång till kultur via digitala medier: politik och strategier för publikutveckling

Den öppna samordningsmetoden

2015–2016

Den digitala tekniken har förändrat det sätt på vilket människor får tillgång till, framställer och använder kulturellt innehåll. Hur påverkar övergången till digital teknik politiken för publikutveckling och kulturinstitutionernas praxis?

Experterna ska kartlägga befintlig policy och befintliga program samt identifiera god praxis.

Handbok med god praxis för kulturinstitutioner och yrkesverksamma inom kultursektorn.

Främjande av läsning i den digitala miljön i syfte att främja tillgång och publikutveckling. Kartläggning av de rättsliga ramarna med särskild hänvisning till licenspraxis, gränsöverskridande tjänster och offentliga biblioteks e-utlåning.

Undergrupp till arbetsgruppen inom den öppna samordningsmetoden (3)

Experterna ska kartlägga bästa praxis.

2015

Rapport med fallstudier.

Medlemsstaterna

A3. Främja kulturens bidrag till social integration

Den öppna samordningsmetoden

2017–2018

Hur kan den offentliga politiken uppmuntra och stödja kulturinstitutionerna så att de arbetar i partnerskap med andra sektorer (hälso- och sjukvård, social omsorg, fångvården etc.)?

Experterna ska kartlägga befintlig offentlig politik för social integration via kulturen och identifiera god praxis.

Riktlinjer för beslutsfattare och kulturinstitutioner.


Prioritering B: Kulturarvet

Europeisk kulturagenda: Kulturell mångfald och interkulturell dialog (3.1)

Europa 2020-strategin: Smart och hållbar tillväxt (prioriteringarna 1 och 2)

Åtgärder av

Teman

Arbetsinstrument och arbetssätt (även sektorsövergripande)

Målresultat och vägledande tidsplan

Medlemsstaterna

B1. Delaktighetsbaserad styrning av kulturarvet (participatory governance)

Den öppna samordningsmetoden

2015–2016

Identifiering av innovativa tillvägagångssätt för styrning på flera nivåer av det materiella, immateriella och digitala kulturarvet, med deltagande av den offentliga sektorn, privata aktörer och det civila samhället.

Samarbetet mellan olika förvaltningsnivåer och politikområden ska behandlas.

Experterna ska kartlägga och jämföra offentlig politik på nationell och regional nivå för att identifiera god praxis, även i samarbete med befintliga kulturarvsnätverk.

Handbok för god praxis för beslutsfattare och kulturarvsinstitutioner.

Medlemsstaterna

B2. Färdigheter, utbildning och överföring av kunskaper: traditionella och nya yrken på kulturarvsområdet

Den öppna samordningsmetoden, sektorsövergripande

2017–2018

Kapacitetsuppbyggnad för yrkesverksamma på kulturarvsområdet. Fokus på överföring av traditionella färdigheter och fackkompetens och på nya yrken, inklusive i samband med övergången till digital teknik.

Deltagande av experter på utbildningsområdet ska uppmuntras.

Experterna ska kartlägga befintliga utbildningsprogram och identifiera nya kompetens- och utbildningsbehov avseende det materiella, immateriella och digitala kulturarvet.

Handbok med god praxis för kultur- och utbildningsinstitutioner.

Kommissionen

B3. Riskbedömning och förebyggande av risker för att skydda kulturarvet från effekterna av naturkatastrofer och hot som orsakas av människan

Kartläggning av befintliga strategier och befintlig praxis på nationell nivå. Överexploatering, miljöförstöring, ohållbar utveckling, konfliktområden och naturkatastrofer (bränder, översvämningar, jordbävningar) är några av de faktorer som ska beaktas.

Studie

2016


Prioritering C: Kulturella och kreativa sektorer: Kreativ ekonomi och innovation

Europeisk kulturagenda: Kultur som en drivkraft för kreativitet (3.2)

Europa 2020-strategin: Smart och hållbar tillväxt (prioriteringarna 1 och 2)

Åtgärder av

Teman

Arbetsinstrument och arbetssätt (även sektorsövergripande)

Målresultat och vägledande tidsplan

Medlemsstaterna

C1. Tillgång till finansiering

Den öppna samordningsmetoden (4), sektorsövergripande

2015

Inriktning på det finansiella ekosystemet för den kulturella och den kreativa sektorn. Granskning av finansiella instrument såsom lån och aktier. Översikt och analys av alternativa finansieringskällor såsom offentlig-privata medel, affärsänglar, riskkapital, gräsrotsfinansiering, sponsring, donationer och filantropiskt kapital.

Deltagande av finans- och ekonomiexperter ska uppmuntras.

Experterna ska identifiera innovativa finansieringssystem och investeringsmetoder i den kulturella och den kreativa sektorn.

Rekommendationer för offentliga myndigheter.

 

C2. Den offentliga politikens roll vid utveckling av den kulturella och den kreativa sektorns entreprenörs- och innovationspotential

 

 

Medlemsstaterna

a)

Kulturell och kreativ samverkan för att stimulera innovation, ekonomisk hållbarhet och social integration.

Undersöka och främja synergier mellan den kulturella och den kreativa sektorn, å ena sidan, och andra relevanta sektorer, å andra sidan.

eventuella slutsatser från rådet

2015

Medlemsstaterna

b)

Identifiera innovativa åtgärder för att främja entreprenörskap och nya affärsmodeller i den kulturella och den kreativa sektorn.

Den öppna samordningsmetoden, sektorsövergripande

2016–2017

 

Deltagande av ekonomi- och företagsexperter ska uppmuntras.

Experterna ska identifiera god praxis när det gäller åtgärder för företagsstöd till kulturella och kreativa entreprenörer.

Handbok med god praxis och rekommendationer för offentliga myndigheter.

Medlemsstaterna

C3. Hållbar kulturturism

Den öppna samordningsmetoden, sektorsövergripande

2017–2018

Identifiera hur man på olika sätt kan skapa ett europeiskt turismutbud som grundar sig på materiellt och immateriellt kulturarv, som en konkurrensfaktor för att attrahera nya former av hållbar turism. Undersöka hur man genom digitalisering av kulturellt innehåll och digitala tjänster kan främja utbyggnaden av transeuropeiska turismnätverk samt utvecklingen av resrutter, inbegripet små framväxande resmål, även med beaktande av evenemang för samtida konst, festivaler och kulturella evenemang.

Deltagande av turismexperter ska uppmuntras.

Experterna ska kartlägga metoder och verktyg som syftar till att göra Europas kulturarv tillgängligt för och anpassat till systemet för främjande och marknadsföring av turism.

Riktlinjer för beslutsfattare


Prioritering D: Främjande av kulturell mångfald, kultur i EU:s yttre förbindelser och rörlighet

Europeisk kulturagenda: Kulturell mångfald och interkulturell dialog (3.1), kultur som ett väsentligt inslag i internationella förbindelser (3.3)

Europa 2020-strategin: Hållbar tillväxt för alla (prioriteringarna 2, 3), utnyttja EU:s utrikespolitiska instrument

Åtgärder av

Teman

Arbetsinstrument och arbetssätt (även sektorsövergripande)

Målresultat och vägledande tidsplan

Medlemsstaterna/kommissionen

D1. Unescokonventionen om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar

Utvärdera genomförandet av 2005 års Unescokonvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar på grundval av den rapport som utarbetats för EU:s räkning 2012 (5). Bedöma dess inverkan på avtal och protokoll om kulturellt samarbete i frihandelsavtal. Utreda hur den tillämpas framför allt i ett digitalt sammanhang.

Lägesbedömning

2015

 

D2. Kultur i EU:s yttre förbindelser

a)

Kultur i EU:s politik för utvecklingssamarbete:

 

 

Medlemsstaterna

—

Stödja integreringen av kultur i EU:s agenda, instrument och program för utvecklingssamarbete med tredjeländer och bedöma kulturens roll i hållbar utveckling.

eventuella slutsatser från rådet

2015

Kommissionen/medlemsstaterna

—

Befintliga program som tar upp kultur i länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken.

Studie

Diskussion och uppföljning i rådets förberedande organ på kulturområdet, med deltagande av Europeiska utrikestjänsten

2015

Medlemsstaterna

b)

Förstärkning av en strategisk metod för kulturen inom ramen för EU:s yttre förbindelser.

Gemensamma informella möten mellan högt uppsatta tjänstemän vid kulturministerier och högt uppsatta tjänstemän med ansvar för kultur vid utrikesministerier, med eventuellt deltagande av Europeiska utrikestjänsten (6)

2015–2018

Kommissionen/medlemsstaterna

c)

Den förberedande åtgärden för kultur i EU:s yttre förbindelser (7): diskussion, analys och uppföljning som inbegriper rådets förberedande organ på kulturområdet och Europeiska utrikestjänsten.

Analys och uppföljning

2015–2018

Kommissionen

D3. Interkulturell dialog och rörlighet

 

2016, rapporter för varje tema

a)

Interkulturell dialog

Möte för lägesbedömning

 

b)

Kulturarbetares rörlighet, inbegripet skattehinder för konstnärers rörlighet i gränsöverskridande situationer. Deltagande av skatteexperter ska uppmuntras.

Möte för lägesbedömning

 

c)

Rörlighet när det gäller samlingar

Möte för lägesbedömning

 

d)

Olaglig handel med kulturföremål, inbegripet EU:s bestämmelser för import av kulturföremål som har förts ut olagligt från tredjeländer.

Studie

2016

Medlemsstaterna

D4. Film: förbättring av spridningen av europeiska filmer

Den öppna samordningsmetoden

2017–2018

 

Identifiera komplementaritet mellan filmpolitik och stödinstrument på regional, nationell och europeisk nivå i syfte att förbättra spridningen av europeiska filmer, särskilt i den digitala miljön.

Deltagande av experter från ministerier med ansvar för filmpolitik och från nationella filmfonder och institut ska uppmuntras.

Experterna ska identifiera god praxis, med beaktande av resultaten av det europeiska filmforumet (8).

Handbok med god praxis.

(1)  Arbetsgrupp som inrättades under 2014 inom ramen för handlingsplanen för kultur 2011–2014 och vars mandat har förlängts. Gruppen består av experter från såväl kultur- som utbildningsministerier.

(2)  EUT L 394, 30.12.2006, s. 10.

(3)  Detta är en undergrupp till arbetsgruppen inom den öppna samordningsmetoden som ska främja tillgång till kultur via digitala medier.

(4)  Arbetsgrupp inrättad 2014 enligt handlingsplanen för kultur 2011–2014.

(5)  Återkommande fyraårsrapport för Europeiska unionens räkning om åtgärder för att skydda och främja mångfalden av kulturyttringar inom ramen för 2008 års Unescokonvention – arbetsdokument från kommissionens avdelningar (SWD(2012) 129 final).

(6)  Möten som ska anordnas av rådets roterande ordförandeskap på frivillig basis.

(7)  http://cultureinexternalrelations.eu/wp-content/uploads/2013/05/Executive-Summary-ENG_13.06.2014.pdf

(8)  Det europeiska filmforumet är en plattform för strukturerad dialog som kommissionen inrättade genom sitt meddelande om europeisk film i den digitala tidsåldern (dok. 10024/14). De första resultaten av denna strukturerade dialog väntas 2016.

BILAGA II

Principer för medlemskapet och arbetet i de arbetsgrupper som inrättas av medlemsstaterna inom ramen för arbetsplanen för kultur 2015–2018

Medlemskap

—

Medlemsstaternas deltagande i gruppernas verksamhet är frivilligt och medlemsstaterna kan delta när de så önskar.

—

Varje medlemsstat som är intresserad av att delta i någon grupps arbete ska utse experter som medlemmar av en arbetsgrupp. Medlemsstaten ska se till att de experter som fått uppdraget har praktisk nationell erfarenhet på det berörda området och ska sörja för effektiv kommunikation med behöriga nationella myndigheter. Kommissionen ska samordna utnämningarna av experter. För att få fram den lämpligaste expertprofilen för varje fråga kan medlemsstaterna, om så krävs, ge uppdraget till olika experter för varje temaområde.

—

Varje arbetsgrupp kan besluta att bjuda in oberoende experter för att underlätta gruppens arbete; dessa kan vara företrädare för det civila samhället eller företrädare för tredjeländer i Europa.

Arbetsgång

—

Grupperna ska gripa sig an de teman som anges i arbetsplanen och respektera den tidsplan som fastställs i bilaga I.

—

Fastställandet av och tidsplanen för målen kan revideras vid granskningen efter halva tiden mot bakgrund av uppnådda resultat och hur politiken utvecklas på EU-nivå.

—

Den tid som står till förfogande för en grupp är i genomsnitt 18 månader, och under denna tid äger i medeltal 6 möten rum.

—

Varje arbetsgrupp ska ansvara för utnämningen av sin ordförande eller sina medordförande för varje prioriterat temaområde.

Rapportering och information

—

Ordförandena för arbetsgrupperna ska rapportera till kulturkommittén om hur arbetet fortskrider i de olika grupperna. Kulturkommittén ska ges möjlighet att ge arbetsgrupperna vägledning för att garantera det önskade resultatet och samordningen av gruppernas arbete.

—

För varje mål som anges i bilaga I ska grupperna lägga fram en redogörelse för resultaten av det arbete som utförts, med konkreta och användbara resultat.

—

Dagordningarna och protokollen för alla grupper ska göras tillgängliga för alla medlemsstater, oavsett omfattningen av deras deltagande på ett visst område. Gruppernas resultat ska offentliggöras.

—

Kommissionen ska ge logistik- och sekretariatsstöd till gruppernas arbete. I möjligaste mån ska kommissionen stödja grupperna på andra lämpliga sätt (inbegripet studier som är relevanta för deras arbete).

—

Ovannämnda rapporter ska ligga till grund för kommissionens slutrapport om arbetsplanens genomförande.