11.12.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 443/7

1.

det faktum att fler än 210 000 rättstillämpare, dvs. domare, åklagare, domstolspersonal, advokater, notarier och stämningsmän, deltog i utbildning i EU-rätt mellan 2011 och 2013, såsom framgår av kommissionens årsrapporter om europeisk rättslig utbildning,

2.

spridningen av god utbildningspraxis för domare, åklagare, advokater och domstolspersonal samt rekommendationerna för hur man ska kunna förbättra utbildningen för dessa yrkeskategorier, något som härrör från det pilotprojekt för europeisk rättslig utbildning som föreslogs av Europaparlamentet 2012 och genomfördes av Europeiska kommissionen 2013 och 2014,

3.

antagandet av programmet Rättsliga frågor (1) för perioden 2014–2020, vilket ska stödja och främja rättslig fortbildning i syfte att främja en gemensam rättslig kultur och vilket anslår 35 % av sin totala budget, dvs. 132 miljoner euro, till detta mål,

4.

det ökade deltagandet av domare och åklagare i utbyten och annan gränsöverskridande utbildningsverksamhet som genomfördes, underlättades och samordnades av det europeiska nätverket för rättslig utbildning under de gångna åren,

1.

även om situationen håller på att förbättras, finns det mer att göra för att man ska kunna uppnå det ambitiösa målet att hälften (ca 700 000) av samtliga rättstillämpare ska genomgå utbildning i EU-rätt mellan 2011 och 2020,

2.

rättstillämparnas utbildningsbehov fortfarande inte är tillgodosedda fullt ut och att situationen varierar mellan olika rättsutövare och medlemsstater,

3.

god praxis behöver spridas vitt och brett, uppdateras, återanvändas och delas bland rättsutövarna,

4.

det fortfarande finns hinder för rättstillämparnas deltagande i utbildningsverksamhet, t.ex. tidsbrist, budgetbegränsningar, bristen på kurser i EU-rätt samt bristande fackspråkliga kunskaper, vilka krävs för deltagande i gränsöverskridande utbildningsverksamhet,

5.

det på EU-nivå är det europeiska nätverket för rättslig utbildning som är bäst skickat att, via sina medlemmar, samordna nationell utbildningsverksamhet och utveckla ett gränsöverskridande utbildningsutbud för domar och åklagare, och nätverket har under de gångna åren fått ett ökande medfinansieringsstöd från Europeiska unionen,

1.

systematiskt integrera utbildning i EU-rätt, särskilt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, i grundutbildning och fortbildning på nationell nivå, när detta är nödvändigt för ett korrekt fullgörande av rättsliga och yrkesmässiga uppgifter,

2.

följa upp bästa praxis och rekommendationer som härrör från pilotprojektet för europeisk rättslig utbildning, när detta är relevant,

3.

underlätta att gränsöverskridande utbildning i EU-rätt i en annan medlemsstat eller av en anordnare av europeisk utbildning erkänns såsom uppfyllande nationella utbildningsskyldigheter, där sådana finns,

4.

när så är nödvändigt, förbättra insamlingen av tillförlitliga uppgifter om utbildning och dela dessa med kommissionen, så att denna kan ytterligare förbättra riktigheten i den årliga rapporteringen om europeisk rättslig utbildning,

5.

stödja den utbildningssamordning som tillhandahålls av nationella organisationer för de fria yrkena inom rättsutövningen genom deras respektive enheter på EU-nivå,

1.

omsätta i konkreta åtgärder prioriteringen i Europeiska rådets slutsatser från juni 2014 om utbildningen för rättstillämpare genom att

2.

överväga att öka, men åtminstone bibehålla, sitt ekonomiska stöd till det europeiska nätverket för rättslig utbildning, med beaktande av nätverkets rättsliga ramar och medlemsstaternas direkta medfinansiering av viss av nätverkets utbildning i linje med relevanta utbildningsbehov, i syfte att matcha EU:s bidrag och göra det möjligt för nätverket att vidarutveckla sådan verksamhet som utbyten och gränsöverskridande utbildning,

3.

stödja insamling av pålitliga uppgifter på området,

1.

utnyttja tillgänglig sakkunskap i medlemsstaterna och bland berörda aktörer samt bygga vidare på det goda arbete som utförs av det europeiska nätverket för rättslig utbildning och resultaten av pilotprojektet för europeisk rättslig utbildning, när man överväger att utarbeta en rekommendation för utbildningsnormer för alla rättsutövare,

2.

fortsätta att rapportera om rättstillämpares deltagande i utbildning i EU-rätt och andra medlemsstaters lagstiftning,

3.

anordna regelbundna möten på EU-nivå med berörda aktörer som är engagerade i utbildningen av rättstillämpare i syfte att utvärdera framstegen och vid behov bidra till ytterligare förbättringar av den europeiska rättsliga utbildningen,

4.

anordna ett särskilt möte på EU-nivå med berörda aktörer i syfte att kartlägga befintlig utbildningsverksamhet, identifiera eventuella luckor samt föreslå förbättringar, varvid man särskilt bör inrikta sig på utbildning av rättstillämpare och offentliga tjänstemän som tillämpar Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

5.

uppmuntra anordnare av utbildning – såväl offentliga som, om så är lämpligt, privata sådana – att anordna mer utbildning för rättsutövare i EU-rätt och i fackkunskaper i främmande språk, med beaktande att syftet att sådan utbildning bör vara av hög kvalitet och kostnadseffektiv,

6.

ta upp den särskilda frågan med utbildning för domstolspersonal, inbegripet förbättrad utbildning i EU-rätt för sådan domstolspersonal som i sitt arbete kommer i kontakt med EU-rätt samt underlättande av gränsöverskridande samarbete mellan anordnare av utbildning för domstolspersonal, när detta är relevant,

7.

med iakttagande av EU:s budgetkrav och budgetförfaranden, gradvis öka det ekonomiska stödet till det europeiska nätverket för rättslig utbildning, vilket är ett centralt verktyg för att förbättra utbildningen av domare och åklagare inom EU,

8.

öka det ekonomiska stödet till gränsöverskridande utbildningsprojekt, såsom anges i det finansiella programmet Rättsliga frågor för 2014–2020, samtidigt som man minskar de administrativa bördorna för förmånstagarna,

9.

fortsätta att utveckla utbildningsdelen av den europeiska e-juridikportalen, inbegripet e-lärande, som ett effektivt verktyg för att vidareutveckla den europeiska rättsliga utbildningen.