10.7.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 217/2

1.

ERINRAR OM att det i artikel 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt anges att en hög hälsoskyddsnivå för människor ska säkerställas vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsåtgärder, och unionens insatser, som ska komplettera den nationella politiken, inriktas på att förbättra folkhälsan och också på att främja samarbete mellan medlemsstaterna på folkhälsoområdet och vid behov stödja deras insatser samt fullt ut respektera medlemsstaternas ansvar för att organisera och ge hälso- och sjukvård,

2.

ERINRAR OM rådets slutsatser om gemensamma värderingar och principer i Europeiska unionens hälso- och sjukvårdssystem, som antogs den 2 juni 2006 (1), särskilt de övergripande värderingarna om allmängiltighet, tillgång till vård av god kvalitet, rättvisa och solidaritet,

3.

ERINRAR OM de mål som Europeiska rådet i mars 2006 enades om inom ramen för den öppna samordningsmetoden för socialt skydd och social integration för att säkerställa tillgänglig, högkvalitativ och hållbar hälso- och sjukvård samt långtidsvård (2),

4.

ERINRAR OM Tallinnstadgan om hälso- och sjukvårdssystem för hälsa och välstånd, som undertecknades den 27 juni 2008 under ledning av Världshälsoorganisationen (3),

5.

ERINRAR OM rådets slutsatser Rättvisa och hälsa inom alla politikområden: Solidaritet i hälsa av den 8 juni 2010 (4),

6.

ERINRAR om direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård (5), inklusive kapitel IV om hälso- och sjukvårdssamarbete,

7.

ERINRAR om rådets slutsatser om moderna, flexibla och hållbara hälso- och sjukvårdssystem, som antogs den 6 juni 2011 (6),

8.

ERINRAR om rådets slutsatser om reflexionsprocessen om moderna, flexibla och hållbara hälso- och sjukvårdssystem, som antogs den 10 december 2013 (7),

9.

NOTERAR kommissionens meddelande Sociala investeringar till stöd för tillväxt och sammanhållning – inklusive genomförandet av Europeiska socialfonden 2014–2020 och det medföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om investeringar i hälso- och sjukvård, som antogs den 20 februari 2013, där man betonar de olika sätt på vilka investeringar i hälso- och sjukvård kan bidra till att möta aktuella och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvårdssystemen och på det sociala området i allmänhet (8),

10.

NOTERAR att man i den årliga tillväxtöversikten för 2014 (9) understryker behovet av att stärka effektiviteten och den ekonomiska hållbarheten i hälsovårdssystemen och samtidigt göra dessa system mer ändamålsenliga när det gäller att tillgodose sociala behov och garantera sociala skyddsnät; i översikten betonar man också att det bör utarbetas strategier för aktiv integration, som omfattar bred tillgång till överkomliga och högkvalitativa hälsovårdstjänster,

11.

INSER att hälsa är ett värde i sig och en förutsättning för ekonomisk tillväxt och att investeringar i hälsa bidrar till bättre hälsa, ekonomiskt välstånd och social sammanhållning,

12.

ANSER att hälso- och sjukvårdssystemen är en central del av Europas höga sociala skyddsnivå och att de i hög grad bidrar till social sammanhållning, social rättvisa och ekonomisk tillväxt,

13.

INSER att utmaningarna för hälso- och sjukvårdssystemen, såsom en åldrande befolkning med koppling till en ökning av kroniska sjukdomar och multisjuklighet, snabb teknikspridning, brist på och ojämn fördelning av hälso- och sjukvårdspersonal, ökade förväntningar från medborgarna och ökade hälso- och sjukvårdskostnader i kombination med budgetbegränsningar till följd av framför allt den ekonomiska krisen, kräver en politik och åtgärder som syftar till att öka kostnadseffektiviteten och uppnå en bättre kostnadsbegränsning och samtidigt garanterar hållbara hälso- och sjukvårdssystem, patientsäkerhet och rättvis tillgång till högkvalitativ hälso- och sjukvård,

14.

NOTERAR att en åldrande befolkning, ökat vårdutnyttjande och ökade kostnader i kombination med budgetbegränsningar påverkar tillgången och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal och att en effektiv planering när det gäller hälso- och sjukvårdspersonal därför utgör ett viktigt inslag i ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem,

15.

ÄR MEDVETET OM att allmän tillgång till hälso- och sjukvård är av yttersta vikt i arbetet mot ojämlikhet i hälsa,

16.

ANSER att främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar är avgörande faktorer för bättre hälsa och INSER vikten av att investera i främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar för att förbättra befolkningens hälsa,

17.

INSER att integrerade vårdmodeller mellan primär-, sekundär- och sjukhusvård och inom hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen, jämte IKT-innovationer och e-hälsolösningar, kan förbättra hälso- och sjukvårdssystemens motståndskraft, varvid man också måste ta hänsyn till patientsäkerhet och upprätthålla en hög kvalitet på hälso- och sjukvården,

18.

NOTERAR MED ORO att finanskrisen och budgetbegränsningar inverkar väsentligt på viktiga ekonomiska indikatorer såsom inkomst och arbetslöshet, som är sociala bestämningsfaktorer för hälsa, och att omfattande nedskärningar i hälso- och sjukvården kan påverka tillgången till vård och eventuellt få långsiktiga hälsoeffekter och ekonomiska konsekvenser, särskilt för samhällets mest utsatta grupper,

19.

NOTERAR MED ORO att de sociala utgifterna har minskat i vissa medlemsstater och att antalet människor som riskerar att drabbas av fattigdom och som lever i hushåll utan inkomst eller med låg inkomst har ökat, vilket bidrar till ökningen av ojämlikhet i hälsa och äventyrar den sociala sammanhållningen,

20.

NOTERAR MED ORO att de offentliga hälsoutgifterna sedan 2009 har minskat i många medlemsstater och ERINRAR OM att investeringar i främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar, med särskilt fokus på missgynnade grupper, bör upprätthållas, särskilt i tider av ekonomisk kris, eftersom de på både kort och lång sikt bidrar positivt till att förbättra befolkningens hälsa och minska ojämlikheten i hälsa,

21.

NOTERAR MED ORO att priserna på många nya innovativa läkemedel är mycket höga i förhållande till de flesta medlemsstaternas kapacitet när det gäller offentliga hälsoutgifter och att denna prissättningssituation kan komma att destabilisera hälso- och sjukvårdssystemen i medlemsstater som redan är försvagade av finanskrisen,

22.

NOTERAR MED ORO att många människor, även om flertalet medlemsstater har allmän hälso- och sjukvård, i praktiken har problem med att få tillgång till hälso- och sjukvård när de behöver det (10) och att andelen människor som uppger att deras hälsomässiga behov ej tillgodosetts p.g.a. kostnader, avstånd till hälso- och sjukvård eller väntelistor har ökat i flera medlemsstater under den ekonomiska krisen (11),

23.

KONSTATERAR att ekonomiska kriser påverkar hälsotillståndet hos en befolkning, särskilt det psykiska hälsotillståndet,

24.

KONSTATERAR att de fulla hälsoeffekterna av den ekonomiska krisen och minskningen av de offentliga hälsoutgifterna kan komma att visa sig tydligt först under de kommande åren,

25.

VÄLKOMNAR kommissionens meddelande om effektiva, tillgängliga och motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem som antogs den 4 april 2014 (12),

26.

ERINRAR OM diskussionerna vid det informella mötet mellan hälsoministrarna i Aten den 28–29 april 2014 om den ekonomiska krisen och hälso- och sjukvården, där man betonade vikten av hälsoreformer för att ta sig ur krisen samt av utbyte av bästa praxis och information mellan medlemsstaterna inom områden av gemensamt intresse, bland annat hälso- och sjukvårdskostnader, utbud av hälso- och sjukvårdstjänster, läkemedel, resultatbedömning av hälso- och sjukvårdssystem och investeringar i förebyggande åtgärder för att säkerställa hälso- och sjukvårdssystemens motståndskraft; det rådde bred enighet om att ytterligare förbättra tillgången till hälso- och sjukvård, i synnerhet för de mest utsatta grupperna, och man tog även upp frågan om hälsoministrarnas deltagande i den europeiska planeringsterminen,

27.

fortsätta att ytterligare förbättra tillgången för alla till högkvalitativ hälso- och sjukvård och därvid ägna särskild uppmärksamhet åt de mest utsatta grupperna,

28.

ytterligare stärka politiken och strategierna för främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar för att förbättra människors hälsa och därmed minska behovet av behandling,

29.

överväga innovativa sätt att skapa integrering mellan primärvård och sjukhusvård och mellan hälso- och sjukvård och social omsorg,

30.

främja införande av IKT-innovationer och e-hälsolösningar för att säkerställa kvalitet inom vården och hälsokompetens samt öka effektiviteten och ändamålsenligheten hos hälso- och sjukvårdssystemen och kontrollen av utgifter,

31.

bättre utnyttja resultatbedömningen av hälso- och sjukvårdssystem vid politiskt beslutsfattande och förbättra insynen och ansvarsutkrävandet på nationell nivå,

32.

utöka samarbetet i fråga om utbyte av information om strategier för att effektivt hantera utgifter för läkemedel och medicintekniska produkter och samtidigt säkerställa rättvis tillgång till effektiva läkemedel inom hållbara nationella hälso- och sjukvårdssystem samt fortsätta diskussionerna om frågor som rimlig prissättning, användning av generiska mediciner, särläkemedel, medicintekniska produkter och små marknader, i tillämpliga fall med användning av befintliga grupper,

33.

dra lärdomar av krisen och främja allmän tillgång till högkvalitativ hälso- och sjukvård, med beaktande av dess olika komponenter, så att nödvändiga hälsoreformer kan genomföras utan att hälso- och sjukvårdssystemens roll som en del av det sociala skyddsnätet äventyras,

34.

utbyta information om de hälso- och sjukvårdstjänster som täcks av medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem, bland annat inom ramen för arbetsgruppen för folkhälsa på högre tjänstemannanivå,

35.

verka för ett effektivt uppfyllande av EU:s mål att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå för människor vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsåtgärder,

36.

fortsätta med den dialog som syftar till att effektivisera utnyttjandet av de europeiska struktur- och investeringsfonderna för hälsoinvesteringar i stödberättigade regioner i medlemsstaterna, och vidta ytterligare åtgärder för att främja utnyttjandet av unionens finansieringsinstrument, inklusive de europeiska struktur- och investeringsfonderna, för investeringar i hälsa för att i synnerhet uppnå målen i dessa slutsatser,

37.

utvärdera befintlig information för att bedöma hur hälso- och sjukvårdsförmåner bidrar till att minska ojämlikhet i hälsa och risken för att människor drabbas av fattigdom,

38.

sträva efter att komma fram till gemensamma slutsatser om de effektivaste motståndskraftsfaktorerna, inklusive dem som kommissionen nyligen föreslog i sitt meddelande om effektiva, tillgängliga och motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem, och be arbetsgruppen om folkhälsa på högre tjänstemannanivå att ge förslag på bästa praxis för hur de kan genomföras i olika hälso- och sjukvårdssystem,

39.

stärka samarbetet på följande områden, som man enades om i direktivet om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård: gränsöverskridande samarbete på regional nivå, europeiska referensnätverk, e-hälsa och utvärdering av medicinsk teknik,

40.

utöka samarbetet kring lösningar för att stärka den politik som rör arbetskraften inom hälso- och sjukvården i medlemsstaterna, så att de kan säkerställa tillräcklig tillgång på arbetskraft med erforderlig kompetens inom hälso- och sjukvården för att garantera tillgänglighet, säkerhet och kvalitet i vården, detta genom att bygga vidare på resultatet av handlingsplanen för EU:s arbetskraft inom hälso- och sjukvården och med särskilt beaktande av rekommendationerna från den gemensamma åtgärden för planering och prognoser vad gäller arbetskraften inom hälso- och sjukvården,

41.

fortsätta att stärka effektiviteten inom hälso- och sjukvårdssystemen genom att identifiera verktyg och metoder för resultatbedömning av hälso- och sjukvårdssystem och genom utbyte av bästa praxis och bättre utnyttjande av befintliga uppgifter, exempelvis statistik från Eurostat och OECD,

42.

stärka samarbetet och förbättra samordningen mellan kommittén för socialt skydd och arbetsgruppen för folkhälsa på högre tjänstemannanivå, så att hälsoministerierna aktivt kan bidra inom ramen för den europeiska planeringsterminen,

43.

främja utbyte av information och bästa praxis när det gäller tillgänglighet, med beaktande av dess olika komponenter, och stödja projekt för att främja och utveckla regelbunden insamling av information och ta fram vetenskapliga belägg rörande rättvis tillgång till vård i syfte att söka lösningar på problemen med att uppnå allmän och rättvis tillgång,

44.

på lämpligt sätt stödja utbyte av information mellan medlemsstaterna i fråga om politik som rör läkemedel och medicintekniska produkter, med särskilt fokus på små marknader,

45.

uppmuntra till samarbete för att förbättra komplementariteten när det gäller hälso- och sjukvårdstjänster för dem som bor nära medlemsstaternas gränser och som kan behöva få tillgång till gränsöverskridande hälso- och sjukvård,

46.

lämna information om de hälso- och sjukvårdstjänster som täcks av medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem med utnyttjande av den information som har lämnats av de nationella kontaktpunkter som har upprättats i enlighet med direktivet om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård.