14.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 183/18

1.

den ekonomiska kris som uppkom under det senaste årtiondets andra hälft har skapat en särskilt utsatt situation för dagens ungdomar, med en ungdomsarbetslöshet som fortfarande är historiskt hög – 23,2 % inom EU-28 och 23,8 % i euroområdet (december 2013),

2.

en sådan hög ungdomsarbetslöshet innebär större fattigdom och socialt utanförskap för unga, och fler och fler känner sig tvingade att lämna sina hemländer, och ibland också Europa, för att söka bättre möjligheter; detta leder till att vissa medlemsstater förlorar kompetens, vilket kan bli svårt att reparera,

3.

Europeiska unionen via Europa 2020 och dess flaggskeppsinitiativ ”Ny kompetens och nya arbetstillfällen”, ”En digital agenda för Europa”, ”Innovationsunionen” och ”Unga på väg” främjar entreprenörskap, genom att verka för entreprenörstänkande och kunskaper, färdigheter och kompetens på entreprenörskapsområdet som kan öka konkurrenskraften och en smart och hållbar tillväxt för alla,

4.

entreprenörskap är en viktig drivkraft för ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen – det skapar nya företag och arbeten, öppnar nya marknader, förbättrar produktiviteten och skapar välfärd; entreprenörstänkande förbättrar ungdomars anställbarhet; entreprenörskap, och i synnerhet små och medelstora företag, är ryggraden i EU:s ekonomi och utgör den viktigaste källan till nya jobb (1),

5.

kulturer som värdesätter och belönar entreprenöriellt beteende till, t.ex. att ta kalkylerade risker och tänka självständigt, tenderar att utveckla nya lösningar på de sociala utmaningarna; allmänhetens uppfattning om entreprenörer måste i detta avseende förbättras, entreprenörskapsutbildningar måste arrangeras i större utsträckning och underrepresenterade grupper måste få särskild uppmärksamhet och stöd för att starta, driva eller utveckla en verksamhet eller ett företag,

6.

entreprenörskap inte enbart bygger på vinsttanken; olika aktörer, både i den offentliga och privata sektorn, civilsamhället och organisationer inom den sociala ekonomin (2), som kombinerar de sociala och entreprenöriella aspekterna, möter våra viktigaste samhällsutmaningar; denna tendens kallas ”socialt företagande” och den nya typen av organisationer som har utvecklats ur detta kallas ”sociala företag”,

7.

kultur och kreativitet i de ”förnyade ramarna för europeiskt samarbete på ungdomsområdet” har identifierats som ett handlingsområde inom ungdomspolitiken; den kulturella och den kreativa sektorn (3) kan innebära stora möjligheter att omvandla ungdomars kreativitet och humankapital till smart tillväxt och sysselsättning; i den digitala tidsåldern är deltagande i kultur ett kraftfullt verktyg för att främja den sociala integrationen och samhällsengagemanget, särskilt bland ungdomar,

8.

expertgruppen för främjande av ungdomars kreativa och innovativa kapacitet genom identifiering av den kompetens och de färdigheter som förvärvats genom icke-formellt och informellt lärande i sin slutrapport övervägde hur man kan förbättra ungdomars anställbarhet,

9.

entreprenörskap kan vara en viktig faktor för ungdomars självständighet, personliga utveckling och välbefinnande; entreprenörskap kan ses som en av lösningarna när det gäller att bekämpa ungdomsarbetslösheten,

10.

Europa bör satsa på att undervisa och utbilda i entreprenörskap, att skapa en miljö där entreprenörer kan växa och frodas, inbegripet att nå ut till särskilda grupper, samt på att lyfta fram entreprenörer som förebilder,

11.

modellen ”socialt företagande”, som främst syftar till att bidra till samhällets bästa, kan tilltala särskilt ungdomar och ge dem chansen att på ett innovativt sätt möta de aktuella ekonomiska, sociala och miljörelaterade utmaningarna; ett socialt företagande som finns nära invånarna och i närområdet tryggar den sociala sammanhållningen genom att ungdomar, inbegripet från utsatta grupper, engageras,

12.

sociala företag (4) bidrar till smart tillväxt genom att bemöta nya behov med social innovation; de skapar hållbar tillväxt genom att ta hänsyn till sin miljöpåverkan och genom att ha en långsiktig vision; de är på grund av sitt fokus på människor och social sammanhållning centrala när det gäller tillväxt för alla,

13.

ungdomspolitiken kan spela en roll i ett sådant sektorsövergripande samarbete som kan bidra till att övervinna hindren; entreprenörskapet liksom många andra områden kräver långsiktigt synsätt och stark tilltro till ungdomars kapacitet; för att uppnå detta måste ungdomar uppmuntras och redan från tidig ålder få med sig entreprenörsanda – initiativkraft, självförtroende, kalkylerat risktagande, kreativitet, organisationsförmåga och målmedvetenhet – för att på så sätt uppnå sin fulla potential och på framgångsrikt sätt ta plats på arbetsmarknaden; för att främja ungt företagande, med särskilt fokus på socialt företagande, har det fastställts ett antal prioriteringar, nämligen att

14.

erkänna den viktiga roll som entreprenörskap och företag har när det gäller att bekämpa ungdomsarbetslösheten; utveckla och stärka politiken för att öka ungdomars kunskap om olika aspekter av entreprenörskap,

15.

erkänna vikten av entreprenörskapsutbildning redan från tidig ålder och lyfta fram den roll som icke-formellt och informellt lärande har för att säkerställa ett helhetsgrepp på ungdomars personliga utveckling och underlätta deras integration på arbetsmarknaden,

16.

främja ungdomsarbete och frivilligarbete som nyckelinstrument för att utveckla de övergripande och mjuka färdigheter som krävs för att driva företag och verka som entreprenör; vidareutveckla och betona erkännande och validering av icke-formellt och informellt lärande, också med beaktande av de läranderesultat som är av betydelse för entreprenörskap,

17.

överväga att erkänna ungdomsorganisationer som en av de viktigaste tillhandahållarna av icke-formellt och informellt lärande som leder till ett entreprenörsstänkande och entreprenöriella färdigheter; i detta avseende kan medlemsstaterna överväga att stärka stödet till ungdomsorganisationer när det gäller vägledning, mentorskap och utbildning av hög kvalitet,

18.

gynna och stödja företagsetablering och sociala företag för att övervinna betydande hinder för tillgång till finansiering, stödtjänster och möjligheter till mentorskap (inklusive effektiv användning av de europeiska struktur- och investeringsfonderna, där detta är förenligt med partnerskapsavtalen),

19.

i förekommande fall erbjuda stöd genom att minska eventuella hinder enligt de sociala och miljömässiga effekterna,

20.

öka synligheten för socialt företagande och utveckla verktyg som underlättar förståelsen för denna sektor; i detta avseende, öka kunskapen om och gynna olika former av företag, sociala företag (bland annat kooperativ), kulturella och kreativa företag osv.

21.

underlätta praktik och utbyten, erfarenhetsutbyte och annan utbildningsverksamhet som stärker entreprenörsattityder och entreprenöriella färdigheter (t.ex. genom att få ungdomar att delta i direkt entreprenörsverksamhet, utbildning på arbetsplatsen och nätverk, samt genom att främja specialiserade färdigheter) och stödja insatser vars syfte är att definiera läranderesultatet av sådan verksamhet; gynna utveckling av verktyg som gör att ungdomar kan utvärdera och presentera sina färdigheter och kompetenser på entreprenörskapsområdet,

22.

uppmuntra småföretag och unga entreprenörer att förnya och ta vara på alla möjligheter som EU:s inre marknad har att erbjuda genom att uppmuntra dem att satsa utomlands och delta i gränsöverskridande överföringar av kunskap och samarbete; för att nå dessa mål bör nätverk av unga sociala entreprenörer och potentiella partner främjas,

23.

uppmuntra utbyte av möjligheter samt samarbete mellan unga entreprenörer från olika medlemsstater; öka den ömsesidiga solidariteten mellan generationerna genom utbyte av kunskaper mellan mer erfarna företagare och unga blivande sådana; främja mentorprogram för entreprenörskap på nationell och europeisk nivå,

24.

öka det sektorsövergripande samarbetet och trygga tillgång till information och stödtjänster för att skapa gynnsamma villkor och minska den administrativa bördan för unga entreprenörer,

25.

verka för att europeiska program som Erasmus+, Erasmus för unga företagare inom ramen för programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosmeprogrammet), Europeiska socialfonden och andra finansiella program för sociala företag och mikrokrediter i enlighet med programmet för sysselsättning och social innovation blir tillgängliga för alla relevanta aktörer och uppmuntra dem att använda dessa, för att öka entreprenöriella färdigheter bland ungdomar och att, när så är lämpligt, främja specialiserade stöd till unga entreprenörer och bygga upp kapaciteten hos dem som arbetar med ungdomar för att till fullo utnyttja deras potential,

26.

informera om ungt företagande, inbegripet Europeiska ungdomsportalen, och presentera god praxis för ungt företagande (eventuellt i samband med Europaveckan för små och medelstora företag),

27.

inleda en forskningsinsats eller studie samt öka kunskapen om ungt företagande, med fokus på unga entreprenörer, socialt företagande och gröna jobb samt ungdomsarbetets roll i detta sammanhang,

28.

stärka aktivt samarbete mellan unga entreprenörer och relevanta affärspartner och arbetsmarknadens parter samt andra aktörer, inbegripet programmen Erasmus+ och Erasmus för unga företagare.