31.1.2014

Europeiska unionens officiella tidning

C 28/2

Rådets slutsatser om den europeiska högre utbildningens globala dimension

2014/C 28/03

EUROPEISKA UNIONENS RÅD ANTAR FÖLJANDE SLUTSATSER

MED BEAKTANDE AV FÖLJANDE:

I Bolognaförklaringen, som undertecknades den 19 juni 1999, fastställdes en mellanstatlig process för att inrätta ett europeiskt område för högre utbildning som aktivt stöds av Europeiska unionen. Ministrarna med ansvar för högre utbildning i de deltagande länderna antog vid ett möte i Bukarest i april 2012 en strategi för rörlighet för bättre lärande 2020 för det europeiska området för högre utbildning som en integrerad del av insatserna för att främja internationaliseringen av högre utbildning (1).

I rådets direktiv 2004/114/EG (2) av den 13 december 2004 om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för studier, elevutbyte, oavlönad yrkesutbildning eller volontärarbete erkänns att en av gemenskapens målsättningar på utbildningsområdet är att verka för att Europa som helhet får en ställning som världsledande expertiscentrum för studier och yrkesutbildning.

Rådets direktiv 2005/71/EG (3) av den 12 oktober 2005 om ett särskilt förfarande för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i forskningssyfte har ett liknande syfte, nämligen att ge gemenskapen ökad attraktionskraft bland forskare i hela världen och stärka EU:s ställning som ett internationellt forskningscentrum.

I den internationella strategi som antogs i London i maj 2007 vid ministermötet inom ramen för Bolognaprocessen (4) betonades att det europeiska området för högre utbildning måste vara öppet och attraktivt för andra delar av världen, och att man måste stärka samarbetet inom högre utbildning och den politiska dialogen med länder utanför Europa.

I rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete betonades betydelsen av att stödja medlemsstaternas strävanden att modernisera den högre utbildningen genom nära samverkan med Bolognaprocessen, särskilt när det gäller kvalitetssäkrings-, erkännande-, rörlighets- och öppenhetsinstrument.

6.	I Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla, som antogs i juni 2010 (5), ingår det specifika målet att förbättra utbildningsnivån, särskilt genom att öka andelen unga med avslutad högre utbildning eller motsvarande till minst 40 % senast år 2020.

I rådets slutsatser av den 11 maj 2010 om internationaliseringen av den högre utbildningen (6) betonades att internationella samarbetsprogram och politisk dialog med tredjeländer på området för högre utbildning inte bara möjliggör ett friare kunskapsflöde utan även bidrar till att förbättra den europeiska högre utbildningens kvalitet och internationella status, främja forskning och innovation, gynna rörlighet och interkulturell dialog samt främja internationell utveckling i enlighet med målen för EU:s yttre politik.

I rådets slutsatser av den 28–29 november 2011 om ett riktmärke för rörlighet i utbildningssyfte (7) fastställdes ett riktmärke enligt vilket ett EU-genomsnitt av minst 20 % av utexaminerade från högre utbildning senast 2020 bör ha haft en till högre utbildning knuten studie- eller praktikperiod (inklusive yrkespraktik) utomlands.

I rådets slutsatser av den 28–29 november 2011 om moderniseringen av den högre utbildningen välkomnades kommissionens avsikt att utveckla en internationell strategi för högre utbildning på EU-nivå som syftar till att öka det internationella uppsökande arbetet och synligheten, samt samverka med partner för att stärka förbindelser och främja kapacitetsbyggnad inom sektorn högre utbildning.

MOT BAKGRUND AV:

ordförandeskapets konferens om den europeiska högre utbildningen i världen, som hölls i Vilnius den 5–6 september 2013, där man betonade att medlemsstaterna och högre utbildningsanstalter måste utveckla omfattande internationaliseringsstrategier som

—	höjer den europeiska högre utbildningens kvalitet och ökar dess konkurrenskraft,

—	går utöver frågan om rörlighet och i allt högre grad beaktar den globala dimensionen av utformningen och innehållet i läroplaner och av undervisnings- och inlärningsprocesserna (vilket ofta kallas ”internationalisering på hemmaplan”),

—	riktar sig till en mer varierad grupp med fler studenter genom att kombinera nya digitala resurser med mer traditionella former av undervisning och inlärning, samtidigt som en hög kvalitet säkerställs, och

—	stärker utvecklingssamarbetet genom strategiska partnerskap och kapacitetsuppbyggnad,

NOTERAR RÅDET MED INTRESSE:

—	meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Den europeiska högre utbildningen i världen (8), och

—	meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, En öppen utbildning: Innovativ inlärning och undervisning med ny teknik och öppna utbildningsresurser för alla (9).

KONSTATERAR RÅDET:

att högre utbildning har en central roll att spela när det gäller att fostra engagerade, tillfredsställda och vältaliga medborgare och är en stark drivkraft för smarta, hållbara och inkluderande samhällen, individuellt välstånd och ekonomisk tillväxt, och att internationell rörlighet för personer och införlivande av ett globalt perspektiv i program för högre utbildning ytterligare kan bidra till denna utveckling,

att styrkan i Europas system för högre utbildning ligger i tillhandahållandet av högkvalitativ utbildning och forskning, i dess institutioners mångfald, och i dess stöd till samarbete på områden där detta ger ett mervärde, såsom program för gemensamma och dubbla examina, doktorandutbildningar och doktorandstudier och internationella partnerskap.

att högre utbildning och yrkesutbildning på högskolenivå i det nuvarande ekonomiska klimatet är avgörande för att stärka Europas kapacitet inom forskning och innovation och tillhandahålla de högkvalificerade mänskliga resurser som Europa behöver för att säkra arbetstillfällen, ekonomisk tillväxt och välstånd,

4.	att de utexaminerades kompetens inte alltid motsvarar arbetsmarknadens och samhällets nya behov, och att arbetsgivare inom den offentliga och den privata sektorn vittnar om att de har svårt att hitta lämpliga kandidater för den kunskapsbaserade ekonomins behov,

5.	att EU:s åldrande befolkning sannolikt kommer att få stora effekter under de kommande årtiondena, när de europeiska arbetsgivarnas problem med bristen på kvalificerad arbetskraft riskerar att förvärras på grund av låga födelsetal.

6.	att högre utbildningsanstalter i egenskap av källor till kunskap och innovation även har ett socialt ansvar att både nationellt och i ett bredare internationellt perspektiv bidra till mänsklig utveckling och det allmännas bästa.

ANSER RÅDET:

att ett aktivt engagemang hos internationell personal, internationella forskare och internationella studenter i europeiska anstalter för högre utbildning, ekonomiskt och organisatoriskt stöd till den internationella rörligheten för både studenter och personal, och ökade ansträngningarna för att internationalisera läroplanerna kan hjälpa studenter att förvärva den kompetens som behövs på den globala arbetsmarknaden,

att medlemsstaterna och de europeiska anstalterna för högre utbildning med EU:s stöd har gjort avsevärda framsteg när det gäller att utveckla mekanismer för gränsöverskridande kvalitetssäkring och erkännande av kvalifikationer inom Bolognaprocessen genom nätverk som ENIC-NARIC och genom åtgärder såsom programmen Erasmus Mundus och Tempus,

att den globala ökningen av öppna utbildningsresurser, öppen programvara för utbildning och öppna kurser på internet är en internationell utveckling som kan få viktiga följder för systemen för högre utbildning genom att skapa möjligheter för innovativa former av globalt gränsöverskridande samarbete.

RÅDET UPPMANAR DÄRFÖR MEDLEMSSTATERNA ATT PÅ LÄMPLIGT SÄTT SAMARBETA MED DE HÖGRE UTBILDNINGSANSTALTERNA, MED VEDERBÖRLIG HÄNSYN TILL DERAS AUTONOMI, FÖR ATT:

i samarbete med relevanta aktörer eftersträva övergripande strategiska internationaliseringsmetoder som omfattar de tre huvudområdena

a)	rörlighet för studenter och anställda,

b)	internationalisering av läroplaner och digitalt lärande,

c)	strategiskt samarbete, partnerskap och kapacitetsuppbyggnad,

främja ömsesidig internationell rörlighet när det gäller kurspoäng och examina för studenter samt skapa möjligheter till rörlighet för anställda mellan Europa och tredjeländer, bland annat genom att

i)	se till att internationaliseringsstrategierna innebär en tydlig rörlighet för studenter, forskare och anställda, i kombination med en kvalitativ ram som bland annat kan omfatta väglednings- och rådgivningstjänster,

ii)	inrätta utbytesprogram av ömsesidigt intresse med tredjeländer, med en rimlig balans mellan fysisk och virtuell rörlighet samt mellan inåtriktad och utåtriktad rörlighet, som omfattar ett brett spektrum av olika ämnen och som, i lämpliga fall, inriktas på områden med kompetensbrister,

iii)	stödja erkännandet av kurspoäng, examina, kvalifikationer och kompetens som förvärvats utomlands av internationellt rörliga studenter, forskare och anställda, i enlighet med nationell lagstiftning och praxis,

iv)

i än högre grad fokusera på studieresultat, samt samstämmighet när det gäller de europeiska verktygen för öppenhet som exempelvis det europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter, tillägget till examensbeviset och den europeiska referensramen för kvalifikationer, samt när det gäller kvalitetssäkringsmekanismer, och

v)	påskynda framstegen med den föreslagna omarbetningen av direktiven om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i forsknings- och studiesyfte,

främja internationalisering på hemmaplan samt digitalt lärande för att se till att den stora majoriteten av europeiska studenter som inte deltar i åtgärder för fysisk rörlighet också kan utveckla internationella kunskap bland annat genom att

i)	sörja för högkvalitativa faciliteter och studenttjänster inom högre utbildning som är relevanta för studenternas behov,

ii)	effektivt utnyttja internationell erfarenhet och kompetens hos de anställda vid högre utbildningsanstalter och uppmuntra dessa att bidra till utarbetandet av internationellt inriktade läroplaner av hög kvalitet till fördel för både icke-rörliga och rörliga studenter,

iii)

ge ökade möjligheter för studenter, forskare och anställda att utveckla sin språkliga kompetens, särskilt genom undervisning i värdlandets språk för personer som läser kurser på annat språk än deras modersmål, för att maximera fördelarna med den europeiska språkliga mångfalden och studenters, forskares och anställdas sociala integration i värdlandet,

iv)

erbjuda större möjligheter till internationellt samarbetspräglat lärande på internet och undersöka användningen av informations- och kommunikationsteknik och öppna utbildningsresurser för nya undervisningsmetoder i syfte att öka tillgången, internationalisera läroplanerna och bana väg för nya partnerskapsformer,

främja upprättandet av partnerskap både inom och utanför Europa, i syfte att förstärka den institutionella kapaciteten inom utbildning, forskning och innovation, bland annat, om så är lämpligt, genom att

i)	tillhandahålla läroplaner som stimulerar entreprenörskap och innovation och främja utveckling av överförbara färdigheter och skapa internationella utbildningsmöjligheter genom nära samarbete med arbetsgivare inom och utanför EU,

ii)	främja en inriktning på varje högre utbildningsanstalts särskilda styrkor och prioriteringar som ett medel för att säkerställa att offentliga investeringar används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt,

iii)	ta itu med de kvarstående hindren för utveckling och genomförande av program för gemensamma, dubbla och flera examina och förbättra bestämmelserna för kvalitetssäkring och gränsöverskridande erkännande,

iv)	uppmuntra samstämmighet mellan medlemsstaternas internationaliseringsstrategier och EU:s politik för utvecklingssamarbete genom att beakta principerna om rättvisa och egenansvar för partnerländer samt de högre utbildningsanstalternas behov,

v)	dra nytta av erfarenheterna hos studenter, forskare och anställda från tredjeländer som ambassadörer för samarbete med högre utbildningsanstalter i dessa länder,

vi)

uppmuntra högre utbildningsanstalter att utarbeta egna övergripande internationaliseringsstrategier som tar hänsyn till internationaliseringens övergripande karaktär, som påverkar alla aspekter av universitetslivet, inbegripet forskning, undervisning, förvaltning, administration och tjänster, och stödja dem i deras ansträngningar,

VÄLKOMNAR KOMMISSIONENS AVSIKT ATT:

stödja medlemsstaterna och de högre utbildningsanstalterna i deras insatser i strävan efter övergripande strategiska internationaliseringsmetoder och utnyttja möjligheterna till internationellt samarbete inom högre utbildning inom ramen för programmen Erasmus+ och Horisont 2020, bland annat genom att

i)	ge ökat finansiellt stöd genom Erasmus + för rörlighet för studenter och anställda till och från tredjeländer, och genom Marie Skłodowska-Curie-insatser inom ramen för Horisont 2020 för rörlighet för forskare till och från tredjeländer,

ii)	stödja internationella konsortier med högre utbildningsanstalter i syfte att utveckla gemensamma master- och doktorsexamina genom Erasmus + och Marie Skłodowska-Curie-insatserna, och skapa möjligheter för studenter och doktorander att få stipendier på hög nivå,

iii)	stödja strategiska partnerskap för samarbete och innovation inom högre utbildning, däribland partnerskap för kapacitetsuppbyggnad mellan högre utbildningsanstalter i EU och tredjeländer,

i samarbete med medlemsstaterna göra insatser för att öka attraktionskraften hos och främja mångfalden inom europeisk högre utbildning runtom i världen, bland annat genom att

i)	förbättra kvaliteten och öppenheten samt främja dels gränsöverskridande kvalitetssäkringsmekanismer, dels jämförbarhet i kvalifikationer, kurspoäng och system för erkännande genom internationellt samarbete och dialog,

ii)	öka kvaliteten i den akademiska rörligheten genom en förbättrad Erasmusstadga för högre utbildning bland annat genom riktlinjer för högre utbildningsanstalter avseende självbedömning och övervakning,

iii)	när så är relevant och med respekt för de högre utbildningsanstalternas självbestämmanderätt, främja gemomförandet av det nya flerdimensionella och internationella öppenhetsverktyget U-Multirank, som syftar till att öka jämförbarheten mellan högre utbildningsanstalter,

iv)

stödja samarbetet mellan medlemsstaterna och mellan nationella intressefrämjande organ och alumnsammanslutningar genom utbyte av information, lansering och samordning av gemensamma åtgärder för att marknadsföra Europa som en högkvalitativ studie- och forskningsdestination, exempelvis vid studentmässor och genom utformning av gemensamma instrument för intressefrämjande åtgärder,

främja samarbete inom högre utbildning för innovation och utveckling mellan EU och dess globala partner, bland annat genom att

i)	föra bilaterala och multilaterala politiska dialoger med centrala internationella partner, i enlighet med EU:s yttre politik,

ii)	främja Europeiska institutet för innovation och teknik och dess kunskaps- och innovationsgrupper som inkörsportar till internationellt samarbete inom innovation, forskning och högre utbildning i syfte att hantera samhällsutmaningar,

iii)	stödja och förbättra det evidensbaserade beslutsfattandet inom internationell utbildning, genom forskning, insamling och analys av statistik samt dialog med experter.

(1) Bukarestkommunikén av den 27 april 2012, s. 3.

(2) EUT L 375, 23.12.2004, s. 12.

(3) EUT L 289, 3.11.2005, s. 15.

(4) Det europeiska området för högre utbildning i ett globalt sammanhang.

(5) EUCO 13/10.

(6) EUT C 135, 26.5.2010, s. 12.

(7) EUT C 372, 20.12.2011, s. 31.

(8) 12453/13.

(9) Dok. 14116/13 + ADD 1.