Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i den gemensamma EES-kommittén som inrättades genom avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, vad gäller ersättande av protokoll 4 till det avtalet, om ursprungsregler, genom ett nytt protokoll som är anpassat till den regionala konventionen om Europa-Medelhavstäckande regler om förmånsursprung /* COM/2014/0741 final - 2014/0353 (NLE) */
MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I den regionala konventionen om
Europa–Medelhavstäckande regler om förmånsursprung[1] (nedan kallad konventionen)
fastställs bestämmelser om ursprunget för varor som är föremål för handel inom
ramen för de relevanta avtalen mellan de fördragsslutande parterna i
konventionen. EU undertecknade konventionen den 15 juni 2011
och deponerade sina godtagandeinstrument hos depositarien för konventionen den
26 mars 2012. Till följd av detta trädde konventionen, i enlighet med artikel
10.3 i denna, i kraft för EU den 1 maj 2012. Norge, Island och Liechtenstein,
de andra avtalsslutande parterna i avtalet om Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet[2]
(nedan kallat EES-avtalet), undertecknade konventionen den 15 juni 2011,
den 30 juni 2011 respektive den 15 juni 2011 och deponerade sina
godtagandeinstrument hos depositarien för konventionen den 9 november 2011, den
12 mars 2012 respektive den 28 november 2011. Till följd av detta trädde
konventionen i enlighet med artikel 10.3 i denna i kraft för Norge, Island och
Liechtenstein den 1 januari 2012, den 1 maj 2012 respektive den 1 januari 2012. I artikel 6 i konventionen anges att varje
fördragsslutande part ska vidta lämpliga åtgärder för att se till att
konventionen faktiskt tillämpas. I EES-avtalet bör protokoll 4 om
ursprungsregler ersättas med ett nytt protokoll som, i så stor utsträckning som
möjligt, hänvisar till konventionen. Samtidigt uppdateras texten i protokoll 4 och
anpassas, bland annat, till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Detta förslag ersätter hela protokoll 4 med
ett nytt protokoll för att öka läsbarheten för ekonomiska aktörer och
förvaltningar. Ändringarna i förhållande till det nuvarande protokollet är
följande: 1. Artikel 3 ändras för att
utvidga tillämpningen av diagonal ursprungskumulation till de länder som deltar
i EU:s stabiliserings- och associeringsprocess[3],
vilket är ett av de främsta målen i konventionen. Hänvisningen till de länder
som deltar i EU:s stabiliserings- och associeringsprocess läggs till i
artikel 3.1 för att undvika obligatorisk användning av EUR-MED-certifikat.
Av samma skäl flyttas hänvisningen till Färöarna från artikel 3.2 till
3.1. 2. I hänvisningen till artikel
32 i innehållsförteckningen ersätts ”Ömsesidigt bistånd” med ”Administrativt
samarbete”. 3. Ordet ”gemenskapen” ersätts
med ”Europeiska unionen” i rubriken ”Gemensamma förklaringar” i
innehållsförteckningen, i artiklarna 3.1, 3.5, 4.2 och 31.1, liksom i de
gemensamma förklaringarna. 4. Orden ”Europeiska
gemenskapernas kommission” ersätts med ”Europeiska kommissionen” i artiklarna
3.5, 31.3 och 32.1. 5. I artikel 5.2 ersätts
”inte får användas” med ”inte bör användas”. 6. I artikel 6.1 ska följande
införas efter led m:
”n) Blandning av socker med något material.”.
De nuvarande leden n, o och p betecknas o, p respektive q. 7. I artikel 32 ersätts rubriken
med följande:
”Administrativt samarbete”. Innehållet i bilagorna I till IV b ersätts med
en hänvisning till konventionen. 2. RESULTAT AV SAMRÅD MED
BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR EU-medlemsstaterna konsulterades om utkastet
till rådsbeslut vid mötet den 13 maj 2013 i tullkodexkommitténs sektion för
varors ursprung. De fördragsslutande parterna i konventionen konsulterades vid
mötet den 14–15 maj 2013 i arbetsgruppen för Europa–Medelhavsområdet. Någon extern experthjälp har inte behövts. Det
har inte heller behövts någon konsekvensbedömning, eftersom de föreslagna
ändringarna är av teknisk karaktär och inte berör det väsentliga i det nu
gällande protokollet om ursprungsregler. 3. FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA
ASPEKTER Enligt artikel 1.3 i rådets förordning (EG) nr
2894/94 om formerna för genomförandet av avtalet om Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet ska rådet när det gäller denna typ av beslut fastställa
unionens ståndpunkt på förslag från kommissionen. Den rättsliga grunden för ändringen av denna
bestämmelse är artikel 207 jämförd med artikel 218.9 i fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt. Förslaget avser ett område där unionen är
ensam behörig. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig. Föreslagen regleringsform: rådsbeslut. Detta förslag ersätter COM(201)133 final av
den 22 mars 2012 som härmed återkallas. 2014/0353 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska
unionens vägnar i den gemensamma EES-kommittén som inrättades genom avtalet om
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, vad gäller ersättande av protokoll 4
till det avtalet, om ursprungsregler, genom ett nytt protokoll som är anpassat
till den regionala konventionen om Europa-Medelhavstäckande regler om
förmånsursprung EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT
DETTA BESLUT med beaktande av fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt, särskilt artikel 207 jämförd med artikel 218.9, med beaktande av rådets förordning (EG) nr
2894/94 av den 28 november 1994 om formerna för genomförandet av avtalet om
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet[4],
särskilt artikel 1.3, med beaktande av Europeiska kommissionens
förslag, och av följande skäl: (1) Protokoll 4 till avtalet om
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet[5]
(nedan kallat avtalet), rör ursprungsreglerna. (2) I den regionala konventionen
om Europa–Medelhavstäckande regler om förmånsursprung[6] (nedan kallad konventionen)
fastställs bestämmelser om ursprunget för varor som är föremål för handel inom
ramen för de relevanta avtalen mellan de fördragsslutande parterna i
konventionen. (3) EU, Norge och Liechtenstein
undertecknade konventionen den 15 juni 2011 och Island undertecknade
konventionen den 30 juni 2011. (4) EU, Norge, Island och
Liechtenstein deponerade sina godtagandeinstrument hos depositarien för
konventionen den 26 mars 2012, den 9 november 2011, den 12 mars 2012 respektive
den 28 november 2011. Till följd av detta trädde konventionen, i enlighet med
artikel 10.3 i denna, i kraft för EU och Island den 1 maj 2012, och för Norge
och Liechtenstein den 1 januari 2012. (5) I artikel 6 i konventionen
anges att varje fördragsslutande part ska vidta lämpliga åtgärder för att se
till att konventionen faktiskt tillämpas. Därför bör protokoll 4 om
ursprungsregler i avtalet ersättas med ett nytt protokoll som är anpassat till
konventionen och som hänvisar till den i så stor utsträckning som möjligt. (6) Europeiska unionen bör därför
inta den ståndpunkt som anges i det bifogade utkastet till beslut i gemensamma
EES-kommittén. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Den ståndpunkt som ska intas av Europeiska
unionen i den gemensamma EES-kommittén som inrättades genom avtalet om
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, vad gäller ersättande av protokoll 4
till EES-avtalet, om ursprungsregler, med ett nytt protokoll som är anpassat
till den regionala konventionen om Europa-Medelhavstäckande regler om
förmånsursprung och hänvisar till den i så stor utsträckning som möjligt, anges
i det bifogade utkastet till beslut av gemensamma EES-kommittén. Mindre ändringar av utkastet till beslut av
gemensamma EES-kommittén får godkännas av unionens företrädare i gemensamma
EES-kommitténs beslut utan något nytt beslut av rådet. Artikel 2 Gemensamma EES-kommitténs beslut ska
offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. Artikel 3 Detta beslut träder i kraft samma dag som det
antas. Utfärdat i Bryssel den På
rådets vägnar Ordförande [1] EUT L 54, 26.2.2013, s. 4. [2] EGT L 1, 3.1.1994, s. 3. [3] Albanien, Bosnien och Hercegovina, f.d. jugoslaviska
republiken Makedonien, Montenegro, Serbien och Kosovo enligt definitionen i
FN:s säkerhetsråds resolution 1244/99. [4] EGT L 305, 30.11.1994, s. 6. [5] EGT L 1, 3.1.1994, s. 3. [6] EUT L 54, 26.2.2013, s. 4. BILAGA
GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉNS BESLUT
nr .../2014
om ersättande av protokoll 4, om ursprungsregler, till avtalet om Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet genom ett nytt protokoll som är anpassat till den
regionala konventionen om Europa-Medelhavstäckande regler om förmånsursprung GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉN HAR ANTAGIT
DETTA BESLUT med beaktande av avtalet om Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (nedan kallat EES-avtalet), särskilt artikel
98, och av följande skäl: (1)
I artikel 9 i EES-avtalet hänvisas till protokoll
4, i vilket det fastställs ursprungsregler och föreskrivs ursprungskumulation
mellan Europeiska unionen, Schweiz (inbegripet Liechtenstein), Island, Norge,
Turkiet, Färöarna och deltagarna i Barcelonaprocessen[1]. (2)
I den regionala konventionen om
Europa–Medelhavstäckande regler om förmånsursprung[2] (nedan kallad konventionen)
fastställs bestämmelser om ursprunget för varor som är föremål för handel inom
ramen för de relevanta avtalen mellan de fördragsslutande parterna i
konventionen. (3)
EU, Norge och Liechtenstein undertecknade
konventionen den 15 juni 2011 och Island undertecknade konventionen den 30 juni
2011. (4)
EU, Norge, Island och Liechtenstein deponerade sina
godtagandeinstrument hos depositarien för konventionen den 26 mars 2012, den 9
november 2011, den 12 mars 2012 respektive den 28 november 2011. Till följd av
detta trädde konventionen, i enlighet med artikel 10.3 i denna, i kraft för EU
och Island den 1 maj 2012 och för Norge och Liechtenstein den 1 januari 2012. (5)
Konventionen omfattar deltagarna i stabiliserings-
och associeringsprocessen i det Europa-Medelhavstäckande området för
ursprungskumulation. (6)
I det fall övergången till konventionen inte sker
samtidigt för alla fördragsslutande parter inom det Europa-Medelhavstäckande
kumulationsområdet, bör detta inte leda till en situation som är mindre
förmånlig än vad som skulle ha varit fallet enligt den tidigare versionen av
protokoll 4. (7)
I artikel 6 i konventionen anges att varje
fördragsslutande part ska vidta lämpliga åtgärder för att se till att
konventionen faktiskt tillämpas. Därför bör protokoll 4 om ursprungsregler i
avtalet ersättas med ett nytt protokoll som är anpassat till konventionen. (8)
I gemensamma EES-kommitténs beslut nr XX/XX
föreskrivs övergångsbestämmelser för Kroatien när det gäller tillämpningen av
ursprungsreglerna i protokoll 4. Dessa bestämmelser bör fortsätta att gälla
tills övergångsperioden löper ut. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 1. Protokoll 4 till avtalet
ska ersättas med den text som återges i bilagan till detta beslut. 2. Trots vad som sägs i
punkt 1 i denna artikel, ska artikel 41 i protokoll 4, ändrat genom
gemensamma EES-kommitténs beslut nr XX/XX[3],
fortsätta att gälla till och med den 1 januari 2017. Artikel 2 Detta beslut träder i kraft den […] under förutsättning att alla anmälningar enligt artikel
103.1 i avtalet har gjorts till gemensamma EES-kommittén[4]. Det ska tillämpas från och med den
1 april 2014. Artikel 3 Detta beslut ska offentliggöras i EES-delen av
och EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning. Utfärdat i Bryssel den […]. På
gemensamma EES-kommitténs vägnar Ordförande Sekreterarna för
gemensamma EES-kommittén BILAGA till
gemensamma EES-kommitténs beslut nr […] ”PROTOKOLL 4 OM URSPRUNGSREGLER INNEHÅLLSFÖRTECKNING AVDELNING I ALLMÄNNA
BESTÄMMELSER Artikel 1 Definitioner AVDELNING II DEFINITION
AV BEGREPPET ’URSPRUNGSPRODUKTER’ Artikel 2 Allmänna villkor Artikel 3 Diagonal kumulation av
ursprung Artikel 4 Helt framställda produkter Artikel 5 Tillräckligt bearbetade eller
behandlade produkter Artikel 6 Otillräcklig bearbetning
eller behandling Artikel 7 Bedömningsenhet Artikel 8 Tillbehör, reservdelar och
verktyg Artikel 9 Satser Artikel 10 Neutrala element AVDELNING III TERRITORIELLA
KRAV Artikel 11 Territorialprincip Artikel 12 Direkttransport Artikel 13 Utställningar AVDELNING IV TULLRESTITUTION
ELLER TULLBEFRIELSE Artikel 14 Förbud mot restitution av
eller befrielse från tullar AVDELNING V URSPRUNGSINTYG Artikel 15 Allmänna villkor Artikel 16 Förfarande för utfärdande av
varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED Artikel 17 Varucertifikat EUR.1 eller
EUR–MED som utfärdas i efterhand Artikel 18 Utfärdande av duplikat av
varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED Artikel 19 Utfärdande av varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED på
grundval av ett tidigare utfärdat eller upprättat ursprungsintyg Artikel 20 Bokföringsmässig
uppdelning Artikel 21 Villkor för upprättande av en fakturadeklaration
eller en EUR-MED-fakturadeklaration Artikel 22 Godkänd exportör Artikel 23 Ursprungsintygs giltighet Artikel 24 Uppvisande av ursprungsintyg Artikel 25 Import i delleveranser Artikel 26 Undantag från krav på
ursprungsintyg Artikel 27 Leverantörsdeklaration Artikel 28 Styrkande handlingar Artikel 29 Bevarande av ursprungsintyg, leverantörsdeklarationer
och styrkande handlingar Artikel 30 Avvikelser och formella fel Artikel 31 Belopp i euro AVDELNING VI BESTÄMMELSER
OM ADMINISTRATIVT SAMARBETE Artikel 32 Administrativt samarbete Artikel 33 Kontroll av ursprungsintyg Artikel 34 Kontroll av
leverantörsdeklarationer Artikel 35 Tvistlösning Artikel 36 Sanktioner Artikel 37 Frizoner AVDELNING VII CEUTA
OCH MELILLA Artikel 38 Tillämpning av protokollet Artikel 39 Särskilda villkor AVDELNING VIII SLUTBESTÄMMELSER Artikel 40 Övergångsbestämmelser för
varor under transitering eller i lager FÖRTECKNING
ÖVER BILAGOR Bilaga I: Inledande anmärkningar
till förteckningen i bilaga II Bilaga II: Förteckning över bearbetning eller behandling
som ska utföras på icke-ursprungsmaterial för att den tillverkade produkten ska
få ursprungsstatus Bilaga IIIa: Förlaga till varucertifikat EUR.1 och till
ansökan om varucertifikat EUR.1 Bilaga IIIb: Förlaga till varucertifikat EUR–MED och ansökan
om varucertifikat EUR–MED Bilaga IVa: Fakturadeklaration Bilaga IVb: Fakturadeklaration
EUR-MED Bilaga V: Leverantörsdeklaration Bilaga VI: Leverantörsdeklaration
för längre tid GEMENSAMMA
FÖRKLARINGAR Gemensam förklaring avseende godkännande av de
ursprungsintyg som utfärdats enligt de avtal som avses i artikel 3 i protokoll
4 för produkter med ursprung i Europeiska unionen, Island eller Norge Gemensam förklaring om Furstendömet Andorra Gemensam förklaring om Republiken San Marino Gemensam förklaring om en fördragssslutande
parts utträde ur den regionala konventionen om Europa-Medelhavstäckande regler
om förmånsursprung AVDELNING I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Artikel 1 Definitioner I detta protokoll avses med a) tillverkning:
alla slag av bearbetning eller behandling, inbegripet sammansättning eller
särskilda åtgärder. b) material:
alla ingredienser, råmaterial, beståndsdelar eller delar etc. som används vid
tillverkningen av en produkt. c) produkt:
den produkt som tillverkas, även om den är avsedd för senare användning i en
annan tillverkningsprocess. d) varor: både material
och produkter. e) tullvärde:
det värde som fastställs i enlighet med 1994 års avtal om tillämpning av
artikel VII i Allmänna tull- och handelsavtalet (WTO-avtalet om
tullvärdeberäkning). f) pris
fritt fabrik: det pris som betalas för produkten fritt fabrik till den
tillverkare i EES i vars företag den sista bearbetningen eller behandlingen
äger rum, förutsatt att värdet av allt använt material är inkluderat i priset
och att avdrag gjorts för alla inhemska skatter som kommer att eller kan komma
att återbetalas när den framställda produkten exporteras. g) värdet
av material: tullvärdet vid importtillfället för det icke-ursprungsmaterial
som använts eller, om värdet inte är känt och inte kan fastställas, det första
fastställbara pris som betalats för materialet i EES. h) värdet
av ursprungsmaterial: värdet av ursprungsmaterial enligt tillämpliga delar
av definitionen i g. i) mervärde:
priset fritt fabrik med avdrag för tullvärdet av allt material som ingår och
som har ursprung i de andra länder som avses i artikel 3 och med vilka
kumulation tillämpas eller, om tullvärdet inte är känt och inte kan
fastställas, det första fastställbara pris som betalats för materialet i EES. j) kapitel
och HS-nummer eller nummer: de kapitel respektive nummer (med
fyrställig sifferkod) som används i Systemet för harmoniserad varubeskrivning
och kodifiering, i detta protokoll kallat ’Harmoniserade systemet’ eller ’HS’. k) klassificering:
klassificeringen av en produkt eller ett material enligt ett visst nummer. l) sändning:
produkter som antingen sänds samtidigt från en exportör till en mottagare eller
omfattas av ett enda transportdokument för hela transporten från exportören
till mottagaren eller, i avsaknad av ett sådant dokument, av en enda faktura. m) territorier:
territorier, inbegripet territorialvatten. AVDELNING II DEFINITION AV BEGREPPET
’URSPRUNGSPRODUKTER’ Artikel 2 Allmänna villkor 1. Vid tillämpningen av avtalet ska följande produkter anses ha
ursprung i EES: a) Produkter som helt
framställts i EES i den mening som avses i artikel 4. b) Produkter
som framställts i EES och som innehåller material som inte helt framställts
där, om detta material har genomgått tillräcklig bearbetning eller behandling i
EES i den mening som avses i artikel 5. För detta ändamål
ska de av de avtalsslutande parternas territorier på vilka detta avtal är
tillämpligt anses som ett enda territorium. 2. Trots vad som sägs i punkt 1 ska Liechtensteins territorium
inte anses ingå i EES territorium vid bestämningen av ursprung för de produkter
som avses i tabellerna I och II i protokoll 3, och sådana produkter ska anses
ha ursprung i EES endast om de antingen helt har framställts eller har
genomgått tillräcklig bearbetning eller behandling inom de andra avtalsslutande
parternas territorier. Artikel 3 Diagonal kumulation av ursprung 1. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i
artikel 2 ska produkter anses ha ursprung i EES om de framställts där och
det därvid lagts till material med ursprung i Schweiz (inklusive Liechtenstein)[5], Island, Norge,
Färöarna, Turkiet, Europeiska unionen eller i något annat land som deltar i
Europeiska unionens stabilitets- och associeringsprocess[6], förutsatt att
bearbetningen eller behandlingen i EES är mer omfattande än de åtgärder som
avses i artikel 6. Sådant material behöver inte ha genomgått
tillräcklig bearbetning eller behandling. 2. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i
artikel 2 ska produkter anses ha ursprung i EES om de framställts där och det
därvid lagts till material med ursprung i något land som deltar i Europa–Medelhavspartnerskapet,
på grundval av den Barcelonaförklaring som antogs på
Europa–Medelhavskonferensen den 27 och 28 november 1995, dock ej Turkiet[7], förutsatt att
bearbetningen eller behandlingen i EES är mer omfattande än de åtgärder som
avses i artikel 6. Sådant material behöver inte ha genomgått tillräcklig
bearbetning eller behandling. 3. Om bearbetningen eller behandlingen i EES inte är mer
omfattande än de åtgärder som anges i artikel 6 ska den framställda produkten
anses ha ursprung i EES endast om det mervärde den tillförts där överstiger
värdet av använt material med ursprung i något av de länder som avses i
punkterna 1 och 2. Om så inte är fallet ska den framställda produkten
anses ha ursprung i det land som står för den största delen av värdet av det
ursprungsmaterial som använts vid tillverkningen i EES. 4. Produkter som har ursprung i något av de länder som avses i
punkterna 1 och 2 och som inte genomgår någon bearbetning eller behandling i
EES ska behålla sitt ursprung när de exporteras till något av dessa länder. 5. Kumulation enligt denna artikel får
tillämpas endast om a) ett
avtal om förmånshandel i enlighet med artikel XXIV i Allmänna tull- och
handelsavtalet (Gatt) är tillämpligt mellan de länder som är inblandade när det
gäller erhållande av ursprungsstatus och bestämmelselandet, b) material
och produkter har erhållit ursprungsstatus genom tillämpning av ursprungsregler
som är identiska med reglerna i detta protokoll, och c) tillkännagivanden
om uppfyllande av de nödvändiga villkoren för tillämpning av kumulation har
offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (C-serien) och
i de andra avtalsslutande parterna enligt deras egna förfaranden. Kumulation enligt
denna artikel ska tillämpas från och med den dag som anges i tillkännagivandet
i Europeiska unionens officiella tidning (C-serien). Europeiska unionen
ska genom Europeiska kommissionen ge de andra avtalsslutande parterna närmare
upplysningar om de avtal som Europeiska unionen tillämpar, inbegripet uppgift
om dag för ikraftträdande, avseende de andra länder som nämns i punkterna 1 och
2 och om de ursprungsregler som ingår i dessa avtal. Artikel 4 Helt framställda produkter 1. Följande produkter ska anses som helt
framställda i EES: a) Mineraliska
produkter som har utvunnits ur deras jord eller havsbotten. b) Vegetabiliska
produkter som har skördats där. c) Levande
djur som har fötts och uppfötts där. d) Produkter
som har erhållits från levande djur som har uppfötts där. e) Produkter
från jakt eller fiske som har bedrivits där. f) Produkter
från havsfiske och andra produkter som har hämtats ur havet utanför de
avtalsslutande parternas territorialvatten av deras fartyg. g) Produkter
som framställts ombord på deras fabriksfartyg uteslutande av produkter som
avses i f. h) Begagnade
varor som har insamlats där och som endast kan användas för återvinning av
råmaterial, inbegripet begagnade däck som endast kan användas för regummering
eller som avfall. i) Avfall
och skrot från tillverkningsprocesser som har ägt rum där. j) Produkter
som har utvunnits ur havsbottnen eller dess underliggande lager utanför deras
territorialvatten, förutsatt att de har ensamrätt att exploatera denna
havsbotten eller dess underliggande lager. k) Varor som
har tillverkats där uteslutande av sådana produkter som avses i a–j. 2. Med ’deras fartyg’ och ’deras fabriksfartyg’ i punkt 1 f och
g avses endast fartyg och fabriksfartyg a) som
är registrerade eller anmälda för registrering i någon av Europeiska unionens
medlemsstater eller i en Eftastat, b) som
för en medlemsstats eller en Eftastats flagg, c) som
till minst 50 % ägs av medborgare i någon av Europeiska unionens
medlemsstater eller i en Eftastat, eller av ett företag med huvudkontor i någon
av dessa stater, i vilket direktören eller direktörerna, ordföranden i
styrelsen eller i tillsynsorganet samt majoriteten av ledamöterna i styrelsen
eller tillsynsorganet är medborgare i någon av Europeiska unionens
medlemsstater eller i en Eftastat och i vilket dessutom, i fråga om
handelsbolag eller aktiebolag, minst hälften av kapitalet tillhör dessa stater
eller offentliga organ eller medborgare i dessa stater, d) vars
befälhavare och övriga befäl är medborgare i någon av Europeiska unionens
medlemsstater eller i en Eftastat, och e) vars
besättning till minst 75 % består av medborgare i någon av Europeiska
unionens medlemsstater eller i en Eftastat. Artikel 5 Tillräckligt bearbetade eller
behandlade produkter (1)
Vid tillämpningen av artikel 2 ska produkter som
inte är helt framställda anses vara tillräckligt bearbetade eller behandlade om
villkoren i förteckningen i bilaga II är uppfyllda. I dessa villkor
anges för alla produkter som omfattas av detta avtal vilken bearbetning eller
behandling icke-ursprungsmaterial som används vid tillverkningen ska genomgå,
och villkoren gäller endast sådant material. Om en produkt, som genom att
uppfylla villkoren i förteckningen har fått ursprungsstatus, används vid
tillverkningen av en annan produkt, är alltså de villkor som gäller för den
produkt i vilken den ingår inte tillämpliga på den, och ingen hänsyn ska
tas till det icke-ursprungsmaterial som kan ha använts vid dess tillverkning. 2. Trots vad som sägs i punkt 1 får icke-ursprungsmaterial som enligt
villkoren i förteckningen i bilaga II inte bör användas vid tillverkningen av
en produkt ändå användas, om a) dess totala
värde inte överstiger 10 % av produktens pris fritt fabrik, b) inget
av de procenttal för icke-ursprungsmaterials högsta värde som anges i
förteckningen överskrids genom tillämpning av denna punkt. Denna punkt ska
inte tillämpas på de produkter som omfattas av kapitlen 50–63 i Harmoniserade
systemet. 3. Punkterna 1
och 2 ska tillämpas om inte annat sägs i artikel 6. Artikel 6 Otillräcklig bearbetning eller
behandling 1. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 ska följande
åtgärder anses utgöra otillräcklig bearbetning eller behandling för att ge en
produkt ursprungsstatus, oavsett om villkoren i artikel 5 är uppfyllda: a) Åtgärder
för att bevara produkten i gott skick under transport och lagring. b) Uppdelning
eller sammanföring av kollin. c) Tvättning
och rengöring samt avlägsnande av damm, oxid, olja, färg eller andra
beläggningar. d) Strykning
eller pressning av textilier. e) Enklare
målning eller polering. f) Skalning,
partiell eller fullständig blekning, polering eller glasering av spannmål eller
ris. g) Tillsats
av färgämnen till socker eller formning av sockerbitar. h) Skalning
eller urkärning av frukter, nötter eller grönsaker. i) Vässning,
enklare slipning eller enklare tillskärning. j) Siktning,
sållning, sortering, klassificering, indelning i kategorier och hoppassning
(inbegripet sammanföring av artiklar i satser). k) Enklare
förpackning i flaskor, burkar, säckar, fodral eller askar, uppsättning på
kartor eller skivor samt alla övriga enklare förpackningsåtgärder. l) Anbringande
eller tryckande av varumärken, etiketter, logotyper eller annan liknande
särskiljande märkning på produkter eller på deras förpackningar. m) Enklare
blandning av produkter, även av olika slag. n) Blandning
av socker med något material. o) Enklare
sammansättning av delar av artiklar i avsikt att framställa en komplett
artikel eller isärtagning av produkter i delar. p) En
kombination av två eller flera av de åtgärder som avses i a–o. q) Slakt av
djur. 2. Alla åtgärder som vidtagits i EES i fråga om en viss produkt ska
beaktas tillsammans när det fastställs om den bearbetning eller behandling som
produkten genomgått ska anses vara otillräcklig i den mening som avses i punkt
1. Artikel 7 Bedömningsenhet (1)
Bedömningsenheten för tillämpningen av
bestämmelserna i detta protokoll ska vara den särskilda produkt som anses som
grundenhet vid klassificeringen enligt Harmoniserade systemets nomenklatur. Av detta följer att a) när
en produkt som består av en grupp eller en sammansättning av artiklar klassificeras
enligt ett enda nummer i Harmoniserade systemet, ska helheten utgöra
bedömningsenheten, b) när
en sändning består av flera identiska produkter som klassificeras enligt samma
nummer i Harmoniserade systemet, ska varje produkt beaktas för sig vid
tillämpning av bestämmelserna i detta protokoll. 2. Om förpackningen, enligt den allmänna tolkningsbestämmelsen 5 i
Harmoniserade systemet, klassificeras tillsammans med den produkt som den
innehåller, ska den vid ursprungsbestämningen anses utgöra en helhet
tillsammans med produkten. Artikel 8 Tillbehör, reservdelar och verktyg Tillbehör,
reservdelar och verktyg som levereras tillsammans med en utrustning, en maskin,
en apparat eller ett fordon ska tillsammans med dessa anses som en enhet när de
utgör standardutrustning och ingår i priset för utrustningen, maskinen,
apparaten eller fordonet eller inte faktureras separat. Artikel 9 Satser Satser enligt den
allmänna tolkningsbestämmelsen 3 i Harmoniserade systemet ska anses som
ursprungsprodukter när alla produkter som ingår i satsen är
ursprungsprodukter. När en sats består av både ursprungsprodukter och
icke-ursprungsprodukter ska dock hela satsen anses ha ursprungsstatus, om
värdet av icke-ursprungsprodukterna inte överstiger 15 % av satsens pris
fritt fabrik. Artikel 10 Neutrala element För att avgöra om
en produkt är en ursprungsprodukt behöver ursprunget inte fastställas för
följande element som kan ingå i tillverkningsprocessen: a) Energi och
bränsle. b) Anläggningar
och utrustning. c) Maskiner och
verktyg. d) Varor som inte
ingår och som inte är avsedda att ingå i den slutliga sammansättningen av
produkten. AVDELNING III TERRITORIELLA KRAV Artikel 11 Territorialprincip 1. Villkoren i avdelning II för erhållande av ursprungsstatus ska
vara uppfyllda i EES utan avbrott, om inte annat följer av artikel 3 och av
punkt 3 i den här artikeln. 2. Om ursprungsvaror som exporterats från EES till ett annat land
återinförs ska de, om inte annat följer av artikel 3, inte anses ha
ursprungsstatus, såvida det inte på ett sätt som tillfredsställer
tullmyndigheterna kan visas a) att de
återinförda varorna är samma varor som de som exporterades, och b) att
varorna inte har blivit föremål för någon åtgärd som är mer omfattande än vad
som krävs för att bevara dem i gott skick under tiden i det landet eller under
exporten. 3. Erhållandet av ursprungsstatus enligt villkoren i avdelning II ska
inte påverkas av om material som exporterats från EES och sedan återinförts dit
bearbetats eller behandlats utanför EES, om följande villkor är uppfyllda: a) Materialet
ska vara helt framställt i den exporterande fördragsslutande parten eller före
export ha bearbetats eller behandlats utöver de åtgärder som avses i artikel 6. XXX TA BORT b) Det ska på
ett sätt som tillfredsställer tullmyndigheterna kunna visas att i) de
återinförda varorna har framställts genom bearbetning eller behandling av det
exporterade materialet, och ii) det sammanlagda mervärde som tillförts utanför EES genom
tillämpning av denna artikel inte överstiger 10 % av priset fritt fabrik
på den slutprodukt för vilken ursprungsstatus begärs. 4. Vid tillämpning av punkt 3 ska de villkor för erhållande av
ursprungsstatus som anges i avdelning II inte gälla bearbetning eller
behandling utanför EES. I de fall då enligt förteckningen i bilaga II ett
högsta sammanlagt värde av alla ingående icke-ursprungsmaterial ska tillämpas
för att avgöra slutproduktens ursprungsstatus, får det sammanlagda värdet av
det icke-ursprungsmaterial som lagts till produkten inom den berörda partens territorium
plus det sammanlagda mervärde som genom tillämpning av denna artikel erhållits
utanför EES emellertid inte överstiga den angivna procentsatsen. 5. Vid tillämpning av punkterna 3 och 4 avses med ’sammanlagda
mervärde’ samtliga kostnader som uppstår utanför EES, inbegripet värdet av
material som lagts till där. 6. Bestämmelserna i punkterna 3 och 4 ska inte tillämpas på produkter
som inte uppfyller de villkor som anges i förteckningen i bilaga II eller som
kan anses tillräckligt bearbetade eller behandlade endast om den allmänna
toleransregeln i artikel 5.2 tillämpas. 7. Bestämmelserna i punkterna 3 och 4 ska inte tillämpas på produkter
som omfattas av kapitlen 50–63 i Harmoniserade systemet. 8. Bearbetning eller behandling av det slag som avses i denna artikel
och som utförs utanför EES ska ske enligt förfarandet för passiv förädling
eller liknande förfaranden. Artikel 12 Direkttransport (1)
Den förmånsbehandling som avses i avtalet ska
endast tillämpas på produkter som uppfyller villkoren i detta protokoll och som
transporteras direkt inom EES eller genom territorier som tillhör de länder
enligt artikel 3 med vilka kumulation tillämpas. Produkter som utgör en enda
sändning får emellertid transporteras genom andra territorier, i förekommande
fall med omlastning eller tillfällig lagring inom dessa territorier, förutsatt
att produkterna hela tiden övervakas av tullmyndigheterna i transit- eller
lagringslandet och inte blir föremål för andra åtgärder än lossning, omlastning
eller åtgärder för att bevara dem i gott skick. Ursprungsprodukter
får transporteras i rörledning genom andra territorier än EES. 2. För att styrka att villkoren i punkt 1 har uppfyllts ska
för tullmyndigheterna i importlandet uppvisas a) ett
enda transportdokument som gäller transporten från exportlandet genom
transitlandet, eller b) ett intyg
som utfärdats av transitlandets tullmyndigheter och som innehåller i) en exakt
beskrivning av produkterna, ii) datum
för produkternas lossning och omlastning samt, i förekommande fall, namnen på
de fartyg eller uppgift om de andra transportmedel som använts, och iii) uppgifter
om under vilka förhållanden produkterna befunnit sig i transitlandet, eller c) om
dokumentet eller intyget saknas, andra styrkande handlingar. Artikel 13 Utställningar 1. Ursprungsprodukter som har sänts till en utställning i ett annat
land än de som avses i artikel 3 och med vilka kumulation tillämpas och som
efter utställningen sålts för att importeras till EES ska vid importen omfattas
av bestämmelserna i avtalet, om det på ett sätt som tillfredsställer
tullmyndigheterna kan visas att a) en
exportör har sänt produkterna från någon av de avtalsslutande parterna till
utställningslandet och ställt ut produkterna där, b) exportören
har sålt eller på annat sätt överlåtit produkterna till en person i en annan
avtalsslutande part, c) produkterna
under utställningen eller omedelbart därefter har sänts i samma skick som de
hade sänts till utställningen i, och d) produkterna,
sedan de sändes till utställningen, inte har använts för något annat ändamål än
visning på utställningen. 2. Ett ursprungsintyg ska utfärdas eller upprättas i enlighet
med bestämmelserna i avdelning V och på vanligt sätt uppvisas
för tullmyndigheterna i importlandet. Utställningens namn och adress ska
anges på intyget. Vid behov kan ytterligare styrkande handlingar krävas som
visar under vilka förhållanden produkterna har ställts ut. 3. Bestämmelserna i punkt 1 ska tillämpas på alla handels-,
industri-, jordbruks- och hantverksutställningar samt på mässor eller offentliga
visningar av liknande karaktär under vilka produkterna kvarstår under
tullkontroll, dock med undantag för sådana som i butiker eller
affärslokaler i privat syfte anordnas för försäljning av utländska
produkter. AVDELNING IV TULLRESTITUTION ELLER TULLBEFRIELSE Artikel 14 Förbud mot restitution av eller
befrielse från tullar 1. Icke-ursprungsmaterial som används vid tillverkning av produkter
med ursprung i EES eller i något av de länder som avses i artikel 3 och för
vilket ursprungsintyg utfärdas eller upprättas enligt bestämmelserna i
avdelning V får inte bli föremål för restitution av eller befrielse från tullar
av något slag i någon av de avtalsslutande parterna. 2. Förbudet i punkt 1 ska gälla varje åtgärd för återbetalning eller
eftergift, helt eller delvis, av tullar eller avgifter med motsvarande verkan
som tillämpas i någon av de avtalsslutande parterna på material som används vid
tillverkningen, om en sådan återbetalning eller eftergift uttryckligen eller
faktiskt tillämpas när de produkter som framställs av detta material
exporteras, men inte när de behålls för inhemsk förbrukning. 3. Exportören av produkter som omfattas av ursprungsintyg ska vara
beredd att när som helst på begäran av tullmyndigheterna uppvisa alla relevanta
handlingar som visar att ingen tullrestitution har erhållits för de
icke-ursprungsmaterial som använts vid tillverkningen av produkterna
i fråga, och att alla tullar och avgifter med motsvarande verkan som är
tillämpliga på sådant material faktiskt har betalats. 4. Bestämmelserna i punkterna 1–3 ska också tillämpas på
förpackningar enligt artikel 7.2, på tillbehör, reservdelar och verktyg enligt
artikel 8 samt på produkter i satser enligt artikel 9, när sådana artiklar är
icke-ursprungsprodukter. 5. Bestämmelserna i punkterna 1–4 ska endast tillämpas på
material av sådant slag som omfattas av avtalet. Vidare får de inte hindra
tillämpningen av ett exportbidragssystem för jordbruksprodukter som är
tillämpligt vid export i enlighet med bestämmelserna i detta avtal. AVDELNING V URSPRUNGSINTYG Artikel 15 Allmänna villkor 1. Ursprungsprodukter som importeras till någon av de avtalsslutande
parterna ska omfattas av avtalet, förutsatt att ett av följande ursprungsintyg
uppvisas: a) Ett
varucertifikat EUR.1 enligt förlagan i bilaga IIIa. b) Ett
varucertifikat EUR–MED enligt förlagan i bilaga IIIb. c) I
de fall som avses i artikel 21.1, en deklaration (nedan kallad
fakturadeklaration eller EUR-MED-fakturadeklaration) som exportören lämnar på
en faktura, en följesedel eller någon annan kommersiell handling där de berörda
produkterna beskrivs tillräckligt noggrant för att kunna identifieras.
Fakturadeklarationernas lydelser återges i bilagorna IVa och IVb. 2. Trots vad som sägs i punkt 1 ska ursprungsprodukter enligt detta
protokoll i de fall som anges i artikel 26 omfattas av avtalet utan att någon
av de ursprungsintyg som anges i punkt 1 behöver uppvisas. Artikel 16 Förfarande för utfärdande av
varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED 1. Varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED ska utfärdas av tullmyndigheterna
i exportlandet på skriftlig ansökan av exportören eller, på exportörens ansvar,
av dennes befullmäktigade ombud. 2. För detta ändamål ska exportören eller dennes befullmäktigade
ombud fylla i både varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED och en ansökningsblankett
enligt förlagorna i bilagorna IIIa och IIIb. Dessa blanketter ska fyllas i på
något av de språk som avtalet har upprättats på och i enlighet med
bestämmelserna i exportlandets nationella lagstiftning. Om blanketterna fylls i
för hand ska detta göras med bläck och tryckbokstäver. Produktbeskrivningen ska
anges i det avsedda fältet utan att någon rad lämnas tom. Om hela fältet inte
fylls ska en vågrät linje dras under sista textraden och det tomma utrymmet
korsas över. 3. En exportör som ansöker om ett varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED
ska vara beredd att när som helst på begäran av tullmyndigheterna i det
exportland där varucertifikatet EUR.1 eller EUR–MED utfärdas, uppvisa alla
relevanta handlingar som styrker att de berörda produkterna har ursprungsstatus
samt att övriga villkor i detta protokoll är uppfyllda. 4. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 5 ska i följande fall
ett varucertifikat EUR.1 utfärdas av tullmyndigheterna i en avtalsslutande
part: –
Om de berörda produkterna kan anses vara produkter
med ursprung i EES eller i något av de länder som avses i artikel 3.1 och med
vilka kumulation tillämpas, utan tillämpning av kumulation med material med
ursprung i något av de länder som avses i artikel 3.2, och om de uppfyller
övriga villkor i detta protokoll. –
Om de berörda produkterna kan anses vara produkter
med ursprung i något av de länder som avses i artikel 3.2 och med vilka
kumulation tillämpas, utan tillämpning av kumulation med material med ursprung
i något av de länder som avses i artikel 3, och om de uppfyller övriga villkor
i detta protokoll, förutsatt att ett varucertifikat EUR–MED eller en
EUR–MED-fakturadeklaration har utfärdats i ursprungslandet. 5. Varucertifikat EUR–MED ska utfärdas av tullmyndigheterna i en
avtalsslutande part om de berörda produkterna kan anses vara produkter med
ursprung i EES eller i något av de länder som avses i artikel 3 och med vilka
kumulation tillämpas, om de uppfyller övriga villkor i detta protokoll och –
kumulation tillämpats med material med ursprung i
något av de länder som avses i artikel 3.2, eller –
produkterna får användas som material i samband med
kumulation vid tillverkning av produkter för export till något av de länder som
avses i artikel 3.2, eller –
produkterna får återexporteras från bestämmelselandet
till något av de länder som avses i artikel 3.2. 6. Ett varucertifikat EUR–MED ska innehålla en av följande fraser på
engelska i fält 7: –
Om ursprunget har erhållits genom tillämpning av
kumulation med material med ursprung i ett eller flera av de länder som avses i
artikel 3: ”CUMULATION APPLIED
WITH …” (landets/ländernas namn) –
Om ursprunget har erhållits utan tillämpning av
kumulation med material med ursprung i ett eller flera av de länder som avses i
artikel 3: ’NO CUMULATION
APPLIED’ 7. De tullmyndigheter som utfärdar varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED
ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att kontrollera att produkterna har
ursprungsstatus och att övriga villkor i detta protokoll är uppfyllda. För
kontrollen ska de ha rätt att begära alla slags underlag och att göra alla
slags kontroller av exportörens räkenskaper eller varje annan kontroll som de
anser lämplig. De ska också kontrollera att de blanketter som avses
i punkt 2 är korrekt ifyllda. De ska särskilt kontrollera att
fältet för varubeskrivningen har fyllts i på ett sådant sätt att det
utesluter varje möjlighet till bedrägliga tillägg. 8. Datum för utfärdandet av varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED ska
anges i fält 11 på certifikatet. 9. Varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED ska utfärdas av
tullmyndigheterna och ställas till exportörens förfogande så snart exporten
faktiskt ägt rum eller säkerställts. Artikel 17 Varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED som
utfärdas i efterhand 1. Trots vad som sägs i artikel 16.9 får ett varucertifikat
EUR.1 eller EUR–MED undantagsvis utfärdas efter export av de produkter det
avser, om a) det
inte utfärdades vid tidpunkten för exporten på grund av fel, förbiseende eller
särskilda omständigheter, eller b) det
på ett sätt som tillfredsställer tullmyndigheterna visas att ett varucertifikat
EUR.1 eller EUR–MED utfärdades men av tekniska skäl inte godtogs vid importen. 2. Trots vad som sägs i artikel 16.9 får ett varucertifikat EUR–MED
utfärdas efter export av de produkter det avser och för vilka ett
varucertifikat EUR.1 utfärdades vid tidpunkten för exporten, om det på ett sätt
som tillfredsställer tullmyndigheterna visas att villkoren i artikel 16.5 är
uppfyllda. 3. Vid tillämpning av punkterna 1 och 2 ska exportören i sin ansökan
ange plats och datum för exporten av de produkter som varucertifikatet EUR.1
eller EUR–MED avser samt ange skälen för ansökan. 4. Tullmyndigheterna får utfärda varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED
i efterhand först efter att ha kontrollerat att uppgifterna
i exportörens ansökan stämmer överens med uppgifterna i motsvarande
handlingar. 5. Varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED som utfärdas i efterhand ska
förses med följande påskrift på engelska: ’ISSUED
RETROSPECTIVELY’ Varucertifikat
EUR–MED som utfärdas i efterhand genom tillämpning av punkt 2 ska förses med
följande påskrift på engelska: ’ISSUED
RETROSPECTIVELY (Original EUR.1 No ….[datum och ort för utfärdandet]’ 6. Den påskrift som avses i punkt 5 ska göras i fält 7 på
varucertifikatet EUR.1 eller EUR–MED. Artikel 18 Utfärdande av duplikat av varucertifikat
EUR.1 eller EUR–MED 1. Om ett varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED stulits, förlorats eller
förstörts får exportören hos den tullmyndighet som utfärdade certifikatet
ansöka om ett duplikat, som tullmyndigheten ska utfärda på grundval av de
exporthandlingar som den har tillgång till. 2. Ett duplikat
som utfärdas på detta sätt ska förses med följande påskrift på engelska: ’DUPLICATE’ 3. Den påskrift som avses i punkt 2 ska göras i fält 7 på duplikatet
av varucertifikatet EUR.1 eller EUR–MED. 4. Duplikatet ska ha samma utfärdandedatum som det ursprungliga
varucertifikatet EUR.1 eller EUR–MED och gälla från och med samma dag. Artikel 19 Utfärdande av varucertifikat EUR.1
eller EUR–MED på grundval av ett tidigare utfärdat eller upprättat
ursprungsintyg Om
ursprungsprodukter står under kontroll av ett tullkontor i en avtalsslutande
part ska det vara möjligt att ersätta det ursprungliga ursprungsintyget med ett
eller flera varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED, så att alla eller vissa av
dessa produkter kan sändas någon annanstans i EES. Ersättningsvarucertifikat
EUR.1 eller EUR–MED ska utfärdas av det tullkontor under vars kontroll
produkterna står. Artikel 20 Bokföringsmässig uppdelning 1. Om det är förenat med avsevärda kostnader eller väsentliga
svårigheter att hålla separata lager av ursprungsmaterial respektive
icke-ursprungsmaterial och dessa material är identiska och sinsemellan
utbytbara, får tullmyndigheterna, på skriftlig begäran av berörda parter,
tillåta att metoden med ’bokföringsmässig uppdelning’ används för förvaltningen
av dessa lager. 2. Om denna metod används måste det kunna tillses att antalet
framställda produkter som kan betraktas som ursprungsprodukter under en viss
referensperiod är detsamma som vad som hade varit fallet om lagren skilts åt
fysiskt. 3. Tullmyndigheterna får bevilja det tillstånd som avses i punkt 1 på
de villkor som de anser lämpliga. 4. Denna metod ska dokumenteras och tillämpas i enlighet med de
allmänna redovisningsprinciper som gäller i det land där produkten tillverkats. 5. Den som beviljats tillstånd att använda denna metod får, beroende
på vad som är tillämpligt, upprätta eller ansöka om ursprungsintyg för den
kvantitet produkter som kan anses ha ursprungsstatus. På begäran av
tullmyndigheterna ska tillståndshavaren lämna en redogörelse för hur
kvantiteterna förvaltats. 6. Tullmyndigheterna ska övervaka hur tillståndet används och får när
som helst återkalla det om tillståndshavaren på något sätt missbrukar
tillståndet eller inte uppfyller något av de andra villkor som anges i detta
protokoll. Artikel 21 Villkor för upprättande av en
fakturadeklaration eller en EUR-MED-fakturadeklaration 1. En fakturadeklaration eller en EUR–MED-fakturadeklaration enligt
artikel 15.1 c får upprättas a) av en
godkänd exportör enligt artikel 22, eller b) av
vilken exportör som helst för sändningar som består av ett eller flera kollin
med ursprungsprodukter vars totala värde inte överstiger 6000 euro. 2. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 får en
fakturadeklaration upprättas i följande fall: – Om de berörda produkterna kan anses vara produkter med ursprung i EES
eller i något av de länder som avses i artikel 3.1 och med vilka kumulation
tillämpas, utan tillämpning av kumulation med material med ursprung i något av
de länder som avses i artikel 3.2, och om de uppfyller övriga villkor i detta
protokoll. – Om de berörda produkterna kan anses vara produkter med ursprung i något
av de länder som avses i artikel 3.2 och med vilka kumulation tillämpas, utan
tillämpning av kumulation med material med ursprung i något av de länder som
avses i artikel 3, och om de uppfyller övriga villkor i detta protokoll,
förutsatt att ett varucertifikat EUR–MED eller en EUR–MED-fakturadeklaration
har utfärdats i ursprungslandet. 3. En EUR–MED-fakturadeklaration får upprättas om de berörda
produkterna kan anses vara produkter med ursprung i EES eller i något av de
länder som avses i artikel 3 och med vilka kumulation tillämpas, om de
uppfyller villkoren i detta protokoll och – kumulation tillämpats med material med ursprung i något av de länder
som avses i artikel 3.2, eller – produkterna får användas som material i samband med kumulation vid
tillverkning av produkter för export till något av de länder som avses i
artikel 3.2, eller – produkterna får återexporteras från bestämmelselandet till något av de
länder som avses i artikel 3.2. 4. En EUR–MED-fakturadeklaration ska innehålla en av följande fraser
på engelska: – Om ursprunget har erhållits genom tillämpning av kumulation med
material med ursprung i ett eller flera av de länder som avses i artikel 3: ”CUMULATION APPLIED
WITH …” (landets/ländernas namn) – Om ursprunget har erhållits utan tillämpning av kumulation med material
med ursprung i ett eller flera av de länder som avses i artikel 3: ’NO CUMULATION
APPLIED’ 5. En exportör som upprättar en fakturadeklaration eller en
EUR–MED-fakturadeklaration ska vara beredd att när som helst på begäran av
tullmyndigheterna i exportlandet uppvisa alla relevanta handlingar som styrker
att de berörda produkterna har ursprungsstatus samt att övriga villkor i detta
protokoll är uppfyllda. 6. En fakturadeklaration eller en EUR–MED-fakturadeklaration ska
upprättas av exportören genom att deklarationen enligt bilaga IVa eller IVb
maskinskrivs, stämplas eller trycks på fakturan, följesedeln eller någon annan
kommersiell handling, med användning av en av de språkversioner som anges i den
bilagan och enligt bestämmelserna i exportlandets nationella lagstiftning. Om
deklarationen skrivs för hand ska detta göras med bläck och tryckbokstäver. 7. Fakturadeklarationer eller EUR–MED-fakturadeklarationer ska
undertecknas för hand av exportören. Godkända exportörer enligt artikel 22
behöver dock inte underteckna sådana deklarationer om de lämnar en skriftlig
försäkran till tullmyndigheterna i exportlandet att de påtar sig fullt ansvar
för varje fakturadeklaration där de identifieras, som om den hade undertecknats
av dem för hand. 8. En fakturadeklaration eller en EUR–MED-fakturadeklaration får
upprättas av exportören när de produkter som den avser exporteras, eller efter
exporten om den uppvisas i importlandet senast två år efter importen av de
produkter som den avser. Artikel 22 Godkänd exportör 1. Tullmyndigheterna i exportlandet får ge en exportör (nedan kallad godkänd
exportör) som ofta sänder produkter som omfattas av avtalet, tillstånd att
upprätta fakturadeklarationer eller EUR–MED-fakturadeklarationer oberoende av
de berörda produkternas värde. En exportör som ansöker om ett sådant tillstånd
ska på ett sätt som tillfredsställer tullmyndigheterna lämna de garantier som
behövs för att kontrollera att produkterna har ursprungsstatus och att övriga
villkor i detta protokoll är uppfyllda. 2. Tullmyndigheterna får bevilja tillstånd som godkänd exportör på
de villkor som de anser lämpliga. 3. Tullmyndigheterna ska tilldela den godkända exportören ett
tillståndsnummer som ska anges i fakturadeklarationen eller
EUR–MED-fakturadeklarationen. 4. Tullmyndigheterna ska övervaka hur den godkända exportören
använder sitt tillstånd. 5. Tullmyndigheterna får återkalla tillståndet när som helst. De ska
göra det när den godkända exportören inte längre lämnar de garantier som avses
i punkt 1, inte längre uppfyller de villkor som avses
i punkt 2 eller på annat sätt använder tillståndet felaktigt. Artikel 23 Ursprungsintygs giltighet 1. Ett ursprungsintyg ska gälla i fyra månader från och med dagen
för utfärdandet i exportlandet och ska uppvisas för tullmyndigheterna i
importlandet inom den tiden. 2. Ursprungsintyg som uppvisas för tullmyndigheterna
i importlandet efter den sista dagen enligt punkt 1 får godtas
för förmånsbehandling om underlåtenhet att uppvisa dessa handlingar senast den
föreskrivna dagen beror på exceptionella omständigheter. 3. Även i andra fall när ursprungsintyg uppvisas för sent får
tullmyndigheterna i importlandet godta ursprungsintygen om produkterna har
visats upp för dem före ovannämnda sista dag. Artikel 24 Uppvisande av ursprungsintyg Ursprungsintyg ska
uppvisas för tullmyndigheterna i importlandet i enlighet med de förfaranden som
gäller i det landet. Dessa myndigheter kan begära en översättning av
ursprungsintyget och kan också kräva att importdeklarationen åtföljs av en
förklaring av importören om att produkterna uppfyller de villkor som gäller för
tillämpning av avtalet. Artikel 25 Import i delleveranser Om isärtagna eller
icke hopsatta produkter enligt den allmänna tolkningsbestämmelsen 2 a i
Harmoniserade systemet som klassificeras enligt avdelningarna XVI och XVII
eller nummer 7308 eller 9406 i Harmoniserade systemet, importeras i delleveranser
på begäran av importören och på de villkor som fastställts av importlandets
tullmyndigheter, ska ett enda ursprungsintyg för dessa produkter uppvisas för
tullmyndigheterna vid import av den första delleveransen. Artikel 26 Undantag från krav på ursprungsintyg 1. Produkter som sänds som småpaket mellan privatpersoner eller som
ingår i resandes personliga bagage ska godtas som ursprungsprodukter utan att
ett ursprungsintyg behöver uppvisas, om importen av sådana produkter inte är av
kommersiell karaktär, om produkterna har förklarats uppfylla villkoren i detta
protokoll och om det inte finns något tvivel om denna förklarings riktighet. I
fråga om produkter som sänds med post kan denna förklaring göras på
posttulldeklarationer CN 22 eller CN 23 eller på ett papper som bifogas det
dokumentet. 2. Import av tillfällig karaktär som uteslutande består av produkter
för mottagarnas, de resandes eller deras familjers personliga bruk ska inte
anses vara import av kommersiell karaktär, om det på grund av produkternas art
och mängd är uppenbart att syftet inte är kommersiellt.t 3. Dessa produkters sammanlagda värde får dessutom inte överstiga 500
euro för småpaket eller 1200 euro för produkter som ingår i resandes personliga
bagage. Artikel 27 Leverantörsdeklaration 1. När ett varucertifikat EUR.1 utfärdas eller en fakturadeklaration
upprättas i någon av de avtalsslutande parterna för ursprungsprodukter vid
vilkas tillverkning sådana varor från andra avtalsslutande parter som har
bearbetats eller behandlats i EES utan att erhålla förmånsberättigande ursprung
har använts, ska hänsyn tas till den leverantörsdeklaration som avgetts för
dessa varor enligt denna artikel. 2. Den leverantörsdeklaration som avses i punkt 1 ska tjäna som bevis
på de berörda varornas bearbetning eller behandling i EES vid fastställandet av
huruvida de produkter som tillverkas med hjälp av dessa varor kan anses som
produkter med ursprung i EES och uppfyller övriga villkor i detta protokoll. 3. Utom i de fall som avses i punkt 4 ska leverantören, på det sätt
som beskrivs i bilaga V, för varje varusändning upprätta en separat
leverantörsdeklaration på ett papper som bifogas en faktura, en följesedel
eller någon annan kommersiell handling där de berörda varorna beskrivs
tillräckligt noggrant för att kunna identifieras. 4. Om en leverantör regelbundet förser en viss kund med varor vars
typ av bearbetning eller behandling i EES förutses bli bestående under avsevärd
tid, får leverantören tillhandahålla en enda leverantörsdeklaration, nedan
kallad leverantörsdeklaration för längre tid, som också omfattar
påföljande sändningar av sådana varor. En
leverantörsdeklaration för längre tid får normalt gälla för en tid av upp till
ett år från och med dagen för upprättandet av deklarationen. Tullmyndigheterna
i det land där deklarationen upprättas ska fastställa villkoren för att få
utnyttja den för en längre tidsperiod. Leverantören
ska upprätta en leverantörsdeklaration för längre tid på det sätt som beskrivs
i bilaga VI och de berörda varorna ska i deklarationen beskrivas tillräckligt
noggrant för att de ska kunna identifieras. Leverantörsdeklarationen ska lämnas
till kunden i fråga innan den första varusändning som deklarationen omfattar
levereras till kunden eller tillsammans med den första sändningen. Leverantören
ska omedelbart underrätta kunden när en leverantörsdeklaration för längre tid
inte längre är giltig för de varor som levereras. 5. Den leverantörsdeklaration som avses i punkterna 3 och 4 ska, i
enlighet med den nationella lagstiftningen i det land där den upprättas,
maskinskrivas eller tryckas med användning av en av de språkversioner som detta
avtal är upprättat på, och ska undertecknas för hand av leverantören.
Deklarationen får också skrivas för hand; i sådant fall ska den skrivas med
bläck med tryckbokstäver. 6. En leverantör som upprättar en deklaration ska vara beredd att när
som helst på begäran av tullmyndigheterna i det land där den upprättas uppvisa
alla relevanta handlingar som styrker att uppgifterna i deklarationen är
riktiga. Artikel 28 Styrkande handlingar De handlingar som
avses i artiklarna 16.3, 21.5 och 27.6 och som används för att styrka att de
produkter som omfattas av ett varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED eller en
fakturadeklaration eller EUR–MED-fakturadeklaration kan anses vara produkter
med ursprung i EES eller något av länderna enligt artikel 3 och uppfyller
övriga villkor i detta protokoll samt att uppgifterna i en
leverantörsdeklaration är riktiga, kan t.ex. vara följande: a) Direkta bevis
för de åtgärder som exportören eller leverantören vidtagit för att framställa
de berörda varorna, vilka framgår av exempelvis dennes räkenskaper eller
interna bokföring. b) Handlingar som
styrker det använda materialets ursprungsstatus och som utfärdats eller
upprättats i den avtalsslutande parten, om dessa handlingar används i enlighet
med nationell lagstiftning. c) Handlingar som
styrker att materialet har bearbetats eller behandlats i EES och som utfärdats
eller upprättats i den avtalsslutande parten, om dessa handlingar används i
enlighet med nationell lagstiftning. d) Varucertifikat
EUR.1 eller EUR–MED eller fakturadeklarationer eller
EUR–MED-fakturadeklarationer som styrker det använda materialets
ursprungsstatus och som utfärdats eller upprättats i de avtalsslutande parterna
i enlighet med detta protokoll eller i något av de länder som avses i artikel
3, i enlighet med ursprungsregler som är identiska med reglerna i detta
protokoll. e) En
leverantörsdeklaration som styrker att använda material har bearbetats eller
behandlats i EES och som upprättats i de avtalsslutande parterna i enlighet med
detta protokoll. f) Lämpliga
bevis för att bearbetning eller behandling skett utanför EES genom tillämpning
av artikel 11 och som styrker att villkoren i den artikeln är uppfyllda. Artikel 29 Bevarande av ursprungsintyg,
leverantörsdeklarationer och styrkande handlingar 1. En exportör som ansöker om ett varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED
ska under minst tre år bevara de handlingar som avses i artikel 16.3. 2. En exportör som upprättar en fakturadeklaration eller
EUR–MED-fakturadeklaration ska under minst tre år bevara en kopia av denna och
de handlingar som avses i artikel 21.5. 3. En leverantör som upprättar en leverantörsdeklaration ska under
minst tre år bevara kopior av denna och av den faktura, följesedel eller andra
kommersiella handling till vilken deklarationen bifogats samt av de handlingar
som avses i artikel 27.6. En
leverantör som upprättar en leverantörsdeklaration för längre tid ska under
minst tre år bevara kopior av denna och av alla fakturor, följesedlar eller
andra kommersiella handlingar rörande varor som omfattas av den deklarationen
och som sänts till kunden i fråga, samt av de handlingar som avses i artikel
27.6. Denna period ska börja från den dag leverantörsdeklarationen för längre tid
upphör att gälla. 4. Den tullmyndighet i exportlandet som utfärdar ett varucertifikat
EUR.1 eller EUR–MED ska under minst tre år bevara den ansökningsblankett som
avses i artikel 16.2. 5. Tullmyndigheterna i importlandet ska under minst tre år bevara de
varucertifikat EUR.1 och EUR–MED och de fakturadeklarationer och
EUR–MED-fakturadeklarationer som lämnats in hos dem. Artikel 30 Avvikelser och formella fel 1. Om det konstateras att uppgifterna i ursprungsintyget endast
obetydligt avviker från uppgifterna i de handlingar som uppvisats för
tullkontoret för genomförande av formaliteterna vid import av produkterna ska
detta inte i sig medföra att ursprungsintyget blir ogiltigt, förutsatt att det
vederbörligen fastställs att uppgifterna i intyget verkligen avser de uppvisade
produkterna. 2. Uppenbara formella fel, t.ex. skrivfel, i ett ursprungsintyg
ska inte leda till att handlingen underkänns, om felen inte är av den arten att
det uppstår tvivel om att uppgifterna i intyget är riktiga. Artikel 31 Belopp i euro 1. Vid tillämpning av bestämmelserna i artikel 21.1 b och artikel
26.3 i fall där produkter faktureras i en annan valuta än euro, ska de i euro
uttryckta beloppens motvärde i de nationella valutorna i Europeiska unionens
medlemsstater och de länder som avses i artikel 3, fastställas årligen av vart
och ett av de berörda länderna. 2. En sändning ska omfattas av bestämmelserna i artikel 21.1 b eller
artikel 26.3 med utgångspunkt i den valuta i vilken fakturan upprättats och det
belopp som fastställts av det berörda landet. 3. De belopp som ska användas i en viss nationell valuta ska utgöra
motvärdet i denna valuta till de i euro uttryckta beloppen den första
arbetsdagen i oktober varje år. Beloppen ska meddelas Europeiska kommissionen
senast den 15 oktober och ska tillämpas från och med den 1 januari följande år.
Europeiska kommissionen ska meddela samtliga berörda länder de aktuella
beloppen. 4. Ett land får avrunda, uppåt eller nedåt, det belopp som blir
resultatet av omräkningen till dess nationella valuta av ett belopp i euro. Det
avrundade beloppet får inte avvika med mer än 5 % från det belopp som
omräkningen resulterar i. Ett land får låta motvärdet i nationell valuta till
ett belopp uttryckt i euro vara oförändrat om omräkningen av detta belopp vid tidpunkten
för den årliga justering som avses i punkt 3 före avrundning resulterar i
en ökning på mindre än 15 % av motvärdet i nationell valuta. Motvärdet
i nationell valuta får bibehållas oförändrat om omräkningen skulle
resultera i ett lägre motvärde. 5. De i euro uttryckta beloppen ska ses över av gemensamma
EES-kommittén på begäran av de avtalsslutande parterna. Vid denna översyn ska
gemensamma EES-kommittén beakta det önskvärda i att bevara effekten av berörda
beloppsgränser i reala termer. För det ändamålet får den besluta om att ändra
de i euro uttryckta beloppen. AVDELNING VI BESTÄMMELSER OM ADMINISTRATIVT SAMARBETE Artikel 32 Administrativt samarbete 1. Tullmyndigheterna i de avtalsslutande parterna ska genom
Europeiska kommissionen förse varandra med avtryck av de stämplar som används
vid deras tullkontor vid utfärdande av varucertifikat EUR.1 och EUR–MED samt
med adresserna till de tullmyndigheter som ansvarar för kontrollen av dessa
certifikat, fakturadeklarationer, EUR–MED-fakturadeklarationer och
leverantörsdeklarationer. 2. För att sörja för att detta protokoll tillämpas på ett riktigt
sätt ska de avtalsslutande parterna genom de behöriga tullförvaltningarna bistå
varandra vid kontrollen av att varucertifikaten EUR.1 och EUR–MED,
fakturadeklarationerna, EUR–MED-fakturadeklarationerna och
leverantörsdeklarationerna är äkta och att uppgifterna i dessa handlingar är
riktiga. Artikel 33 Kontroll av ursprungsintyg 1. Efterkontroll av ursprungsintyg ska göras stickprovsvis eller när
importlandets tullmyndigheter har rimliga tvivel beträffande handlingarnas
äkthet, de berörda produkternas ursprungsstatus eller uppfyllandet av övriga
villkor i detta protokoll. 2. Vid tillämpning av punkt 1 ska importlandets tullmyndigheter
återsända varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED och fakturan, om den lämnats in,
eller fakturadeklarationen eller EUR–MED-fakturadeklarationen eller en kopia av
dessa handlingar till exportlandets tullmyndigheter och vid behov ange skälen
för begäran om kontroll. Till stöd för begäran om kontroll ska de
tillhandahålla alla de erhållna handlingar och upplysningar som tyder på att
uppgifterna i ursprungsintyget inte är riktiga. 3. Kontrollen ska göras av exportlandets tullmyndigheter. För
kontrollen ska de ha rätt att begära alla slags underlag och att göra alla
slags kontroller av exportörens räkenskaper eller varje annan kontroll som de
anser lämplig. 4. Om importlandets tullmyndigheter beslutar att tills vidare upphöra
att bevilja förmånsbehandling för de berörda produkterna i avvaktan på resultatet
av kontrollen, ska de erbjuda importören att produkterna frigörs, med förbehåll
för de säkerhetsåtgärder som de finner nödvändiga. 5. De tullmyndigheter som begärt kontrollen ska så snart som möjligt
underrättas om resultatet av den. Detta resultat ska klart utvisa om
handlingarna är äkta och om de berörda produkterna kan anses vara produkter med
ursprung i EES eller något av de länder som avses i artikel 3 och uppfyller
övriga villkor i detta protokoll. 6. Om rimliga tvivel föreligger och inget svar erhålls inom tio månader
från den dag då kontrollen begärdes, eller om svaret inte innehåller
tillräckliga uppgifter för att handlingens äkthet eller produkternas verkliga
ursprung ska kunna fastställas, ska de tullmyndigheter som begärt kontrollen vägra
förmånsbehandling, utom under exceptionella omständigheter. Artikel 34 Kontroll av leverantörsdeklarationer 1. Efterkontroll av leverantörsdeklarationer eller
leverantörsdeklarationer för längre tid får göras stickprovsvis eller när
tullmyndigheterna i det land där sådana deklarationer har beaktats vid
utfärdandet av ett varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED eller upprättandet av en
fakturadeklaration eller en EUR–MED-fakturadeklaration har rimliga tvivel
beträffande handlingens äkthet eller huruvida uppgifterna i handlingen är
riktiga. 2. Vid tillämpning av punkt 1 ska tullmyndigheterna i det land som
avses i punkt 1 återsända leverantörsdeklarationen och de fakturor, följesedlar
eller andra kommersiella handlingar som rör varor som omfattas av denna deklaration
till tullmyndigheterna i det land där deklarationen upprättades och vid behov
ange de sakliga eller formella skälen för begäran om kontroll. Till stöd för
begäran om efterkontroll ska de tillhandahålla alla de erhållna handlingar och
upplysningar som tyder på att uppgifterna i leverantörsdeklarationen inte är
riktiga. 3. Kontrollen ska göras av tullmyndigheterna i det land där
leverantörsdeklarationen upprättades. För kontrollen ska de ha rätt att begära
alla slags underlag och att göra alla slags kontroller av leverantörens
räkenskaper eller varje annan kontroll som de anser lämplig. 4. De tullmyndigheter som begärt kontrollen ska så snart som möjligt
underrättas om resultatet av den. Detta resultat måste klart utvisa om
uppgifterna i leverantörsdeklarationen är riktiga och göra det möjligt för
tullmyndigheterna att fastställa huruvida och i vilken utsträckning denna
leverantörsdeklaration skulle kunna beaktas vid utfärdandet av ett
varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED eller vid upprättandet av en fakturadeklaration
eller en EUR–MED-fakturadeklaration. Artikel 35 Tvistlösning Om det i samband
med kontrollförfaranden enligt artiklarna 33 och 34 uppstår tvister som inte
kan lösas mellan de tullmyndigheter som begärt en kontroll och de
tullmyndigheter som ansvarar för att denna kontroll utförs, eller om frågor
uppstår angående tolkningen av detta protokoll, ska tvisterna hänskjutas till
gemensamma EES-kommittén. Alla tvister mellan
importören och importlandets tullmyndigheter ska lösas enligt lagstiftningen i importlandet. Artikel 36 Sanktioner Den som
i syfte att erhålla förmånsbehandling för produkter upprättar eller låter
upprätta en handling som innehåller oriktiga uppgifter ska bli föremål för
sanktioner. Artikel 37 Frizoner 1. När handel sker med en produkt på grundval av ett ursprungsintyg
och produkten i fråga under transporten befinner sig i en frizon på de
avtalsslutande parternas territorium, ska de avtalsslutande parterna vidta
nödvändiga åtgärder för att se till att produkten inte ersätts med andra varor
och inte genomgår någon annan hantering än normala åtgärder för att förhindra
att den försämras. 2. När produkter med ursprung i EES importeras till en frizon på
grundval av ett ursprungsintyg och där genomgår hantering eller behandling,
ska, trots bestämmelserna i punkt 1, de berörda myndigheterna på exportörens
begäran utfärda ett nytt varucertifikat EUR.1 eller EUR–MED, om den genomförda
hanteringen eller behandlingen är förenlig med bestämmelserna i detta
protokoll. AVDELNING VII CEUTA OCH MELILLA Artikel 38 Tillämpning av protokollet 1. Begreppet ’EES’ i detta protokoll ska inte omfatta Ceuta och
Melilla. Begreppet ’produkter med ursprung i EES’ ska inte omfatta produkter
med ursprung i Ceuta och Melilla. 2. Vid tillämpning av protokoll 49 ska för produkter med ursprung i
Ceuta och Melilla detta protokoll gälla i tillämpliga delar, om inte annat
följer av de särskilda villkor som anges i artikel 39. Artikel 39 Särskilda villkor 1. Under förutsättning att produkterna har transporterats direkt i
enlighet med artikel 12, ska följande gälla: 1. Följande ska
anses vara produkter med ursprung i Ceuta och Melilla: a) Produkter som är
helt framställda i Ceuta och Melilla. b) Produkter som
är framställda i Ceuta och Melilla och vid vilkas tillverkning andra produkter
än de som avses i a har använts, förutsatt att i) dessa
produkter har genomgått tillräcklig bearbetning eller behandling enligt artikel
5, eller ii) dessa
produkter har ursprung i EES och har genomgått bearbetning eller behandling som
är mer omfattande än de åtgärder som avses i artikel 6. 2. Följande
ska anses vara produkter med ursprung i EES: a) Produkter som
är helt framställda i EES. b) Produkter
som är framställda i EES och vid vilkas tillverkning andra produkter än de som
avses i a har använts, förutsatt att i) dessa
produkter har genomgått tillräcklig bearbetning eller behandling enligt artikel
5, eller ii) dessa
produkter har ursprung i Ceuta och Melilla eller i EES och har genomgått
bearbetning eller behandling som är mer omfattande än de åtgärder som avses i
artikel 6. 2. Ceuta och
Melilla ska anses som ett enda territorium. 3. Exportören eller dennes befullmäktigade ombud ska ange ”EES” och
”Ceuta och Melilla” i fält 2 på varucertifikatet EUR.1 eller EUR-MED eller i
fakturadeklarationen eller EUR–MED-fakturadeklarationen. I fråga om produkter
med ursprung i Ceuta och Melilla ska detta dessutom anges i fält 4 på
varucertifikatet EUR.1 eller EUR-MED eller i fakturadeklarationen eller
EUR–MED-fakturadeklarationen. 4. De spanska tullmyndigheterna ska ansvara för tillämpningen av
detta protokoll i Ceuta och Melilla. AVDELNING VIII SLUTBESTÄMMELSER Artikel 40 Övergångsåtgärder Trots vad som sägs
i artikel 3 i detta protokoll ska de bestämmelser om kumulation som
föreskrivs i artikel 3 i protokoll 4 till avtalet, i dess lydelse enligt
gemensamma EES-kommitténs beslut nr 136/2005[8], fortsätta att gälla
mellan de avtalsslutande parterna tills dess att den regionala konventionen om
Europa-Medelhavstäckande regler om förmånsursprung är tillämplig på alla de
länder som förtecknas i artikel 3 i protokoll nr 4 till detta avtal. ___________________ Bilaga I Inledande
anmärkningar till förteckningen i bilaga II Se
bilaga I till tillägg I till den regionala konventionen om
Europa-Medelhavstäckande regler om förmånsursprung Hänvisningar till ”detta tillägg” i
anmärkningarna 1 och 3.1 i bilaga I till tillägg I till den regionala
konventionen om Europa-Medelhavstäckande regler om förmånsursprung ska läsas
som hänvisningar till ”detta protokoll”. Bilaga II Förteckning
över bearbetning eller behandling som ska utföras på icke-ursprungsmaterial för
att den tillverkade produkten ska få ursprungsstatus Se
bilaga II till tillägg I till den regionala konventionen om
Europa-Medelhavstäckande regler om förmånsursprung Bilaga IIIa Förlaga
till varucertifikat EUR.1 och till ansökan om varucertifikat EUR.1 Se
bilaga IIIa till tillägg I till den regionala konventionen om
Europa-Medelhavstäckande regler om förmånsursprung Bilaga IIIb Förlaga
till Varucertifikat EUR–MED och till ansökan om varucertifikat EUR–MED Se
bilaga IIIB till tillägg I till den regionala konventionen om
Europa-Medelhavstäckande regler om förmånsursprung Bilaga IVa Fakturadeklaration Se
bilaga IVa till tillägg I till den regionala konventionen om Europa-Medelhavstäckande
regler om förmånsursprung Bilaga IVb Fakturadeklaration
EUR-MED Se
bilaga IVb till tillägg I till den regionala konventionen om
Europa-Medelhavstäckande regler om förmånsursprung Bilaga V Leverantörsdeklaration Leverantörsdeklarationen, vars text återges
nedan, måste upprättas enligt fotnoterna. Fotnoterna behöver dock inte återges. Bilaga VI Leverantörsdeklaration
för längre tid Leverantörsdeklarationen för längre tid, vars
text återges nedan, måste utformas i enlighet med fotnoterna. Fotnoterna
behöver dock inte återges. (1) Kundens namn
och adress. (2) Om fakturan,
följesedeln eller annat kommersiellt dokument till vilket deklarationen har
bifogats, omfattar olika varuslag, eller varor som inte innehåller
icke-ursprungsmaterial i samma utsträckning, måste leverantören tydligt skilja
dem åt. Exempel: Dokumentet
hänför sig till olika modeller av elektriska motorer enligt tulltaxenr 8501 för
tillverkning av tvättmaskiner enligt tulltaxenr 8450. Typen och värdet av
icke-ursprungsmaterial som används vid tillverkningen av dessa motorer skiljer
sig från en modell till en annan. Modellerna måste därför skiljas åt i den
första kolumnen och uppgifterna i de andra kolumnerna måste anges särskilt för
var och en av modellerna för att möjliggöra för tillverkaren av tvättmaskinerna
att korrekt bedöma ursprungsstatusen av sina produkter beroende på vilken
modell av elektriska motorer han använder. (3) Uppgifterna
som avses i dessa kolumner ska lämnas endast om det behövs. Exempel: Regeln för
klädesplagg enligt kapitel 62 anger att icke-ursprungsgarn får användas. Om en
tillverkare av sådana plagg i Frankrike använder väv importerad från Norge som
har framställts där genom vävning av icke-ursprungsgarn, är det tillräckligt
för den EU-leverantören att ange det använda icke-ursprungsmaterialet som garn
i sin deklaration, utan att ange tulltaxenumret och värdet av sådant garn. En tillverkare
av järntråd enligt nr 7217 som vid tillverkningen använt järnstänger som inte
har ursprungsstatus ska i den andra kolumnen ange ”stänger av järn”. Om denna
tråd ska användas vid tillverkningen av en maskin, för vilken ursprungsregeln
innehåller en begränsning av det icke-ursprungsmaterial som får användas till
ett visst procentvärde, måste värdet av stängerna utan ursprungsstatus anges i
den tredje kolumnen. (4) Värdet av material: tullvärdet vid
importtillfället för det icke-ursprungsmaterial som använts eller, om värdet
inte är känt och inte kan fastställas, det första fastställbara pris som
betalats för materialet i EES. Det exakta värdet av allt använt
icke-ursprungsmaterial måste anges per enhet av de varor som specificerats i
den första kolumnen. (5) ’Totalt
mervärde’ betyder alla sammanlagda kostnader som uppstått utanför EES,
inbegripet värdet av allt material som tillförts där. Det exakta totala
mervärdet som erhållits utanför EES måste anges per enhet av de varor som
specificerats i den första kolumnen. (6) Ange datum. Leverantörsdeklarationens
giltighetstid bör normalt inte överstiga 12 månader, med iakttagande av de
villkor som föreskrivs av tullmyndigheten i det land där
leverantörsdeklarationen upprättas. GEMENSAM
FÖRKLARING avseende
godkännande av de ursprungsintyg som utfärdats enligt de avtal som avses i
artikel 3 i protokoll 4 för produkter med ursprung i Europeiska unionen, Island
eller Norge 1. Ursprungsintyg
som utfärdats enligt de avtal som avses i artikel 3 i protokoll 4 för produkter
med ursprung i Europeiska unionen, Island eller Norge ska godtas i syfte att ge
förmånsbehandling enligt EES-avtalet. 2. Sådana
produkter ska anses utgöra material med ursprung i EES när de ingår i en
produkt som framställts där. Sådant material behöver inte ha genomgått
tillräcklig bearbetning eller behandling. 3. Dessutom
ska produkter som omfattas av EES-avtalet anses ha sitt ursprung i EES när de
återexporteras till en annan EES-avtalspart. GEMENSAM FÖRKLARING om Furstendömet Andorra 1. Produkter med ursprung i Furstendömet Andorra som omfattas av
kapitel 25–97 i Harmoniserade systemet ska av Island, Liechtenstein och Norge
godtas som produkter med ursprung i Europeiska unionen i enlighet med avtalet. 2. Protokoll 4 ska också tillämpas för att fastställa de ovannämnda
produkternas ursprungsstatus. GEMENSAM FÖRKLARING om Republiken San Marino 1. Produkter med ursprung i Republiken San Marino ska av Island,
Liechtenstein och Norge godtas som produkter med ursprung i Europeiska unionen
i enlighet med avtalet. 2. Protokoll 4 ska också tillämpas för att fastställa de ovannämnda
produkternas ursprungsstatus. GEMENSAM FÖRKLARING om en fördragsslutande parts utträde ur den regionala konventionen om
Europa-Medelhavstäckande regler om förmånsursprung 1. 1. Om en
avtalsslutande part i EES i enlighet med artikel 9 i konventionen skriftligen
meddelar depositarien för konventionen sin avsikt att träda ut ur konventionen,
ska parten omedelbart inleda förhandlingar om ursprungsregler med alla andra
EES-parter för tillämpningen av detta avtal. 2. De vid
tidpunkten för utträdet tillämpliga ursprungsreglerna i tillägg I till
konventionen och, i förekommande fall, de relevanta bestämmelserna i tillägg II
till den regionala konvention om Europa–Medelhavstäckande regler om
förmånsursprung, ska gälla i tillämpliga delar mellan den fördragsslutande
parten som träder ut ur konventionen och de övriga EES-parterna. Från och med
tidpunkten för utträdet ska ursprungsreglerna i tillägg I till konventionen och
de relevanta bestämmelserna i tillägg II till konventionen dock tolkas så att
de enbart medger bilateral kumulation mellan den fördragsslutande part som
träder ut ur konventionen och de övriga EES-parterna. _______________________ [1] Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Marocko,
Palestina, Syrien och Tunisien. [2] EUT L 54, 26.2.2013, s. 4. [3] EUT L xx, x.x.xxxx,
s. X. och EES-supplement nr x, x.x.xxxx s. X) [4] [Inga konstitutionella krav angivna.] [Konstitutionella
krav angivna.] [5] Furstendömet Liechtenstein ingår i en tullunion med
Schweiz och är avtalsslutande part i avtalet om Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet. [6] Albanien, Bosnien och Hercegovina, f.d. jugoslaviska
republiken Makedonien, Montenegro, Serbien och Kosovo enligt definitionen i
FN:s säkerhetsråds resolution 1244/99. [7] Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Marocko, Syrien,
Tunisien, Palestina (*Denna beteckning ska inte tolkas som ett erkännande av en
palestinsk stat och påverkar inte de enskilda medlemsstaternas ståndpunkter i
denna fråga). [8] EUT L 321, 8.12.2005, s. 1 och EES-supplement nr 63,
8.12.2005, s. 1.