MOTIVERING

1.           Inom ”Medborgarnas Europa” fäster kommissionen stor vikt vid att unionsrätten förenklas och förtydligas så att den blir mer tillgänglig och begriplig för medborgarna och därmed ger dem nya möjligheter och tillfällen att utöva de särskilda rättigheter som de kan åberopa.

Ett hinder för att uppnå detta mål är dock att ett stort antal bestämmelser som har ändrats flera gånger och ofta på ett väsentligt sätt finns spridda i såväl den ursprungliga rättsakten som i senare ändringsrättsakter. För att kunna fastställa vilka bestämmelser som gäller fordras därför att ett stort antal rättsakter kontrolleras och jämförs.

Unionsrättens klarhet och överskådlighet är därför beroende av att ofta ändrade bestämmelser kodifieras.

2.           Genom beslut av den 1 april 1987[1] gav kommissionen sina avdelningar i uppdrag att kodifiera rättsakter senast efter det att de ändrats för tionde gången. Den underströk samtidigt att detta är en minimiregel och att avdelningarna bör sträva efter att kodifiera de texter som de har ansvar för med ännu kortare mellanrum för att göra bestämmelserna klara och begripliga.

3.           Detta bekräftades i ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet i Edinburgh i december 1992[2], där också betydelsen av en kodifiering betonades, eftersom den garanterar förutsebarhet i fråga om vilken lag som är tillämplig vid en viss tidpunkt i en viss fråga.

Kodifieringen ska genomföras i enlighet med det normala förfarandet för antagande av unionens rättsakter.

Eftersom rättsakterna inte får ändras i sak vid en kodifiering har Europaparlamentet, rådet och kommissionen i ett interinstitutionellt avtal av den 20 december 1994 enats om en påskyndad arbetsmetod i syfte att snabbt kunna anta kodifierade rättsakter.

4.           Detta förslag avser en kodifiering av Rådets förordning (EG) nr 994/98 av den 7 maj 1998 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa slag av övergripande statligt stöd[3]. Den nya förordningen ersätter de olika rättsakter som omfattas av kodifieringen[4]. Förslaget följer de kodifierade texterna vad beträffar innehållet i sak och begränsar sig därmed till att föra samman texterna, vilket innebär att de ändringar som krävs till följd av kodifieringen endast är av formell karaktär.

5.           Detta förslag till kodifiering har utarbetats på grundval av en föregående konsolidering på 22 officiella språk av förordning (EG) nr 994/98 och dess ändringsrättsakter, som genomförts av Europeiska unionens publikationsbyrå med hjälp av ett databehandlingssystem. I de fall artiklarna har numrerats om framgår förhållandet mellan de gamla och nya artikelnumren av en tabell i bilaga II till den kodifierade förordningen.

ê 733/2013 artikel 1.1

2014/0192 (COD)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa slag av övergripande statligt stöd (kodifiering)

(Text av betydelse för EES)

ê 994/98 (anpassad)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Ö Europeiska unionens funktionssätt Õ, särskilt artikel Ö 109 Õ,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande[5],

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[6], och

med beaktande av följande:

ê

(1)       Rådets förordning (EG) nr 994/98[7] har ändrats på väsentliga punkter[8]. För att skapa klarhet och överskådlighet bör den förordningen kodifieras.

ê 994/98 skäl 2 (anpassad)

(2)       Enligt fördraget Ö om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) Õ ankommer det i huvudsak på kommissionen att bedöma om ett stöd är förenligt med den Ö inre Õ marknaden.

ê 994/98 skäl 3

(3)       För att den inre marknaden ska kunna fungera väl krävs det en strikt och effektiv tillämpning av konkurrensreglerna för statligt stöd.

ê 994/98 skäl 4 (anpassad)

(4)       Kommissionen bör Ö bemyndigas Õ att, inom områden där den har tillräcklig erfarenhet för att fastställa allmänna kriterier för förenlighet, genom förordningar förklara att vissa Ö särskilda Õ stöd är förenliga med den Ö inre Õ marknaden enligt någon eller flera av bestämmelserna i artikel Ö 107.2 Õ och Ö 107.3 Õ i Ö EUF-fördraget Õ och undantagna från förfarandet i artikel Ö 108.3 Õ i fördraget.

ê 994/98 skäl 5 (anpassad)

(5)       Förordningar om Ö gruppundantag Õ av vissa slag av stöd kommer att Ö säkerställa Õ insynen och rättssäkerheten och kommer att kunna tillämpas direkt av de nationella domstolarna utan att det påverkar tillämpningen av artikel Ö 4.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) Õ och Ö artikel 267 Õ i Ö EUF-fördraget Õ.

ê 733/2013 skäl 2 (anpassad)

(6)       Statligt stöd är ett objektivt begrepp som definieras i artikel 107.1 i EUF-fördraget. Kommissionens befogenhet att anta gruppundantag enligt Ö denna Õ förordning är endast tillämplig på åtgärder som uppfyller alla kriterier i artikel 107.1 i EUF‑fördraget och därmed utgör statligt stöd. Att en viss kategori av stöd införs i Ö denna Õ förordning eller i en undantagsförordning innebär inte att det är fastställt på förhand att en åtgärd ska klassificeras som statligt stöd enligt artikel 107.1 i EUF‑fördraget.

ê 733/2013 skäl 3 (anpassad)

(7)       Kommissionen Ö bör bemyndigas Õ att besluta att stöd till små och medelstora företag, stöd till forskning, utveckling Ö och innovation Õ, stöd till förmån för miljöskydd, stöd till förmån för sysselsättning och utbildning samt stöd i enlighet med den karta som kommissionen har godkänt för varje medlemsstat för beviljande av regionalstöd på vissa villkor är förenliga med den inre marknaden och inte omfattas av anmälningskravet.

ê 733/2013 skäl 4 (anpassad)

(8)       Innovation har blivit en av EU:s politiska prioriteringar inom ramen för Innovationsunionen, som är ett av Europa 2020-strategins flaggskeppsinitiativ. Dessutom är många stödåtgärder för innovation relativt små och skapar inga allvarliga snedvridningar av konkurrensen.

ê 733/2013 skäl 5 (anpassad)

(9)       Ett antal åtgärder som vidtas av medlemsstaterna inom sektorerna kultur och bevarandet av kulturarvet utgör inte nödvändigtvis stöd, eftersom de inte uppfyller alla kriterier i artikel 107.1 i EUF-fördraget, till exempel på grund av att stödmottagaren inte bedriver näringsverksamhet eller på grund av att handeln mellan medlemsstater inte påverkas. Men i den mån åtgärder på kulturområdet och för bevarande av kulturarvet utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget Ö bör Õ kommissionen Ö bemyndigas att på vissa villkor besluta Õ att stöd Öåtgärderna är förenliga med den inre marknaden och inte omfattas av anmälningsskyldigheten Õ. Små projekt inom kultursektorn, den kreativa sektorn eller sektorn för bevarande av kulturarv ger vanligtvis inte upphov till någon betydande snedvridning och de senaste fallen visar att sådant stöd endast har en begränsad effekt på handeln.

ê 733/2013 skäl 6

(10)     Undantag inom sektorerna kultur och bevarandet av kulturarvet kan utformas med utgångspunkt i kommissionens erfarenheter som återfinns i riktlinjer, såsom för biograffilmer och audiovisuella verk, eller såsom de utvecklats i varje enskilt fall. Vid utformningen av sådana gruppundantag bör kommissionen ta hänsyn till att de endast bör omfatta åtgärder som utgör statligt stöd, att de i princip bör fokusera på åtgärder som bidrar till målen för ”Moderniseringen av det statliga stödet i EU” och att gruppundantag endast gäller för sådant stöd som kommissionen redan har omfattande erfarenheter av. Vidare bör man ta hänsyn till medlemsstaternas primära kompetens på kulturområdet och det särskilda skyddet för kulturell mångfald enligt artikel 167.1 i EUF-fördraget samt kulturens särart.

ê 733/2013 skäl 7 (anpassad)

(11)     Ö Vad gäller Õ statliga stödåtgärder avsedda att avhjälpa skador orsakade av Ö naturkatastrofer samt statliga stödåtgärder avsedda som kompensation för skador inom fiskerinäringen orsakade av ogynnsamma väderförhållanden är Õ de belopp som beviljas på Ö dessa Õ områden vanligtvis begränsade och tydliga villkor för förenlighet kan fastställas. Ö Denna Õ förordning Ö bör Õ bemyndiga kommissionen att bevilja undantag från anmälningskravet för sådant stöd. Enligt kommissionens erfarenheter medför detta stöd inte någon betydande snedvridning, och tydliga villkor för förenlighet kan fastställas på grundval av dessa erfarenheter.

ê 733/2013 skäl 9 (anpassad)

(12)     I enlighet med artikel 42 i EUF-fördraget är reglerna för statligt stöd under vissa omständigheter inte tillämpliga på vissa stödåtgärder till förmån för jordbruksprodukter som är upptagna i bilaga I till EUF-fördraget. Artikel 42 är inte tillämplig på skogsbruk eller på produkter som inte är upptagna i Ö denna Õ bilaga. Kommissionen bör kunna göra undantag för vissa typer av stöd för främjande av skogsbruk, inbegripet stöd som omfattas av programmen för landsbygdsutveckling och sådana som främjar marknadsföring av och reklam för livsmedelsprodukter som inte är upptagna i bilaga I Ö i EUF-fördraget Õ, om snedvridningen av konkurrensen enligt kommissionens erfarenheter är begränsad och tydliga villkor för förenlighet kan fastställas.

ê 733/2013 skäl 10

(13)     Enligt artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 1198/2006[9] ska artiklarna 107, 108 och 109 i EUF-fördraget tillämpas på stöd som medlemsstaterna beviljat företag inom fiskerisektorn, med undantag av betalningar som medlemsstaterna gjort i enlighet med förordning (EG) nr 1198/2006. Ytterligare statligt stöd till bevarandet av biologiska resurser från hav och sötvatten har vanligen en begränsad effekt på handeln mellan medlemsstaterna, bidrar till unionens mål för havs- och fiskeripolitiken och orsakar ingen allvarlig snedvridning av konkurrensen. Dessutom är de belopp som beviljas vanligtvis begränsade och tydliga villkor för förenlighet kan fastställas.

ê 733/2013 skäl 11 (anpassad)

(14)     Ett antal åtgärder som vidtas av medlemsstaterna inom idrottssektorn, särskilt inom amatöridrotten, utgör inte nödvändigtvis stöd, eftersom de inte uppfyller alla kriterier i artikel 107.1 i EUF-fördraget, till exempel på grund av att stödmottagaren inte bedriver näringsverksamhet eller på grund av att handeln mellan medlemsstater inte påverkas. Men i den mån som åtgärder på sportområdet utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget Ö bör Õ kommissionen Ö bemyndigas att på vissa villkor besluta att stödåtgärderna är förenliga med den inre marknaden och inte omfattas av anmälningsskyldigheten Õ. Statliga stödåtgärder för idrott, särskilt inom amatöridrotten eller och de som är småskaliga åtgärder, har ofta en begränsad effekt på handeln mellan medlemsstaterna och orsakar ingen allvarlig snedvridning av konkurrensen. Dessutom är de belopp som beviljas vanligtvis begränsade. På grundval av erfarenheterna kan tydliga villkor för förenlighet fastställas för att säkerställa att stöd till idrotten inte ger upphov till någon betydande snedvridning.

ê 733/2013 skäl 12

(15)     När det gäller stöd till luft- och sjötransport ger stöd av social karaktär till transporter av personer bosatta i avlägsna regioner, såsom de yttersta randområdena och öar, inbegripet ömedlemsstater som består av en enda region och glesbygdsområden, enligt kommissionens erfarenheter inte upphov till allvarlig snedvridning av konkurrensen, förutsatt att stödet beviljas utan diskriminering med avseende på transportföretagets identitet. Dessutom kan tydliga villkor för förenlighet fastställas.

ê 733/2013 skäl 13

(16)     När det gäller stöd till bredbandsinfrastruktur har kommissionen under senare år skaffat sig omfattande erfarenheter och utformat riktlinjer[10]. Enligt kommissionens erfarenheter ger stöd till vissa typer av bredbandsinfrastruktur inte upphov till några betydande snedvridningar och kan omfattas av ett gruppundantag, under förutsättning att vissa villkor för förenlighet är uppfyllda och att infrastrukturen byggs ut i s.k. vita områden, det vill säga områden där det inte finns någon infrastruktur i samma kategori – antingen bredband eller nästa generations mycket snabba accessnät (nedan kallat NGA) – och där det inte är sannolikt att någon sådan infrastruktur kommer att byggas inom den närmaste framtiden, enligt kriterierna i riktlinjerna. Detta gäller för stöd för tillhandahållande av grundläggande bredband och stöd till små enskilda stödåtgärder som omfattar NGA, och stöd till bredbandsrelaterade anläggningsarbeten och passiv infrastruktur för bredband.

ê 733/2013 skäl 14 (anpassad)

(17)     Ett antal åtgärder som vidtas av medlemsstaterna avseende infrastruktur utgör inte nödvändigtvis stöd, eftersom de inte uppfyller alla kriterier i artikel 107.1 i EUF‑fördraget, t.ex. på grund av att stödmottagaren inte bedriver näringsverksamhet, på grund av att handeln mellan medlemsstaterna inte påverkas eller därför att åtgärden består i ersättning för en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse som uppfyller alla kriterierna i rättspraxis i Altmarkmålet[11]. Men i den mån som finansiering av infrastruktur utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget Ö bör Õ kommissionen Ö bemyndigas att på vissa villkor besluta om stödåtgärderna är förenliga med den inre marknaden och inte omfattas av anmälningsskyldigheten Õ. När det gäller infrastruktur kan små stödbelopp för infrastrukturprojekt vara ett effektivt sätt att stödja unionens mål i den mån stödet minimerar kostnaderna och den potentiella snedvridningen av konkurrensen är begränsad. Kommissionen bör därför kunna göra undantag för statligt stöd för infrastrukturprojekt till stöd för mål som nämns i denna förordning och till stöd för andra mål av gemensamt intresse, särskilt EU 2020-målen[12]. Detta kan omfatta stöd till projekt avseende nätverk eller anläggningar för flera sektorer där relativt små stödbelopp behövs. Gruppundantag kan dock endast beviljas för infrastrukturprojekt där kommissionen har tillräcklig erfarenhet för att fastställa tydliga och strikta kriterier för förenlighet som säkerställer att risken för potentiell snedvridning av konkurrensen är begränsad och att större stödbelopp fortfarande omfattas av kravet på anmälan enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget.

ê 994/98 skäl 6 (anpassad)

(18)     När kommissionen antar förordningar om undantag från anmälningsskyldigheten enligt artikel Ö 108.3 Õ i Ö EUF-fördraget Õ för vissa slag av stöd bör den ange stödets syfte, kategorier av stödmottagare samt tröskelvärden som begränsar det undantagna stödet till en viss maximal stödnivå i förhållande till samtliga tillåtna kostnader eller ett visst maximalt stödbelopp, villkoren för kumulation av stöd samt kontrollvillkoren, för att säkerställa att det stöd som omfattas av denna förordning är förenligt med den Ö inre Õ marknaden.

ê 733/2013 skäl 16 (anpassad)

(19)     Tröskelvärdena för varje kategori av stöd där kommissionen antar en gruppundantagsförordning kan vara uttryckta som stödnivå i förhållande till samtliga tillåtna kostnader eller som högsta tillåtna stödbelopp. Ö Dessutom bör kommissionen bemyndigas Õ att göra gruppundantag för vissa typer av åtgärder med inslag av statligt stöd som på grund av det speciella sätt på vilket de är utformade inte kan uttryckas exakt i stödnivåer eller högsta tillåtna stödbelopp, till exempel finansieringstekniska instrument eller vissa former av åtgärder till förmån för riskkapitalinvesteringar. Sådana komplexa åtgärder kan inbegripa stöd på olika nivåer (direkta, mellanliggande och indirekta stödmottagare). Med tanke på den ökade betydelsen av dessa och deras bidrag till unionsmålen bör det föreskrivas undantag även för dessa åtgärder. Det bör därför vara möjligt att, vid sådana åtgärder definiera trösklar för beviljande av stöd i ett särskilt fall i form av högsta tillåtna nivå för statliga stödåtgärder inom eller i samband med åtgärden. Den högsta nivån för statligt stöd kan innehålla ett inslag av stöd som inte utgör statligt stöd, under förutsättning att åtgärden innehåller åtminstone vissa inslag som innefattar statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget och vars inslag inte är marginella.

ê 994/98 skäl 8 (anpassad)

(20)     Det kan vara ändamålsenligt att fastställa tröskelvärden eller andra lämpliga villkor för anmälan av beviljande av stöd i ett särskilt fall så att kommissionen har möjlighet att undersöka effekterna av vissa stöd på konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna och att bedöma om stödet är förenligt med den Ö inre Õ marknaden.

ê 994/98 skäl 7 (anpassad)

(21)     När kommissionen antar förordningar om undantag för vissa slag av stöd från anmälningsskyldigheten enligt artikel Ö 108.3 Õ i Ö EUF-fördraget Õ bör den bemyndigas att föreskriva ytterligare närmare villkor för att säkerställa att det stöd som omfattas av denna förordning är förenligt med den Ö inre Õ marknaden.

ê 994/98 skäl 9 (anpassad)

(22)     Med hänsyn till den Ö inre Õ marknadens utveckling och funktion bör kommissionen bemyndigas att genom en förordning fastställa att vissa stöd inte uppfyller samtliga kriterier i artikel Ö 107.1 Õ i Ö EUF-fördraget Õ och därför är undantagna från anmälningsförfarandet i artikel Ö 108.3 Õ i Ö EUF-fördraget Õ, förutsatt att stöd som beviljas samma företag under en angiven period inte överskrider ett fastställt belopp.

ê 994/98 skäl 10 (anpassad)

(23)     Kommissionen är enligt artikel Ö 108.1 Õ i Ö EUF-fördraget Õ skyldig att i samarbete med medlemsstaterna fortlöpande granska alla stödprogram som förekommer. För att säkerställa största möjliga insyn och lämplig kontroll bör kommissionen därför se till att ett tillförlitligt system införs för att registrera och sammanställa uppgifter om tillämpningen av de förordningar som den antar, till vilket alla medlemsstater har tillgång, och att den erhåller alla nödvändiga uppgifter från medlemsstaterna om genomförandet av stöd som undantagits från anmälan, vilka kan komma att granskas och utvärderas i samarbete med medlemsstaterna i en rådgivande kommitté Ö för statligt stöd Õ. Kommissionen bör därför också ha möjlighet att begära in de uppgifter som krävs för att granskningen ska bli effektiv.

ê 733/2013 skäl 17 (anpassad)

(24)     Medlemsstaterna Ö bör Õ lämna in sammanfattningar av uppgifterna om de stödåtgärder som genomförts och som omfattas av en undantagsförordning. Dessa sammanfattningar är nödvändiga för att garantera insyn i de åtgärder som medlemsstaterna vidtagit. I och med de elektroniska kommunikationsmediernas tillväxt, går det snabbt att offentliggöra sammanfattningarna på kommissionens webbplats, vilket är en effektiv metod och Ö säkerställer Õ insyn till gagn för alla berörda parter. Därför bör dessa sammanfattningar offentliggöras på kommissionens webbplats.

ê 994/98 skäl 11 (anpassad)

(25)     Kontrollen av beviljandet av stöd inbegriper en rad mycket komplicerade faktiska, rättsliga och ekonomiska överväganden i en omgivning som ständigt förändras. Kommissionen bör därför regelbundet ompröva vilka slag av stöd som ska vara undantagna från anmälningsskyldigheten. Kommissionen bör kunna upphäva eller ändra förordningar som den har antagit enligt denna förordning, om något viktigt förhållande som legat till grund för antagandet har förändrats eller om den Ö inre Õ marknadens gradvisa utveckling eller funktion gör det nödvändigt.

ê 994/98 skäl 12 (anpassad)

(26)     Kommissionen bör ha möjlighet att i nära och fortlöpande samarbete med medlemsstaterna exakt fastställa tillämpningsområdet för dessa förordningar och de villkor som anges i dem. För att möjliggöra samarbetet mellan kommissionen och de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna bör den rådgivande kommittén för statligt stöd höras innan kommissionen antar förordningar i enlighet med denna förordning.

ê 733/2013 skäl 18 (anpassad)

(27)     Utkast till förordningar och andra dokument som ska granskas av den rådgivande kommittén för statligt stöd i enlighet med Ö denna Õ förordning Ö bör Õ offentliggöras på kommissionens webbplats för att säkerställa insyn.

ê 733/2013 skäl 19 (anpassad)

(28)     Den rådgivande kommittén för statligt stöd Ö bör Õ höras innan ett utkast till förordning offentliggörs. För att säkerställa insyn bör utkastet till förordning offentliggöras på kommissionens webbplats samtidigt som kommissionen samråder med den rådgivande kommittén för första gången.

ê 994/98 (anpassad)

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ö Gruppundantag Õ

1. Kommissionen kan, genom förordningar som antas i enlighet med förfarandet i artikel 8 i denna förordning och i enlighet med artikel Ö 107 Õ i Ö EUF-fördraget Õ, förklara att följande slag av stöd är förenliga med den Ö inre Õ marknaden och undantagna från anmälningsskyldigheten enligt artikel Ö 108.3 Õ i Ö EUF-fördraget Õ:

ê 733/2013 artikel 1.2 a (anpassad)

a)           Stöd till förmån för

i)       små och medelstora företag,

ii)      forskning, utveckling och innovation,

iii)     miljöskydd,

iv)     sysselsättning och utbildning,

v)      kultur och bevarande av kulturarvet,

vi)     avhjälpande av skador orsakade av naturkatastrofer,

vii)    avhjälpande av skador inom fiskerinäringen orsakade av ogynnsamma väderförhållanden,

viii)   skogsbruk,

ix)     främjande av produkter inom livsmedelssektorn som inte är upptagna i bilaga I till EUF-fördraget,

x)      bevarande av biologiska resurser från hav och sötvatten,

xi)     idrott,

xii)    personer som är bosatta i avlägsna områden, för transporter, om stödet är av social karaktär och beviljas utan diskriminering med avseende på transportföretagets identitet,

xiii)   grundläggande bredbandsinfrastruktur, små, individuella infrastrukturåtgärder för nästa generations accessnät, bredbandsrelaterade anläggningsarbeten och passiv infrastruktur för bredband, i områden där det inte finns någon sådan infrastruktur eller där det inte är sannolikt att någon sådan infrastruktur kommer att byggas ut inom den närmaste framtiden,

xiv)   infrastruktur till stöd för de mål som är upptagna i leden i–xiii Ö samt Õ led b i denna punkt och till stöd för andra mål av gemensamt intresse, särskilt Europa 2020-målen,

ê 994/98

b)           Stöd i enlighet med den karta som kommissionen har godkänt för varje medlemsstat för att bevilja regionalstöd.

2. I de av kommissionens förordningar som avses i punkt 1 ska för varje slag av stöd anges

a)           stödets syfte,

b)           kategorier av stödmottagare,

ê 733/2013 artikel 1.2 b

c)           tröskelvärden, uttryckta antingen som stödnivå i förhållande till samtliga tillåtna kostnader eller som högsta tillåtna stödbelopp eller, för vissa typer av stöd där det kan vara svårt att identifiera stödnivån eller stödbeloppet exakt, särskilt finansieringstekniska instrument eller riskkapitalinvesteringar eller stöd av liknande art, uttryckta i den högsta tillåtna nivå för statligt stöd inom eller i samband med den åtgärden, utan att det påverkar klassificeringen av de berörda åtgärderna mot bakgrund av artikel 107.1 i EUF-fördraget,

ê 994/98 (anpassad)

d)           villkor för kumulation av stöd,

e)           villkor för kontroll enligt artikel 3.

3. I de förordningar som avses i punkt 1 får det dess utom särskilt

a)           fastställas tröskelvärden eller andra villkor för när beviljande av stöd i ett särskilt fall ska anmälas,

b)           undantas vissa sektorer från att omfattas av förordningen,

c)           föreskrivas ytterligare villkor för att stöd som undantas enligt de förordningarna ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden.

Artikel 2

De minimis-regel

1. Kommissionen kan, genom förordningar som antas i enlighet med förfarandet i artikel 8 i denna förordning, besluta att med tanke på den Ö inre Õ marknadens utveckling och funktion vissa former av stöd inte uppfyller samtliga kriterier i artikel Ö 107.1 Õ i Ö EUF-fördraget Õ och därför ska undantas från anmälningsförfarandet enligt artikel Ö 108.3 Õ i Ö EUF-fördraget Õ, så länge som det stöd som beviljas ett och samma företag under en angiven period inte överskrider ett bestämt fast belopp.

2. På kommissionens begäran ska medlemsstaterna när som helst meddela den alla ytterligare uppgifter om de former av stöd som är undantagna från anmälningsskyldighet i enlighet med punkt 1.

Artikel 3

Insyn och kontroll

1. När kommissionen antar förordningar enligt artikel 1 ska den föreskriva detaljerade regler för medlemsstaterna för att säkerställa insyn och kontroll när det gäller det stöd som har undantagits från anmälningsskyldigheten i enlighet med dessa förordningar. Dessa regler ska särskilt omfatta de krav som anges i punkterna 2˗4.

ê 733/2013 artikel 1.3

2. Vid införandet av stödprogram eller av enskilt stöd som har beviljats vid sidan av ett program, och där stödet är undantaget enligt förordningarna som avses i artikel 1.1, ska medlemsstaterna till kommissionen överlämna en sammanfattning av uppgifterna om dessa stödprogram eller fall av enskilt stöd som inte hänför sig till ett undantaget stödprogram, för att dessa ska offentliggöras på kommissionens webbplats.

ê 994/98 (anpassad)

3. Medlemsstaterna ska registrera och sammanställa alla uppgifter om tillämpningen av Ö gruppundantagen Õ. Om kommissionen förfogar över uppgifter som ger anledning att ifrågasätta den korrekta tillämpningen av en undantagsförordning, ska medlemsstaterna meddela kommissionen alla uppgifter som den anser vara nödvändiga för att bedöma om stödet är förenligt med den aktuella förordningen.

4. Medlemsstaterna ska åtminstone en gång om året till kommissionen överlämna en rapport, företrädesvis i elektronisk form, om tillämpningen av Ö gruppundantagen Õ i enlighet med kommissionens särskilda krav. Kommissionen ska ge alla medlemsstater tillgång till denna rapport. En gång om året ska den kommitté som avses i artikel 7 granska och utvärdera dessa rapporter.

Artikel 4

Giltighetstid och ändring av förordningar

1. De förordningar som antas enligt artiklarna 1 och 2 ska ha en fastställd giltighetstid. De stöd som undantas genom en förordning som har antagits enligt artiklarna 1 och 2 ska undantas under den tid som denna förordning är giltig och, i förekommande fall, den anpassningsperiod som avses i punkterna 2 och 3 Ö i denna artikel Õ.

2. De förordningar som antas enligt artiklarna 1 och 2 får upphävas eller ändras om något viktigt förhållande som legat till grund för antagandet har förändrats eller om den Ö inre Õ marknadens grandvisa utveckling eller funktion gör det nödvändigt. I sådana fall ska det i den nya förordningen fastställas en anpassningsperiod på sex månader för att de stöd som omfattades av den föregående förordningen ska kunna justeras.

3. I de förordningar som antas enligt artiklarna 1 och 2 ska det föreskrivas en sådan period som avses i punkt 2 Ö i denna artikel Õ för det fall att de inte förlängs när deras giltighet upphör.

Artikel 5

Utvärderingsrapport

Vart femte år ska kommissionen för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om tillämpningen av denna förordning. Ett utkast till rapport ska sändas på remiss till den kommitté som avses i artikel 7.

Artikel 6

Remiss till berörda parter

När kommissionen har för avsikt att anta en förordning, ska den offentliggöra ett utkast så att alla berörda personer och organisationer ska kunna meddela kommissionen sina synpunkter inom en rimlig tid som kommissionen fastställer och som inte i något fall får understiga en månad.

Artikel 7

Rådgivande kommittén Ö för statligt stöd Õ

Rådgivande kommittén Ö för statligt stöd Õ (nedan kallad ”kommittén”) ska inrättas. Denna kommitté ska bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha en företrädare för kommissionen som ordförande.

Artikel 8

Samråd med kommittén

1. Kommissionen ska samråda med kommittén

ê 733/2013 artikel 1.4 a

a)           samtidigt som ett utkast till förordning offentliggörs i enlighet med artikel 6, och

ê 994/98 (anpassad)

è1 733/2013 artikel 1.4 b

b)           innan en förordning antas.

2. Samråd med kommittén ska äga rum genom att kommissionen kallar till ett möte. è1 Utkast och dokument som ska granskas ska bifogas denna kallelse och får offentliggöras på kommissionens webbplats. ç Mötet ska äga rum tidigast två månader efter det att kallelsen har skickats ut.

Denna frist kan minskas om det gäller sådant samråd som avses i punkt 1 b ovan, i brådskande fall samt om en förordning enbart ska förlängas.

3. Kommissionens företrädare ska förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén ska yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är, om nödvändigt genom omröstning.

4. Yttrandet ska protokollföras. Dessutom har varje medlemsstat rätt att begära att få sin uppfattning tagen till protokollet. Kommittén kan rekommendera att yttrandet offentliggörs i Europeiska Ö unionens Õ officiella tidning.

5. Kommissionen ska ta största hänsyn till det yttrande som kommittén avgett. Den ska underrätta kommittén om det sätt på vilket dess yttrande har beaktats.

ê

Artikel 9

Upphävande

Förordning (EG) nr 994/98 ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga II.

ê 994/98 (anpassad)

Artikel 10

Ö Ikraftträdande Õ

Denna förordning träder i kraft Ö den tjugonde Õ dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska Ö unionens Õ officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

                                                                       På rådets vägnar

                                                                       Ordförande

[1]               KOM(87) 868 PV.

[2]               Se bilaga 3 till del A i slutsatserna.

[3]               Förslaget finns infört i lagstiftningsprogrammet för 2014.

[4]               Se bilaga I till detta förslag.

[5]               EUT C […], […], s. […].

[6]               EUT C […], […], s. […].

[7]               Rådets förordning (EG) nr 994/98 av den 7 maj 1998 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa slag av övergripande statligt stöd (EGT L 142, 14.5.1998, s. 1).

[8]               Se bilaga I.

[9]               Rådets förordning (EG) nr 1198/2006 av den 27 juli 2006 om Europeiska fiskerifonden (EUT L 223, 15.8.2006, s. 1).

[10]             Meddelande från kommissionen – EU:s riktlinjer för tillämpning av reglerna för statligt stöd på snabb utbyggnad av bredbandsnät (EUT C 25, 26.1.2013, s. 1).

[11]             Domstolens dom av den 24 juli 2003 i mål C-280/00, Altmark Trans GmbH och Regierungspräsidium Magdeburg mot Nahverkehrsgesellschaft Altmark GmbH ([2003] REG I-7747).

[12]             Se rådets rekommendation 2010/410/EU av den 13 juli 2010 om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik (EUT L 191, 23.7.2010, s. 28) och rådets beslut 2010/707/EU av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (EUT L 308, 24.11.2010, s. 46).