MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

I den regionala konventionen om Europa–Medelhavstäckande regler om förmånsursprung[1] (nedan kallad konventionen) fastställs bestämmelser om ursprunget för varor som är föremål för handel inom ramen för de relevanta avtalen mellan de fördragsslutande parterna i konventionen. EU och Island undertecknade konventionen den 15 juni 2011 respektive den 30 juni 2011.

EU och Island deponerade sina godtagandeinstrument hos depositarien för konventionen den 26 mars 2012 respektive den 12 mars 2012. Till följd av detta trädde konventionen i enlighet med artikel 10.3 i denna i kraft för både EU och Island den 1 maj 2012.

I artikel 6 i konventionen anges att varje fördragsslutande part ska vidta lämpliga åtgärder för att se till att konventionen faktiskt tillämpas. För detta ändamål bör den gemensamma kommitté som inrättades genom avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Island[2] anta ett beslut om ersättande av protokoll 3 (om definition av begreppet ”ursprungsprodukter” och om metoder för administrativt samarbete) till avtalet med ett nytt protokoll, som vad gäller ursprungsregler hänvisar till konventionen. Rådet bör fastställa den ståndpunkt som EU ska inta i gemensamma kommittén.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

EU-medlemsstaterna konsulterades om utkastet till rådsbeslut vid mötet den 13 maj 2013 i tullkodexkommitténs sektion för varors ursprung. De fördragsslutande parterna i konventionen konsulterades vid mötet den 14–15 maj 2013 i arbetsgruppen för Europa–Medelhavsområdet.

Någon extern experthjälp har inte behövts. Det har inte heller behövts någon konsekvensbedömning, eftersom de föreslagna ändringarna är av teknisk karaktär och inte berör det väsentliga i det nu gällande protokollet om ursprungsregler.

3.           FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

Den rättsliga grunden för rådsbeslutet är artikel 207.4 första stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt jämförd med artikel 218.9 i fördraget.

Förslaget avser ett område där unionen är ensam behörig. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig.

Föreslagen regleringsform: rådsbeslut.

2014/0146 (NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om den ståndpunkt som Europeiska unionen ska inta i den gemensamma kommitté som inrättades genom avtalet av den 22 juli 1972 mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Island beträffande ersättande av protokoll 3 (om definition av begreppet ”ursprungsprodukter” och om metoder för administrativt samarbete) till avtalet med ett nytt protokoll, som vad gäller ursprungsregler hänvisar till den regionala konventionen om Europa–Medelhavstäckande regler om förmånsursprung

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 207.4 första stycket jämförd med artikel 218.9,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)       Protokoll 3 till avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Island[3] (nedan kallat avtalet) rör definitionen av begreppet ursprungsprodukter och metoder för administrativt samarbete.

(2)       I den regionala konventionen om Europa–Medelhavstäckande regler om förmånsursprung[4] (nedan kallad konventionen) fastställs bestämmelser om ursprunget för varor som är föremål för handel inom ramen för de relevanta avtalen mellan de fördragsslutande parterna i konventionen.

(3)       EU och Island undertecknade konventionen den 15 juni 2011 respektive den 30 juni 2011.

(4)       EU och Island deponerade sina godtagandeinstrument hos depositarien för konventionen den 26 mars 2012 respektive den 12 mars 2012. Till följd av detta trädde konventionen i enlighet med artikel 10.3 i denna i kraft för både EU och Island den 1 maj 2012.

(5)       I artikel 6 i konventionen anges att varje fördragsslutande part ska vidta lämpliga åtgärder för att se till att konventionen faktiskt tillämpas. För detta ändamål bör den gemensamma kommitté som inrättades genom avtalet anta ett beslut om ersättande av protokoll 3 med ett nytt protokoll, som vad gäller ursprungsregler hänvisar till konventionen.

(6)       Europeiska unionen bör därför inta den ståndpunkt som anges i det bifogade utkastet till beslut i gemensamma kommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ståndpunkt som Europeiska unionen ska inta i den gemensamma kommitté som inrättades genom avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Island beträffande ersättande av protokoll 3 (om definition av begreppet ”ursprungsprodukter” och om metoder för administrativt samarbete) till avtalet med ett nytt protokoll, som vad gäller ursprungsregler hänvisar till den regionala konventionen om Europa–Medelhavstäckande regler om förmånsursprung, anges i det bifogade utkastet till beslut av gemensamma kommittén.

Unionens företrädare i gemensamma kommittén får gå med på mindre ändringar av utkastet till beslut utan att ett nytt rådsbeslut erfordras.

Artikel 2

Gemensamma kommitténs beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den

                                                                       På rådets vägnar

                                                                       Ordförande

[1]               EUT L 54, 26.2.2013, s. 4.

[2]               EGT L 301, 31.12.1972, s. 2.

[3]               EGT L 301, 31.12.1972, s. 2.

[4]               EUT L 54, 26.2.2013, s. 4.

BILAGA

Utkast BESLUT nr […] AV GEMENSAMMA KOMMITTÉN EU–ISLAND

av den […]

om ändring av protokoll 3 (om definition av begreppet ”ursprungsprodukter” och om metoder för administrativt samarbete) till avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Island

GEMENSAMMA KOMMITTÉN HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Island[1] (nedan kallat avtalet), undertecknat i Bryssel den 22 juli 1972, särskilt artikel 11,

med beaktande av protokoll 3 till avtalet, om definition av begreppet ”ursprungsprodukter” och om metoder för administrativt samarbete (nedan kallat protokoll 3), och

av följande skäl:

(1) I artikel 11 i avtalet hänvisas till protokoll 3, i vilket det fastställs ursprungsregler och föreskrivs ursprungskumulation mellan EU, Island, Schweiz (inbegripet Liechtenstein), Norge, Turkiet, Färöarna och deltagarna i Barcelonaprocessen[2].

(2) Enligt artikel 39 i protokoll 3 får den gemensamma kommitté som inrättades genom artikel 30 i avtalet fatta beslut om ändring av bestämmelserna i protokollet.

(3) Tanken med den regionala konventionen om Europa–Medelhavstäckande regler om förmånsursprung[3] (nedan kallad konventionen) är att de nu gällande protokollen om ursprungsregler mellan länderna i det Europa–Medelhavstäckande området ska ersättas med en enda rättsakt.

(4) EU och Island undertecknade konventionen den 15 juni 2011 respektive den 30 juni 2011.

(5) EU och Island deponerade sina godtagandeinstrument hos depositarien för konventionen den 26 mars 2012 respektive den 12 mars 2012. Till följd av detta trädde konventionen i enlighet med artikel 10.3 i denna i kraft för både EU och Island den 1 maj 2012.

(6) Genom konventionen inlemmas deltagarna i stabiliserings- och associeringsprocessen i det Europa–Medelhavstäckande området för ursprungskumulation.

(7) Om övergången till konventionen inte sker samtidigt för alla fördragsslutande parter inom kumulationsområdet, bör den inte leda till någon situation som är mindre förmånlig än tidigare, inom ramen för det berörda protokollet.

(8) Protokoll 3 bör ändras så att det hänvisar till konventionen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Protokoll 3 till avtalet, om definition av begreppet ”ursprungsprodukter” och om metoder för administrativt samarbete, ska ersättas med texten i bilagan till detta beslut.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Det ska tillämpas från och med den [1 september 2014].

Utfärdat i

                                                                       På gemensamma kommitténs vägnar

                                                                       Ordförande

Bilaga

Protokoll 3

om definition av begreppet ursprungsprodukter och om metoder för administrativt samarbete

Artikel 1

Tillämpliga ursprungsregler

Vid tillämpningen av detta avtal ska tillägg I till den regionala konventionen om Europa–Medelhavstäckande regler om förmånsursprung[4] (nedan kallad konventionen) och de relevanta bestämmelserna i tillägg II till konventionen gälla.

Alla hänvisningar till ”relevant avtal” i tillägg I till konventionen och i de relevanta bestämmelserna i tillägg II till denna ska anses som hänvisningar till detta avtal.

Artikel 2

Tvistlösning

Om det i samband med kontrollförfaranden enligt artikel 32 i tillägg I till konventionen uppstår tvister som inte kan lösas mellan de tullmyndigheter som begärt en kontroll och de tullmyndigheter som ansvarar för att denna kontroll utförs, ska tvisterna hänskjutas till gemensamma kommittén.

Alla tvister mellan importören och importlandets tullmyndigheter ska lösas enligt lagstiftningen i importlandet.

Artikel 3

Ändring av protokollet

Gemensamma kommittén får fatta beslut om ändring av bestämmelserna i detta protokoll.

Artikel 4

Utträde ur konventionen

1. Om EU eller Island i enlighet med artikel 9 i konventionen skriftligen meddelar depositarien för konventionen sin avsikt att träda ut ur konventionen, ska EU och Island omedelbart inleda förhandlingar om ursprungsregler för tillämpningen av detta avtal.

2. De vid tidpunkten för utträdet tillämpliga ursprungsreglerna i tillägg I till konventionen och relevanta bestämmelserna i tillägg II till konventionen ska fortsätta att gälla för detta avtal till dess att sådana nyframförhandlade ursprungsregler träder i kraft. Från och med tidpunkten för utträdet ska ursprungsreglerna i tillägg I till konventionen och de relevanta bestämmelserna i tillägg II till konventionen dock tolkas så att de enbart medger bilateral kumulation mellan EU och Island.

Artikel 5

Övergångsbestämmelser – kumulation

1. Trots vad som sägs i artikel 3 i tillägg I till konventionen ska kumulationsreglerna i artiklarna 3 och 4 i protokoll 3 till avtalet i dess lydelse enligt beslut nr 2/2005 av gemensamma kommittén EU–Island av den 22 december 2005[5] fortsätta att gälla mellan EU och Island tills konventionen har börjat tillämpas med avseende på alla fördragsslutande parter som tas upp i de nämnda artiklarna 3 och 4.

2. Trots vad som sägs i artiklarna 16.5 och 21.3 i tillägg I till konventionen får ursprungsintyget när kumulation enbart involverar Eftastaterna, Färöarna, EU, Turkiet och deltagarna i stabiliserings- och associeringsprocessen utgöras av ett varucertifikat EUR.1 eller en ursprungsdeklaration.

[1]               EGT L 301, 31.12.1972, s. 2.

[2]               Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Marocko, Palestina, Syrien och Tunisien.

[3]               EUT L 54, 26.2.2013, s. 4.

[4]               EUT L 54, 26.2.2013, s. 4.

[5]               EUT L 131, 18.5.2006, s. 2.