MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

1.1.        Motiv och syfte

Marknaden för ekologisk produktion har under de senaste tio åren kännetecknats av en dynamisk utveckling tack vare att efterfrågan har ökat kraftigt. Världsmarknaden för ekologiska livsmedel har fyrdubblats sedan 1999. De arealer som används för ekologisk produktion inom EU har fördubblats. Varje år ställs 500 000 hektar om till ekologiskt jordbruk. Marknaden har emellertid vuxit så kraftigt att varken den interna försörjningen eller lagstiftningen på området har hunnit med. Produktionsreglerna tar inte tillräcklig hänsyn till hur efterfrågan utvecklas och inte heller till de farhågor och förväntningar som konsumenterna hyser. Märkningsreglerna är komplicerade. Det har också identifierats svagheter i kontrollsystemen och handelsordningen. Lagstiftningen är komplicerad och ger en tung administrativ börda, något som förhindrar småbrukare att gå med i unionens ordning för ekologisk produktion. Vissa av de undantag som infördes för att främja sektorns utveckling förefaller inte längre motiverade.

Syftet med detta förslag är att förbättra lagstiftningen om ekologisk produktion i syfte att

(1) undanröja hindren för en hållbar utveckling av den ekologiska produktionen inom unionen,

(2) säkra rättvisa konkurrensvillkor för jordbrukare och aktörer för att stärka den inre marknaden, och

(3) bevara och stärka konsumenternas förtroende för ekologiska produkter.

1.2.        Allmän bakgrund

I samband med antagandet av rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter[1] angav rådet ett antal frågor kring vilka kommissionen skulle rapportera till rådet och Europaparlamentet mot bakgrund av de erfarenheter som tillämpningen av förordningen skulle komma att ge.

Rådet antog slutsatser om kommissionens rapport[2] vid rådets möte (jordbruk och fiske) den 13–14 maj 2013[3] och uppmanade medlemsstaterna och kommissionen att vidareutveckla sektorn för ekologiskt jordbruk på en ambitiös nivå genom att se över de befintliga rättsliga ramarna i syfte att öka deras användbarhet och samtidigt skapa en period präglad av stabilitet och säkerhet för att uppnå större klarhet och förenkling och ta itu med de kvarstående frågor som kräver ytterligare behandling.

Översynen av lagstiftningen om ekologisk produktion ingår i kommissionens program för lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat[4].

Översynen ger möjlighet att anpassa kommissionens genomförandebefogenheter enligt rådets förordning (EG) nr 834/2007 till den uppdelning mellan kommissionens delegerade befogenheter och dess genomförandebefogenheter som införs genom artiklarna 290 och 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

1.3.        Gällande bestämmelser

Den första EU-rättsakten om ekologisk produktion antogs 1991. Rådets förordning (EEG) nr 2092/91 gav en rättslig definition av begreppet ekologisk produktion i form av produktionsregler och i förordningen fastställdes också kontroll- och märkningskrav samt regler för import av ekologiska produkter. Förordningen gav en bas för skyddet av konsumenterna och aktörerna mot falska och vilseledande utsagor om ekologisk produktion.

Den tidiga lagstiftningen sågs över genom antagandet av rådets förordning (EG) nr 834/2007 i juni 2007. Genom den förordningen uppnåddes följande:

– Den ekologiska produktionen definierades ytterligare genom att det fastställdes mål och principer för denna.

– Produktionsreglerna för ekologisk produktion harmoniserades ytterligare inom unionen, genom att de nationella reglerna för animalieprodukter slopades.

– Det infördes en möjlighet att bevilja undantag från reglerna på medlemsstaternas ansvar, med strikta begränsningar och under begränsad tid.

– Kontrollsystemet för ekologisk produktion kopplades till det officiella kontrollsystemet för livsmedel och foder i förordning (EG) nr 882/2004[5] och det infördes obligatorisk ackreditering av privata kontrollorgan.

– Importordningen omstrukturerades, dvs. utöver att tredjeländer erkänns med avseende på överensstämmelse erkänner Europeiska unionen kontrollorgan som är verksamma i tredjeländer med avseende på likvärdighet och överensstämmelse. Det tidigare systemet där medlemsstaterna beviljade individuellt tillstånd för varje försändelse ströks ur grundförordningen och fasas nu ut.

1.4.        Förenlighet med Europeiska unionens politik på andra områden

Detta initiativ bygger på målsättningarna i meddelandet om smart lagstiftning i Europeiska unionen. Ett av syftena med denna översyn är att förenkla lagstiftningen.

Den är linje med Europa 2020-strategins allmänna ramar, särskilt vad gäller det prioriterade målet hållbar tillväxt och främjandet av en mer resurseffektiv, miljövänligare och mer konkurrenskraftig ekonomi.

Den är förenlig med reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken som ligger till grund för den övergripande ramen för jordbrukets utveckling inom unionen under perioden 2014–2020[6]. Syftet med de nya bestämmelserna är att åstadkomma hållbar konkurrenskraft för att skapa en ekonomiskt lönsam livsmedelsproduktionssektor och att sörja för en hållbar förvaltning av unionens naturliga landbaserade resurser och i det sammanhanget ses ekologisk produktion som en nyckelfaktor.

Det nya förslaget tar hänsyn till den nya gemensamma fiskeripolitiken vad gäller vattenbruket, då detta är av avgörande betydelse för att säkra långsiktig hållbar livsmedelstrygghet, tillväxt och sysselsättning, samtidigt som trycket på de vilda fiskbestånden minskas, vilket bör ses mot bakgrund av en växande global efterfrågan på livsmedel från havet.

Förslaget är också förenligt med kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll[7], vars syfte är att stärka det samlade tillvägagångssättet på alla områden som rör livsmedelskedjan genom att rationalisera och förenkla det övergripande regelverket i strävan efter bättre lagstiftning. Definitionerna anpassas och förtydligas och det föreslås att de nödvändiga specifika kontrollbestämmelserna förs in i den rättsliga ramen för offentlig kontroll.

Ordningen för ekologisk produktion ingår slutligen i unionens kvalitetsordningar för jordbruksprodukter på samma sätt som geografiska beteckningar, traditionella garanterade specialiteter och produkter från de yttersta randområdena och från bergsområden, i enlighet med kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om en kvalitetspolitik för jordbruksprodukter och i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel[8].

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

2.1.        Samråd

Det gjordes en ingående analys av den rådande situationen på grundval av information som inkommit under ett antal utfrågningar för intressenter, till vilka kommissionen hade bjudit in fler än 70 experter och akademiker för att diskutera de utmaningar som den ekologiska produktionen står inför nu och i framtiden.

I början av 2013 lanserade kommissionen ett samråd på internet. Cirka 45 000 svar på frågeformuläret inkom och nästan 1400 fristående bidrag. Huvuddelen av svaren (96 %) kom från EU-medborgare och återstående 4 % kom från intressenter på området.

Dessutom informerades och tillfrågades intressenterna inom sektorn om översynen vid flera möten inom rådgivande gruppen för ekologiskt jordbruk.

Medlemstaterna, som är behöriga myndigheter när det gäller genomförandet av lagstiftningen, har informerats och tillfrågats om översynens tekniska aspekter.

2.2.        De viktigaste resultaten av samråden

De som svarat på det offentliga samrådet tar huvudsakligen upp miljö- och kvalitetsfrågor. De vill se en stärkning av EU:s regler för ekologisk produktion och enhetliga regler för jordbrukare och andra aktörer i hela unionen. Därför förespråkar merparten av dem att undantagen från reglerna tas bort. De har höga förväntningar vad gäller åtgärder för att ta itu med resthalter av produkter och ämnen som inte är godkända för användning i ekologisk produktion. Europeiska unionens logotyp för ekologisk produktion ses som likvärdig med nationella symboler när det gäller att identifiera ekologiska produkter. Majoriteten av medborgarna och intressenterna har tilltro till kontrollsystemet för ekologisk produktion, men anser att det kan förbättras, främst genom elektronisk certifiering. De svarande är också för gruppcertifiering för små jordbruksföretag.

Det är allmänt känt inom sektorn för ekologisk produktion att lagstiftningen på området behöver förbättras. Det råder också konsensus om att den ekologiska produktionen bör stå fast vid sina principer och mål och att de undantag från reglerna som finns bör upphöra.

2.3.        Konsekvensbedömning

I konsekvensbedömningen jämförs tre möjliga scenarier:

– Scenariot staus quo med vissa förbättringar bygger på vissa förbättringar och åtgärder för bättre genomförande av den nuvarande lagstiftningen.

– Det marknadsorienterade scenariotbygger på att man skapar de villkor som krävs för möta marknadsutvecklingen på ett dynamiskt sätt med mer flexibla regler. De undantag som finns sedan länge skulle integreras med produktionsreglerna.

– Det principorienterade scenariot bygger på att den ekologiska produktionen återinriktas på grundprinciperna för ekologisk produktion och att detta återspeglas i produktionsreglerna. Detta skulle innebära att undantagsreglerna upphör.

De tre politiska scenarierna har bedömts utifrån vilken potential de har att säkra att målen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2020 uppnås, samt i vilken mån de specifika politiska målen för översynen kan uppnås och med beaktande av effektivitet och ändamålsenlighet. Det principorienterade scenariot ger bäst resultat utifrån de kriterier som bedömts och därefter kommer det markandsorienterade scenariot och sist scenariot med status quo med vissa förbättringar.

Det principorienterade scenariot väntas ge följande resultat:

– Positiva marknadsutsikter, tack vare ett ökat förtroende hos konsumenterna, vilket sannolikt kommer att inverka positivt på produktpriserna och locka nya konsmenter.

– Genom att undantagen från reglerna tas bort bör man kunna utveckla nya ekologiska insatsvaror, särskilt utsäde.

– Tydligare och enklare produktionsregler kommer att göra sektorn mer attraktiv.

– Konkurrensen kommer att bli rättvisare till följd av starkare harmonisering, enklare och tydligare regler och tack vare övergången från likvärdighet till överensstämmelse för erkännande av kontrollorgan i tredjeländer.

– Konsumenternas förtroende kommer att öka när kontrollsystemet förbättras och produktionsreglerna harmoniseras och tar hänsyn till viktiga samhällsfrågor (miljöledningssystem för bearbetningsföretag och handelsidkare, djurskydd).

– En riskbaserad metod förväntas förbättra kontrollernas effektivitet och ändamålsenlighet och förväntas också, tillsammans med en mer tillförlitlig importordning, bidra till att förebygga bedrägerier.

– Det faktum att undantagsreglerna försvinner kommer att understryka den ekologiska produktionens positiva miljöpåverkan.

– Djurskyddet kommer att förbättras genom att undantagen tas bort.

I konsekvensanalysen konstateras att det principorienterade scenariot är att föredra, i kombination med de förbättringar som föreslås för scenariot med status quo och vissa underåtgärder.

Under hela processen har särskild uppmärksamhet ägnats åt förenklingar. Det scenario som valts ut kommer att bidra till följande:

– Tydligare bestämmelser om tillämpningsområde, produktionsregler, märkning och kontroll.

– Ineffektiva bestämmelser tas bort.

– Medlemsstaternas möjlighet att bevilja undantag från reglerna begränsas.

– Importordningen förenklas.

– Villkoren för småjordbrukare förenklas, särskilt genom införandet av gruppcertifiering.

Vad gäller administrativa kostnader kommer föreliggande förslag att leda till att 37 av de 135 befintliga informationsskyldigheterna för aktörer inom ekologisk produktion och förvaltningar tas bort.

3.           FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

3.1.        Sammanfattning av den föreslagna åtgärden

Den ekologiska produktionen måste fortsätta att hålla sig till en uppsättning principer som avspeglar konsumenternas förväntningar.

De särskilda produktionsreglerna samlas i en bilaga till den föreslagna förordningen, vilket innebär att man tar hänsyn till tydlighetsaspekten.

Produktionsreglerna stärks och harmoniseras genom att undantagen tas bort, utom i de fall då tillfälliga åtgärder är nödvändiga för att göra det möjligt att fortsätta eller återuppta den ekologiska produktionen i en katastrofsituation. Ekologiska jordbruksföretag måste förvaltas helt och hållet i enlighet med kraven för ekologisk produktion och retroaktivt godkännande av omställningsperioden är i princip inte längre möjligt. Samtliga ingredienser av jordbruksursprung som ingår i ekologiska bearbetade produkter måste vara ekologiska. Med undantag för mikroföretag, är andra ekologiska aktörer än jordbrukare och aktörer som producerar alger och vattenbruksdjur skyldiga att utveckla ett system för att förbättra sin miljöprestanda.

Kontrollsystemet förbättras genom att alla kontrollrelaterade bestämmelser samlas i en enda lagtext inom ramen för kommissionens förslag till en förordning om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet inom livsmedels- och fodersektorn. Följaktligen kommer aktörerna, de behöriga myndigheterna, kontrollmyndigheterna och kontrollorganen inte längre att behöva konsultera två olika rättsakter med kontrollbestämmelser.

Kontrollernas effektivitet stärks genom att produktionsreglerna förtydligas, förenklas och harmoniseras och genom att ett antal undantag från produktionsreglerna tas bort.

Förslagets syfte är att avskaffa den möjlighet att bevilja undantag för vissa typer av detaljhandlare som ges i förordning (EG) nr 834/2007 och som har lett till olika tolkningar och praxis i medlemsstaterna och har gjort förvaltningen, övervakningen och kontrollen mer komplicerad.

Den riskbaserade strategin för offentlig kontroll förstärks genom att det krav på att årligen kontrollera överensstämmelse för alla aktörer, vilket föreskrivs i förordning (EG) nr 834/2007, tas bort. Detta kommer att göra det möjligt att anpassa kontrollfrekvensen, genom delegerade rättsakter som antas i enlighet med förordning (EU) nr XX/XXX (Official Controls Regulation), så att aktörer med en låg riskprofil kontrolleras mer sällan än en gång per år och/eller omfattas av reducerade årliga fysiska kontroller, medan aktörer med högre riskprofil skulle kontrolleras mer. Kontrolltrycket skulle därför fördelas på ett mer rättvist sätt, med ett mindre tryck på de aktörer som historiskt har visat att de följer reglerna och en mer effektiv och ändamålsenlig resursanvändning för de behöriga myndigheterna, kontrollmyndigheterna och kontrollorganen.

Särskilda bestämmelser införs i syfte att öka öppenheten när det gäller avgifter som kan tas ut för kontrollerna. Dessutom stärks bestämmelserna om offentliggörande av uppgifter om aktörerna och deras certifieringsstatus.

Ett system för gruppcertifiering införs för småbrukare i unionen i syfte att minska kostnaderna för inspektion och certifiering och den administrativa bördan i samband med detta. Detta kommer också att stärka de lokala nätverken, bidra till bättre avsättningsmöjligheter och garantera jämlika konkurrensvillkor i förhållande till aktörer i tredje land.

Det införs särskilda bestämmelser om bättre spårbarhet och bedrägeribekämpning. Aktörerna får inte kontrolleras av olika kontrollmyndigheter eller kontrollorgan för samma produktgrupp i olika etapper av den ekologiska produktionskedjan.

Särskilda bestämmelser införs också för att harmonisera de åtgärder som bör vidtas när icke godkända produkter eller ämnen upptäcks. I detta sammanhang kan det uppstå situationer då jordbrukare hindras från att saluföra sina produkter som ekologiska på grund av oavsiktlig förekomst av icke godkända produkter eller ämnen. Medlemsstaterna kan få tillstånd av kommissionen att bevilja nationellt stöd för att kompensera de förluster som uppstår i sådana fall. Dessutom kan medlemsstaterna använda den gemensamma jordbrukspolitikens instrument för att helt eller delvis täcka sådana förluster.

I förslaget anges slutligen också vilka åtgärder som bör vidtas i hela EU i fråga om breda kategorier av samma typ av bristande efterlevnad för att säkra en rättvis behandling av aktörerna, en väl fungerande inre marknad och för att bevara konsumenternas förtroende, utan att sådana åtgärder föregriper fastställandet av sanktioner, då detta är inom medlemsstaternas behörighet.

Handelsordningen är avsedd att förbättra konkurrensvillkoren för de ekologisk aktörerna i Europeiska unionen och i tredjeländer och att sörja för fortsatt förtroende från konsumenternas sida. Möjligheten att ingå likvärdighetsavtal med tredjeland kvarstår medan systemet med unilateral likvärdighet avvecklas. Det föreslås att systemet mer erkännande av kontrollorgan successivt ersätts av en överensstämmelseordning.

3.2.        Rättslig grund

Artikel 42 första stycket och 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

3.3.        Subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna

Förslaget innebär en översyn av en befintlig kvalitetsordning inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Unionen har delad behörighet med medlemsstaterna när det gäller produktionen av jordbruksprodukter och livsmedel och handeln med dessa på marknaden i Europeiska unionen och åtgärder för att garantera att den inre marknaden för ekologisk produktion fungerar korrekt.

En ordning för ekologisk produktion som omfattar hela unionen, som en del av den övergripande gemensamma jordbrukspolitiken, är mer effektivt än 28 individuella system. En sådan ordning möjliggör dessutom en starkare och mer konsekvent handelspolitik gentemot globala handelspartner, särskilt genom att unionens förhandlingsposition stärks.

Förslaget innebär ytterligare harmonisering inom följande områden:

–          De möjligheter som medlemsstaterna för närvarande har att bevilja undantag från reglerna och som leder till snedvridning av konkurrensen mellan aktörerna, sämre förtroende från konsumenternas sida, komplex lagstiftning och problem på handelsområdet (problem med se till att reglerna följs) kommer att inskränkas.

–          Det faktum att det varierar vilken respons som en och samma brist i efterlevnaden av EU:s lagstiftning om ekologisk produktion genererar i olika medlemsstater, är något som leder till illojal konkurrens och en ineffektivt fungerande inre marknad.

3.4.        Val av regleringsform

Den föreslagna regleringsformen är en förordning, eftersom de befintliga bestämmelserna har visat sig utgöra en lämplig ram för medlemsstaterna. Ingen annan regleringsform skulle vara lämplig. Ett direktiv skulle innebära mer flexibla regler, vilket skulle kunna leda till snedvridning av konkurrensen mellan aktörerna och till förvirring och besvikelse hos konsumenterna. En förordning ger medlemsstaterna konsekventa bestämmelser att följa och minskar den administrativa bördan, eftersom aktörerna endast behöver följa en enda uppsättning regler. Icke-bindande instrument som t.ex. riktlinjer, anses otillräckliga för att åtgärda skillnaderna i tolkningen och tillämpningen av reglerna och olämpliga med hänsyn till det internationella sammanhanget.

4.           BUDGETKONSEKVENSER

I förslaget avsätts en budget för tekniskt stöd. Närmare uppgifter om budgetkonsekvenserna finns i finansieringsöversikten.

5.           ÖVRIGT FÖRENKLING

Förslaget innehåller förenklingar och förtydliganden och flera luckor i lagstiftningen åtgärdas. Bland annat tas 37 av de 135 befintliga informationsskyldigheterna bort. Förslaget innebär en avsevärd minskning av den administrativa bördan. De delegerade akter som kommer att följa av förslaget kommer att utarbetas enligt samma principer.

Vad gäller produktionsreglerna, innebär förslaget en avsevärd förenkling för aktörerna och de nationella förvaltningarna genom att medlemsstaternas utrymme att bevilja undantag begränsas. Flera ineffektiva bestämmelser tas bort, vilket sker genom att den riskbaserade kontrollstrategin stärks. Vad gäller importen kommer ordningen för kontroll av överensstämmelse för kontrollorganen att bli lättare att administrera för producenterna, kontrollorganen och kommissionen.

Genom gruppcertifieringen införs en viktig förenkling för småbrukare, då inspektionerna och dokumentationskraven härigenom blir mer proportionerliga.

Förslaget syftar till att göra lagstiftningen mer användarvänlig. De allmänna produktionsreglerna kommer att finnas kvar i själva förordningstexten medan de specifika produktionsreglerna samlas i en bilaga till förordningen.

6.           ANPASSNING

Kommissionen antog 2010 COM (2010)759 beträffande anpassningen av rådets förordning (EG) nr 834/2007 till Lissabonfördraget. Den ingående diskussion i trepartsmöten som hölls under 2011 och 2012 ledde i praktiken till ett stillestånd i förhandlingarna om förslaget om anpassning. Föreliggande förslag innehåller nödvändiga delar av förslaget om anpassning, inbegripet bestämmelser ur den grundläggande rättsakten, delegerade akter och genomförandeakter. . KOM (2010) 759 är obsolet och kommer därför att dras tillbaka.

2014/0100 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXX/XXX [Official controls Regulation] och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 42 första stycket och artikel 43.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[9],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[10],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)       Ekologisk produktion är ett övergripande system för jordbruksverksamhet och livsmedelsproduktion där man kombinerar bästa miljö- och klimatpraxis, stor biologisk mångfald, bevarande av naturresurser, tillämpning av stränga djurskyddskrav och produktionsnormer som motsvarar förväntningarna från den växande skaran konsumenter som föredrar produkter som har framställts med användning av naturliga ämnen och processer. Den ekologiska produktionen spelar därigenom en dubbel roll i samhället; den försörjer en särskild marknad där konsumenterna efterfrågar ekologiska produkter och den levererar kollektiva nyttigheter som bidrar till miljö- och djurskyddet, liksom till landsbygdsutvecklingen.

(2)       Det är av avgörande betydelse för att produkterna ska hålla god kvalitet att man tillämpar strikta hälso-, miljö- och djurskyddskrav inom den ekologiska produktionen. Som anges i meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om en kvalitetspolitik för jordbruksprodukter[11] ingår den ekologiska produktionen i unionens kvalitetsordningar för jordbruksprodukter på samma sätt som geografiska beteckningar, traditionella garanterade specialiteter och produkter från de yttersta randområdena enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012[12] respektive Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 228/2013[13]. Den ekologiska produktionen strävar således mot samma mål inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken som unionens övriga kvalitetsordningar för jordbruksprodukter.

(3)       Målen för politiken för ekologisk produktion ingår i målen för den gemensamma jordbrukspolitiken, genom att de säkrar att jordbrukarna ges en rimlig ersättning för att de efterlever reglerna för ekologisk produktion. Dessutom skapar den ökande efterfrågan på ekologiska produkter förutsättningar för att ytterligare utveckla och utvidga marknaden för dessa produkter och därmed förutsättningar för ökade inkomster för jordbrukarna inom den ekologiska produktionen.

(4)       Dessutom bidrar det ekologiska produktionssystemet till att miljöskyddskraven integreras med den gemensamma jordbrukspolitiken, vilket främjar hållbar jordbruksproduktion. Detta är skälet till att det har införts åtgärder för ekonomiskt stöd till den ekologiska produktionen inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, allra senast genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013[14]. De åtgärderna har dessutom stärkts genom den nyligen genomförda reformen av den rättsliga ramen för landsbygdsutvecklingspolitiken, dvs. genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013[15].

(5)       Den ekologiska produktionen bidrar också till säkra att målen för unionens miljöpolitik uppnås, särskilt målen för strategin för biologisk mångfald i EU fram till 2020[16], meddelandet om grön infrastruktur[17], den temainriktade strategin för markskydd[18] och för miljölagstiftningen, som fågel-[19] och livsmiljödirektiven[20], nitratdirektivet[21], ramdirektivet om vatten[22], direktivet om nationella utsläppstak för vissa luftföroreningar[23] och direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel[24].

(6)       Mot bakgrund av målen för unionens politik för ekologisk produktion bör den rättsliga ramen för genomförandet av denna ha som mål att skapa rättvis konkurrens och en väl fungerande inre marknad för ekologiska produkter, samtidigt som man bevarar och lever upp till konsumenternas förtroende för produkter som märkts som ekologiska. Den bör också syfta till att skapa förutsättningar för politiken att utvecklas i takt med produktions- och marknadsutvecklingen.

(7)       I prioriteringarna för Europa 2020 ingår, enligt kommissionens meddelande Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla[25], målen att uppnå en konkurrenskraftig ekonomi baserad på kunskap och innovation och att stimulera till en ekonomi med hög sysselsättning som skapar social och territoriell sammanhållning, samt att främja resurseffektivitet och stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi. Politiken för ekologisk produktion bör därför förse producenterna med de verktyg de behöver för att bättre identifiera och marknadsföra sina produkter och bör samtidigt skydda dessa producenter mot illojala metoder.

(8)       Mot bakgrund av den dynamiska utvecklingen inom sektorn för ekologisk produktion angavs i rådets förordning (EG) nr 834/2007[26] att det skulle komma att behöva göras en översyn av unionsreglerna för ekologiskt jordbruk där den erfarenhet som vunnits vid tillämpningen av reglerna beaktas. Resultaten av den översyn som kommissionen har genomfört visar att unionens rättsliga ram för ekologisk produktion bör förbättras, så att reglerna motsvarar konsumenternas högt ställda förväntningar och är tillräckligt tydliga för dem som de riktar sig till. Förordning (EG) nr 834/2007 bör därför upphävas och ersättas av en ny förordning.

(9)       De erfarenheter som hittills har gjorts av tillämpningen av förordning (EG) nr 834/2007 visar att det finns ett behov av att förtydliga vilka produkter som förordningen omfattar. I första hand bör den omfatta de jordbruksprodukter, även vattenbruksprodukter, som förtecknas i bilaga I till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat fördraget). Dessutom bör den omfatta bearbetade jordbruksprodukter som är avsedda att användas som livsmedel eller foder, eftersom saluföringen av sådana ekologiska produkter är ett viktigt avsättningsområde för jordbruksprodukter och gör konsumenterna medvetna om att de jordbruksprodukter som ingår i de bearbetade produkterna har framställts ekologiskt. På samma sätt bör denna förordning omfatta vissa andra produkter som är kopplade till jordbruksprodukter på samma sätt som bearbetade jordbruksprodukter, eftersom dessa andra produkter antingen utgör ett viktigt avsättningsområde för jordbruksprodukter eller utgör en integrerad del av produktionsprocessen. Slutligen bör havssalt omfattas av denna förordning, eftersom det framställs med naturliga produktionsmetoder och produktionen bidrar till utvecklingen av landsbygden och således omfattas av målen för denna förordning. Av tydlighetsskäl bör dessa andra produkter som inte ingår i bilaga I till fördraget förtecknas i en bilaga till denna förordning.

(10)     För att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar i denna förordning bör kommissionen ges befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(11)     För att ta hänsyn till nya produktionsmetoder eller produktionsmaterial eller internationella åtaganden bör befogenhet att anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på ändringar av förteckningen över andra produkter som omfattas av denna förordning. Endast produkter som är nära kopplade till jordbruksprodukter bör kunna komma ifråga för införande i den förteckningen.

(12)     Mot bakgrund av att storköksverksamhet till sin natur är lokal anses de åtgärder som vidtas av medlemsstaterna på området vara tillräckliga för att säkerställa den inre marknadens funktion. Därför bör denna förordning inte omfatta livsmedel som bereds av storkök i egna lokaler. På samma sätt bör produkter från jakt på vilda djur eller fiske efter viltlevande arter inte omfattas av denna förordning då produktionsprocessen inte kan kontrolleras helt och hållet.

(13)     Forskningsprojekt har visat att konsumenternas förtroende är av mycket stor betydelse för marknaden för ekologiska livsmedel. På lång sikt kan regler som inte är tillförlitliga äventyra allmänhetens förtroende och leda till marknadsmisslyckande. En hållbar utveckling för den ekologiska produktionen i unionen bör därför baseras på sunda produktionsregler som harmoniseras på unionsnivå. Dessutom bör produktionsreglerna uppfylla aktörernas och konsumenternas förväntningar vad gäller kvaliteten på ekologiska produkter och dessas överensstämmelse med de principer och regler som fastställs i denna förordning.

(14)     Denna förordning bör tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av relaterad lagstiftning, som till exempel på områdena säkerhet i livsmedelskedjan, djurhälsa och djurskydd, växtskydd, växtförökningsmaterial, märkning och miljö. Beträffande godkännande av produkter och ämnen som får användas för produktion av ekologiska produkter, är det viktigt att betona att sådana produkter och ämnen först måste godkännas på unionsnivå. Denna förordning bör därför gälla utan att det påverkar tillämpningen av andra särskilda unionsbestämmelser som reglerar godkännande och utsläppande på marknaden av sådana produkter och ämnen.

(15)     Principiellt bör de allmänna produktionsreglerna i denna förordning inbegripa ett förbud mot användning av joniserande strålning och genetiskt modifierade organismer (GMO) och produkter som har framställts av eller med GMO. Eftersom konsumenterna i allt större utsträckning lägger vikt vid den miljöpåverkan som följer av bearbetning och transport av livsmedel bör övriga ekologiska aktörer, utöver jordbrukarna och de aktörer som producerar alger och vattenbruksdjur, åläggas att förvalta sin miljöprestanda i enlighet med ett harmoniserat system. Mikroföretag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG[27] som bedriver ekologisk produktion bör undantas från detta krav, i syfte att minska dessas administrativa börda. I syfte att säkerställa en korrekt tillämpning av de allmänna produktionsreglerna bör befogenheten att anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på fastställandet av de kriterier som bör gälla för miljöledningssystemet.

(16)     Risken för bristande överensstämmelse med reglerna för ekologisk produktion anses vara högre i jordbruksföretag som omfattar enheter som inte drivs enligt reglerna för ekologisk produktion. Därför bör alla jordbruksföretag i unionen som önskar gå över till ekologisk produktion, efter en lämplig omställningsperiod, helt och hållet förvaltas i enlighet med de krav som gäller för ekologisk produktion. Ekologiska jordbruksföretag bör genomgå samma omställningsperiod i alla medlemsstater, oavsett om de tidigare har deltagit i miljöåtgärder på jordbruksområdet via unionens fonder eller inte. När det gäller mark i träda krävs emellertid ingen omställningsperiod. I syfte att säkerställa kvalitet, spårbarhet och överensstämmelse med denna förordning och anpassning till den tekniska utvecklingen bör befogenhet att anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på bestämmelser som kompletterar de allmänna omställningsreglerna eller som kompletterar eller ändrar de specifika omställningsreglerna.

(17)     Särskilda produktionsregler bör fastställas för växt-, animalie- och vattenbruksproduktion, inklusive regler för insamling av vilda växter och alger, för produktion av bearbetade livsmedel och foder samt för vin och jäst för att säkerställa harmonisering och överensstämmelse med den ekologiska produktionens mål och principer.

(18)     Vid ekologisk växtproduktion ges växterna huvudsakligen näring genom markekosystemet, varför hydrokultur inte bör tillåtas. Dessutom bör den ekologiska växtproduktionen också omfatta användning av produktionstekniker som förebygger eller minimerar påverkan på miljön.

(19)     Vad gäller markvård och gödsling bör det fastställas villkor för vilka odlingsmetoder som får förekomma i ekologisk växtproduktion och vilka gödselmedel och jordförbättringsmedel som får användas.

(20)     Användningen av bekämpningsmedel bör inskränkas avsevärt. Metoder som motverkar skador orsakade av skadedjur och ogräs men som inte inbegriper användning av växtskyddsmedel, som till exempel växelbruk, bör ges företräde. Förekomsten av skadegörare och ogräs bör övervakas så att det är möjligt att avgöra om en eventuell åtgärd är ekonomiskt och ekologiskt försvarbar. Användning av vissa växtskyddsmedel bör tillåtas, i de fall då ovannämnda metoder inte ger ett tillräckligt skydd, och endast om växtskyddsmedlen ifråga har godkänts i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1107/2009[28], har genomgått en bedömning som visar att de är förenliga med den ekologiska produktionens mål och principer, det har fastställts restriktiva användningsvillkor och växtskyddsmedlen har godkänts i enlighet med denna förordning.

(21)     I syfte att säkerställa kvalitet, spårbarhet och överensstämmelse med denna förordning samt anpassning till den tekniska utvecklingen bör befogenhet att anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på fastställande av regler om ändring och komplettering av de särskilda växtproduktionsreglerna för odlingsmetoder, markvård och gödsling, växtskydd och hantering av skadegörare och ogräs, förvaltning av svampproduktion och andra särskilda växter och växtproduktionssystem, produktion av växtförökningsmaterial och insamling av vilda växter.

(22)     Eftersom förvaltningen av jordbruksmark är en naturlig del av animalieproduktionen och stallgödsel från denna används som gödselmedel inom vegetabilieproduktionen, bör animalieproduktion utan jordbruksmark förbjudas. Vid valet av djurraser bör hänsyn tas till rasernas förmåga att anpassa sig till lokala förhållanden, till deras livskraft och till deras motståndskraft mot sjukdomar, samtidigt som en omfattande biologisk mångfald bör uppmuntras.

(23)     Inom ekologisk animalieproduktion och vattenbruksproduktion bör inhysningsförhållandena, i tillämpliga fall inbegripet vattnet, vara sådana att djurens beteendemässiga behov tillgodoses. Särskilda villkor för inhysningen och för djurhållningsmetoder bör fastställas för vissa djur, däribland bin. Dessa särskilda villkor i fråga om inhysning och djurhållning bör iaktta en hög djurskyddsnivå och bör i vissa avseende vara mer långtgående än de unionsstandarder för djurskydd som gäller för animalieproduktionen i allmänhet. I de flesta fall bör djuren få permanent tillgång till utevistelse för bete och områdena för utevistelse bör i princip ingå i ett lämpligt rotationssystem.

(24)     För att undvika miljöföroreningar av naturresurser som mark och vatten med näringsämnen, bör det fastställas en övre gräns för hur mycket gödsel som får användas per hektar samt för det antal djur som får hållas per hektar. Denna gräns bör vara knuten till gödselns kväveinnehåll.

(25)     Stympningar som leder till stress, skada, sjukdom eller lidande för djuren bör förbjudas.

(26)     Djuren bör utfodras med foder som producerats i enlighet med reglerna för ekologisk produktion, företrädesvis från det egna jordbruksföretaget, och med hänsyn till djurens fysiologiska behov. För att tillgodose djurens grundläggande näringsbehov kan det dessutom vara nödvändigt att använda vissa mineraler, spårämnen och vitaminer enligt noga fastställda villkor.

(27)     Djurhälsoarbetet bör huvudsakligen inriktas på förebyggande av sjukdomar. Dessutom bör särskilda åtgärder för rengöring och desinfektion tillämpas. Förebyggande användning av kemisk-syntetiskt framställda allopatiska veterinärmedicinska läkemedel bör inte tillåtas i ekologisk produktion, utom i händelse av sjukdom eller skada hos ett djur som kräver omedelbar behandling och behandlingen bör begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att återställa djurets välbefinnande. För att garantera den ekologiska produktionens integritet för konsumenterna bör det i sådana fall vara möjligt att vidta restriktiva åtgärder, t.ex. att fördubbla den läkemedelsfria tiden efter användningen av sådana läkemedel i enlighet med relevant unionslagstiftning. Vad gäller biodlingen är det nödvändigt att fastställa särskilda regler för att förebygga sjukdomar och för veterinärbehandling.

(28)     I syfte att säkerställa kvalitet, spårbarhet och överensstämmelse med denna förordning och anpassning till den tekniska utvecklingen bör befogenhet att anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på bestämmelser som ändrar eller kompletterar de särskilda produktionsreglerna för animalieproduktionen, särskilt vad gäller djurens ursprung, inhysningsförhållanden, inbegripet minsta tillåtna utrymmen inomhus respektive utomhus, maximal djurtäthet per hektar, uppfödningsmetoder, avel, foder och utfodring, sjukdomsförebyggande åtgärder och veterinärbehandling.

(29)     Denna förordning tar hänsyn till den nya gemensamma fiskeripolitiken vad gäller vattenbruket, en näringsgren som är av avgörande betydelse för att säkra långsiktig hållbar livsmedelstrygghet, tillväxt och sysselsättning, samtidigt som trycket på de vilda fiskbestånden minskas, vilket bör ses mot bakgrund av en växande global efterfrågan på livsmedel från havet. 2013 ås meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om strategiska riktlinjer för hållbar utveckling av det europeiska vattenbruket[29] anges vilka stora utmaningar som unionens vattenbrukssektor står inför och vilken tillväxtpotential som sektorn har. I meddelandet identifieras det ekologiska vattenbruket som en särskilt lovande sektor och det anges vilka konkurrensfördelar som kan vinnas genom ekologisk certifiering.

(30)     Ekologiskt vattenbruk är ett förhållandevis nytt område för ekologisk produktion jämfört med ekologiskt jordbruk, där jordbruksföretagen har stor erfarenhet. Med tanke på konsumenternas ökande intresse för produkter från ekologiskt vattenbruk är det troligt att det kommer att bli ännu vanligare att vattenbruksenheter ställer om till ekologisk produktion. Detta leder till mer erfarenhet, teknisk kunskap och utveckling, och förbättringar inom det ekologiska vattenbruket, vilket bör återspeglas i produktionsreglerna.

(31)     För att säkra att det råder konsensus, motverka tvetydigheter och säkra en enhetlig tillämpning av produktionsreglerna för vattenbruk och algproduktion bör det antas vissa definitioner som komplement till produktionsreglerna.

(32)     I syfte att säkerställa kvalitet, spårbarhet och överensstämmelse med denna förordning och anpassning till den tekniska utvecklingen bör befogenhet att anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på fastställandet av regler som ändrar eller kompletterar de specifika produktionsreglerna för algproduktion vad gäller vattenmediets lämplighet och planen för hållbar förvaltning, skörd av vilda alger, algodling, antifouling och rengöring av produktionsutrustning och anläggningar, samt med avseende på fastställandet av regler som kompletterar de specifika produktionsreglerna för vattenbruksdjur vad gäller vattenmediets lämplighet och planen för hållbar förvaltning, vattenbruksdjurens ursprung, uppfödningsmetoder, inneslutningssystem, produktionssystem och högsta tillåtna djurtäthet, avel, hanteringen av vattenbruksdjur, foder och utfodring, sjukdomsförebyggande behandling och veterinärbehandling.

(33)     Aktörer som producerar ekologiska livsmedel eller ekologiskt foder bör tillämpa lämpliga förfaranden som grundas på en systematisk identifiering av kritiska bearbetningssteg i syfte att säkerställa att de bearbetade produkterna överensstämmer med reglerna för ekologisk produktion. Ekologiska bearbetade produkter bör framställas med bearbetningsmetoder som garanterar att produkternas ekologiska integritet och centrala egenskaper bibehålls genom alla steg i den ekologiska produktionskedjan.

(34)     Det bör fastställas bestämmelser avseende sammansättningen på ekologiska bearbetade livsmedel. Sådana livsmedel bör huvudsakligen framställas av ekologiska jordbruksingredienser och det bör endast ges begränsade möjligheter att använda vissa icke-ekologiska ingredienser som anges i denna förordning. Endast vissa specifika ämnen som godkänts i enlighet med denna förordning bör få användas vid produktion av ekologiska bearbetade livsmedel.

(35)     Bearbetade livsmedel bör märkas som ekologiska endast om samtliga eller nästan samtliga ingredienser av jordbruksursprung är ekologiska. Särskilda märkningsbestämmelser bör dock införas för bearbetade livsmedel som innehåller ingredienser av jordbruksursprung som inte kan framställas med ekologiska metoder, vilket är fallet med produkter från jakt och fiske. För att informera konsumenterna, ge insyn i marknaden och stimulera till användning av ekologiska ingredienser bör det dessutom göras möjligt att i ingrediensförteckningen på vissa villkor hänvisa till ekologisk produktion.

(36)     Det bör fastställas bestämmelser om sammansättningen för ekologiskt bearbetat foder och om användingen av vissa ämnen och teknik vid framställningen av sådant foder.

(37)     I syfte att säkerställa kvalitet, spårbarhet och överensstämmelse med denna förordning och anpassning till den tekniska utvecklingen bör befogenhet att anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på att fastställa regler som ändrar eller kompletterar de specifika produktionsreglerna för bearbetade livsmedel och bearbetat foder vad gäller de förfaranden som bör följas, de förebyggande åtgärder som bör vidtas, sammansättningen på bearbetade livsmedel och bearbetat foder, rengöring, saluföring av bearbetade produkter, märkning och identifiering av dessa, åtskillnad mellan ekologiska produkter, ekologiska jordbruksprodukter och ekologiska foderråvaror och icke-ekologiska produkter, icke-ekologiska jordbruksprodukter och icke-ekologiska foderråvaror, förteckningen över de icke-ekologiska jordbruksingredienser som i undantagsfall får användas i produktionen av ekologiska bearbetade produkter, beräkningen av andelen jordbruksingredienser, samt den teknik som får användas vid bearbetning av livsmedel och foder.

(38)     Ekologiskt vin bör helt och hållet framställas med ekologiska råvaror och endast vissa ämnen som är tillåtna enligt denna förordning bör få tillsättas. Vissa oenologiska metoder, processer och behandlingar bör förbjudas inom produktionen av ekologiskt vin. Vissa oenologiska metoder, processer och behandlingar bör tillåtas på vissa väldefinierade villkor.

(39)     I syfte att säkerställa kvalitet, spårbarhet och överensstämmelse med denna förordning och anpassning till den tekniska utvecklingen bör befogenhet att anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på att fastställa regler som ändrar eller kompletterar de specifika produktionsreglerna för vin vad gäller oenologiska metoder och begränsningar.

(40)     Ursprungligen betraktades ekologisk jäst inte som en jordbruksingrediens enligt förordning (EG) nr 834/2007 och kunde därför inte ingå som jordbruksingrediens i ekologiska produkter, Genom kommissions förordning (EG) nr 889/2008[30] infördes emellertid ett krav på obligatorisk beräkning av jäst och jästprodukter som jordbruksingredienser inom ekologisk produktion från och med den 31 december 2013, vilket gav industrin tillräckligt med tid att anpassa sig till kravet. Således bör endast ekologiskt producerade substrat användas inom produktionen av ekologisk jäst och endast vissa ämnen bör få tillåtas inom produktionen av ekologisk jäst, ekologiska jästberedningar och ekologiska jästsammansättningar. Ekologisk jäst får dessutom inte förekomma i ekologiska livsmedel eller ekologiskt foder tillsammans med icke-ekologisk jäst.

(41)     I syfte att säkerställa kvalitet, spårbarhet och överensstämmelse med denna förordning och anpassning till den tekniska utvecklingen bör befogenhet att anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på att fastställa regler som ändrar eller kompletterar de specifika produktionsreglerna för ekologisk jäst vad gäller bearbetning och de substrat som används vid framställningen.

(42)     I syfte att ta hänsyn till eventuella framtida behov av specifika produktionsregler för produkter som inte omfattas av någon av de kategorier som produktionsreglerna i denna förordning omfattar, och i syfte att säkerställa kvalitet, spårbarhet och överensstämmelse med denna förordning och anpassning till den tekniska utvecklingen bör befogenhet att anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på att fastställa specifika produktionsregler för sådana produkter, inbegripet ändringar och komplettringar därav.

(43)     I förordning (EG) nr 834/2007 anges ett antal undantag från de ekologiska produktionsreglerna. Erfarenheten visar att tillämpningen av de undantagen har inverkat negativt på den ekologiska produktionen. Det har konstaterats att bara det faktum att undantagen finns hämmar produktionen av ekologiska insatsvaror och att den höga djurskyddsnivå som förknippas med ekologisk produktion inte kan säkras. Dessutom ger förvaltningen och kontrollen av undantagen upphov till en avsevärd administrativ börda, både för de nationella förvaltningarna och aktörerna. Slutligen har undantagen bidragit till att snedvrida konkurrensen och till att försämra konsumenternas förtroende. Det är därför lämpligt att ytterligare begränsa möjligheterna till undantag från produktionsreglerna för ekologisk produktion och undantag bör i princip bara beviljas för katastrofsituationer.

(44)     I syfte att sörja för att den ekologiska produktionen kan fortlöpa eller återupptas i en katastrofsituation bör befogenhet att anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på att fastställa kriterier för vad som bör anses vara en katastrofsituation och för att fastställa specifika regler för sådana situationer samt nödvändiga övervaknings- och rapporteringskrav.

(45)     Under vissa förhållanden får ekologiska produkter och icke-ekologiska produkter samlas in och transporteras samtidigt. För att på vederbörligt sätt åtskilja ekologiska produkter från icke-ekologiska produkter under hantering och för att undvika all blandning bör särskilda bestämmelser fastställas.

(46)     I syfte att säkerställa kvalitet, spårbarhet och överensstämmelse med denna förordning och anpassning till den tekniska utvecklingen bör befogenhet att anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på att fastställa regler som ändrar eller kompletterar de specifika reglerna för insamling, förpackning, transport och lagring av ekologiska produkter.

(47)     Användning inom ekologisk produktion av produkter och ämnen som växtskyddsmedel, gödselmedel, jordförbättringsmedel, icke-ekologiska näringsämnen och foderråvaror, fodertillsatser och livsmedelstillsatser, processtekniska hjälpmedel och rengörings- och desinfektionsmedel bör begränsas till ett minimum och bör bara få förekomma på de specifika villkor som anges i denna förordning. Samma princip bör tillämpas beträffande användningen av produkter och ämnen som livsmedelstillsatser och processhjälpmedel inom produktionen av ekologiska bearbetade livsmedel. Det bör därför fastställas bestämmelser som definierar på vilket sätt sådana produkter och ämnen får användas i ekologisk produktion allmänhet och i synnerhet på vilket sätt de får användas i produktionen av ekologiska bearbetade livsmedel, i enlighet med de principer som fastställs i denna förordning och med vissa kriterier.

(48)     I syfte att säkerställa kvalitet, spårbarhet och överensstämmelse med denna förordning vad gäller ekologisk produktion i allmänhet och produktion av ekologiska bearbetade livsmedel i synnerhet, samt anpassning till den tekniska utvecklingen bör befogenhet att anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på att fastställa ytterligare kriterier för tillstånd eller återkallande av tillstånd för användning av produkter och ämnen i ekologisk produktion i allmänhet och i produktion av ekologiska bearbetade livsmedel i synnerhet, samt andra krav vad gäller användningen av de produkter och ämnen som omfattas av tillstånd.

(49)     I avsaknad av specifika unionsregler för vilka åtgärder som bör vidtas när otillåtna ämnen och produkter förekommer i den ekologiska produktionen har det utvecklats och genomförts olika strategier på olika håll i unionen. Detta skapar osäkerhet för aktörerna, kontrollmyndigheterna och kontrollorganen. Situationen kan också leda till att aktörerna behandlas olika och till att konsumenternas förtroende för ekologiska produkter undergrävs. Det är därför lämpligt att fastställa tydliga och enhetliga bestämmelser som förbjuder saluföring av produkter som ekologiska om de innehåller mer än vissa halter av icke godkända produkter och ämnen. Halterna bör särskilt fastställas på grundval av kommissionens direktiv 2006/125/EG[31] om spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn.

(50)     I syfte att garantera ändamålsenlighet, effektivitet och insyn vad gäller systemet för ekologisk produktion och märkning, bör befogenhet att anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på kriterier och villkor för fastställandet och tillämpningen av de gränsvärden för halter av icke godkända produkter och ämnen som, när de överskrids, innebär att en produkt inte får saluföras som ekologisk och med avseende på fastställandet av dessa gränsvärden och anpassning av dem mot bakgrund av den tekniska utvecklingen.

(51)     Den ekologiska produktionen grundar sig på den allmänna principen om begränsad användning av externa insatsvaror. Jordbrukare är skyldiga att vidta åtgärder för att förhindra risk för kontaminering från icke godkända produkter eller ämnen. Trots sådana åtgärder kan det uppstå situationer där jordbrukare hindras från att saluföra sina jordbruksprodukter som ekologiska på grund av oavsiktlig förekomst av icke godkända produkter eller ämnen. Det bör därför föreskrivas en möjlighet genom vilken medlemsstaterna, i enlighet med artikel 42 i fördraget, kan få kommissionens tillåtelse att bevilja nationellt stöd för att kompensera förluster som uppstått i sådana fall. Medlemsstaterna kan också använda den gemensamma jordbrukspolitikens instrument för att helt eller delvis täcka sådana förluster.

(52)     Märkningen av jordbruksprodukter och livsmedel bör omfattas av de allmänna regler som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011[32], och i synnerhet av de bestämmelser som syftar till att förhindra märkning som kan skapa osäkerhet för eller vilseleda konsumenterna. Därutöver bör särskilda bestämmelser om märkning av ekologiska produkter fastställas i denna förordning. De bör skydda både aktörernas intresse av att få sina produkter korrekt identifierade på marknaden och att åtnjuta rättvisa konkurrensförhållanden, och konsumenternas intresse av att kunna träffa medvetna val.

(53)     I enlighet med detta bör de termer som används för att beteckna ekologiska produkter skyddas från att användas i märkningen av icke-ekologiska produkter i hela unionen och oberoende av vilket språk som används. Skyddet bör också vara tillämpligt på alla vanliga härledningar eller diminutiver av dessa termer, antingen de används enskilt eller i kombinationer.

(54)     För att skapa klarhet för konsumenterna på hela unionsmarknaden bör EU-logotypen för ekologisk produktion göras obligatorisk på alla ekologiska färdigförpackade livsmedel som produceras i unionen. Det bör också vara möjligt att frivilligt använda EU-logotypen på icke färdigförpackade ekologiska produkter som framställs i unionen och på ekologiska produkter som importeras från ett tredjeland. Denna förordning bör innehålla förlagan till Europeiska unionens logotyp för ekologisk produktion.

(55)     I syfte att se till att konsumenterna inte vilseleds om huruvida produkten i sin helhet är av ekologiskt ursprung, anses det lämpligt att begränsa användningen av logotypen till produkter som enbart, eller nästan enbart, innehåller ekologiska ingredienser. Det bör därför inte vara tillåtet att använda den för produkter under omställning eller bearbetade produkter där mindre än 95 % av ingredienserna av jordbruksursprung är ekologiska.

(56)     För att undvika all eventuell osäkerhet bland konsumenterna beträffande huruvida en produkt, för vilken EU-logotypen för ekologisk produktion används, har ursprung i unionen eller ej, bör konsumenterna alltid informeras om var de jordbruksråvaror produkten består av har framställts. I detta sammanhang bör det vara tillåtet att hänvisa till vattenbruk i märkningen av produkter från ekologiskt vattenbruk i stället för att hänvisa till jordbruk.

(57)     I syfte att skapa klarhet för konsumenterna och säkerställa att den information de får är relevant, bör kommissionen ges befogenhet att anta vissa akter med avseende på anpassning av förteckningen över termer som hänvisar till ekologisk produktion i denna förordning, upprättande av de särskilda märkningskrav och krav vad gäller sammansättningen som är tillämpliga på foder och ingredienser i foder, fastställande av ytterligare regler om märkning och användning av beteckningar utöver den EU-logotyp för ekologisk produktion som fastställas i denna förordning, och ändring av EU-logotypen för ekologisk produktion och de regler som är knutna till denna.

(58)     Ekologisk produktion är endast trovärdig om den åtföljs av effektiv verifiering och kontroll i samtliga produktions-, bearbetnings- och distributionsled. Ekologisk produktion bör omfattas av offentlig kontroll eller annan offentlig verksamhet genomförd i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr (XXX/XXX)[33], i syfte att kontrollera överensstämmelsen med reglerna om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter.

(59)     Det bör fastställas särskilda krav i syfte att säkerställa efterlevnaden av de regler som är specifika för ekologisk produktion. Det bör i synnerhet fastställas bestämmelser om anmälan av aktörernas verksamhet och om ett certifieringssystem som identifierar aktörer som följer reglerna för ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. Dessa bestämmelser bör även tillämpas på underleverantörer som anlitas av de berörda aktörerna. Insynen i certifieringssystemet bör säkerställas genom att medlemsstaterna åläggs att offentliggöra förteckningen över aktörer som har anmält sin verksamhet och över alla avgifter som kan komma att tas ut i samband med kontroller i syfte att verifiera överensstämmelsen och efterlevnaden av reglerna för ekologisk produktion.

(60)     För unionens små jordbrukare innebär den ekologiska certifieringen relativt höga inspektionskostnader och en stor administrativ börda på individuell nivå. Ett system för gruppcertifiering bör införas i syfte att minska kostnaderna för inspektion och certifiering och den tillhörande administrativa bördan och för att stärka de lokala nätverken, vilket bidrar till bättre avsättningsmöjligheter och jämlika konkurrensvillkor i förhållande till aktörer i tredjeländer. Av detta skäl bör konceptet aktörsgrupp införas och definieras.

(61)     I syfte att garantera ändamålsenlighet, effektivitet och insyn vad gäller systemet för ekologisk produktion och märkning, bör befogenhet att anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på aktörernas och aktörsgruppernas dokumentationskrav, kraven om offentliggörande av förteckningen över aktörer, de krav och förfaranden som bör tillämpas avseende offentliggörandet av avgifter som kan tas ut i samband med kontroller i syfte att fastställa överensstämmelse och efterlevnad av reglerna för ekologisk produktion och för de behöriga myndigheternas tillsyn av tillämpningen av dessa avgifter, samt kriterierna för definition av de produktgrupper för vilka aktörerna behöver inneha endast ett ekologiskt certifikat utfärdat av den berörda kontrollmyndigheten eller det berörda kontrollorganet.

(62)     I syfte att garantera att certifieringen av en aktörsgrupp fungerar effektivt och ändamålsenligt bör befogenhet att anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på det ansvar som åligger de enskilda medlemmarna i en aktörsgrupp, aktörsgruppens sammansättning och storlek, de kategorier av produkter som produceras av en aktörsgrupp, villkoren för deltagande i en aktörsgrupp, utformning och funktion vad avser gruppens system för internkontroller, inbegripet tillämpningsområde, innehåll och frekvens för de kontroller som ska utföras.

(63)     Erfarenheterna från ordningen för import av ekologiska produkter till unionen inom ramen för förordning (EG) nr 834/2007 har visat att ordningen behöver ses över så att den uppfyller konsumenternas förväntningar om att importerade produkter uppfyller regler som är lika stränga som unionens, men även för att bättre garantera att unionens ekologiska produkter får tillträde till den internationella marknaden. Det är dessutom nödvändigt att förtydliga reglerna för export av ekologiska produkter, i synnerhet genom att inrätta ett exportintyg och fastställa bestämmelser för export till tredjeländer som är erkända med avseende på likvärdighet enligt förordning (EG) nr 834/2007.

(64)     De bestämmelser som styr importen av produkter som överensstämmer med unionens produktions- och märkningsregler och med avseende på vilka aktörerna har kontrollerats av de kontrollmyndigheter och kontrollorgan som av kommissionen erkänts vara behöriga att utföra kontroller och certifiering på området ekologisk produktion i tredjeländer, bör skärpas ytterligare. I synnerhet bör det fastställas krav rörande de ackrediteringsorgan som ackrediterar kontrollorgan med avseende på import till unionen av ekologiska produkter som kontrollerats för överensstämmelse, så att det blir möjligt att garantera lika villkor när det gäller kommissionens tillsyn av kontrollorganen. Vidare är det nödvändigt att föreskriva möjlighet för kommissionen att direkt kontakta ackrediteringsorganen och de behöriga myndigheterna i tredjeländer så att tillsynen av kontrollmyndigheterna respektive kontrollorganen blir effektivare.

(65)     Möjligheten för ekologiska produkter att få tillträde till unionsmarknaden i det fall produkterna inte överensstämmer med unionens regler för ekologisk produktion men kommer från tredjeländer var ekologiska produktion och kontrollsystem har erkänts som likvärdiga med unionens, bör kvarstå. Erkännande av likvärdighet för tredjeländer, enligt föreskrifterna i förordning (EG) nr 834/2007, bör dock endast beviljas genom ett internationellt avtal mellan unionen och dessa tredjeländer, där ett ömsesidigt erkännande av likvärdighet även eftersträvas för unionens del.

(66)     Tredjeländer som erkänts med avseende på likvärdighet enligt förordning (EG) nr 834/2007 bör fortsätta att vara erkända som likvärdiga enligt denna förordning, men för en begränsad tidsperiod som är nödvändig för att garantera smidig övergång till ordningen för erkännande genom ett internationellt avtal, förutsatt att de fortsätter att garantera likvärdighet för sin ekologiska produktion och för sina kontrollregler i förhållande till de relevanta unionsregler som är kraft och att de uppfyller alla krav som rör kommissionens tillsyn av deras erkännande. Tillsynen bör i synnerhet baseras på de årsrapporter som tredjeländerna skickar till kommissionen.

(67)     Erfarenheterna från ordningen med kontrollmyndigheter och kontrollorgan som erkänts som behöriga att utföra kontroller och utfärda intyg i tredjeländer med avseende på import av produkter som ger likvärdiga garantier, visar att de regler som tillämpas av dessa myndigheter och organ skiljer sig från de motsvarande unionsreglerna och kan bli svåra att bedöma som likvärdiga med dessa. Vidare hindrar den stora mängden standarder för kontrollmyndigheter och kontrollorgan lämplig tillsyn från kommissionens sida. Därför bör det systemet för erkännande av likvärdighet avskaffas. Kontrollmyndigheterna och kontrollorganen bör dock ges tillräckligt med tid för att kunna förbereda sig för att erhålla erkännande med avseende på import av produkter som överensstämmer med unionens regler.

(68)     En förutsättning för att ekologiska produkter som importeras enligt något av de importarrangemang som föreskrivs i denna förordning ska kunna släppas ut på marknaden som ekologiska bör vara att det finns tillgång till den information som krävs för att försäkra sig om produktens spårbarhet genom hela livsmedelskedjan.

(69)     I syfte att garantera rättvisa konkurrensvillkor för aktörerna, spårbarhet för importerade produkter avsedda att släppas ut på marknaden i unionen som ekologiska eller insyn i förfarandet för erkännande och tillsyn av kontrollmyndigheter och kontrollorgan inom ramen för import av ekologiska produkter som godkänts för överensstämmelse, samt i syfte att garantera förvaltningen av förteckningen över tredjeländer som erkänts som likvärdiga enligt förordning (EG) nr 834/2007, bör befogenhet att anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på dokument avsedda för tullmyndigheterna i tredjeländer, särskilt ett ekologiskt exportintyg i elektronisk form, när så är möjligt, kriterierna för erkännandet eller återkallande av erkännandet av kontrollmyndigheter och kontrollorgan vad avser import av ekologiska produkter som godkänts för överensstämmelse, och med avseende på den information som ska skickas av tredjeländer som erkänts enligt den förordningen och som krävs för tillsynen av deras erkännande och för kommissionens utövande av sådan tillsyn, inbegripet granskning på plats.

(70)     Bestämmelser bör föreskrivas i syfte att garantera att rörligheten för ekologiska produkter som har kontrollerats i en medlemsstat och som överensstämmer med denna förordning inte kan begränsas i en annan medlemsstat. I syfte att säkerställa en väl fungerande inre marknad och handel mellan medlemsstaterna bör befogenhet att anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på att fastställa regler som rör den fria rörligheten för ekologiska produkter.

(71)     För tillgång till den tillförlitliga information som behövs för genomförandet av denna förordning, bör medlemsstaterna årligen lämna nödvändig information till kommissionen. För tydlighetens och öppenhetens skull bör medlemsstaterna föra uppdaterade förteckningar över behöriga myndigheter, kontrollmyndigheter och kontrollorgan. Förteckningen över kontrollmyndigheter och kontrollorgan bör offentliggöras av medlemsstaternas och offentliggöras varje år av kommissionen.

(72)     Det bör fastställas åtgärder för att garantera en smidig övergång till vissa ändringar av den rättsliga ramen för import av ekologiska produkter till unionen, vilka införs genom denna förordning. För att i synnerhet garantera en smidig övergång från den gamla till den nya rättsliga ramen, bör befogenhet att anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på reglerna för omställningsperioder som inletts enligt förordning (EG) nr 834/2007, genom undantag från den allmänna regeln att inga tidigare perioder får godkännas retroaktivt som en del av omställningsperioden.

(73)     Vidare bör det fastställas en dag då kontrollmyndigheternas och kontrollorganens erkännande med avseende på likvärdighet löper ut, och det bör fastställas bestämmelser som täcker situationen fram till dess att deras erkännande löper ut. Det bör också fastställas bestämmelser rörande ansökningar om likvärdighet från tredjeländer, vilka lämnats in enligt förordning (EG) nr 834/2007 och som fortfarande är under handläggning när denna förordning träder i kraft.

(74)     I syfte att garantera förvaltningen av förteckningen över kontrollmyndigheter och kontrollorgan som erkänts med avseende på likvärdighet enligt förordning (EG) nr 834/2007 och för att underlätta slutförandet av granskningen av ansökningar om likvärdighet från tredjeländer som är under handläggning den dag då denna förordning träder i kraft, bör befogenhet att anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på den information som kontrollmyndigheterna och kontrollorganen bör skicka och som är nödvändig för tillsynen av deras erkännande och med avseende på kommissionens utövande av sådan tillsyn, samt med avseende på procedurregler som kan bli nödvändiga för granskningen av pågående ansökningar från tredjeländer.

(75)     För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på de tekniska specifikationerna för upprättandet av databasen för förteckning av de sorter för vilka växtförökningsmaterial som producerats i enlighet med ekologiska produktionsmetoder finns att tillgå, med avseende på tillstånd eller återkallande av tillstånd för användning av produkter och ämnen i ekologisk produktion i allmänhet och i produktion av ekologiska bearbetade livsmedel i synnerhet, inbegripet de tillståndsförfaranden som måste följas och förteckningarna över dessa produkter och ämnen samt, i tillämpliga fall, beskrivning, krav på sammansättning och villkor för användning av dem, med avseende på särskilda och praktiska bestämmelser vad gäller presentation, sammansättning och storlek i fråga om de uppgifter som avser kodnumret för kontrollmyndigheten eller kontrollorganet och angivelsen av den plats där jordbruksråvarorna har framställts, med avseende på närmare uppgifter och specifikationer för innehåll och form vad gäller aktörernas och aktörsgruppernas anmälan av sin verksamhet till de behöriga myndigheterna, samt för hur anmälan görs, och för form för offentliggörande av de avgifter som får tas ut för kontrollerna, med avseende på informationsutbytet mellan en aktörsgrupp och den behöriga myndigheten eller myndigheterna, kontrollmyndigheterna eller kontrollorganen och mellan medlemsstaterna och kommissionen, med avseende på erkännande av eller återkallande av erkännandet av kontrollmyndigheter och kontrollorgan som har behörighet att utföra kontroller i tredjeländer, samt om upprättande av en förteckning över dessa kontrollmyndigheter och kontrollorgan och regler för att säkerställa tillämpning av åtgärder i samband med fall av bristande efterlevnad som påverkar integriteten för ekologiska produkter eller vid misstanke om sådana fall, med avseende på upprättandet av en förteckning över tredjeländer som erkänts enligt artikel 32.2 i förordning (EG) nr 834/2007 och ändring av den förteckningen liksom regler för att garantera tillämpning av åtgärder i samband med fall av bristande efterlevnad som påverkar integriteten för ekologiska produkter som importerats från dessa länder eller misstanke om sådana fall, med avseende på systemet för överföring av den information som är nödvändig för genomförandet och övervakningen av denna förordning och med avseende på upprättandet av förteckningen över kontrollmyndigheter och kontrollorgan som har erkänts enligt artikel 33.3 i förordning (EG) nr 834/2007 samt ändring av den förteckningen. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011[34].

(76)     Kommissionen bör tilldelas befogenhet att anta genomförandeakter med omedelbar verkan om det, i vederbörligen motiverade fall med avseende på skyddet mot otillbörliga metoder eller metoder som är oförenliga med principerna eller reglerna för ekologisk produktion, skyddet av konsumenternas förtroende eller skyddet av sund konkurrens mellan aktörerna, är nödvändigt på grund av tvingande skäl till skyndsamhet i syfte att säkerställa tillämpningen av åtgärder i samband med fall av bristande efterlevnad, eller misstanke om bristande efterlevnad, som påverkar integriteten för ekologiska produkter som står under kontroll av erkända kontrollmyndigheter eller kontrollorgan.

(77)     I syfte att säkerställa en smidig övergång mellan å ena sidan reglerna om ekologiskt ursprung för växtförökningsmateral och om djur för avelsändamål i förordning (EG) nr 834/2007 och undantaget från produktionsreglerna som antas enligt artikel 22 i den förordningen, och å andra sidan de nya produktionsreglerna för växter och växtprodukter och animalieproduktion som föreskrivs i denna förordning, bör befogenhet att anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på beviljande av undantag om undantag anses nödvändiga för att garantera tillgång till växtförökningsmaterial och levande djur för avelsändamål som får användas inom ekologisk produktion. Eftersom dessa akter har övergångskaraktär bör de tillämpas under en begränsad period.

(78)     Kommissionen bör granska situationen när det gäller tillgången på ekologiska växtförökningsmaterial och djur för avelsändamål och lägga fram en rapport om detta för Europaparlamentet och rådet under 2021.

(79)     Det bör föreskrivas bestämmelser som tillåter att lager av produkter som producerats i enlighet med förordning (EG) nr 834/2007 och som har släppts ut på marknaden innan denna förordning blir tillämplig kan uttömmas.

(80)     Översynen av den rättsliga ramen för ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter visade att det finns särskilda behov vad gäller offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet som genomförs i enlighet med förordning (EU) nr XXX/XXX (Official controls Regulation) som kräver bestämmelser för att bättre hantera fall av bristande efterlevnad. Dessutom bör bestämmelserna i förordning (EU) nr XXX/XXX [Official controls Regulation] rörande de behöriga myndigheternas uppgifter och ansvarsområden, godkännande och tillsyn av organ med delegerade uppgifter, officiell certifiering, rapporteringsskyldigheter och administrativt stöd anpassas till de särskilda behoven inom sektorn för ekologisk produktion, Förordning (EU) nr XXX/XXX [förordningen om offentlig kontroll] bör därför ändras i enlighet med detta.

(81)     Eftersom målen för denna förordning, nämligen att säkerställa rättvisa konkurrensvillkor, se till att den inre marknaden för ekologisk produktion fungerar korrekt samt säkerställa konsumenternas förtroende för dessa produkter och för EU-logotypen för ekologisk produktion, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva och de därför, på grund av att det krävs harmonisering av reglerna om ekologisk produktion, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(82)     Det bör förskrivas en dag då denna förordning börjar tillämpas som gör det möjligt för aktörerna att anpassa sig till de nya krav som införs.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I

Syfte, tillämpningsområde och definitioner

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs principer för ekologisk produktion och regler för hur ekologisk produktion och uppgifter om denna får användas i märkning och marknadsföring.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.           Denna förordning ska gälla för de jordbruksprodukter som förtecknas i bilaga I till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat fördraget) och för vissa andra produkter som förtecknas i bilaga I till den här förordningen, i den mån jordbruksprodukterna och de andra produkterna är avsedda att produceras, beredas, distribueras, saluföras, importeras eller exporteras som ekologiska produkter.

Produkter från jakt på vilda djur eller fiske efter viltlevande arter ska inte anses vara ekologiska produkter.

2.           Denna förordning ska tillämpas på alla aktörer som ägnar sig åt verksamhet inom något led av produktionen, beredningen och distributionen av de produkter som avses i punkt 1.

Storhushållsverksamhet som utförs av ett storhushåll enligt definitionen i artikel 2.2 d i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011[35] ska inte omfattas av denna förordning.

Medlemsstaterna får tillämpa nationella regler, eller om sådana saknas, privata standarder för märkning och kontroll av produkter från storköksverksamhet.

3.           Denna förordning ska tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av andra unionsbestämmelser på bland annat områdena säkerhet i livsmedelskedjan, djurhälsa och djurskydd, växtskydd och växtförökningsmaterial, särskilt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XX/XXX (växtförökningsmaterial)[36] och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XX/XXXX (om skyddsåtgärder mot växtskadegörare)[37].

4.           Denna förordning ska tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av andra unionsbestämmelser beträffande utsläppande av produkter på marknaden, särskilt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013[38] och förordning (EU) nr 1169/2011.

5.           I syfte att beakta ny information om produktionsmetoder eller produktionsmaterial eller internationella åtaganden ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 med avseende på ändring av produktförteckningen i bilaga I. Endast produkter som är nära kopplade till jordbruksprodukter ska kunna komma ifråga för införande i den förteckningen.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(1) ekologisk produktion: användning av produktionsmetoder som överensstämmer med denna förordning i samtliga produktions-, berednings- och distributionsled.

(2) ekologisk: härstammande från eller med anknytning till ekologisk produktion.

(3) jordbruksråvara: en jordbruksprodukt som inte genomgått någon konserverings- eller bearbetningsåtgärd.

(4) skyddsåtgärder: åtgärder som vidtas för att skydda markkvaliteten och motverka och bekämpa skadegörare och ogräs samt förebygga kontaminering från produkter och ämnen som inte är godkända enligt denna förordning.

(5) omställning: övergången från konventionell till ekologisk produktion under en given tidsperiod.

(6) aktör: en fysisk eller juridisk person som ansvarar för att denna förordning efterlevs i alla etapper av produktion, beredning och distribution som står under dennas kontroll.

(7) aktörsgrupp: en grupp där de enskilda gruppmedlemmarna är jordbrukare med jordbruksföretag på högst 5 hektar utnyttjad jordbruksareal och som också, utöver produktion av livsmedel och foder, kan vara verksamma inom bearbetning av livsmedel och foder.

(8) jordbrukare: en fysisk eller juridisk person, eller en grupp av fysiska eller juridiska personer som, oavsett vilken rättslig form denna eller dessa har enligt nationell lagstiftning, bedriver jordbruksverksamhet.

(9) jordbruksareal: jordbruksareal enligt definitionen i artikel 4.1 e i förordning (EG) nr 1307/2013.

(10) växter: växter enligt definitionen i artikel 3.5 i förordning (EG) nr 1107/2009.

(11) växtproduktion: produktion av jordbruksgrödor, inklusive skörd av vilda växtprodukter i kommersiellt syfte.

(12) växtprodukter: växtprodukter enligt definitionen i artikel 3.6 i förordning (EG) nr 1107/2009.

(13) skadegörare: en skadegörare enligt definitionen i artikel 1.1. i förordning (EU) nr XX/XXXX (protective measures against pests of plants).

(14) växtskyddsmedel: de produkter som avses i artikel 2 i förordning (EG) nr 1107/2009.

(15) animalieproduktion: produktion av tama eller tämjda landlevande djur (inklusive insekter).

(16) veranda: en oisolerad utomhustillbyggnad med tak på en byggnad för boskap, där långsidan vanligtvis är klädd med ett metallstängsel eller ett nät, där det råder utomhusklimat och ljuset antingen är naturligt eller artificiellt och golvet täckt av strö.

(17) vattenbruk: vattenbruk enligt definitionen i artikel 4.1 led 25 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1380/2013[39].

(18) veterinärbehandling: alla botande eller förebyggande behandlingar mot en särskild sjukdom.

(19) veterinärmedicinska läkemedel: veterinärmedicinskt läkemedel enligt definitionen i artikel 1.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG[40].

(20) beredning: konservering och/eller bearbetning av ekologiska produkter inklusive slakt och styckning när det gäller animalieprodukter, samt paketering, märkning och ändring av märkningen avseende ekologisk produktion.

(21) livsmedel: livsmedel enligt definitionen i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002[41].

(22) foder: foder enligt definitionen i artikel 3.4 i förordning (EG) nr 178/2002.

(23) foderråvaror: foderråvaror enligt definitionen i artikel 3.2 g i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2009[42].

(24) omställningsfoder: foder som producerats under omställningsperioden, utom foder som skördats under de första tolv månaderna av omställningsperioden.

(25) utsläppande på marknaden: utsläppande på marknaden enligt definitionen i artikel 3.8 i förordning (EG) nr 178/2002.

(26) spårbarhet: spårbarhet enligt definitionen i artikel 3.15 i förordning (EG) nr 178/2002.

(27) produktions-, berednings- och distributionsled: alla led från och med primärproduktion av en ekologisk produkt till och med dess lagring, bearbetning, transport, försäljning eller tillhandahållande till slutkonsumenten, och i förekommande fall märkning, marknadsföring, import, export och underleverantörsverksamhet.

(28) katastrofsituation: en situation till följd av en allvarlig klimathändelse, en miljöolycka, en naturkatastrof eller en annan katastrof enligt respektive definition i artikel 2.1 leden h, j, k och l i förordning (EU) nr 1305/2013.

(29) ingrediens: en ingrediens enligt definitionen i artikel 2.2 f i förordning (EU) nr 1169/2011.

(30) märkning: märkning enligt definitionen i artikel 2.2 j i förordning (EU) nr 1169/2011.

(31) marknadsföring: all presentation av ekologiska produkter riktad till allmänheten, på annat sätt än genom en etikett, med avsikten eller möjligheten att påverka och forma attityder, föreställningar och beteenden för att direkt eller indirekt främja försäljningen av ekologiska produkter.

(32) behöriga myndigheter: behöriga myndigheter enligt definitionen i artikel 2.5 i förordning (EU) nr XXX/XXXX [Official controls Regulation].

(33) kontrollmyndighet: en myndighet som kontrollerar den ekologiska produktionen och märkningen av ekologiska produkter enligt definitionen i artikel 2.39 i förordning (EU) nr XXX/XXXX [Official controls Regulation].

(34) kontrollorgan: ett organ med delegerade uppgifter enligt definitionen i artikel 2.38 i förordning (EU) nr XXX/XXXX [Official controls Regulation] eller ett organ som erkänts av kommissionen eller av ett tredjeland som godkänts av kommissionen för att genomföra kontroller i tredjeland avseende importen av ekologiska produkter till unionen.

(35) bristande efterlevnad: bristande efterlevnad av denna förordning.

(36) genetiskt modifierad organism: en genetiskt modifierad organism (nedan kallad GMO) enligt definitionen i artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG[43], som inte erhållits med de tekniker för genmodifiering som förtecknas i bilaga I.B till det direktivet.

(37) framställd av GMO: helt eller delvis framställd av GMO, men som inte innehåller eller består av GMO.

(38) framställd med GMO: framställd genom användning av en GMO som sista levande organism i produktionsprocessen, men som inte innehåller eller består av GMO eller är framställd av GMO.

(39) livsmedelstillsats: en livsmedelstillsats enligt definitionen i artikel 3.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008[44].

(40) fodertillsats: en fodertillsats enligt definitionen i artikel 2.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003[45].

(41) likvärdighet: som uppfyller samma mål och principer genom tillämpning av regler som säkerställer samma överensstämmelsenivå.

(42) processhjälpmedel: processhjälpmedel enligt definitionen i artikel 3.2 b i förordning (EG) nr 1333/2008.

(43) livsmedelsenzym: ett livsmedelsenzym enligt definitionen i artikel 3.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1332/2008[46].

(44) joniserande strålning: joniserande strålning enligt definitionen i artikel 1 i rådets direktiv 96/29/Euratom[47].

Kapitel II

Principer för ekologisk produktion

Artikel 4

Allmänna principer

Ekologisk produktion är ett hållbart förvaltningssystem för jordbruket som bygger på följande allmänna principer:

(a) Respekt för naturens system och cykler och bevarande och stärkande av kvaliteten på mark, vatten, luft och den biologiska mångfalden samt växtskydd och djurskydd och balansen mellan dessa båda.

(b) Åtgärder för att bidra till en hög grad av biologisk mångfald.

(c) Ansvarsfull användning av energi och naturresurser som vatten, jord, organiskt material och luft.

(d) Stränga djurskyddskrav och, i synnerhet, hänsyn till djurens artspecifika beteendebehov.

(e) Lämplig utformning och hantering av biologiska processer på grundval av ekologiska system med användning av systeminterna naturresurser genom metoder

i)       som utnyttjar levande organismer och mekaniska produktionsmetoder,

ii)      som bygger på markrelaterad odling av grödor och animalieproduktion eller vattenbruk som överensstämmer med principen om hållbart utnyttjande av fiskeresurserna,

iii)     som inte använder GMO och produkter som framställs av eller med GMO med undantag av veterinärmedicinska läkemedel,

iv)     som när så är lämpligt grundar sig på förebyggande åtgärder.

(f) Begränsad användning av externa insatsvaror. Om externa insatsvaror är nödvändiga eller det inte finns några sådana lämpliga hanteringsmetoder som avses i led a, ska de begränsas till

i)       insatsvaror från ekologisk produktion,

ii)      naturliga eller naturligt härledda ämnen,

iii)     mineralgödsel med låg löslighet.

(g) Om så behövs, anpassning inom ramen för denna förordning av reglerna för produktionsprocessen, med hänsyn tagen till sanitär status, regionala skillnader vad gäller ekologisk balans, klimat och lokala förhållanden, utvecklingsstadier och särskild djurhållningspraxis.

Artikel 5

Särskilda principer för jordbruk och vattenbruk

Inom ramen för jordbruk och vattenbruk ska den ekologiska produktionen i synnerhet bygga på följande särskilda principer:

(a) Marklivet och jordens naturliga bördighet, stabilitet, vattenbindningsförmåga och biologiska mångfald ska bevaras och förstärkas, förlust av organiska substanser, jordkompaktering och jorderosion ska förebyggas och bekämpas och växter ska huvudsakligen ges näring genom markekosystemet.

(b) Användingen av icke-förnybara resurser och externa insatsvaror ska begränsas till ett minimum.

(c) Avfall och biprodukter av vegetabiliskt och animaliskt ursprung ska återanvändas som insatsvaror i växt- och animalieproduktion.

(d) Växtskydd ska säkerställas genom förebyggande åtgärder, särskilt val av lämpliga arter, sorter och heterogena material som är resistenta mot skadegörare och sjukdomar, lämpligt växelbruk, mekaniska och fysiska metoder samt skydd av skadegörares naturliga fiender.

(e) Raser ska väljas med beaktande av djurens möjlighet att anpassa sig till lokala förhållanden, deras livskraft och motståndskraft mot sjukdomar och hälsoproblem. Platsanpassad och markrelaterad animalieproduktion ska tillämpas. Djurhållningsmetoderna ska vara sådana att de stärker djurens immunförsvar och deras naturliga försvar mot sjukdomar och ska särskilt innefatta regelbunden motion och vid behov tillgång till utevistelse och bete.

(f) En hög djurskyddsnivå som tar hänsyn till artspecifika behov.

(g) Djurbesättningar ska ges ekologiskt foder bestående av ingredienser av jordbruksursprung från ekologisk produktion och av naturliga ämnen med annat ursprung än jordbruket.

(h) Uteslutning av genteknik, djurkloning, konstgjord induktion av polyploidi samt joniserande strålning i hela den ekologiska livsmedelskedjan.

(i) Bevarande av sunda akvatiska miljöer samt av kvaliteten på omgivande akvatiska och landbaserade ekosystem.

(j) Vattenlevande organismer ska utfodras med foder från hållbart fiske i enlighet med förordning (EU) nr 1380/2013 eller med ekologiskt foder bestående av jordbruksråvaror från ekologisk produktion, inbegripet ekologiskt vattenbruk och naturliga ämnen med annat ursprung än jordbruket.

Artikel 6

Specifika principer för bearbetning av ekologiska livsmedel och ekologiskt foder

Produktionen av bearbetade ekologiska livsmedel och bearbetat ekologiskt foder ska grundas på följande särskilda principer:

(a) Ekologiska livsmedel ska produceras från ekologiska jordbruksprodukter.

(b) Ekologiskt foder ska produceras från ekologiska foderråvaror.

(c) Livsmedelstillsatser, icke-ekologiska ingredienser med huvudsakligen tekniska och sensoriska funktioner samt mikronäringsämnen och processtekniska hjälpmedel ska begränsas så att de används i minimal utsträckning och endast om det rör sig om ett grundläggande tekniskt behov eller för särskilda näringsändamål.

(d) Fodertillsatser och processtekniska hjälpmedel ska användas i ytterst begränsad utsträckning och endast om det rör sig om ett grundläggande tekniskt eller avelstekniskt behov eller för särskilda näringsändamål.

(e) Ämnen och bearbetningsmetoder som skulle kunna vara vilseledande beträffande produktens verkliga beskaffenhet får inte användas.

(f) Livsmedel och foder ska bearbetas med omsorg, företrädesvis genom användning av biologiska, mekaniska och fysikaliska metoder.

Kapitel III

Produktionsregler

Artikel 7

Allmänna produktionsregler

1.           Aktörerna ska iaktta följande allmänna produktionsregler:

(a) Hela jordbruksföretaget eller vattenbruksföretaget ska drivas i enlighet med de krav som är tillämpliga för ekologisk produktion.

(b) Om inte annat sägs i bilaga II del IV punkt 2.2 eller del VI punkt 1.3 får endast produkter och ämnen som är godkända enligt artikel 19 användas inom ekologiskt jordbruk och vattenbruk, på villkor att produkterna och ämnena ifråga har godkänts för användning inom jordbruk och vattenbruk i enlighet med relevanta bestämmelser i unionslagstiftningen, och i tillämpliga fall, i de berörda medlemsstaterna i enlighet med nationella bestämmelser som bygger på unionslagstiftningen.

(c) Användning av joniserande strålning för behandling av ekologiska livsmedel eller ekologiskt foder, eller av råvaror som används i ekologiska livsmedel eller ekologiskt foder ska vara förbjuden.

(d) Ekologiska aktörer, utom mikroföretag, vattenbrukare och aktörer som producerar alger och vattenbruksdjur, ska skapa ett miljöförvaltningssystem som förbättrar deras miljöprestanda.

2.           I syfte att säkra en korrekt tillämpning av de allmänna produktionsreglerna ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 med avseende på de kriterier som miljöförvaltningssystem enligt punkt 1 d ska uppfylla. Dessa kriterier ska beakta de specifika egenskaperna hos små och medelstora företag.

Artikel 8

Omställning

1.           Vattenbrukare och aktörer som producerar alger och vattenbruksdjur ska iaktta en omställningsperiod. Under hela omställningsperioden ska de tillämpa de regler för ekologisk produktion som fastställs i denna förordning, i synnerhet de särskilda bestämmelserna om omställning i bilaga II.

2.           Omställningsperioden ska tidigast starta när vattenbrukaren eller aktören som producerar alger eller vattenbruksdjur har anmält sin verksamhet till de behöriga myndigheterna i enlighet med denna förordning.

(2a) Genom undantag från punkt 2, i fall där mark har lämnats i träda före den anmälan som avses i artikel 24.1 under minst den tidsperiod som krävs för omställning och förutsatt att övriga nödvändiga krav är uppfyllda, ska det inte krävas någon omställningsperiod för sådan mark i träda.

3.           Inga tidigare perioder får räknas med retroaktivt i omställningsperioden.

4.           De produkter som produceras under omställningsperioden får inte saluföras som ekologiska.

5.           Genom undantag från artikel 7.1 a får jordbruksföretaget under omställningsperioden delas upp i tydligt åtskilda delar, där inte alla delarna behöver drivas enligt reglerna för ekologisk produktion. När det gäller djurhållning ska olika arter ingå i den ekologiska produktionen under omställningsperioden. När det gäller vattenbruk får det röra sig om samma arter, förutsatt att produktionsanläggningarna är åtskilda på tillfredsställande sätt. När det gäller växter ska olika arter, som lätt kan skiljas åt, ingå i den ekologiska produktionen under omställningsperioden.

6.           I syfte att säkra kvalitet, spårbarhet och överensstämmelse med denna förordning vad gäller ekologisk produktion och anpassning till den tekniska utvecklingen ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 med avseende på att komplettera reglerna i denna artikel eller komplettera och ändra de regler som anges i bilaga II beträffande omställning.

Artikel 9

Förbud mot användning av GMO

1.           GMO och produkter som framställts av eller med GMO får inte användas i livsmedel eller foder eller som livsmedel, foder, processtekniska hjälpmedel, växtskyddsmedel, gödselmedel, jordförbättringsmedel, växtförökningsmaterial, mikroorganismer och djur i ekologisk produktion.

2.           För tillämpningen av punkt 1 med avseende på GMO och livsmedels- och foderprodukter som framställts av eller med GMO, kan aktörerna förlita sig på produktmärkningen eller eventuella följedokument som fästs på produkten eller bifogas denna i enlighet med direktiv 2001/18/EG, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003[48] eller Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1830/2003[49].

3.           Aktörerna kan förutsätta att inga GMO eller produkter som framställts av eller med GMO har använts vid tillverkningen av inköpta livsmedels- eller foderprodukter om dessa inte är märkta eller åtföljda av ett dokument i enlighet med de förordningar som anges i punkt 2, såvida de inte har erhållit annan information som anger att märkningen av produkterna i fråga inte överensstämmer med de förordningarna.

Artikel 10

Regler för växtproduktion

1.           Aktörer som producerar växter eller växtprodukter ska särskilt uppfylla de särskilda produktionsregler som fastställs i bilaga II del I.

2.           Varje medlemsstat ska se till att en elektronisk databas upprättas för förteckning av de sorter och heterogena material, enligt förordning (EU) nr XX/XXX (PRM law), för vilka växtförökningsmaterial som producerats i enlighet med ekologiska produktionsmetoder finns att tillgå på dess territorium.

3.           I syfte att säkra kvalitet, spårbarhet och överensstämmelse med denna förordning vad gäller ekologisk växtproduktion och anpassning till den tekniska utvecklingen ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 med avseende på att ändra eller komplettera de särskilda produktionsreglerna för växtproduktion vad gäller följande:

(a) Odlingsmetoder.

(b) Markvård och gödsling.

(c) Växtskydd och hantering av skadegörare och ogräs.

(d) Förvaltning av svampproduktion och andra särskilda växter och växtproduktionssystem.

(e) Ursprung för växtförökningsmaterial.

(f) Insamling av vilda växter

4.           Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa de tekniska specifikationerna för den databas som avses i punkt 2. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 37.2.

Artikel 11

Regler för animalieproduktion

1.           Aktörer inom animalieproduktionen ska särskilt uppfylla de särskilda produktionsregler som fastställs i bilaga II del II

2.           I syfte att säkra kvalitet, spårbarhet och överensstämmelse med denna förordning vad gäller ekologisk animalieproduktion och anpassning till den tekniska utvecklingen ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 med avseende på att ändra eller komplettera de särskilda produktionsreglerna för animalieproduktion vad gäller följande:

(a) Djurens ursprung

(b) Byggnader för djuren, inklusive minsta tillåtna ytor inomhus respektive utomhus, samt högsta tillåtna antal djur per hektar.

(c) Djurhållningsmetoder.

(d) Avel.

(e) Foder och utfodring.

(f) Förebyggande av sjukdomar och veterinärbehandling.

Artikel 12

Regler för produktion av alger och vattenbruksdjur

1.           Aktörer som producerar alger och vattenbruksdjur ska i synnerhet uppfylla de särskilda produktionsregler som fastställs i bilaga II del III.

2.           I syfte att säkra kvalitet, spårbarhet och överensstämmelse med denna förordning vad gäller ekologisk algproduktion och anpassning till den tekniska utvecklingen ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 med avseende på att ändra eller komplettera de särskilda produktionsreglerna för alger vad gäller följande:

(a) Lämplighetskriterier för vattnet och planen för hållbar förvaltning.

(b) Skörd av vilda alger

(c) Algodling

(d) Antifouling och rengöring av produktionsutrustning och anläggningar

3.           I syfte att säkra kvalitet, spårbarhet och överensstämmelse med denna förordning vad gäller produktion av ekologiska vattenbruksdjur och anpassning till den tekniska utvecklingen ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 med avseende på att ändra eller komplettera de särskilda produktionsreglerna för vattenbruksdjur vad gäller följande:

(a) Lämplighetskriterier för vattnet och planen för hållbar förvaltning.

(b) Ursprunget för vattenbruksdjur

(c) Djurhållningsmetoder för vattenbruket, inbegripet akvatiska inneslutningssystem, produktionssystem, högsta tillåtna djurtäthet och, där så är tillämpligt, minsta tillåtna djurtäthet.

(d) Avel.

(e) Hantering av vattenbruksdjur

(f) Foder och utfodring.

(g) Förebyggande av sjukdomar och veterinärbehandling.

Artikel 13

Produktionsregler för bearbetade livsmedel och bearbetat foder

1.           Aktörer som producerar bearbetade livsmedel och bearbetat foder ska särskilt uppfylla de särskilda produktionsregler som fastställs i bilaga II del IV.

2.           I syfte att säkra kvalitet, spårbarhet och överensstämmelse med denna förordning vad gäller produktion av ekologiska bearbetade livsmedel och ekologiskt bearbetat foder ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 med avseende på att ändra eller komplettera de särskilda produktionsreglerna för bearbetade livsmedel och bearbetat foder vad gäller följande:

(a) De rutiner som ska följas.

(b) De förebyggande åtgärder som ska vidtas.

(c) Sammansättningen för bearbetade livsmedel och bearbetat foder och villkor för användning av dessa, inklusive produkter och ämnen som är tillåtna för användning i bearbetade livsmedel och bearbetat foder.

(d) Rengöring.

(e) Saluföring av bearbetade produkter, samt märkning och identifiering av dessa.

(f) Separering av ekologiska produkter, jordbruksingredienser och foderråvaror från icke-ekologiska produkter, ingredienser och foderråvaror.

(g) Förteckningen över ingredienser från icke-ekologiskt jordbruk som undantagsvis får användas för framställning av ekologiska bearbetade produkter.

(h) Beräkning av den procentuella andelen jordbruksingredienser som avses i artikel 21.3 a ii och b.

(i) Teknik som används för bearbetning av livsmedel och foder.

Artikel 14

Regler för vinproduktion

1.           Aktörer som producerar vinprodukter ska särskilt uppfylla de särskilda produktionsregler som fastställs i bilaga II del V.

2.           I syfte att säkra kvalitet, spårbarhet och överensstämmelse med denna förordning vad gäller ekologisk vinproduktion och anpassning till den tekniska utvecklingen ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 med avseende på att ändra eller komplettera de särskilda produktionsreglerna för vin vad gäller oenologiska metoder och restriktioner.

Artikel 15

Produktionsregler för jäst som används som livsmedel eller foder

1.           Aktörer som producerar jäst som används som livsmedel eller foder ska särskilt uppfylla de särskilda produktionsregler som fastställs i bilaga II del IV.

2.           I syfte att säkra kvalitet, spårbarhet och överensstämmelse med denna förordning vad gäller ekologisk produktion av jäst och anpassning till den tekniska utvecklingen ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 med avseende på att ändra eller komplettera de särskilda produktionsreglerna för jäst vad gäller bearbetningen och de substrat som används.

Artikel 16

Produktionsregler för andra produkter

För att ta hänsyn till eventuella framtida behov av specifika produktionsregler för andra produkter än de som avses i artiklarna 10–15, och för att säkra kvalitet, spårbarhet och överensstämmelse med denna förordning vad gäller den ekologiska produktionen av sådana andra produkter och vad gäller anpassning till den tekniska utvecklingen ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 med avseende på att ändra eller komplettera bilaga II med avseende på särskilda produktionsregler för sådana produkter.

Artikel 17

Produktionsregler vid exceptionella omständigheter

I syfte att göra det möjligt att fortsätta eller återuppta den ekologiska produktionen i händelse av katastrofsituationer och under förutsättning av de principer som fastställs i kapitel II ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 med avseende på kriterier för vad som ska betraktas som en katastrofsituation och med avseende på att fastställa särskilda regler för hur katastrofsituationer ska hanteras, samt med avseende på övervakning och rapporteringskrav.

Artikel 18

Insamling, paketering, transport och lagring

1. Ekologiska produkter ska samlas in, förpackas, transporteras och lagras i enlighet med de regler som anges i bilaga III.

2. I syfte att säkra den ekologiska produktionens integritet och anpassning till den tekniska utvecklingen ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 med avseende på att ändra eller komplettera de regler som anges i bilaga III.

Artikel 19

Godkännande av produkter och ämnen för användning i ekologisk produktion

1.           Kommissionen får tillåta att vissa produkter och ämnen, vilka kommissionen för in i en förteckning över produkter och ämnen med begränsad användning, används inom ekologisk produktion. Sådana produkter och ämnen ska användas för följande syften:

(a) Som växtskyddsmedel.

(b) Som gödselmedel, jordförbättringsmedel och näringsämnen.

(c) Som foderråvaror.

(d) Som fodertillsatser och processtekniska hjälpmedel.

(e) Som rengörings- och desinfektionsmedel för dammar, burar, tankar, fiskodlingsrännor, byggnader och anläggningar för djurproduktion.

(f) Som rengörings- och desinfektionsmedel för byggnader och anläggningar för växtproduktion, däribland lagerutrymmen i ett jordbruksföretag.

Kommissionen får särskilt tillåta att vissa produkter och ämnen, vilka kommissionen för in i en förteckning över produkter och ämnen med begränsad användning, används inom produktionen av ekologiska bearbetade livsmedel. Sådana produkter och ämnen ska användas för följande syften:

(a) Som livsmedelstillsatser, livsmedelsenzymer och processhjälpmedel.

(b) Bearbetningshjälpmedel för produktion av jäst och jästprodukter

2.           Godkännandet av de produkter och ämnen som avses i punkt 1 första stycket för användning i ekologisk produktion ska omfattas av de principer som fastställs i kapitel II och följande kriterier, vilka ska bedömas som en helhet:

(a) Produkterna och ämnena skall vara nödvändiga för en hållbar produktion och väsentliga för den användning som avses.

(b) Alla produkter och ämnen ska vara av vegetabiliskt, animaliskt, mikrobiellt eller mineraliskt ursprung, utom om produkter eller ämnen från sådana källor inte finns tillgängliga i tillräcklig mängd eller kvalitet eller om alternativ saknas.

(c) I fråga om de produkter som avses i punkt 1 första stycket led a gäller följande:

i)       Användningen ska vara väsentlig för att bekämpa en skadegörare, då inget annat alternativ eller effektivt förfarande står till buds i form av biologiska medel, fysikalisk behandling, förädling eller andra odlingsmetoder.

ii)      Om produkterna inte är av vegetabiliskt, animaliskt, mikrobiellt eller mineraliskt ursprung och inte är identiska med sin naturliga form, får de godkännas endast om all direktkontakt med de ätliga delarna av grödan utesluts i användningsvillkoren.

(d) I fråga om de produkter som avses i punkt 1 första stycket b ska deras användning vara väsentlig för att erhålla eller bevara markens bördighet eller för att tillgodose grödornas särskilda näringsbehov eller för särskild markberedning.

(e) I fråga om de produkter som avses i punkt 1 första stycket c och d gäller följande:

i)       De ska vara nödvändiga för att bevara djurens hälsa, välbefinnande och livskraft och bidra till en lämplig diet som tillgodoser den berörda artens fysiologiska och beteendemässiga behov eller vara nödvändiga för produktion eller bevarande av foder av den anledningen att produktion och bevarande av foder inte är möjligt utan sådana ämnen.

ii)      Foder av mineraliskt ursprung, spårelement, vitaminer och provitaminer ska vara av naturligt ursprung, utom om produkter eller ämnen från sådana källor inte finns tillgängliga i tillräcklig mängd eller kvalitet eller om alternativ saknas.

Godkännandet av de produkter och ämnen som avses i punkt 1 andra stycket för användning i produktion av ekologiska bearbetade livsmedel ska omfattas av de principer som fastställs i kapitel II och av följande kriterier, vilka ska bedömas som en helhet:

(a) Alternativ som har godkänts i enlighet med denna artikel finns inte tillgängliga.

(b) Det skulle vara omöjligt att producera eller bevara livsmedlen eller tillgodose det näringsbehov som fastställts på grundval av unionslagstiftningen utan att använda dessa produkter och ämnen.

(c) De ska återfinnas i naturen och får ha genomgått enbart mekaniska, fysikaliska, biologiska, enzymatiska eller mikrobiella processer, utom om sådana produkter och ämnen från sådana källor inte finns tillgängliga i tillräcklig mängd eller kvalitet.

Tillstånd för användning av kemisk-syntetiskt framställda produkter och ämnen ska endast beviljas för de fall då användning av externa insatsvaror enligt artikel 4 f skulle ge en oacceptabel miljöpåverkan.

3.           I syfte att säkerställa kvalitet, spårbarhet och överensstämmelse med denna förordning vad gäller ekologisk produktion i allmänhet och produktion av ekologiska bearbetade livsmedel i synnerhet, samt anpassning till den tekniska utvecklingen ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 med avseende på att fastställa ytterligare kriterier för tillstånd eller återkallande av tillstånd för användning av produkter och ämnen enligt punkt 1 i ekologisk produktion i allmänhet och i produktion av ekologiska bearbetade livsmedel i synnerhet, samt andra krav för användningen av produkter och ämnen som beviljats tillstånd.

4.           Om en medlemsstat anser att en produkt eller ett ämne bör läggas till eller tas bort från den förteckning över godkända produkter och ämnen som avses i punkt 1, eller att de specifikationer för användningen som anges i produktionsreglerna bör ändras, ska denna medlemsstat se till att en sammanställning av skälen till införandet, borttagandet eller ändringarna officiellt skickas till kommissionen och medlemsstaterna.

Medlemsstaterna ska offentliggöra ansökningar om tillstånd och om återkallande.

5.           Kommissionen ska anta genomförandeakter om tillstånd eller återkallande av tillstånd för användning av produkter och ämnen i ekologisk produktion i allmänhet och i produktion av ekologiska bearbetade livsmedel i synnerhet och om upprättande av de förfaranden som ska följas vid tillståndsgivningen och av förteckningarna över dessa produkter och ämnen samt, i tillämpliga fall, beskrivning, krav på sammansättning och villkor för användning av dessa. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 37.2.

Artikel 20

Förekomst av icke godkända produkter och ämnen

1.           Produkter i vilka det upptäcks förekomst av produkter eller ämnen som inte har godkänts i enlighet med artikel 19 och som överskrider de gränsvärden som fastställts med beaktande av i synnerhet direktiv 2006/125/EG, ska inte saluföras som ekologiska produkter.

2.           I syfte att garantera ändamålsenlighet, effektivitet och insyn vad gäller systemet för ekologisk produktion och märkning ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 med avseende på särskilda kriterier och villkor för tillämpning av de gränsvärden som avses i punkt 1 samt med avseende på fastställandet av de gränsvärdena och anpassning av dem mot bakgrund av den tekniska utvecklingen.

3.           Genom undantag från artikel 211.1 i förordning (EU) nr 1308/2013 och på villkor av ett tillstånd från kommissionen som antagits utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 37.2 eller 37.3 i denna förordning, får medlemsstaterna bevilja nationellt stöd för att kompensera jordbrukare för förluster som uppstått för dem till följd av att deras jordbruksprodukter kontaminerats av icke godkända produkter eller ämnen som hindrar dem från att saluföra dessa produkter som ekologiska, förutsatt att jordbrukaren har vidtagit alla lämpliga åtgärder för att förhindra risk för sådan kontaminering. Medlemsstaterna kan även använda den gemensamma jordbrukspolitikens instrument för att helt eller delvis täcka sådana förluster.

Kapitel IV

Märkning

Artikel 21

Användning av termer som hänvisar till ekologisk produktion

1.           I denna förordning ska en produkt anses vara försedd med termer som hänvisar till ekologisk produktion om det i märkningen, reklamen eller handelsdokumenten finns en beskrivning av produkten, dess ingredienser eller foderråvaror som ger köparen uppfattningen att produkten, dess ingredienser eller foderråvaror har framställts i enlighet med denna förordning. I synnerhet får de termer som förtecknas i bilaga IV, härledningar eller diminutiver av dessa, såsom ”bio” och ”eko”, enskilt eller i kombination, användas i hela unionen och på valfritt språk som anges i den bilagan för märkning och marknadsföring av produkter som är förenliga med denna förordning.

2.           För produkter som avses i artikel 2.1 ska de termer som avses i punkt 1 i denna artikel inte någonstans i unionen, på något språk som anges i bilaga IV, användas för märkning, reklam eller i handelsdokumenten för en produkt som inte är förenlig med denna förordning.

Vidare är det inte tillåtet att använda termer, inbegripet termer som används i varumärken, eller metoder för märkning eller marknadsföring som kan vilseleda konsumenten eller användaren genom att antyda att en produkt eller dess ingredienser är förenliga med denna förordning.

3.           Beträffande bearbetade livsmedel får de termer som avses i punkt 1 användas i följande fall:

(a) I varubeteckningen förutsatt att

i)       bearbetade livsmedel uppfyller de produktionsregler som fastställs i bilaga II del IV,

ii)      minst 95 viktprocent av jordbruksingredienserna är ekologiska.

(b) Endast i ingrediensförteckningen om mindre än 95 % av jordbruksingredienserna är ekologiska, och under förutsättning att dessa ingredienser överensstämmer med de produktionsregler som fastställs i denna förordning.

I ingrediensförteckningen enligt första stycket led b ska det anges vilka ingredienser som är ekologiska. Hänvisningarna till ekologisk produktion får endast förekomma i anknytning till de ekologiska ingredienserna. Ingrediensförteckningen ska innehålla en uppgift om den totala procentandelen ekologiska ingredienser i förhållande till den totala mängden jordbruksingredienser.

De termer som avses i punkt 1 och den uppgift om procentandel som avses i första stycket led b ska anges i samma färg och med identisk bokstavsstorlek och bokstavstyp som övriga uppgifter i förteckningen över ingredienser.

4.           I syfte skapa klarhet för konsumenterna och säkerställa att den information de får är relevant, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 med avseende på anpassning av förteckningen över termer enligt bilaga IV, med beaktande av den språkliga utvecklingen i medlemsstaterna, samt med avseende på fastställandet av särskilda märknings- och innehållskrav för foder och foderingredienser.

Artikel 22

Obligatoriska uppgifter

1.           Om termer enligt artikel 21.1 används,

(a) ska kodnumret för den kontrollmyndighet eller det kontrollorgan som den aktör som har genomfört den senaste produktions- eller beredningsåtgärden omfattas av också finnas på etiketten,

(b) ska, när det gäller färdigförpackade livmedel enligt definitionen i artikel 2.2 e i förordning (EU) nr 1169/2011, EU-logotypen för ekologisk produktion som avses i artikel 23 också finnas på förpackningen.

2.           Om EU-logotypen för ekologisk produktion används, ska en uppgift om produktionsplatsen för de jordbruksråvaror som produkten består av anges i samma synfält som logotypen, och ska, beroende på vad som är lämpligt, ha någon av följande utformningar:

(a) ”EU-jordbruk”, om jordbruksråvaran har producerats i unionen.

(b) ”Icke-EU-jordbruk”, om jordbruksråvaran har producerats i tredjeländer.

(c) ”EU/icke-EU-jordbruk”, om en del av jordbruksråvarorna har producerats i unionen och en del har producerats i ett tredjeland.

Ordet ”Jordbruk” får, i tillämpliga fall, ersättas med ”Vattenbruk”.

Uppgifterna ”EU” och”Icke-EU” får ersättas eller kompletteras med ett landsnamn om alla de jordbruksråvaror som produkten består av har producerats i det landet.

Uppgifterna ”EU” och ”Icke-EU” behöver inte anges för ingredienser i små mängder, på villkor att den totala mängden icke angivna ingredienser inte överstiger 5 % av den totala vikten för råvaror av jordbruksursprung.

Uppgifterna ”EU” och ”Icke-EU” ska i fråga om färg, bokstavsstorlek och bokstavstyp inte anges i en mer framträdande form än livsmedlets namn.

3.           De uppgifter som avses i punkterna 1 och 2 i denna artikel och artikel 23.3 ska placeras på ett framträdande ställe så att de är väl synliga, lätta att läsa och inte kan avlägsnas.

4.           I syfte att skapa klarhet för konsumenterna och säkerställa att den information de får är relevant, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 om fastställande av ytterligare regler om märkning och användning av de uppgifter som avses i punkterna 1 a och 2 i denna artikel och i artikel 23.3.

5.           Kommissionen ska anta genomförandeakter med avseende på följande:

(a) Särskilda och praktiska bestämmelser vad gäller presentation, sammansättning och storlek i fråga om de uppgifter som avses i punkterna 1 a och 2 i denna artikel och i artikel 23.2.

(b) Tilldelning av kodnummer till kontrollmyndigheter och kontrollorgan.

(c) Uppgift om var jordbruksråvarorna har framställts, i enlighet med punkt 2 i denna artikel och artikel 23.3.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 37.2.

Artikel 23

Europeiska unionens logotyp för ekologisk produktion

1.           EU-logotypen för ekologisk produktion får användas i märkning, presentation och marknadsföring av produkter som överensstämmer med denna förordning.

2.           EU-logotypen för ekologisk produktion är en officiell attestering i enlighet med artiklarna 85 och 90 i förordning (EU) nr XXX/XXXX [Official controls Regulation].

3.           Användningen av EU-logotypen för ekologisk produktion ska vara frivillig vad gäller produkter som importeras från tredjeländer. När denna logotyp förekommer i märkningen ska även den uppgift som avses i artikel 22.2 förekomma i märkningen.

4.           EU-logotypen för ekologisk produktion ska följa den förlaga som anges i bilaga V och ska överensstämma med de regler som anges i den i bilagan.

5.           Nationella och privata logotyper får användas i märkning, presentation och marknadsföring av produkter som överensstämmer med denna förordning.

6.           I syfte att skapa klarhet för konsumenterna och säkerställa att den information de får är relevant, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 om ändring av Europeiska unionens logotyp för ekologisk produktion och av de regler avseende denna som anges i bilaga V.

Kapitel V

Ekologisk certifiering

Artikel 24

Systemet för ekologisk certifiering

1.           Aktörer eller aktörsgrupper som producerar, bereder eller lagrar ekologiska produkter, som importerar sådana produkter från ett tredjeland eller exporterar sådana produkter till ett tredjeland eller som släpper ut sådana produkter på marknaden ska, innan produkternas släpps ut på marknaden som ekologiska eller före omställningen, anmäla sin verksamhet till de behöriga myndigheterna i den eller de medlemsstater där verksamheten utförs.

2.           När aktörer eller aktörsgrupper överlåter verksamhet på en tredjepart i form av underleverantörsverksamhet, ska både aktörerna och aktörsgrupperna och den tredjepart på vilken verksamhet har överlåtits efterleva bestämmelserna i punkt 1.

3.           Aktörerna och aktörsgrupperna ska dokumentera de olika verksamheter de bedriver, i enlighet med denna förordning.

4.           De behöriga myndigheterna ska föra en uppdaterad förteckning över namn och adresser till aktörer och aktörsgrupper som har anmält sin verksamhet i enlighet med punkt 1 och ska offentliggöra förteckningen tillsammans med information rörande deras ekologiska certifikat enligt vad som avses i artikel 25.1. De behöriga myndigheterna ska iaktta kraven om skydd av personuppgifter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG[50].

5.           Medlemsstaterna ska se till att alla avgifter som får tas ut av behöriga myndigheter, kontrollmyndigheter eller kontrollorgan i enlighet med artikel 76 i förordning (EU) nr XX/XXXX [Official controls Regulation] offentliggörs.

6.           I syfte att garantera ändamålsenlighet, effektivitet och insyn vad gäller systemet för ekologisk produktion och märkning, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 med avseende på dokumentationskraven, kraven gällande offentliggörande av den förteckning som avses i punkt 4 i denna artikel och de krav och förfaranden som ska tillämpas för offentliggörandet av de avgifter som avses i punkt 5 i denna artikel samt för de offentliga myndigheternas övervakning av tillämpningen av dessa avgifter.

7.           Kommissionen får anta genomförandeakter i syfte att fastställa närmare uppgifter och specifikationer för innehåll och form vad gäller den anmälan som avses i punkt 1 samt hur den ska göras, och för hur de avgifter som avses i punkt 5 ska offentliggöras. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 37.2.

Artikel 25

Ekologiskt certifikat

1.           Aktörer och aktörsgrupper som har anmält sin verksamhet i enlighet med artikel 24.1 och som iakttar denna förordning ska ha rätt att få ett ekologiskt certifikat. Det ekologiska certifikatet, som när så är möjligt utfärdas i elektronisk form, ska minst innehålla uppgift om aktörens eller aktörsgruppens identitet, om vilken typ av produkter eller vilket produktsortiment som omfattas av certifikatet och om certifikatets giltighetstid.

2.           Det ekologiska certifikatet är ett officiellt intygande i den mening som avses i artiklarna 85 och 86 i förordning (EU) nr XXX/XXX [Official controls Regulation].

3.           Aktörer och aktörsgrupper ska inte ha rätt att få ett ekologiskt certifikat från olika kontrollmyndigheter eller kontrollorgan för samma grupp av produkter, vilket även gäller när dessa aktörer eller aktörsgrupper deltar i olika produktions-, berednings- och distributionsled.

4.           Medlemmar i en aktörsgrupp ska inte ha rätt till ett individuellt ekologiskt certifikat för någon av de verksamheter som omfattas av gruppens certifiering.

5.           Aktörerna ska systematiskt kontrollera ekologiska certifikat som tillhör aktörer som är deras leverantörer.

6.           För att garantera ändamålsenlighet, effektivitet och insyn vad gäller systemet för ekologisk produktion och märkning, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 med avseende på kriterierna för definition av de grupper av produkter som avses i punkt 3.

Artikel 26

Aktörsgrupp

1.           Varje aktörsgrupp ska inrätta ett system för internkontroller. Detta system ska bestå av en dokumenterad uppsättning kontroller och kontrollförfaranden, i enlighet med vilka en utnämnd person eller ett utnämnt organ har ansvaret för att kontrollera att denna förordning iakttas av varje medlem i gruppen.

2.           Brister i utformning eller funktion avseende det system för internkontroller som avses i punkt 1, särskilt när det gäller att upptäcka eller åtgärda sådan bristande efterlevnad från enskilda gruppmedlemmars sida som påverkar de ekologiska produkternas integritet, kan leda till att den ekologiska certifieringen återkallas för hela gruppen.

3.           I syfte att garantera att certifieringen av en aktörsgrupp fungerar effektivt och ändamålsenligt ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 med avseende på det ansvar som åligger de enskilda medlemmarna i en aktörsgrupp, en aktörsgrupps sammansättning och storlek, de kategorier av produkter som ska produceras av en aktörsgrupp, villkoren för deltagande i en aktörsgrupp, utformning och funktion vad avser gruppens system för internkontroller, inklusive tillämpningsområde, innehåll och frekvens för de kontroller som ska utföras.

4.           Kommissionen får anta genomförandeakter med avseende på informationsutbytet mellan en aktörsgrupp och den behöriga myndigheten eller myndigheterna, kontrollmyndigheterna eller kontrollorganen och mellan medlemsstaterna och kommissionen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 37.2.

Kapitel VI

Handel med tredjeländer

Artikel 27

Export av ekologiska produkter

1.           En produkt får exporteras från unionen som ekologisk och bära EU-logon för ekologisk produktion om den överensstämmer med denna förordning.

En produkt som är avsedd att exporteras som ekologisk till ett tredjeland som är erkänt i enlighet med artikel 31 får emellertid exporteras till det tredjelandet om den uppfyller det tredjelandets krav för att få släppas ut på marknaden i det tredjelandet som ekologisk.

2.           I syfte att undvika ojämlika villkor för aktörer vid export till tredjeländer, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 med avseende på särskilda regler för export av ekologiska produkter till ett tredjeland som är erkänt i enlighet med artikel 31.

3.           I syfte att garantera rättvis konkurrens mellan aktörer, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 med avseende på dokument avsedda för tullmyndigheterna i tredjeländer, i synnerhet vad gäller ett ekologisk exportintyg som utfärdats i elektronisk form när så är möjligt och som ger försäkran om att exporterade ekologiska produkter överensstämmer med denna förordning.

Artikel 28

Import av ekologiska produkter

1.           En produkt får importeras från ett tredjeland i syfte att släppas ut på marknaden i unionen som ekologisk om följande villkor är uppfyllda:

(a) Produkten är en ekologisk produkt enligt vad som avses i artikel 2.2.

(b) Produkten

i)       överensstämmer med kapitlen II, III och IV och alla aktörer, inklusive exportörerna i det aktuella tredjelandet, har genomgått kontroll utförd av de kontrollmyndigheter eller kontrollorgan som har erkänts i enlighet med artikel 29, eller

ii)      kommer från ett tredjeland som är erkänt i enlighet med

– artikel 30 eller

– artikel 31.

(c) Aktörerna i tredjeländer är i stånd att när som helst kunna tillhandahålla importörer eller nationella myndigheter information som gör det möjligt att identifiera den aktör som utförde den senaste åtgärden, i syfte att garantera den ekologiska produktens spårbarhet.

2.           I syfte att garantera spårbarhet för importerade produkter som är avsedda att släppas ut på marknaden i unionen som ekologiska produkter, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 med avseende på de dokument, om möjligt utfärdade i elektronisk form, som är nödvändiga för import.

3.           Bekräftelsen av att de villkor och bestämmelser som gäller vid import av ekologiska produkter till unionen har iakttagits ska ske vid gränskontrollstationerna, i enlighet med artikel 45.1 i förordning (EU) nr XXX/XXX [Official controls Regulation]. Den frekvens med vilken de fysiska kontroller som avses i artikel 47.3 utförs ska vara avhängig risken för att denna förordning inte efterlevs.

Artikel 29

Erkännande av kontrollmyndigheter och kontrollorgan

1.           Kommissionen får anta genomförandeakter om erkännande av eller om återkallande av erkännandet av kontrollmyndigheter och kontrollorgan, vilka uppfyller de kriterier som anges i en delegerad akt antagen i enlighet med punkt 7 och vilka har behörighet att utföra kontroller i tredjeländer, samt om upprättande av en förteckning över dessa kontrollmyndigheter och kontrollorgan. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 37.2.

2.           Kontrollorganen ska vara ackrediterade enligt den relevanta harmoniserad standarden för Bedömning av överensstämmelse – Krav för organ som certifierar produkter, processer och tjänster, för vilken det offentliggjorts en hänvisning i Europeiska unionens officiella tidning.

3.           Ackreditering av det slag som avses i punkt 2 får endast beviljas av

(a) ett nationellt ackrediteringsorgan i unionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008[51], eller

(b) ett ackrediteringsorgan utanför unionen som har undertecknat International Accreditation Forums (IAF) multilaterala avtal om erkännande av produktcertifiering.

4.           Vid granskningen av ansökningar om erkännande ska kommissionen uppmana kontrollmyndigheten eller kontrollorganet att lämna all nödvändig information.

De erkända kontrollorganen eller kontrollmyndigheterna ska, beroende på vad som är tillämpligt, tillhandahålla det intyg som utfärdats av ackrediteringsorganet eller den bedömningsrapport som utfärdats av den behöriga myndigheten och, i förekommande fall, rapporter om den regelbundna utvärdering, övervakning och fleråriga omvärdering av verksamheten som utförts på plats.

5.           Kommissionen ska på grundval av den information som avses i punkt 4 säkerställa en lämplig tillsyn av de erkända kontrollmyndigheterna och kontrollorganen genom att regelbundet ompröva erkännandet. För genomförandet av sådan tillsyn får kommissionen begära kompletterande information från ackrediteringsorganen eller, i tillämpliga fall, de behöriga myndigheterna.

6.           Tillsynens art ska fastställas på grundval av en bedömning av risken för bristande efterlevnad.

7.           I syfte att garantera insyn i erkännande- och tillsynsförfarandena, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 med avseende på de kriterier som ska tillämpas för erkännandet, eller återkallandet av erkännandet, av de kontrollmyndigheter och kontrollorgan som avses i punkt 1, samt med avseende på kommissionens utövande av tillsyn, inbegripet genom granskning på plats.

8.           Kommissionen får anta genomförandeakter i syfte att säkerställa tillämpning av åtgärder i samband med fall av bristande efterlevnad som påverkar integriteten för ekologiska produkter som importerats enligt det erkännande som föreskrivs i denna artikel eller vid misstanke om sådana fall. Sådana åtgärder kan bland annat bestå i kontroll av de ekologiska produkternas integritet innan de släpps ut på marknaden i unionen och, i tillämpliga fall, tillfällig indragning av tillståndet att inom unionen släppa ut sådana produkter på marknaden som ekologiska. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 37.2.

9.           Vid vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet med avseende på skyddet mot otillbörliga metoder eller metoder som är oförenliga med principerna och reglerna för ekologisk produktion, skyddet av konsumenternas förtroende eller skyddet av rättvis konkurrens mellan aktörerna, ska kommissionen anta genomförandeakter med omedelbar verkan i enlighet med det förfarande som avses i artikel 37.3 i syfte att vidta de åtgärder som avses i artikel 8 i denna artikel eller i syfte att besluta om återkallande av erkännandet av de kontrollmyndigheter eller kontrollorgan som avses i punkt 1 i denna artikel.

Artikel 30

Likvärdighet inom ramen för ett handelsavtal

Ett erkänt tredjeland såsom avses i artikel 28.1 b ii första strecksatsen är ett tredjeland som, inom ramen för ett handelsavtal, av unionen har erkänts ha ett produktionssystem som uppfyller samma mål och principer genom tillämpning av regler som säkerställer samma nivå på försäkran om överensstämmelse som unionens regler.

Artikel 31

Likvärdighet enligt kommissionens förordning (EG) nr 834/2007

1.           Ett erkänt tredjeland enligt vad som avses i artikel 28.1 b ii andra strecksatsen är ett tredjeland som har erkänts med avseende på likvärdighet enligt artikel 33.2 i förordning (EG) nr 834/2007, inbegripet dem som erkänts enligt den övergångsåtgärd som föreskrivs i artikel 40.

Det erkännande av tredjeländer som avses i första stycket ska löpa ut den [a date to be inserted which corresponds to 5 years following the date of application of the Regulation].

2.           Kommissionen ska, på grundval av de årsrapporter som ska skickas till kommissionen senast den 31 mars varje år av de tredjeländer som avses i punkt 1 rörande genomförandet och verkställigheten vad avser de kontrollåtgärder som dessa upprättat, tillsammans med medlemsstaterna säkerställa lämplig tillsyn av de erkända tredjeländerna genom att regelbundet ompröva deras erkännande. Tillsynens art ska fastställas på grundval av en bedömning av risken för bristande efterlevnad.

3.           De kontrollorgan som utför kontroller i de tredjeländer som avses i punkt 1 ska vara ackrediterade enligt den relevanta harmoniserad standarden för Bedömning av överensstämmelse – Krav för organ som certifierar produkter, processer och tjänster, för vilken det offentliggjorts en hänvisning i Europeiska unionens officiella tidning. I det fall ackrediteringen inte beviljas av ett nationellt ackrediteringsorgan i unionen i enlighet med förordning (EG) nr 765/2008 får ackreditering endast beviljas av ett ackrediteringsorgan utanför unionen som har undertecknat International Accreditation Formums (IAF) multilaterala erkännande av produktcertifiering.

4.           Kommissionen ska genom en genomförandeakt upprätta en förteckning över de tredjeländer som avses i punkt 1, och får ändra den förteckningen genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 37.2.

5.           I syfte att säkerställa förvaltningen av förteckningen över tredjeländer som avses i punkt 4, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 med avseende på den information som ska skickas av dessa tredjeländer och som är nödvändig för kommissionens tillsyn av deras erkännande samt för kommissionens utövande av denna tillsyn, inbegripet genom granskning på plats.

6.           Kommissionen får anta genomförandeakter i syfte att säkerställa tillämpning av åtgärder i samband med fall av bristande efterlevnad som påverkar integriteten för ekologiska produkter som importerats från de tredjeländer som avses i denna artikel eller vid misstanke om sådana fall. Sådana åtgärder kan bland annat bestå i kontroll av de ekologiska produkternas integritet innan de släpps ut på marknaden i unionen och, i tillämpliga fall, tillfällig indragning av tillståndet att inom unionen släppa ut sådana produkter på marknaden som ekologiska. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 37.2.

Kapitel VII

Allmänna bestämmelser

Avsnitt 1

Fri rörlighet för ekologiska produkter

Artikel 32

Fall där saluföringen av ekologiska produkter inte får omfattas av förbud och inskränkningar

1.           Behöriga myndigheter, kontrollmyndigheter och kontrollorgan får inte, med hänvisning till produktionen, märkningen eller presentationen av produkterna, förbjuda eller inskränka saluföringen av ekologiska produkter som har kontrollerats av en annan behörig myndighet, kontrollmyndighet eller ett annat kontrollorgan i en annan medlemsstat, om produkterna är förenliga med denna förordning. Mer specifikt får inga offentliga kontroller och annan offentlig verksamhet utöver kontroller och verksamhet enligt förordning (EU) nr XXX/XXX [Official controls Regulation] utföras och inga avgifter för offentliga kontroller eller annan offentlig verksamhet tas ut än för kontroller eller verksamhet enligt artikel 76 i den förordningen.

2.           I syfte att säkerställa en väl fungerande inre marknad och handel mellan medlemsstaterna, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 om fastställande av regler som rör den fria rörligheten för ekologiska produkter vid tillämpning av punkt 1 i denna artikel.

Avsnitt 2

Information och rapportering

Artikel 33

Information rörande den ekologiska sektorn och handeln

1.           Medlemsstaterna ska varje år till kommissionen översända den information som krävs för genomförandet och övervakningen av tillämpningen av denna förordning.

2.           Kommissionen ska anta genomförandeakter med avseende på det system som ska användas för överföring av den information som avses i punkt 1, närmare uppgifter om vilken information som ska överföras och den dag då informationen senast ska ha överförts. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 37.2.

Artikel 34

Information rörande de behöriga myndigheterna, kontrollmyndigheterna och kontrollorganen

1.           Medlemsstaterna ska föra en regelbundet uppdaterad förteckning innehållande följande uppgifter:

(a) Namn på och adress till de behöriga myndigheterna.

(b) Namn på och adress till kontrollmyndigheterna och kontrollorganen och deras kodnummer.

Medlemsstaterna ska offentliggöra den förteckning som avses i första stycket b.

2.           Kommissionen ska årligen på internet offentliggöra den förteckning över kontrollmyndigheter och kontrollogan som avses i punkt 1 b.

Artikel 35

Rapport

Kommissionen ska senast den 31 december 2021 till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om tillgängligheten till ekologiska växtförökningsmaterial och djur för avelsändamål.

Kapitel VIII

Förfarande-, övergångs- och slutbestämmelser

Avsnitt 1

Förfarandebestämmelser

Artikel36

Utövande av delegering

1.           Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.           Den delegering av befogenhet som avses i [……….] får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

3.           Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

4.           En delegerad akt som antas enligt [.....] ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 37

Kommittéförfarande

1.           Kommissionens ka biträdas av en kommitté som ska kallas kommittén för ekologisk produktion. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.           När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.           När det hänvisas till denna punkt ska artikel 8 i förordning (EU) nr 182/2011 jämförd med artikel 5 i den förordningen tillämpas.

Avsnitt 2

Upphävande, ändringar samt övergångs- och slutbestämmelser

Artikel 38

Upphävande

Förordning (EG) nr 834/2007 ska upphöra att gälla.

Förordning (EG) nr 834/2007 ska emellertid fortsätta att tillämpas i syfte att fullborda granskningen av pågående ansökningar från tredjeländer, såsom förskrivs i artikel 42 i denna förordning.

Artikel 39

Övergångsåtgärder rörande omställning till ekologiskt jordbruk

I syfte att säkerställa en smidig övergång från den gamla till den nya rättsliga ramen ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 med avseende på regler om undantag från artikel 8.3 vad avser omställningsperioder för jordbrukare som inleder omställning före ikraftträdandet av denna förordning.

Artikel 40

Övergångsåtgärder rörande ursprunget för växtförökningsmaterial och ursprunget för djur för avelsändamål och unga bestånd av vattenbruksdjur

I syfte att säkerställa en smidig övergång mellan reglerna om ekologiskt ursprung för växtförökningsmaterial som anges i artikel 12.1 i i förordning (EG) nr 834/2007 och för djur för avelsändamål i artikel 14.1 a ii i den förordningen och för unga bestånd av vattenbruksdjur i artikel 15.1 a ii i samma förordning samt om det undantag från produktionsreglerna som kommissionen antagit i enlighet med artikel 22 i förordning 834/2007, och de nya reglerna för växt-, växtprodukts- och animalieproduktion och produktion av alger och vattenbruksdjur som anges i artiklarna 10.1 respektive 11.1 i denna förordning, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 med avseende på undantag i de fall beviljandet av undantag anses nödvändigt i syfte att säkerställa tillgången till växtförökningsmaterial och levande djur för avelsändamål och unga bestånd av vattenbruksdjur som får användas i ekologisk produktion. De delegerade akter som antas enligt denna artikel ska upphöra att gälla den 31 december 2021.

Artikel 41

Övergångsbestämmelser rörande kontrollmyndigheter och kontrollorgan som är erkända enligt artikel 33.3 i förordning (EG) nr 834/2007

1.           Ett erkännande av kontrollmyndigheter och kontrollorgan som beviljats enligt artikel 33.3 i förordning (EG) nr 834/2007 ska löpa ut senast den [31 december 2018].

2.           Kommissionen ska genom en genomförandeakt upprätta en förteckning över de kontrollmyndigheter och kontrollorgan som erkänts enligt artikel 33.3 i förordning (EG) nr 834/2007, och får ändra den förteckningen genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 37.2.

3.           I syfte att säkerställa förvaltningen av förteckningen över kontrollmyndigheter och kontrollorgan som avses i punkt 2, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 med avseende på den information som ska skickas av dessa kontrollmyndigheter och kontrollorgan och som är nödvändig för kommissionens tillsyn av deras erkännande samt för kommissionens utövande av denna tillsyn, inbegripet genom granskning på plats.

Artikel 42

Övergångsbestämmelser rörande ansökningar från tredjeländer som lämnats in enligt artikel 33.2 i förordning (EG) nr 834/2007

1.           Kommissionen ska slutföra granskningen av ansökningar från tredjeländer som lämnats in enligt artikel 33.2 i förordning (EG) nr 834/2007 och som fortfarande är under handläggning dagen för ikraftträdandet av denna förordning. Förordning (EG) nr 834/2007 ska vara tillämplig på granskningen av sådana ansökningar.

2.           I syfte att underlätta slutförandet av granskningen av de ansökningar som avses i punkt 1, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 om de förfaranderegler som är nödvändiga för granskningen, inbegripet om den information som ska lämnas av tredjeländerna.

Artikel 43

Övergångsåtgärder för lager av ekologiska produkter som framställts i enlighet med förordning (EG) nr 834/2007

Produkter som framställts i enlighet med förordning (EG) nr 823/2007 och som släppts ut på marknaden före den 1 juli 2017 får fortsätta att saluföras efter den dagen fram till dess att lagren är uttömda.

Artikel 44

Ändring av förordning (EU) nr […][on official controls]

Förordning (EU) nr XXX/XXXX [Official controls Regulation] ska ändras på följande sätt:

1.           I artikel 2 ska punkterna 38 och 39 ersättas med följande:

”38. organ med delegerade uppgifter: en tredje part till vilken de behöriga myndigheterna har delegerat specifika uppgifter som ingår i den offentliga kontrollen eller annan offentlig verksamhet.

39. kontrollmyndighet för ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter: en offentlig administrativ organisation i en medlemsstat, till vilken de behöriga myndigheterna helt eller delvis har tilldelat sin behörighet vad avser tillämpningen av unionslagstiftningen på de områden som avses i artikel 1.2 j inbegripet, i förekommande fall, motsvarande myndighet i ett tredjeland eller motsvarande myndighet som bedriver verksamhet i ett tredjeland.”

2.           Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Behöriga myndigheter som är ansvariga för att kontrollera att de bestämmelser som avses i artikel 1.2 j följs får tilldela uppgifter som ingår i den offentliga kontrollen eller i annan offentlig verksamhet till en eller flera kontrollmyndigheter för ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. I sådana fall ska de tilldela var och en av dem ett kodnummer.”

b)       I punkt 4 ska led c ersättas med följande:

”c) de kontrollmyndigheter för ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter som avses i punkt 3.”

3.           Artikel 23 ska ersättas med följande:

”Artikel 23

Särskilda bestämmelser om offentlig kontroll och om åtgärder som de behöriga myndigheterna ska vidta när det gäller ekologiska produkter och skyddade ursprungsbeteckningar, skyddade geografiska beteckningar och garanterade traditionella specialiteter

1. När det gäller de regler som avses i artikel 1.2 j ska de behöriga myndigheterna

a) vid bristande efterlevnad som påverkar de ekologiska produkternas integritet under något av produktions-, berednings- eller distributions- och exportleden, i synnerhet på grund av användning av förbjudna eller icke tillåtna ämnen eller förbjuden eller icke tillåten teknik eller blandning med icke-ekologiska produkter, säkerställa att ingen hänvisning till ekologisk produktion förekommer någonstans i märkningen och i reklamen för hela det parti eller den produktionskörning som berörs,

b) vid upprepad eller fortsatt bristande efterlevnad, säkerställa att de berörda aktörerna eller den berörda aktörsgruppen, enligt definitionen i artikel 3.6 och 3.7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr [organic production]*, utöver de åtgärder som avses i led a i denna punkt även förbjuds att saluföra produkter som hänvisar till ekologisk produktion, och att deras ekologiska certifikat dras in tillfälligt eller återkallas, beroende på vad som är lämpligt.

2. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 139 med avseende på regler om genomförandet av offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att kontrollera efterlevnaden av de regler som avses i artikel 1.2 j och k, och regler om åtgärder som de behöriga myndigheterna ska vidta efter sådan offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet.

3. När det gäller de bestämmelser som avses i artikel 1.2 j ska det i de delegerade akter som avses i punkt 2 i denna artikel fastställas regler om följande:

a) De behöriga myndigheternas särskilda ansvarsområden och uppgifter utöver de som anges i artiklarna 4, 8, 9, 10.1, 11–13, 34.1 och 34.2 och 36, och i artiklarna 25, 26, 28, 29, 30 och 32 när det gäller godkännande och tillsyn av organ som delegerats uppgifter, samt i artiklarna 85–90 när det gäller officiellt intygande.

b) Krav utöver de som avses i artikel 8.1 för riskbedömning och för fastställande av frekvensen för offentlig kontroll och, i tillämpliga fall, för provtagning, med hänsyn tagen till risken för bristande efterlevnad.

c) Frekvensen för offentlig kontroll av aktörer och i vilka fall och på vilka villkor vissa av dessa aktörer ska undantas från viss offentlig kontroll.

d) Metoder och teknik för offentlig kontroll utöver de som avses i artikel 13 och artikel 33.1–33.5 och särskilda krav för genomförandet av offentlig kontroll som syftar till att säkerställa ekologiska produkters spårbarhet i alla led i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan, och till att tillhandahålla garantier avseende efterlevnaden av de bestämmelser som avses i artikel 1.2 j.

e) Åtgärder och insatser utöver de som föreskrivs i artikel 134.2 och 134.3 vid misstanke om bristande efterlevnad, kriterier utöver de som avses i artikel 135.1 andra stycket och kriterier och åtgärder utöver de som föreskrivs i artikel 135.2 och i punkt 1 i denna artikel i händelse av bristande efterlevnad.

f) Krav utöver de som avses i artikel 4.1 f för de utrymmen och den utrustning som krävs för att genomföra offentlig kontroll samt särskilda ytterligare villkor och skyldigheter utöver de som avses i artiklarna 25, 26, 28, 29, och 30–32 för delegering av uppgifter som ingår i den offentliga kontrollen och annan offentlig verksamhet till organ med delegerade uppgifter.

g) Rapporteringsskyldigheter utöver de som avses i artiklarna 12, 28 och 31 för behöriga myndigheter, kontrollmyndigheter och organ med delegerade uppgifter som ansvarar för offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet.

h) Särskilda kriterier och villkor för aktivering av mekanismerna för administrativt stöd i avdelning IV och för deras funktion, inbegripet utbyte av information rörande fall av bristande efterlevnad eller sannolik bristande efterlevnad mellan behöriga myndigheter, kontrollmyndigheter eller organ med delegerade uppgifter.

4. När det gäller de regler som avses i artikel 1.2 k ska det i de delegerade akter som avses i punkt 3 i denna artikel fastställas regler om följande:

a) Krav, metoder och teknik utöver de som avses i artiklarna 11 och 13 för offentlig kontroll som görs i syfte att kontrollera att produktspecifikationer och märkningskrav följs.

b) Metoder och teknik utöver de som avses i artikel 13 för genomförandet av offentlig kontroll som syftar till att säkerställa att de produkter som omfattas av de bestämmelser som avses i artikel 1.2 k är spårbara i alla led i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan, och till att tillhandahålla garantier avseende efterlevnaden av de bestämmelserna.

c) Särskilda kriterier utöver de och särskilt innehåll utöver det som föreskrivs i artikel 108, för utarbetandet av relevanta delar av den fleråriga nationella kontrollplan som föreskrivs i artikel 107.1 och ytterligare särskilt innehåll i den rapport som föreskrivs i artikel 112.

d) Särskilda kriterier och villkor för aktivering av mekanismerna för administrativt stöd i avdelning IV.

e) Särskilda åtgärder som ska vidtas utöver de som avses i artikel 135.2 vid bristande efterlevnad och vid allvarlig eller återkommande bristande efterlevnad.

5. När det är lämpligt ska, genom de delegerade akter som avses i punkterna 3 och 4, undantag göras från de bestämmelser i denna förordning som avses i dessa punkter.

* EUT L […], […], s. […].”

4.           I artikel 128 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1. Inom de områden som omfattas av de bestämmelser som avses i artikel 1.2, med undantag av artikel 1.2 d, e, g, h och j, får kommissionen genom genomförandeakter erkänna att de åtgärder som tillämpas i ett tredjeland eller i regioner i detta, är likvärdiga med kraven i de bestämmelserna, mot bakgrund av

a) en grundlig undersökning av de uppgifter och data som det berörda tredjelandet har lämnat enligt artikel 124.1,

b) i förekommande fall, ett tillfredsställande resultat av en kontroll som har utförts i enlighet med artikel 119.1.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 141.2.”

5.           I artikel 141 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1. Kommissionen ska biträdas av ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder som inrättats genom artikel 58.1 i förordning (EU) nr 178/2002. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011. För åtgärder inom ramen för det område som anges i artikel 1.2 j i denna förordning, ska kommissionen biträdas av kommittén för ekologisk produktion som inrättas genom artikel 37.1 i förordning (EU) nr [organic production].”

Artikel 45

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 juli 2017[52].

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                     På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande […]                                                                […]

Finansieringsöversikt för rättsakt

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              1.1.    Förslagets eller initiativets beteckning

              1.2.    Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

              1.3.    Typ av förslag eller initiativ

              1.4.    Mål

              1.5.    Motivering till förslaget eller initiativet

              16.     Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

              1.7.    Planerad metod för genomförandet

2.           FÖRVALTNING

              2.1.    Bestämmelser om uppföljning och rapportering

              2.2.    Administrations- och kontrollsystem

              2.3.    Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              3,1.    Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

              3.2.    Beräknad inverkan på utgifterna

              3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

              3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

              3.2.3. Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

              3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

              3.2.5. Bidrag från tredje part

              3.3.    Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.        Förslagets eller initiativets beteckning

Europaparlamentets och rådets förordning om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXX/XXX [Official controls Regulation] och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007

1.2.        Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[53]

1.3.        Typ av förslag eller initiativ

¨Ny åtgärd

¨Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[54]

¨Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

X Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4.        Mål

1.4.1.     Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Förslaget är inriktat på hur regler avseende ekologisk produktion bidrar till genomförandet av det strategiska prioriteringarna i Europa 2020-strategin för smart, hållbar och inkluderande tillväxt, i synnerhet när det gäller att uppnå en konkurrenskraftig ekonomi baserad på kunskap och innovation, främja en ekonomi med hög sysselsättning som skapar social och territoriell sammanhållning och stöder övergången till en resurseffektiv och koldioxidsnål ekonomi. Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

De särskilda målen med förslaget är

- att undanröja hindren för den ekologiska produktionens utveckling i unionen,

- att garantera rättvisa konkurrensvillkor för jordbrukare och aktörer och skapa en bättre fungerande inre marknad,

- att bevara och stärka konsumenternas förtroende för ekologiska produkter.

I enlighet med den gemensamma övervaknings- och utvärderingsramen (CMEF) för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP)[55], bidrar förslaget till de allmänna målen hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder, genom att tillhandahålla kollektiva nyttigheter (huvudsakligen miljövänliga) och genom att sträva efter begränsning av och anpassning till klimatförändringar och hållbar livsmedelsproduktion genom att uppfylla konsumenternas förväntningar och genom att öka jordbrukssektorns konkurrenskraft och öka dess andel i livsmedelskedjan, vilka anges i den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare.

Dessutom bidrar förslaget till det allmänna målet om hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder genom att återställa, bevara och förbättra ekosystemen (prioritering 4) inom GJP:s andra pelare.

Förslaget har anknytning till åtgärder som stöds både av GJP:s första pelare (direktstöd och marknader) och andra pelare.

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade budgeteringen 05 04 Landsbygdsutveckling (och 05 02 Interventioner på jordbruksmarknaderna och 05 03 Direktstöd).

1.4.2.     Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Positiva marknadsutsikter, tack vare ett ökat förtroende hos konsumenterna, väntas inverka positivt på produktpriserna för ekologiska produkter och locka nya konsumenter.

Genom att undantagen från reglerna tas bort förväntas nya ekologiska insatsvaror kunna utvecklas, särskilt utsäde.

Tydligare och enklare produktionsregler kommer att göra sektorn mer attraktiv.

Konkurrensvillkoren kommer att bli rättvisare framför allt till följd av starkare harmonisering, enklare och tydligare regler och tack vare övergången från likvärdighet till överensstämmelse för erkännande av kontrollorgan i tredjeländer.

Konsumenternas förtroende tas upp i och med harmoniserade produktionsregler som tar hänsyn till viktiga samhällsfrågor (djurskydd, miljöledningssystem för bearbetningsföretag och handelsidkare).

En riskbaserad metod förväntas förbättra kontrollernas effektivitet och ändamålsenlighet och förväntas också, tillsammans med en mer tillförlitlig importordning, bidra till att förebygga bedrägerier.

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

Viktigaste resultatindikatorer inom den gemensamma övervaknings- och utvärderingsramen:

- Andel ekologisk areal av den totala utnyttjade jordbruksarealen (UJA).

- Andel ekologisk djurbesättning av den totala besättningen.

Viktigaste effektindikatorer:

- Ekologisk areal (under omställning och fullt omställd).

- Antal certifierade ekologiska aktörer.

Följande kompletterande indikatorer kommer också att övervakas inom ramen för denna förordning:

- Djurbesättning (antal ekologiska djur och ekologiska produkter av animaliskt ursprung).

- Vegetabilieproduktion och -bearbetning (antal aktörer och produktionsvärde/-volym per typ av ekonomisk verksamhet).

- Antal utnyttjade undantag och antal undantag som avskaffats.

- Kännedom om och förtroende för EU-logotypen för ekologisk produktion (Eurobarometerundersökning).

1.5.        Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.     Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Det övergripande målet enligt den rättsliga ramen, dvs. hållbar utveckling av ekologisk produktion, är för närvarande inte helt uppfyllt. Detta innebär förlorade möjligheter för jordbrukare och aktörer i unionen (den ekologiska arealen i unionen har inte mer än fördubblats under de senaste tio åren medan marknaden har ökat fyrfaldigt), risk för att den ekologiska marknadens expansion begränsas och risk för att de miljöfördelar som följer med ekologisk produktion begränsas.

Viktigaste bakomliggande skäl: regleringsmässiga och icke regleringsmässiga hinder för den ekologiska produktionens utveckling i unionen, risk för att konsumenternas förtroende långsamt minskar, framför allt på grund av de många undantag som urvattnar reglerna för ekologisk produktion och på grund av de bedrägerifall som har uppstått i samband med brister i kontrollsystemet och importordningen, illojal konkurrens mellan aktörer i unionen och i tredjeländer samt problem när det gäller de rättsliga bestämmelsernas utformning och tillsynen av att de efterlevs, bland annat problem när det gäller den inre marknadens funktion till följd av luckor i lagstiftningen och skillnader i genomförandet av den.

1.5.2.     Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå:

Det föreliggande förslaget är en uppdatering av en existerande kvalitetsordning som inrättats inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

Produktionen av och handeln med jordbruksprodukter och livsmedel på den inre marknaden samt den inre marknadens funktion är områden där unionen har behörighet. Båda behörighetsområdena delas med medlemsstaterna.

En unionstäckande ordning är effektivare än 28 olika ordningar och medger en starkare och mer konsekvent handelspolitik gentemot globala handelspartner, i synnerhet eftersom unionen får en starkare förhandlingsposition.

EU-logotypen för ekologisk produktion bör täcka produkter som uppfyller en gemensam uppsättning regler som tillämpas i hela unionen.

Områden där det krävs ytterligare harmonisering: undantag från reglerna samt åtgärder för att skydda den ekologiska produktionens integritet, inbegripet en gemensam strategi för att hantera förekomsten av icke tillåtna restsubstanser i ekologiska produkter.

1.5.3.     Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

En extern utvärdering av unionens lagstiftning om ekologiskt jordbruk färdigställdes 2013[56]. Den innehöll bland annat en analys av produktionsreglernas relevans och relevansen när det gäller reglerna för kontroll, import och märkning av ekologiska produkter. Utvärderingen visade att de flesta reglerna i ramlagstiftningen för ekologisk produktion i allmänhet är relevanta och lämpliga när det gäller att uppnå de övergripande målen. Ett antal brister identifierades dock också och rekommendationer föreslogs för förbättringar. I detta förslag har vederbörlig hänsyn tagits till rekommendationerna.

Europeiska revisionsrätten granskade ändamålsenligheten hos det kontrollsystem som styr produktion, bearbetning, distribution och import av ekologiska produkter enligt föreskrifterna i rådets förordning (EG) nr 834/2007. Resultatet som offentliggjordes i revisionsrättens särskilda rapport nr 9/2012 visar på en rad brister och rapporten innehåller rekommendationer till förbättringar som måste beaktas i det föreliggande förslaget.

1.5.4.     Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter:

Förslaget är förenligt med den nya gemensamma jordbrukspolitiken, dvs. med den nya förordningen om direktstöd[57], enligt vilken ekologiska gårdar omfattas av ett nytt miljöstöd, och med den nya förordningen om landsbygdsutveckling[58], där det föreskrivs särskilda åtgärder till förmån för ekologiskt jordbruk, samt med den gemensamma fiskeripolitiken.

Förslaget är även förenligt med förslaget till en ny förordning om offentliga kontroller av livsmedel och foder samt med principerna för smart lagstiftning.

1.6.        Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

¨Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

– ¨Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

– ¨Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

X Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

– Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

– beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.        Planerad metod för genomförandet[59]

Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– X genom dess avdelningar, inklusive personal vid unionens delegationer

– ¨via genomförandeorgan

X Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨Indirekt förvaltning genom delegering till

– ¨tredjeländer eller organ som de har utsett

– ¨internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– ¨EIB och Europeiska investeringsfonden

– ¨organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen

– ¨offentligrättsliga organ

– ¨privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

– ¨organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

– ¨personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten.

– Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2.           FÖRVALTNING

2.1.        Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

Medlemsstaterna ska årligen tillhandahålla kommissionen den information som är nödvändig för genomförande och övervakning av tillämpningen av denna förordning. Medlemsstaterna ska också tillhandahålla kommissionen årlig information om de kontroller som utförts i syfte att garantera efterlevnad av kraven för ekologisk produktion, som en del av deras fleråriga nationella kontrollplaner, samt årsrapporter i enlighet med förordningen om offentlig kontroll.

Tredjeländer som erkänts som likvärdiga och kontrollorgan eller kontrollmyndigheter som erkänts uppfylla kraven för att få kontrollera import av ekologiska produkter till unionen ska lämna årliga rapporter med nödvändig information för genomförandet av kraven enligt denna förordning.

2.2.        Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.     Risker som identifierats:

De allmänna risker som kan identifieras vad gäller reglerna i förslaget har samband med förslagets ändamålsenlighet och effektivitet, och rör inte EU:s utgifter med tanke på de relativt obetydliga belopp som berörs:

Harmoniserade produktionsregler som tar bort undantag kan i inledningsskedet skapa problem för vissa aktörer och avskräcka från att ansluta sig till den ekologiska ordningen.

Under perioden för övergång från likvärdighet till överensstämmelse är det inte säkert att det går att garantera helt lika villkor över hela fältet vad gäller importen av ekologiska produkter till unionen.

Att ersätta den årliga inspektionen av alla aktörer oavsett riskprofil med en helt riskbaserad kontrollstrategi kan betraktas som olämpligt av vissa intressenter och/eller kontrollmyndigheter eller -organ i medlemsstaterna.

Andra risker kan vara kopplade till brister i verkställigheten, dvs. de behöriga myndigheternas och kontrollmyndigheternas eller -organens (i medlemsstaterna och i tredjeländer) genomförande och kommissionens övervakning.

För att begränsa dessa risker har erfarenheterna från genomförandet av förordning (EG) nr 834/2007– även via resultaten från revisioner och informationen från intressenterna inom ramen för konsekvensbedömningen – tillsammans med rekommendationerna från externa undersökningar och externa utvärderingar vederbörligen beaktats vid utformningen av förslaget. Särskild vikt har också lagt vid att minska risken i samband med eventuella brister i verkställigheten genom ansträngningar att skapa tydligare regler som underlättar förvaltningen och är lättare att kontrollera.

2.2.2.     Uppgifter om det interna kontrollsystemet

De utgifter som uppstår genom detta förslag ska genomföras av kommissionen under direkt förvaltning, i enlighet med den princip som anges i artikel 32 i förordning (EU, Euratom) nr 996/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget – budgetförordningen.

I enlighet med budgetförordningens krav har generaldirektören för jordbruk och landsbygdsutveckling infört den organisatoriska struktur och de interna kontrollprocesser som är lämpliga för att politikens mål och kontrollmålen ska kunna uppnås, i överensstämmelse med de interna kontrollstandarder som antagits av kommissionen och med beaktande av riskerna förknippade med den miljö i vilken politiken förs.

2.2.3.     Beräknade kostnader för och fördelar med kontroller – bedömning av förväntad risk för fel

Mot bakgrund av de relativt obetydliga belopp som berörs, kommer utgifterna till följd av detta förslag inte att leda till en ökad felkvot för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu).

2.3.        Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

När åtgärder som finansieras inom ramen för denna förordning genomförs ska kommissionen på lämpligt sätt säkerställa att unionens ekonomiska intressen skyddas genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och all annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och, där oegentligheter uppdagats, genom återbetalning av belopp som betalats ut på felaktiga grunder samt, i förekommande fall, genom effektiva, proportionella och avskräckande påföljder i enlighet med artikel 325 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, rådets förordning (EG) nr 2988/95 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen och avdelning IV i förordningen om finansiella regler för unionens allmänna budget.

Kommissionen eller dess företrädare och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på grundval av handlingar och kontroller på plats, hos alla uppdragstagare och underleverantörer som erhållit unionsfinansiering. Olaf ska ha rätt att i enlighet med de förfaranden som fastställs i kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2185/1996 av den 11 november 1996 genomföra kontroller på plats och inspektioner av ekonomiska aktörer som är direkt eller indirekt berörda av sådan finansiering, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri. Beslut, avtal och kontrakt som följer av genomförandet av förordningen ska uttryckligen ge kommissionen, Olaf inbegripet, och revisionsrätten rätt att utföra sådana revisioner, kontroller på plats och inspektioner.

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.        Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

· Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av utgifter || Bidrag

Nummer […] [Beteckning…...….] || Diff./ Icke-diff. ([60]) || från Efta-länder[61] || från kandidat-länder[62] || från tredje-länder || enligt artikel 21.2 b i budget-förordningen

2 || 05 04 60 02 Tekniskt driftstöd || Differentierade || /Nej || /Nej || Nej || Nej

3.2.        Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.     Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

miljoner euro

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 2 || Hållbar tillväxt: naturresurser

GD: GD AGRI || || || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

ŸDriftsanslag || || || || || || ||

05 04 60 02 Tekniskt driftsstöd * || Åtaganden || (1) || 0,800 || 0,230 || 0,170 || 0,170 || 0,170 || 0,170 || 1,710

Betalningar || (2) || 0,800 || 0,230 || 0,170 || 0,170 || 0,170 || 0,170 || 1,710

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program[63] || || || || || || ||

|| || (3) || || || || || || ||

TOTALA anslag ** för GD AGRI || Åtaganden || =1+1a +3 || 0,800 || 0,230 || 0,170 || 0,170 || 0,170 || 0,170 || 1 710

Betalningar || =2+2a +3 || 0,800 || 0,230 || 0,170 || 0,170 || 0,170 || 0,170 || 1,710

* För närvarande sker kontrollen av importen av ekologiska produkter via Traces som delvis finansieras enligt denna linje och förslaget väntas inte öka behoven för denna åtgärd. Utöver det redan existerande verktyget för import föreskrivs i förordningen att all ekologisk produktion som släpps ut på marknaden i EU måste omfattas av ett e-certifikat, och det är därför nödvändigt att se till att e-intyget för import även omfattar produkter inom unionen. Ett it-verktyg inom Traces-systemet till en uppskattad kostnad av 500 000 euro måste utvecklas för e-certifikaten för den interna ekologiska produktion som föreskrivs i artikel 23 i kommissionens förslag, så att det kan vara i drift från och med den 1 januari 2016. Underhållet väntas kosta 110 000 euro per år.

* Vidare föreskrivs harmonisering av databasen för ekologiskt utsäde i artikel 10 i förslaget: För att garantera att denna separata databas för utsäde tas fram uppskattas tekniskt stöd från unionen på 300 000 euro finansieras enligt denna linje utanför Traces. Underhållet uppskattas till 120 000 euro under det första året efter att databasen står klar, och till 60 000 euro per år därefter.

|| || || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || Totalt

ŸTOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || 0,800 || 0,230 || 0,170 || 0,170 || 0,170 || 0,170 || 1,710

Betalningar || (5) || 0,800 || 0,230 || 0,170 || 0,170 || 0,170 || 0,170 || 1,710

ŸTOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || (6) || || || || || || ||

TOTALA anslag Delsumma RUBRIK 2 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || =4+ 6 || 0,800 || 0,230 || 0,170 || 0,170 || 0,170 || 0,170 || 1,710

Betalningar || =5+ 6 || 0,800 || 0,230 || 0,170 || 0,170 || 0,170 || 0,170 || 1,710

** It-verktygen kommer att finansieras genom tekniskt stöd till kommissionen i enlighet med artikel 58.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXX/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005. Dessa belopp har redan fastställts i den fleråriga budgetramen för 2014–2020.

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 5 || Förvaltning

miljoner euro

|| || ||  2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

GD: AGRI ||

ŸPersonalresurser || - || - || - || - || - || - || -

ŸÖvriga administrativa utgifter || 0,127 || 0,127 || 0,055 || 0,055 || 0,055 || 0,055 || 0,474

TOTALT GD AGRI || Anslag || 0,127 || 0,127 || 0,055 || 0,055 || 0,055 || 0,055 || 0,474

TOTALA anslag Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (summa åtaganden = summa betalningar) || 0,127 || 0,127 || 0,055 || 0,055 || 0,055 || 0,055 || 0,474

TOTALA anslag Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (summa åtaganden = summa betalningar) || 0,127 || 0,127 || 0,055 || 0,055 || 0,055 || 0,055 || 0,474

miljoner euro

|| || || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 0,927 || 0,357 || 0,225 || 0,225 || 0,225 || 0,225 || 2,184

Betalningar || 0,927 || 0,357 || 0,225 || 0,225 || 0,225 || 0,225 || 2,184

3.2.2.     Beräknad inverkan på driftsanslagen

– ¨Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– ¨Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro

Mål- och resultatbeteckning || || || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

RESULTAT ||

Typ[64] || Genomsnittliga kostnader || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Antal || Kostn.

SPECIFIKT MÅL[65] ||  Att skapa villkor för en hållbar förvaltning av naturresurserna till stöd för övergången till en resurseffektiv och koldioxidsnål ekonomi. ||

Resultat || Areal där det bedrivs ekologiskt jordbruk (antal hektar) || || || || || || || || || || || || ||

Resultat || Areal under omställning (antal hektar) || || || || || || || || || || || || ||

Resultat || Antal certifierade ekologiska aktörer || || || || || || || || || || || || ||

Resultat || Antal certifierade ekologiska producenter || || || || || || || || || || || || ||

TOTALA KOSTNADER || || || || || || || || || || || ||

3.2.3.     Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.1.  Sammanfattning

– ¨Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– x   Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || ||

Personalresurser || - || - || - || - || - || - || -

Övriga administrativa utgifter || 0,127 || 0,127 || 0,055 || 0,055 || 0,055 || 0,055 || 0,474

Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 0,127 || 0,127 || 0,055 || 0,055 || 0,055 || 0,055 || 0,474

Belopp utanför RUBRIK 5[66] i den fleråriga budgetramen || || || || || || ||

Personalresurser || || || || || || ||

Andra utgifter av administrativ natur || || || || || || ||

Delsumma utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 0,127 || 0,127 || 0,055 || 0,055 || 0,055 || 0,055 || 0,474

TOTALT || 0,127 || 0,127 || 0,055 || 0,055 || 0,055 || 0,055 || 0,474

Personalbehoven ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.2.  Beräknat personalbehov

– ¨Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– X  Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

|| 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020

XX 01 01 01 (huvudkontoret och kommissionens representationskontor) || 18 || 18 || 18 || 18 || 18 || 18

XX 01 01 02 (vid delegationer) || || || || || ||

XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || || || || || ||

10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || || || || || ||

XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget) || 3 || 3 || 3 || 3 || 3 || 3

XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna) || || || || || ||

XX 01 04 yy || - vid huvudkontoret || || || || || ||

- delegationer || || || || || ||

XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) || || || || || ||

10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder) || || || || || ||

Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || || ||

TOTALT (*) || 21 || 21 || 21 || 21 || 21 || 21

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda || Utveckling av politiken. Genomförande av politiken. Planering, programplanering, övervakning och tillsyn. Förbindelser med medlemsstater och intressenter. Förhandlingar, och representation för kommissionen, med tredjeländer. Förbindelser med andra unionsinstitutioner och -organ.

Extern personal || Bistå vid genomförandet av politiken, övervakning och kontakter med medlemsstaterna och intressenterna.

3.2.4.     Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– X  Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

– ¨Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

– ¨Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras.

3.2.5.     Bidrag från tredje part

– X Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

– Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

3.3.        Beräknad inverkan på inkomsterna

– X  Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– ¨Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– ¨Påverkan på egna medel

– ¨Påverkan på ”diverse inkomster”

[1]               Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91(EUT L189, 20.7.2007, s. 1).

[2]               COM (2012) 212 final av den 11 maj 2012. Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter.

[3]               8906/13 AGRILEG 56 – Ekologisk produktion: Tillämpning av de rättsliga ramarna och sektorns utveckling.

[4]               Meddelande från kommissionen om EU-lagstiftningens ändamålsenlighet av den 12 december 2012 – COM(2012)746.

[5]               Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (EUT L 165, 30.4.2004, s. 1).

[6]               Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 608). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 487). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 549).

[7]               Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och välbefinnande, växters sundhet, växtförökningsmaterial och växtskyddsmedel samt om ändring av förordningarna (EG) nr 999/2001, (EG) nr 1829/2003, (EG) nr 1831/2003, (EG) nr 1/2005, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 834/2007, (EG) nr 1099/2009, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012 och (EU) nr [….]/2013 [Office of Publications, please insert number of Regulation laying down provisions for the management of expenditure relating to the food chain, animal health and animal welfare, and relating to plant health and plant reproductive material] och direktiven 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG, 2008/120/EG och 2009/128/EG (Official controls Regulation), COM(2013)265 final av den 6 maj 2013.

[8]               Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 343, 14.12.2012, s. 1).

[9]               EUT C […], […], s. […].

[10]             EUT C […], […], s. […].

[11]             KOM(2009) 234 slutlig.

[12]             Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 343, 14.12.2012, s. 1).

[13]             Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 228/2013 av den 13 mars 2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 247/2006 (EUT L 78, 20.3.2013, s. 23).

[14]             Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 608).

[15]             Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 487).

[16]             KOM(2011) 244 slutlig - Vår livförsäkring, vårt naturkapital – en strategi för biologisk mångfald i EU fram till 2020.

[17]             SWD(2013) 155 final, Grön infrastruktur (GI) – Att stärka Europas naturkapital ”.

[18]             KOM(2006) 231 slutlig – En temainriktad strategi för markskydd.

[19]             Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).

[20]             Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).

[21]             Rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (EGT L 375, 31.12.1991, s. 1).

[22]             Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).

[23]             Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/81/EG av den 23 oktober 2001 om nationella utsläppstak för vissa luftföroreningar (EGT L 309, 27.11.2001, s. 22).

[24]             Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/18/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (EUT L 309, 24.11.2009, s. 71).

[25]             KOM(2010) 2020 slutlig.

[26]             Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 (EUT L 189, 20.7.2007, s. 1).

[27]             Kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

[28]             Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1).

[29]             COM(2013) 229, 29.4.2013.

[30]             Kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 av den 5 september 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter med avseende på ekologisk produktion, märkning och kontroll (EUT L 250, 18.9.2008, p. 1).

[31]             Kommissionens direktiv 2006/125/EG av den 5 december 2006 om spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn (EUT L 339, 6.12.2006, s. 16).

[32]             Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1924/2006 och (EG) nr 1925/2006 samt om upphävande av kommissionens direktiv 87/250/EEG, rådets direktiv 90/496/EEG, kommissionens direktiv 1999/10/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG, kommissionens direktiv 2002/67/EG och 2008/5/EG samt kommissionens förordning (EG) nr 608/2004 (EUT L 304, 22.11.2011, s. 18).

[33]             Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XX/XXX av den [...] om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och välbefinnande, växters sundhet, växtförökningsmaterial och växtskyddsmedel samt om ändring av förordningarna (EG) nr 999/2001, (EG) nr 1829/2003, (EG) nr 1831/2003, (EG) nr 1/2005, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 834/2007, (EG) nr 1099/2009, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012 och (EU) nr [….]/2013 [Office of Publications, please insert number of Regulation laying down provisions for the management of expenditure relating to the food chain, animal health and animal welfare, and relating to plant health and plant reproductive material] och direktiven 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG, 2008/120/EG och 2009/128/EG (Official controls Regulation) (EUT L ...).

[34]             Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

[35]             Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1924/2006 och (EG) nr 1925/2006 samt om upphävande av kommissionens direktiv 87/250/EEG, rådets direktiv 90/496/EEG, kommissionens direktiv 1999/10/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG, kommissionens direktiv 2002/67/EG och 2008/5/EG samt kommissionens förordning (EG) nr 608/2004 (EUT L 304, 22.11.2011, s. 18).

[36]             [full title] (EUT L,…).

[37]             [full title] (EUT L,…).

[38]             Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).

[39]             Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).

[40]             Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för veterinärmedicinska läkemedel (EGT L 311, 28.11.2001, s. 1).

[41]             Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).

[42]             Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2009 av den 13 juli 2009 om utsläppande på marknaden och användning av foder, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 och om upphävande av rådets direktiv 79/373/EEG, kommissionens direktiv 80/511/EEG, rådets direktiv 82/471/EEG, 83/228/EEG, 93/74/EEG, 93/113/EG och 96/25/EG samt kommissionens beslut 2004/217/EG (EUT L 229, 1.9.2009, s. 1).

[43]             Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG (EGT L 106, 17.4.2001, s. 1).

[44]             Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 av den 16 december 2008 om livsmedelstillsatser ( EUT L 354, 31.12.2008, s. 16).

[45]             Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 av den 22 september 2003 om fodertillsatser (EUT L 268, 18.10.2003, s. 29).

[46]             Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1332/2008 av den 16 december 2008 om livsmedelsenzymer och om ändring av rådets direktiv 83/417/EEG, rådets förordning (EG) nr 1493/1999, direktiv 2000/13/EG, rådets direktiv 2001/112/EG samt förordning (EG) nr 258/97 (EUT L 354, 31.12.2008, s. 7).

[47]             Rådets direktiv 96/29/Euratom av den 13 maj 1996 om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning (EGT L 159, 29.6.1996, s. 1).

[48]             Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT L 268, 18.10.2003, s. 1).

[49]             Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1830/2003 av den 22 september 2003 om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och spårbarhet av livsmedel och foderprodukter som är framställda av genetiskt modifierade organismer och om ändring av direktiv 2001/18/EG (EUT L 268, 18.10.2003, s. 24).

[50]             Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31).

[51]             Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 (EUT L 218, 13.8.2008, s. 30).

[52]             At least 6 months after enter into force.

[53]             Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

[54]             I den mening som avses i artikel 54.2 a och b i budgetförordningen.

[55]             Artikel 110 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken

[56]             Sanders, J (ed.) 2013: Evaluation of the EU legislation on organic farming, Thünen Institute of Farm Economics http://ec.europa.eu/agriculture/evaluation/market-and-income-reports/organic-farming-2013_en.htm

[57]             Europaparlamentets och rådets förordning EU nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009.

[58]             Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 .

[59]             Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[60]             Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

[61]             Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[62]             Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

[63]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[64]             Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

[65]             I linje med GJP:s gemensamma övervaknings- och utvärderingsram kommer en gemensam övervaknings- och utvärderingsram att inrättas från och med 2014 och framåt och indikatortabellerna kommer därför att fyllas i på vederbörligt sätt i ett senare skede.

[66]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

BILAGA I

ANDRA PRODUKTER AV DET SLAG SOM AVSES I ARTIKEL 2.1

– Jäst som används som livsmedel eller foder.

– Öl.

– Matte.

– Extrakter, essenser och koncentrat av kaffe, te eller matte samt beredningar på basis av dessa produkter eller på basis av kaffe, te eller matte. Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat samt extrakter, essenser och koncentrat av dessa produkter.

– Fruktnektar.

– Kakaopasta, kakaosmör, kakaofett, kakaoolja och kakaopulver, Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao.

– Konfektyrprodukter av socker.

– Beredningar av spannmål, mjöl, stärkelse eller mjölk. Bakverk.

– Soppor.

– Såser.

– Färdigrätter.

– Glass.

– Smaksatt yoghurt, yoghurt med tillsats av frukt, nötter eller kakao.

– Havssalt.

– Naturliga gummi- och hartsvaror.

– Pollen.

– Bivax.

– Essentiella oljor.

– Spritdrycker, på villkor att den etylalkohol som används för framställning av spritdryckerna endast är av jordbruksursprung.

BILAGA II

SÄRSKILDA PRODUKTIONSREGLER ENLIGT KAPITEL III

Del I: Regler för växtproduktion

Utöver de produktionsregler som fastställs i artiklarna 7–10 ska de regler som fastställs i denna del gälla för ekologisk växtproduktion.

1. Allmänna krav

1.1. Hydrokultur, dvs. en metod för växtodling där växternas rötter står i en näringslösning eller i ett inert odlingsmedium, till vilket en näringslösning tillsätts,  ska vara förbjuden.

1.2. Alla växtproduktionsmetoder som används ska förebygga eller minimera påverkan på miljön.

1.3. Omställning

1.3.1. För att växter och växtprodukter ska betraktas som ekologiska ska de produktionsregler som fastställs i denna förordning ha tillämpats på skiftena under en omställningsperiod om minst två år före sådd eller, i fråga om vall eller fleråriga foderväxter, minst två år innan de används som foder från ekologisk produktion och, i fråga om annan flerårig gröda än foderväxter, minst tre år före första skörden av ekologiska produkter.

1.3.2. Den behöriga myndigheten får, i de fall där marken har förorenats med produkter som inte är godkända för ekologisk produktion, besluta att förlänga omställningsperioden utöver den period som anges i punkt 1.3.1.

1.3.3. Om det är fråga om behandling med en produkt som inte är godkänd för ekologisk produktion ska den behöriga myndigheten kräva en ny omställningsperiod i enlighet med punkt 1.3.1.

Perioden får kortas i följande två fall:

(a) Om behandlingen med en produkt som inte är godkänd för ekologisk produktion ingår i en parasit- eller ogräsbekämpningsåtgärd som medlemsstatens behöriga myndighet har föreskrivit som obligatorisk.

(b) Om behandlingen med en produkt som inte har godkänts för ekologisk produktion ingår i vetenskapliga försök som har godkänts av medlemsstatens behöriga myndighet.

1.3.4. Omställningsperiodens längd ska i de fall som avses i punkterna 1.3.2 och 1.3.3 fastställas med hänsyn till följande faktorer:

(a) Nedbrytningen av produkten i fråga ska ge garantier för att det vid utgången av omställningsperioden endast återstår en obetydlig mängd rester i jorden och, om det rör sig om en flerårig gröda, i växten.

(b) Den skörd som följer efter behandlingen får inte säljas som ekologisk produktion.

1.3.5. Följande särskilda regler för omställning av mark för ekologisk animalieproduktion ska gälla:

1.3.5.1. Omställningsreglerna ska tillämpas på hela den del av produktionsenheten där djurfoder produceras.

1.3.5.2. Trots bestämmelserna i punkt 1.3.5.1 får omställningsperioden kortas till ett år för betesmarker och utomhusområden som används av icke-växtätande arter.

1.4. Ursprung för växter och växtförökningsmaterial

1.4.1. Vid produktion av växter och växtprodukter får endast ekologiskt producerat förökningsmaterial användas. Den växt som ska användas för produktion av växtförökningsmaterial, och i tillämpliga fall moderväxten, ska ha producerats i enlighet med denna förordning under minst en generation eller, när det gäller perenna växter, under minst en generation under två odlingssäsonger.

1.4.2. Användning av växtförökningsmaterial som inte kommer från ekologisk produktion

Växtförökningsmaterial som inte kommer från ekologisk produktion får användas endast om det kommer från en produktionsenhet under omställning till ekologisk produktion eller om det är motiverat att använda detta inom forskning, i tester i småskaliga fältförsök eller i syfte att bevara genetiska resurser och den behöriga myndigheten i medlemsstaten har godkänt detta.

1.5. Markvård och gödsling

1.5.1. Ekologisk växtproduktion ska ske med jordbearbetnings- och odlingsmetoder som bevarar eller ökar mängden organiskt material i jorden, ökar jordens stabilitet och biologiska mångfald samt förebygger jordkompaktering och jorderosion.

1.5.2. Jordens bördighet och biologiska aktivitet ska bibehållas och ökas med hjälp av fleråriga växtföljder, inbegripet ärtväxter och andra gröngödselgrödor och genom tillförsel av stallgödsel eller organiskt material, båda företrädesvis komposterade, från ekologisk produktion.

1.5.3. Om växternas näringsbehov inte kan tillgodoses genom de åtgärder som fastställs i punkterna 1.5.1 och 1.5.2 får endast gödselmedel och jordförbättringsmedel som är godkända för ekologisk produktion enligt artikel 19 användas och bara i den omfattning som är absolut nödvändig.

1.5.4. Den totala mängd stallgödsel, enligt definitionen i rådets direktiv 91/676/EEG[1] som sprids inom jordbruksföretaget får inte överstiga 170 kg kväve per år/hektar utnyttjad jordbruksareal. Gränsvärdet ska endast gälla för användningen av stallgödsel, torkad stallgödsel och torkad fjäderfägödsel, komposterade exkrementer från djur, inbegripet fjäderfägödsel, komposterad stallgödsel och flytande exkrementer från djur.

1.5.5. Vad gäller spridning av överskottsgödsel från jordbruk med ekologisk produktion får jordbruksföretag med ekologisk produktion ingå skriftliga samarbetsavtal uteslutande med andra jordbruksföretag och företag som uppfyller reglerna för ekologisk produktion. Det gränsvärde som avses i punkt 1.5.4 ska beräknas på grundval av samtliga enheter med ekologisk produktion som ingår i ett sådant samarbete.

1.5.6. Preparat av mikroorganismer får användas för att förbättra jordens allmänna tillstånd eller tillgången på näringsämnen i jorden eller grödan.

1.5.7. För att stimulera kompostering får lämpliga preparat som bygger på mikroorganismer eller växter användas.

1.5.8. Mineraliska kvävegödselmedel får inte användas.

1.6. Hantering av skadegörare och ogräs

1.6.1. Skyddet för att motverka skador som orsakas av skadegörare och ogräs ska främst baseras på följande:

– Naturliga fiender.

– Utvalda arter, sorter och heterogent material.

– Växtföljd.

– Odlingstekniker, som rökning.

– Värmebehandlingar, som insolation och ytlig ångbehandling av jorden (maximalt till 10 centimeters djup).

1.6.2. Om växterna inte kan skyddas från skadegörare på tillräckligt sätt med de metoder som anges i punkt 1.6.1 eller om det är fråga om ett fastställt hot mot en gröda, får endast växtskyddsmedel som godkänts för ekologisk produktion enligt artikel 19 användas och endast i den utsträckning som är nödvändig.

1.6.3. Fällorna eller produktdispensrarna, utom feromondispensrar, ska förhindra att substanserna frisläpps i miljön och att de kommer i kontakt med de grödor som odlas. Fällorna ska samlas in efter användning och omhändertas på ett säkert sätt.

1.7. Rengörings- och desinfektionsmedel

För rengöring och desinfektion får endast rengörings- och desinfektionsmedel som godkänts för ekologisk produktion enligt artikel 19 användas.

2. Krav för specifika växter eller växtprodukter

2.1. Regler för svampproduktion

Substrat får användas för svampproduktion om dessa endast består av följande komponenter:

(a) Stallgödsel och exkrementer från djur

i)       om dessa produkter kommer från jordbruksföretag som tillämpar reglerna för ekologisk produktion, eller

ii)      som avses i punkt 1.5.3, och endast när produkten som avses i led i inte finns tillgänglig och på villkor att stallgödsel och exkrementer från djur endast utgör högst 25 % av den totala vikten av substratets komponenter, exklusive ytmaterialet och eventuella tillsatser av vatten, före kompostering.

(b) Andra produkter av jordbruksursprung än de som avses i a, från jordbruksföretag som producerar i enlighet med reglerna för ekologisk produktion.

(c) Torv som inte är kemiskt behandlad.

(d) Trä som inte är behandlat med kemiska produkter efter fällningen.

(e) Mineralprodukter enligt punkt 1.5.3, vatten och jord.

2.2. Regler för insamling av vilda växter

Insamling av vilda växter och delar av sådana som växer vilt i naturområden, skogar och jordbruksområden ska betraktas som en ekologisk produktionsmetod under förutsättning att

(a) områdena under minst en treårsperiod före insamlingen inte har behandlats med andra produkter än de som har godkänts för användning i ekologisk produktion enligt artikel 19, och

(b) insamlingen inte påverkar det naturliga habitatets stabilitet eller artens fortlevnad i det område där den samlas in.

Del II: Produktionsregler för animalieproduktion

Utöver de produktionsregler som fastställs i artiklarna 7, 8, 9 och 11 ska de regler som fastställs i denna del gälla för animalieproduktion.

1. Allmänna krav

1.1. Animalieproduktion utan mark dvs. där jordbrukaren inte brukar någon jordbruksmark eller inte har ingått ett skriftligt samarbetsavtal med en annan jordbrukare, ska vara förbjuden.

1.2. Omställning

1.2.1. Omställningsperioden ska tidigast inledas när jordbrukaren har anmält sin verksamhet till de behöriga myndigheterna och låtit sitt företag omfattas av kontrollsystemet i enlighet med denna förordning.

1.2.2. De omställningsperioder som gäller för olika typer av animalieproduktion anges i punkt 2.

1.2.3. De djur och de animaliska produkter som produceras under omställningsperioden får inte saluföras som ekologiska.

1.2.4. Djuren och de animaliska produkterna får betraktas som ekologiska i slutet av omställningsperioden på villkor att hela produktionsenheten ställts om samtidigt, inbegripet boskap, bete och den mark som används för foder.  

1.3. Djurens ursprung

1.3.1. Djur som hålls för ekologisk animalieproduktion ska vara födda och uppvuxna på ekologiska jordbruksföretag.

1.3.2. Djur som hålls på jordbruksföretaget i början av omställningsperioden och produkter från dem får anses vara ekologiska efter det att den omställningsperiod som avses i punkt 2 har iakttagits.

1.3.3. När det gäller uppfödning av djur för ekologisk animalieproduktion gäller följande:

(a) Fortplantningen ska ske med naturliga metoder, men artificiell insemination är tillåten.

(b) Fortplantningen får inte sättas igång genom behandling med hormoner eller liknande ämnen, såvida det inte är fråga om en form av veterinärmedicinsk behandling av ett enskilt djur.

(c) Andra former av artificiell fortplantning, såsom kloning eller överföring av embryon, får inte användas.

(d) Valet av djurras ska vara lämpligt och ska bidra till att förebygga lidande och förhindra att djur behöver stympas.

1.3.4. Raser och stammar ska väljas med beaktande av djurens möjlighet att anpassa sig till lokala förhållanden, utan att detta påverkar deras välbefinnande, deras livskraft och motståndskraft mot sjukdomar. Dessutom ska sådana djurraser och djurstammar väljas som gör det möjligt att undvika specifika sjukdomar eller hälsoproblem som är förknippade med vissa raser eller stammar som används i intensiv produktion, t.ex. svinstressyndromet, PSE-syndromet (Pale Soft Exudative), plötslig död, spontanabort och förlossningssvårigheter som kräver kejsarsnitt. I första hand ska inhemska raser och stammar väljas.

1.3.5. För avelssyften får djur som inte är ekologiskt uppfödda tas in på ett jordbruksföretag i de fall då raser riskerar att försvinna från djurhållningen enligt bilaga IV till kommissionens förordning (EG) nr 1974/2006[2], och i de fallen behöver djuren av de raserna inte nödvändigtvis vara djur som inte fått avkomma.

1.4. Utfodring

1.4.1. Allmänna utfodringskrav

Följande ska gälla för utfodringen:

(a) Foder till djuren ska i första hand anskaffas från det jordbruksföretag där djuren hålls eller från andra ekologiska jordbruksföretag i samma område.

(b) Djuren ska ges ekologiskt foder som uppfyller deras näringsbehov under de olika utvecklingsstadierna. Restriktiv utfodring får inte förekomma inom animalieproduktionen.

(c) Det är förbjudet att hålla djur under sådana förhållanden, eller på en sådan diet, som kan främja uppkomsten av anemi.

(d) Gödningsmetoder ska kunna avbrytas när som helst under uppfödningsprocessen. Tvångsmatning är förbjuden.

(e) Med undantag av bin ska djuren alltid ha tillgång till bete eller grovfoder.

(f) Det är förbjudet att använda tillväxtfrämjande medel och syntetiska aminosyror.

(g) Diande djur ska helst utfodras med modersmjölk under en minimiperiod.

(h) Foderråvaror av mineraliskt ursprung, fodertillsatser, vissa produkter som används i djurfoder och processtekniska hjälpmedel får användas bara om de har godkänts för användning i ekologisk produktion enligt artikel 19.

1.4.2. Bete på allmänning och växling av betesområde

1.4.2.1. Ekologiskt uppfödda djur får beta på allmänning förutsatt att

(a) allmänningen förvaltas helt och hållet i enlighet med denna förordning,

(b) de icke-ekologiska djur som betar på den aktuella marken kommer från ett produktionssystem som motsvarar ett av dem som anges i artiklarna 28 och 30 i förordning (EU) nr 1305/2013[3],

(c) inga animalieprodukter från ekologiskt uppfödda djur betraktas som ekologiskt producerade när djuren betar på denna mark, såvida det inte kan bevisas att dessa djur på ett lämpligt sätt har skilts från de icke-ekologiskt uppfödda djuren.

1.4.2.2. Under perioden med växling av betesområde får djur beta på icke-ekologisk mark när de drivs från ett betesområde till ett annat. Intag av icke-ekologiskt foder i form av gräs eller annan växtlighet som djuren betar ska tillåtas i högst 35 dagar, häri inbegrips den tid det tar att driva djuren både till och från området.

1.4.3. Omställningsfoder

1.4.3.1. För jordbruksföretag under omställning får upp till 15 % av den sammanlagda genomsnittsmängden av djurens foder utgöras av bete på eller skörd från permanent betesmark, skiften för fleråriga foderväxter eller proteingrödor som sås på ekologiskt odlad mark som befinner sig under det första omställningsåret, under förutsättning att marken ingår i själva jordbruksföretaget. Foder från det första omställningsåret får inte användas för produktion av ekologiskt bearbetat foder. I de fall då både omställningsfoder och foder från skiften som är under sitt första omställningsår används får den sammanlagda andelen av sådant foder inte överskrida de högsta procentsatser som anges i punkt 1.4.3.2.

1.4.3.2. När det gäller ekologiska jordbruksföretag, får i genomsnitt upp till 20 % av foderblandningen i foderransonerna innehålla foder från produktion under omställning, dvs. foder från det andra året av omställningen. När det gäller jordbruksföretag under omställning, vars foder från produktion under omställning kommer från det egna jordbruksföretaget, får procentandelen ökas till 100.

1.4.3.3. Uppgifterna i punkterna 1.4.3.1 och 1.4.3.2 ska beräknas årligen som en procentandel av torrsubstansen i foder av vegetabiliskt ursprung.

1.4.4. Användning av vissa foderråvaror och ämnen i foder

Endast ekologiska foderråvaror av animaliskt ursprung och foderråvaror och fodertillsatser som är godkända för ekologisk produktion enligt artikel 19 får användas för bearbetning till ekologiskt foder och utfodringen av ekologiska djur.

1.5. Hälso- och sjukvård

1.5.1. Förebyggande av sjukdomar

1.5.1.1. Sjukdomsförebyggande åtgärder ska baseras på urvalet av raser och stammar, djurhållningspraxis, foder av hög kvalitet och motion, lämplig djurtäthet samt goda och lämpliga utrymmen för djuren under förhållanden med god hygien.

1.5.1.2. Immunologiska veterinärmedicinska läkemedel får användas.

1.5.1.3. Användning av kemisk-syntetiskt framställda allopatiska veterinärmedicinska läkemedel eller antibiotika för förebyggande hälsovård ska vara förbjudet.

1.5.1.4. Användning av substanser som är avsedda att stimulera tillväxt eller produktion (inklusive antibiotika, koccidiostatika och andra artificiella medel för att stimulera tillväxt) samt hormoner eller liknande ämnen som är avsedda att kontrollera fortplantning eller för andra ändamål (till exempel brunstsynkronisering) ska vara förbjudet.

1.5.1.5. När djur kommer från enheter som inte är ekologiska ska, beroende på lokala förhållanden, särskilda åtgärder såsom screeningtester och karantänperioder tillämpas.

1.5.1.6. För rengöring och desinfektion får endast rengörings- och desinfektionsmedel för rengöring av byggnader och anläggningar avsedda för djur som godkänts för ekologisk produktion enligt artikel 19 användas.

1.5.1.7. Byggnader, boxar, utrustning och redskap ska rengöras ordentligt och desinficeras för att hindra återinfektion och att sjukdomsspridande organismer utvecklas. Avföring, urin och ej uppätet eller utspillt foder ska avlägsnas så ofta som det är nödvändigt för att minska lukten och undvika att insekter och gnagare lockas dit. Rodenticider (får endast användas i fällor) och de produkter som är godkända för ekologisk produktion enligt artikel 19 får användas för bekämpning av insekter och andra skadedjur i byggnader och andra anläggningar där djur vistas.

1.5.2. Veterinärbehandling

1.5.2.1. Om ett djur trots sjukdomsförebyggande åtgärder blir sjukt eller skadat ska det behandlas omedelbart.

1.5.2.2. Sjukdomar ska behandlas omedelbart för att förhindra att djuren lider. Kemisk-syntetiskt framställda allopatiska veterinärmedicinska läkemedel, inklusive antibiotika, får användas vid behov och på stränga villkor, när fytoterapeutiska, homeopatiska och andra produkter är olämpliga. I synnerhet ska begränsningar med avseende på behandlingsomgångar och karenstid fastställas.

1.5.2.3. Foderråvaror av mineraliskt ursprung och fodertillsatser som har godkänts för användning i ekologisk produktion enligt artikel 19 och fytoterapeutiska och homeopatiska produkter ska användas hellre än kemisk-syntetiskt framställda allopatiska veterinärmedicinska läkemedel eller antibiotika, under förutsättning att de har en effektiv terapeutisk verkan på den djurart och under de förhållanden som behandlingen är avsedd för.

1.5.2.4. Med undantag för vaccinationer, parasitbekämpning och obligatoriska bekämpningsprogram ska, i fall där ett djur eller en grupp djur har getts fler än tre behandlingsomgångar med kemisk-syntetiskt framställda allopatiska veterinärmedicinska läkemedel inbegripet antibiotika under 12 månader eller fler än en behandlingsomgång om deras produktiva livscykel är kortare än ett år, de berörda djuren, eller produkter som kommer från sådana djur, inte saluföras med hänvisning till ekologisk produktion, och djuren måste genomgå de omställningsperioder som avses i punkterna 1.2 och 2.

1.5.2.5. Karenstiden mellan den sista dosen av ett allopatiskt veterinärmedicinskt läkemedel som ges till djur vid normal användning och produktionen av ekologiskt producerade livsmedel från sådana djur ska vara dubbelt så lång som karenstiden enligt artikel 11 i direktiv 2001/82/EG eller, om denna karenstid inte specificeras, 48 timmar.

1.5.2.6. Behandlingar för att skydda människors och djurs hälsa som krävs enligt unionslagstiftningen ska vara tillåtna.

1.6. Inhysningsförhållanden och djurhållningspraxis

1.6.1. Byggnadens isolering, uppvärmning och ventilation ska garantera att luftcirkulationen, halten av damm, temperaturen, den relativa luftfuktigheten och gaskoncentrationen hålls inom gränser som säkerställer djurens välbefinnande. Byggnaden ska ha god naturlig ventilation och medge mycket dagsljusinsläpp.

1.6.2. Byggnader avsedda för djur ska inte vara obligatoriska i områden med sådana klimatförhållanden att djuren kan vistas utomhus. Djuren ska ha permanent tillgång till utevistelse, företrädesvis betesområden, närhelst väder och markbeskaffenhet möjliggör detta, såvida inte unionslagstiftningen medför inskränkningar och förpliktelser som rör skyddet av människors och djurs hälsa. Djuren ska ha tillgång till skydd eller skuggade områden där de kan söka skydd mot väder och vind.

1.6.3. Djurtätheten i byggnader ska tillgodose djurens bekvämlighet, välbefinnande och artspecifika behov vilket i synnerhet beror på djurens art, ras och ålder. Hänsyn ska också tas till djurens beteendemässiga behov som i synnerhet beror på gruppens storlek och djurens kön. Djurtätheten ska garantera djurens välbefinnande genom att de får tillräckligt med utrymme för att stå naturligt, röra sig, lätt kunna lägga sig ner, vända sig, utföra kroppsvårdande beteende, inta alla naturliga ställningar och göra alla naturliga rörelser som att sträcka på sig och flaxa med vingarna.

1.6.4. De minimiytor för inom- och utomhusområden som ska iakttas och andra krav för byggnaderna för olika arter och kategorier av djur anges i punkterna 2.1.4., 2.2.4., 2.3.4. och 2.4.5.

1.6.5. Utomhusområden får vara delvis övertäckta. Verandor ska inte betraktas som utomhusområden.

1.6.6. Den totala djurtätheten får inte överstiga gränsvärdet på 170 kg organiskt kväve per år och hektar jordbruksmark.

1.6.7. För att bestämma den lämpliga djurtäthet som avses i punkt 1.6.6 ska den behöriga myndigheten fastställa hur många djurenheter som motsvarar det gränsvärde som avses i punkt 1.6.6 i förhållande till de uppgifter som fastställts för vart och ett av de specifika kraven för animalieproduktion.

1.7. Djurskydd

1.7.1. Personer som håller djur ska ha nödvändiga bas- och yrkeskunskaper vad gäller djurhälsa och djurskydd.

1.7.2. Djurhållningspraxis, inklusive djurtäthet, och inhysningsförhållandena ska garantera att djurens utvecklingsmässiga, fysiologiska och etologiska behov tillfredsställs.

1.7.3. Djuren ska ha permanent tillgång till utevistelse, företrädesvis betesområden, närhelst väder och markbeskaffenhet möjliggör detta, såvida inte unionslagstiftningen medför inskränkningar och förpliktelser som rör skyddet av människors och djurs hälsa.

1.7.4. Antalet djur ska begränsas för att minska överbetning, markförstöring, erosion eller föroreningar som orsakas av djuren eller spridningen av deras gödsel.

1.7.5. Vid tillämpning av artikel 8.5 och punkt 1.4.2.2 i denna del ska djur som hålls för ekologisk animalieproduktion hållas åtskilda från andra djur.

1.7.6. Det ska vara förbjudet att tjudra eller isolera djuren, utom när det gäller enskilda djur under en begränsad tid och i den utsträckning det är motiverat av veterinära skäl. De behöriga myndigheterna får godkänna att boskap på mikroföretag tjudras om det inte är möjligt att hålla djuren i grupper som är lämpade för deras särskilda behov, under förutsättning att de har tillgång till bete under betesperioden och att de minst två gånger i veckan får tillgång till utevistelse när bete inte är möjligt.

1.7.7. Längden på djurtransporter ska minimeras.

1.7.8. Allt lidande ska minimeras under djurens hela liv, inklusive vid tidpunkten för slakt.

1.7.9. Djuren får inte stympas.

1.7.10. Djurens lidande ska minimeras genom användning av smärtlindring och/eller bedövning och genom att kvalificerad personal endast gör sådana ingrepp vid den lämpligaste åldern för djuren.

1.7.11. Kirurgisk kastrering är tillåten för att bibehålla kvaliteten på produkter samt traditionella produktionsmetoder, men endast om lämpliga smärtstillnings- eller bedövningsmetoder används och på villkor att ingreppet utförs då djuret har en för ingreppet lämplig ålder och på villkor att de utförs av kvalificerad personal.

1.7.12. Lastning och lossning av djur ska genomföras utan användning av någon form av elektrisk stimulans för att tvinga djuren. Det ska vara förbjudet att använda allopatiska lugnande medel före eller under transporten.

2. Krav för vissa djurarter

2.1. Produktion av nötkreatur, får och getter

2.1.1. Omställning

För att nötkreatur, får och getter och produkter från dessa ska kunna betraktas som ekologiska ska de produktionsregler som fastställs i denna förordning ha tillämpats under minst följande tidsperioder:

(a) Tolv månader när det gäller nötkreatur för köttproduktion, och alltid minst tre fjärdedelar av djurets livslängd.

(b) Sex månader när det gäller får och getter och djur för mjölkproduktion.

2.1.2. Utfodring

Följande ska gälla för utfodringen:

(a) Nötkreatur, får och getter ska ha tillgång till betesmark och bete när förhållandena tillåter detta.

(b) Trots vad som sägs i a ska tjurar äldre än ett år ha tillgång till betesmark eller ett utomhusområde.

(c) I de fall nötkreatur, får och getter har tillgång till bete under betesperioden och när systemet för djurhållning inomhus under vintern ger rörelsefrihet åt djuren kan dispens ges från kravet på tillgång till utevistelse under vintermånaderna.

(d) Utom under den period varje år då djuren växlar betesområde enligt punkt 1.4.2.2, ska minst 90 % av fodret komma från den egna gården eller, när så inte är möjligt, vara framställt i samarbete med andra ekologiska gårdar i samma region.

(e) För nötkreatur, får och getter ska uppfödningsmetoden bygga på maximalt utnyttjande av betesmark, beroende på tillgången på betesmark under de olika årstiderna. Minst 60 procent av torrsubstansinnehållet i nötkreaturs, fårs och getters dagliga foderransoner ska utgöras av grovfoderväxter, färska eller torkade, eller ensilage. För mjölkproducerande djur som befinner sig tidigt i laktationen är det tillåtet att under högst tre månader sänka andelen grovfoder till 50 procent.

(f) Alla diande nötkreatur, får och getter ska helst utfodras med modersmjölk under minst tre månader för nötkreatur och 45 dagar för får och getter.

2.1.3. Särskilda inhysningsvillkor

Följande ska gälla för inhysningen:

(a) Byggnader avsedda för nötkreatur, får och getter ska ha släta, men inte hala golv. Minst hälften av inomhusytan enligt tabellen över minsta golvyta för nötkreatur, får och getter i punkt 2.1.4 ska vara helt golv, dvs. inte bestå av spalt eller nät.

(b) Byggnaderna ska ha bekväma, rena och torra ligg- och viloplatser som ska vara tillräckligt stora och som ska bestå av helt golv utan spalt. Rymliga torra bäddar beströdda med strömaterial ska finnas på viloplatsen. Strömaterialet ska vara halm eller annat lämpligt naturmaterial. Strömaterialet får förbättras och berikas med de mineralprodukter som är tillåtna som gödningsmedel eller jordförbättringsmedel i ekologisk produktion enligt artikel 19.

(c) Utan att det påverkar artikel 3.1 första stycket a och andra stycket i rådets direktiv 2008/119/EG[4] ska det vara förbjudet att inhysa kalvar i individuella boxar efter det att dessa är äldre än en vecka, utom ifråga om enskilda djur under en begränsad tid och om detta är befogat av veterinärmedicinska skäl.

2.1.4. Djurtäthet

Antalet nötkreatur, får och getter per hektar får inte överstiga följande gränsvärden:

Klass eller art || Högsta antal djur per hektar (motsvarande 170 kg N/hektar/år)

Kalvar för slakt || 5

Övriga nötkreatur yngre än ett år || 5

Nötkreatur av hankön mellan ett och två år || 3,3

Nötkreatur av honkön mellan ett och två år || 3,3

Nötkreatur av hankön äldre än två år || 2

Avelskvigor || 2,5

Slaktkvigor || 2,5

Mjölkkor || 2

Utslagskor || 2

Övriga kor || 2,5

Getter || 13,3

Tackor || 13,3

Följande ska gälla avseende den minsta golvytan inomhus och utomhus och övriga inhysningsvillkor för nötkreatur, får och getter:

|| Utrymme inomhus (nettoutrymme för djuren) || Utrymme utomhus (rastgård, ej betesmark)

|| Minsta levande vikt (kg) || M2/djur || M2/djur

Nötkreatur, avels- och slaktdjur || högst 100 || 1,5 || 1,1

högst 200 || 2,5 || 1,9

högst 350 || 4,0 || 3

mer än 350 || 5 och minst 1 m2/100 kg || 3,7 och minst 0,75 m2/100 kg

Mjölkkor || || 6 || 4,5

Avelstjurar || || 10 || 30

Får och getter || || 1,5 får/get || 2,5

|| 0,35 lamm/killing || 2,5 med 0,5 per lamm/killing

2.2. Produktion av hästdjur

2.2.1. Omställning

För att hästdjur och produkter från dessa ska kunna betraktas som ekologiska ska de produktionsregler som fastställs i denna förordning ha tillämpats under minst följande tidsperioder:

(a) Tolv månader när det gäller hästdjur för köttproduktion, och alltid minst tre fjärdedelar av djurets livslängd.

(b) Sex månader när det gäller djur för mjölkproduktion.

2.2.2. Utfodring

Följande ska gälla för utfodringen:

(a) Hästdjur ska ha tillgång till betesmark och bete när förhållandena tillåter detta.

(b) I de fall hästdjur har tillgång till bete under betesperioden och när systemet för djurhållning inomhus under vintern ger rörelsefrihet åt djuren kan dispens ges från kravet på tillträde till utevistelse under vintermånaderna.

(c) Utom under den period varje år då djuren växlar betesområde enligt punkt 1.4.2.2, ska minst 90 % av fodret komma från den egna gården eller, när så inte är möjligt, vara producerat i samarbete med andra ekologiska gårdar i samma region.

(d) För hästdjur ska uppfödningsmetoden bygga på maximalt utnyttjande av betesmark, beroende på tillgången på betesmark under de olika årstiderna. Minst 60 % av torrsubstansinnehållet i hästdjurs dagliga foderransoner ska utgöras av grovfoderväxter, färska eller torkade, eller ensilage.

(e) Diande hästdjur ska helst utfodras med modersmjölk under minst tre månader.

2.2.3. Särskilda inhysningsvillkor

Följande ska gälla för inhysningen:

(a) Byggnader avsedda för hästdjur ska ha släta men inte hala golv. Minst hälften av inomhusytan enligt tabellen över minsta golvyta för hästdjur i punkt 2.2.4 ska vara helt golv, dvs. inte bestå av spalt eller nät.

(b) Byggnaderna ska ha bekväma, rena och torra ligg- och viloplatser som ska vara tillräckligt stora och som ska bestå av helt golv utan spalt. Rymliga torra bäddar beströdda med strömaterial ska finnas på viloplatsen. Strömaterialet ska vara halm eller annat lämpligt naturmaterial. Strömaterialet får förbättras och berikas med de mineralprodukter som är tillåtna som gödningsmedel eller jordförbättringsmedel i ekologisk produktion enligt artikel 19.

2.2.4. Djurtäthet

Antalet hästdjur per hektar får inte överstiga följande gränsvärden:

Klass eller art || Högsta antal djur per hektar (motsvarande 170 kg N/hektar/år)

Hästdjur äldre än sex månader || 2

Följande ska gälla avseende den minsta golvytan inomhus och utomhus och övriga inhysningsvillkor för hästdjur:

|| Utrymme inomhus (nettoutrymme för djuren) || Utrymme utomhus (rastgård, ej betesmark)

|| Minsta levande vikt (kg) || M2/djur || M2/djur

Hästdjur, avels- och slaktdjur || högst 100 || 1,5 || 1,1

högst 200 || 2,5 || 1,9

högst 350 || 4,0 || 3

mer än 350 || 5 och minst 1 m2/100 kg || 3,7 och minst 0,75 m2/100 kg

2.3. Produktion av grisar

2.3.1. Omställning

För att grisar och produkter från dessa ska kunna betraktas som ekologiska ska de produktionsregler som fastställs i denna förordning ha tillämpats under minst sex månader.

2.3.2. Utfodring

Följande ska gälla för utfodringen:

(a) Minst 60 % av fodret ska komma från den egna gården eller, när så inte är möjligt, vara producerat i samarbete med andra ekologiska gårdar eller foderoperatörer i samma region.

(b) Diande grisar ska helst utfodras med modersmjölk under en minimiperiod på 40 dagar.

(c) Grovfoderväxter, färska eller torkade, eller ensilage ska ingå i den dagliga foderransonen för grisar.

2.3.3. Särskilda inhysningsvillkor

Följande ska gälla för inhysningen:

(a) Byggnader avsedda för grisar ska ha släta men inte hala golv. Minst hälften av inomhusytan enligt tabellen över minsta golvyta för grisar i punkt 2.3.4 ska vara helt golv, dvs. inte bestå av spalt eller nät.

(b) Byggnaderna ska ha bekväma, rena och torra ligg- och viloplatser som ska vara tillräckligt stora och som ska bestå av helt golv utan spalt. Rymliga torra bäddar beströdda med strömaterial ska finnas på viloplatsen. Strömaterialet ska vara halm eller annat lämpligt naturmaterial. Strömaterialet får förbättras och berikas med de mineralprodukter som är tillåtna som gödningsmedel eller jordförbättringsmedel i ekologisk produktion enligt artikel 19.

(c) Suggor ska hållas i grupp, utom under det sista stadiet av dräktigheten och under digivningstiden.

(d) Smågrisar får inte hållas i våningssystem eller burar.

(e) Rastgårdar ska vara ordnade så att grisarna kan gödsla och böka. För bökningen kan olika material användas.

2.3.4. Djurtäthet

Antalet grisar per hektar får inte överstiga följande gränsvärden:

Klass eller art || Högsta antal djur per hektar (motsvarande 170 kg N/hektar/år)

Smågrisar || 74

Avelssuggor || 6,5

Slaktgrisar || 14

Andra grisar || 14

Följande ska gälla avseende den minsta golvytan inomhus och utomhus och övriga inhysningsvillkor för grisar:

|| Utrymme inomhus (nettoutrymme för djuren) || Utrymme utomhus (rastgård, ej betesmark)

|| Minsta levande vikt (kg) || M2/djur || M2/djur

Digivande sugga med upp till 40 dagar gamla smågrisar || || 7,5 suggor || 2,5

Slaktgrisar || högst 50 || 0,8 || 0,6

högst 85 || 1,1 || 0,8

högst 110 || 1,3 || 1

Smågrisar || över 40 dagar och max. 30 kg || 0,6 || 0,4

Avelsgrisar || || 2,5 (hondjur) || 1,9

|| 6 (handjur) Om boxar används för naturlig betäckning:  10 m2/galt || 8,0

2.4. Produktion av fjäderfä

2.4.1. Omställning

För att fjäderfän och produkter från dessa ska kunna betraktas som ekologiska ska de produktionsregler som fastställs i denna förordning ha tillämpats under minst följande tidsperioder:

(a) Tio veckor när det gäller fjäderfän för köttproduktion, som införts innan de är tre dagar gamla.

(b) Sex veckor när det gäller fjäderfän för äggproduktion.

2.4.2. Fjäderfänas ursprung

Fjäderfän ska antingen födas upp tills de når en lägsta ålder eller komma från långsamt växande fjäderfästammar enligt vad som fastställs av den behöriga myndigheten. Om jordbrukaren inte använder långsamt växande fjäderfästammar ska den lägsta slaktåldern vara

(a) 81 dagar för kycklingar,

(b) 150 dagar för kapuner,

(c) 49 dagar för pekingankor,

(d) 70 dagar för honor av myskänder,

(e) 84 dagar för hanar av myskänder,

(f) 92 dagar för mulardänder,

(g) 94 dagar för pärlhöns,

(h) 140 dagar för hannar av kalkon och stekgäss,

(i) 100 dagar för honor av kalkon.

2.4.3. Utfodring

Följande ska gälla för utfodringen:

(a) Minst 60 % av fodret ska komma från den egna gården eller, när så inte är möjligt, vara producerat i samarbete med andra ekologiska gårdar eller foderoperatörer i samma region.

(b) Grovfoderväxter, färska eller torkade, eller ensilage ska ingå i den dagliga foderransonen.

2.4.4. Särskilda inhysningsvillkor

Följande ska gälla för inhysningen:

(a) Fjäderfän får inte hållas i burar.

(b) Vattenfåglar ska ha tillgång till ett vattendrag, en damm, en sjö eller en bassäng när väderförhållandena och hygienvillkoren tillåter detta, så att deras artspecifika behov och välbefinnande uppfylls. Om väderförhållandena inte tillåter detta, ska de ha tillgång till vatten så att de kan doppa huvudet för att tvätta fjäderdräkten.

(c) Fjäderfän ska ha tillgång till utevistelse under minst en tredjedel av sina liv. Utomhusområden för fjäderfän ska huvudsakligen vara täckta med växtlighet, vara försedda med skydd och ge djuren lätt tillgång till tillräckligt många vattentråg.

(d) Om fjäderfän hålls inomhus på grund av restriktioner eller skyldigheter som införs på grundval av unionslagstiftningen ska de ha ständig tillgång till tillräckliga mängder grovfoder och passande material som gör att deras etologiska behov kan tillgodoses.

(e) Byggnader avsedda för alla typer av fjäderfän ska uppfylla följande krav:

i)       Minst en tredjedel av den totala golvytan ska vara fast, dvs. inte bestå av spalt eller nät, och vara täckt med strömaterial, såsom halm, spån, sand eller torv.

ii)      I byggnader avsedda för värphöns ska en tillräckligt stor del av den golvyta som är tillgänglig för hönsen vara tillgänglig för uppsamling av hönsspillningen.

iii)     Fjäderfän ska ha sittpinnar av en storlek och ett antal som motsvarar gruppens och fåglarnas storlek, i enlighet med tabellen i punkt 2.4.5 över minsta golvyta inomhus och utomhus och övriga inhysningsvillkor för fjäderfäproduktion.

iv)     Byggnadens ytterväggar, inbegripet en eventuell veranda, ska vara försedda med in- och utgångshål av lämplig storlek för fåglarna, och dessa hål ska ha en sammanlagd längd av minst fyra meter per 100 m² av den byggnadsyta som är tillgänglig för fåglarna. Om det finns en veranda ska in- och utgångshålen mellan byggnaden och verandan ha en sammanlagd längd på 2 meter per 100 m² av byggnadens storlek. Fåglarna måste ha tillträde till verandan dygnet runt.

v)      Byggnader för fjäderfän ska utformas på ett sådant sätt att alla fåglar lätt kan gå ut, dvs. det längsta avståndet till ett in- och utgångshål från en punkt inne i byggnaden får högst vara 15 meter.

vi)     I system med flera våningar får högst tre våningar användas, inbegripet bottenvåningen.  Avståndet mellan våningarna och mellan mellannivåerna, som redesområden, får inte vara mer än en meter. På de övre våningarna ska spillningen kunna tas bort med ett automatiserat system.

(f) Dagsljuset får kompletteras med artificiellt ljus för att ge högst 16 timmar ljus per dag, med en sammanhängande nattvila utan artificiellt ljus på minst åtta timmar.

(g) Byggnaderna ska tömmas på djur mellan varje omgång av fjäderfän som föds upp. Byggnaderna och tillhörande utrustning ska rengöras och desinficeras under denna tid. För varje omgång fjäderfän som har fötts upp ska fållorna dessutom lämnas tomma under en period som ska fastställas av medlemsstaterna för att växtlighet ska kunna växa upp igen. Dessa krav ska inte tillämpas på fjäderfän som inte föds upp i omgångar, som inte hålls i fållor och som är frigående hela dagen.

2.4.5. Djurtäthet

Antalet djur per hektar får inte överstiga följande gränsvärden:

Klass eller art || Högsta antal djur per hektar (motsvarande 170 kg N/hektar/år)

Slaktkycklingar || 580

Värphöns || 230

Följande ska gälla avseende den minsta golvytan inomhus och utomhus och övriga inhysningsvillkor för fåglar av arten Gallus gallus:

|| Avelsfjäderfä/föräldrar || Ungfåglar || Slaktfjäderfä || Kapuner || Värphöns

Ålder || Avelsfjäderfä || Unghönor 0–8 veckor || Unghönor 9-18 veckor || Slaktfågel i början av gödningsperioden 0–21 dagar || Slaktfågel i slutet av gödningsperioden 22–81 dagar || 22–150 dagar || Värphöns från 19 veckor

Högsta djurtäthet inomhus (antal fåglar per m2 användbart utrymme) för fasta och mobila byggnader || 6 fåglar || 24 fåglar med högst 21 kg levande vikt/m² || 15 fåglar med högst 21 kg levande vikt/m² || 20 fåglar med högst 21 kg levande vikt/m² || 10 fåglar med högst 21 kg levande vikt/m² || 10 fåglar med högst 21 kg levande vikt/m² || 6 fåglar

Utrymme på sittpinne (cm) || || || || || 18

Antal fåglar per m2 av bottenvåningens yta (plus verandan om tillgänglig dygnet runt) i flervåningssystem || 9 fåglar || 36 fåglar (utan veranda) || 22 fåglar || Normalt inte tillämpligt || 9 fåglar

Begränsningar för flockstorlek || 3 000, inbegripet handjur || 10 000* || 3 300 || 10 000* || 4 800 || 2 500 || 3 000

Djurtäthet i rastgårdar utomhus (m2/fågel), förutsatt att gränsen på 170 kg N/ha/år inte överskrids || 4 || 1 || 4 || 1 || 4 || 4 || 4

*   Kan delas upp i grupper på 3x3 000 eller 2x4 800.

Följande ska gälla avseende den minsta golvytan inomhus och utomhus och övriga inhysningsvillkor för fåglar av andra arter än Gallus gallus:

|| Kalkoner || Gäss || Ankor || Pärlhöns

Typ || Handjur || Hondjur || Samtliga || Pekinganka || Hannar av myskand || Honor av myskand || Gräsand || Samtliga

Högsta djurtäthet inomhus (antal fåglar per m2 användbart utrymme) för fasta och mobila byggnader || 10 med högst 21 kg levande vikt/m² || 10 med högst 21 kg levande vikt/m² || 10 med högst 21 kg levande vikt/m² || 10 med högst 21 kg levande vikt/m² || 10 med högst 21 kg levande vikt/m² || 10 med högst 21 kg levande vikt/m² || 10 med högst 21 kg levande vikt/m² || 10 med högst 21 kg levande vikt/m²

Utrymme på sittpinne || 40 || 40 || Normalt inte tillämplig || Normalt inte tillämplig || 40 || 40 || Normalt inte tillämplig || 20

Begränsningar för flockstorlek || 2,500 || 2,500 || 2,500 || 4 000 hondjur 3 200 handjur || 3,200 || 4,000 || 3,200 || 5,200

Djurtäthet utomhus (m2/fågel), förutsatt att gränsen på 170 kg N/ha/år inte överskrids || 10 || 10 || 15 || 4.5 || 4.5 || 4.5 || 4.5 || 4

2.4.6. Tillgång till utevistelse

Följande ska gälla för tillgången till utevistelse:

(a) Fjäderfä ska ha tillgång till utevistelse under minst en tredjedel av sitt liv. Fjäderfä ska särskilt ha kontinuerlig tillgång till utevistelse på dagtid från en så låg ålder som möjligt, då de fysiologiska och fysiska villkoren tillåter detta, med undantag för de tillfällen då det införs tillfälliga begränsningar på grundval av unionslagstiftningen.

(b) Rastgårdar utomhus för fjäderfä ska huvudsakligen vara täckta med olika sorters växtlighet, vara försedda med skydd och ge fåglarna lätt tillgång till tillräckligt många vattentråg. Växtligheten i rastgårdar utomhus ska skördas och bortskaffas regelbundet för att motverka näringsöverskott. Rastgårdar utomhus får inte vara större än att det längsta avståndet till ett in- och utgångshål är högst 150 meter.  Rastgårdar utomhus får dock sträcka sig upp till 350 meter från närmaste in- och utgångshål i fjäderfäbyggnaden under förutsättning att det finns ett tillräckligt antal skydd och vattentråg jämnt fördelade över hela rastgården, och minst fyra per hektar.

(c) Om det råder förhållanden som innebär att fodertillgången i rastgården utomhus är begränsad, på grund av till exempel ett långvarigt snötäcke eller svåra väderförhållanden, ska kompletterande grovfoder ingå i fodret.

(d) När fjäderfä hålls inomhus till följd av restriktioner eller skyldigheter som införs på grundval av unionslagstiftningen ska de ha ständig tillgång till tillräckliga mängder grovfoder och passande material som gör att deras etologiska behov kan tillgodoses.

2.4.7. Djurskydd

Det ska vara förbjudet att plocka levande fjäderfän.

2.5. Biodling

2.5.1. Omställning

Produkter från biodling får säljas med hänvisning till ekologisk produktion endast om reglerna för ekologisk produktion i denna förordning har följts i minst ett år.

Under omställningsperioden ska vaxet ersättas med vax från ekologisk biodling.

2.5.2. Binas ursprung

I första hand ska Apis mellifera och lokala ekotyper av dessa användas.

2.5.3. Utfodring

Följande ska gälla för utfodringen:

(a) Vid slutet av produktionssäsongen ska tillräckliga förråd av honung och pollen lämnas kvar i kuporna så att bina överlever vintern.

(b) Utfodring av bisamhällen är endast tillåten om samhällets överlevnad är i fara på grund av klimatförhållanden. Utfodringen ska ske med ekologisk honung, ekologisk sockerlösning eller ekologiskt socker.

2.5.4. Särskilda bestämmelser om förebyggande av sjukdomar och veterinärbehandling inom biodling

Följande regler ska gälla för sjukdomsförebyggande åtgärder och veterinärmedicinska behandlingar:

(a) För att skydda ramar, bikupor och vaxkakor, i synnerhet mot skadegörare, får endast rodenticider (får bara användas i fällor) och de lämpliga produkter som har godkänts för användning i ekologisk produktion enligt artikel 19 användas.

(b) Fysikalisk behandling med ånga eller öppen låga är tillåten för desinficering av bikupor.

(c) Det är bara tillåtet att döda drönarlarver för att begränsa angrepp av Varroa destructor.

(d) Om samhällena blir sjuka eller angripna trots alla förebyggande åtgärder ska de behandlas omedelbart och får vid behov placeras i isoleringsbigårdar.

(e) Myrsyra, mjölksyra, ättiksyra och oxalsyra samt mentol, tymol, eukalyptol och kamfer får användas vid angrepp av Varroa destructor.

(f) Om det sker behandling med kemisk-syntetiskt framställda allopatiska produkter ska de behandlade bisamhällena under tiden placeras i isoleringsbigårdar, och allt vax ska ersättas med vax från ekologisk biodling. Därefter tillämpas den ettåriga omställningsperiod som avses i punkt 2.5.1 för dessa samhällen.

(g) Led f ska inte gälla för produkter som har godkänts för användning i ekologisk produktion enligt artikel 19.

2.5.5. Särskilda inhysningskrav inom biodling

Följande ska gälla för inhysningen:

(a) Bikupor ska placeras i områden där nektar- och pollenkällorna huvudsakligen är ekologiskt odlade grödor eller, i förekommande fall, vilda växter eller icke-ekologiskt förvaltade skogar eller grödor som endast är behandlade med metoder som ger en liten miljöpåverkan.

(b) Bikupor ska hållas på tillräckligt avstånd från källor som kan medföra förorening av biodlingsprodukter eller sämre hälsa för bina.

(c) Bigårdarnas läge ska vara sådant att nektar- och pollenkällorna inom en radie av tre kilometer från bigårdens läge huvudsakligen består av odlingar med ekologisk produktion, vilda växter eller odlingar som sköts med metoder som ger liten miljöpåverkan, motsvarande de som anges i artiklarna 28 och 30 i förordning (EU) nr 1305/2013 och som inte påverkar den ekologiska kvaliteten på biodlingen. Dessa krav gäller inte då det inte sker någon blomning, eller då samhällena är i vila.

(d) Bikuporna och det material som används inom biodlingen ska i huvudsak vara tillverkade av naturmaterial som inte innebär risk för förorening av miljön eller produkterna från biodlingen.

2.5.6. Specifika regler för biodling

Följande ska gälla för biodlingen:

(a) Vax till nya mellanväggar ska komma från enheter med ekologisk produktion.

(b) Endast naturliga produkter som propolis, vax och vegetabiliska oljor får användas inne i kuporna.

(c) Det ska vara förbjudet att använda kemisk-syntetiska medel för att mota bort bina när honungen skördas.

(d) Det ska vara förbjudet att skörda honung från vaxkakor som innehåller yngel.

(e) Biodling i områden som av medlemsstaterna definierats som regioner och områden där ekologisk biodling inte är möjlig ska inte betraktas som ekologisk.

2.5.7. Djurskydd

Följande regler ska gälla för djurskydd:

(a) Det ska vara förbjudet att döda bin på vaxkakorna vid skörd av biodlingsprodukter.

(b) Det ska vara förbjudet att stympa bidrottningar genom till exempel vingklippning.

Del III: Regler för produktion av alger och vattenbruksdjur

1. Definitioner

I denna del gäller följande definitioner:

(1) sluten recirkulerande vattenbruksanläggning: en anläggning där vattenbruk bedrivs i en innesluten miljö på land eller på ett fartyg med recirkulering av vatten, och med behov av ständig energitillförsel utifrån för att stabilisera miljön för vattenbruksdjuren.

(2) energi från förnybara källor: energi från förnybara, icke-fossila källor, som vindkraft, solenergi, geotermisk energi, vågkraft, tidvattenenergi, vattenkraft, deponigas, gas från avloppsreningsverk och biogaser.

(3) kläckeri: plats för avel, kläckning och uppfödning i de tidiga stadierna av vattenbruksdjurs liv, särskilt fiskar och skaldjur.

(4) yngelanläggning: plats där ett mellanliggande produktionssystem, mellan kläcknings- och tillväxtstadiet, tillämpas. Yngelstadiet avslutas inom produktionscykelns första tredjedel med undantag för arter som genomgår smoltifiering.

(5) förorening: direkt eller indirekt tillförsel till den marina miljön av ämnen eller energi enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG[5]  och Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG[6], i de vatten där dessa är tillämpliga.

(6) blandodling: uppfödning av två eller flera arter, vanligtvis från olika trofinivåer i samma odlingsenhet.

(7) produktionscykel: ett vattenbruksdjurs eller en algs livscykel från det första livsstadiet (befruktade ägg ifråga om vattenbruksdjur) till skörden.

(8) lokalt odlade arter: arter som varken är främmande eller lokalt frånvarande enligt rådets förordning (EG) nr 708/2007[7], samt de arter som förtecknas i bilaga IV till den förordningen.

(9) djurtäthet: djurens levande vikt per kubikmeter vatten vid varje tidpunkt under tillväxtstadiet och, när det gäller plattfisk och räkor, vikten per kvadratmeter vattenyta.

2. Allmänna krav

2.1. Verksamheten ska bedrivas på platser utan kontamination från produkter eller ämnen som inte har godkänts för användning i ekologisk produktion eller föroreningar som skulle kunna äventyra produkternas ekologiska karaktär.

2.2. Ekologiska och icke-ekologiska produktionsenheter ska skiljas åt på lämpligt sätt och i enlighet med de eventuella minimiavstånd som fastställts av medlemsstaterna.  Särhållningsåtgärderna ska utgå från det naturliga läget, separata vattenförsörjningssystem, avstånd, tidvatten och den ekologiska produktionsenhetens läge upp- eller nedströms. Algproduktion på platser och i områden som av medlemsstaterna definierats som olämpliga för ekologisk algproduktion och ekologiskt vattenbruk ska inte betraktas som ekologisk.

2.3. En miljöbedömning som står i proportion till produktionsenheten ska krävas för all ny verksamhet som är föremål för en ansökan om ekologisk produktion och som producerar mer än 20 ton vattenbruksprodukter per år, för att fastställa vilka förhållanden som råder i produktionsenheten och dess omedelbara omgivning och de troliga effekterna av driften. Aktören ska lämna in miljöbedömningen till kontrollmyndigheten eller kontrollorganet. Innehållet i miljöbedömningen ska baseras på bilaga IV till Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU[8]. Om enheten redan varit föremål för en liknande bedömning får den användas för detta ändamål.

2.4. Aktören ska lägga fram en plan för hållbar förvaltning för vattenbruk och algskörd, som är proportionell till produktionsenheten.

2.5. Planen ska uppdateras årligen och innehålla uppgifter om verksamhetens miljöeffekter och den miljöövervakning som planeras samt en förteckning över åtgärder som ska vidtas för att minimera de negativa effekterna på den omgivande vatten- och landmiljön, inklusive, i tillämpliga fall, utsläpp av näringsämnen i miljön per produktionscykel eller år. Planen ska innehålla uppgifter om tillsyn och reparation av teknisk utrustning.

2.6. Aktörer inom vattenbruk och algproduktion ska, som en del av planen för hållbar förvaltning, upprätta en plan för avfallsbegränsning, som ska börja tillämpas när verksamheten inleds. När så är möjligt ska restvärme endast användas om energin kommer från förnybara källor. När det gäller algskörd ska en biomasseuppskattning göras en gång i samband med att verksamheten inleds.

3. Krav för alger

Utöver de allmänna produktionsregler som fastställs i artiklarna 7, 8, 9 och 12, och om tillämpligt i avsnitt 2, ska de regler som fastställs i detta avsnitt 3 gälla för insamling och produktion av alger. Reglerna ska på motsvarande sätt tillämpas på produktion av alla flercelliga havsalger eller fytoplankton och mikroalger för vidare användning som foder för vattenbruksdjur.

3.1. Omställning

3.1.1. Omställningsperioden för en enhet för algskörd ska vara sex månader.

3.1.2. Omställningsperioden för en enhet för algodling ska vara sex månader eller en hel produktionscykel, beroende på vilken period som är längst.

3.1.3. Under omställningsperioden får vattenbruksföretaget delas upp i tydligt avskilda delar, där inte alla delar förvaltas enligt principerna för ekologisk produktion. När det gäller produktion av alger får det röra sig om samma arter, förutsatt att produktionsenheterna är tillräckligt åtskilda.

3.2. Regler för algproduktion

3.2.1. Insamling av vilda alger och delar av sådana som växer vilt i havet ska betraktas som ekologisk produktion under förutsättning att följande villkor uppfylls:

(a) Växtområdena är av hög ekologisk status enligt definitionen i direktiv 2000/60/EG[9], och är inte olämpliga ur hälsosynpunkt.

(b) Insamlingen påverkar inte det naturliga ekosystemets stabilitet eller artens fortlevnad på något avsevärt sätt i det område där den samlas in.

3.2.2. Odlingen av alger ska äga rum i kustområden med miljö- och hälsomässiga kännetecken som minst motsvarar dem som anges i punkt 3.2.1 a för att anses som ekologisk. Dessutom ska följande produktionsregler tillämpas:

(a) Hållbara metoder ska användas i alla skeden av produktionen alltifrån insamling av unga alger till skörd.

(b) För att upprätthålla en omfattande genpool ska insamling av unga alger där de växer vilt äga rum regelbundet för att komplettera lagren av inomhusodlingar.

(c) Gödselmedel får inte användas, utom i inomhusanläggningar och endast om de har godkänts för användning i ekologisk produktion i detta syfte.

3.3. Algodling

3.3.1. Vid algodling till havs ska endast näringsämnen som förekommer naturligt i miljön eller som härrör från ekologisk produktion av vattenbruksdjur, helst i närheten som en del av ett blandodlingssystem, användas.

3.3.2. I anläggningar på land där externa näringskällor används ska det kunna styrkas att näringsnivåerna i utflödesvattnet är lika höga som eller lägre än i inflödesvattnet. Endast näringsämnen av vegetabiliskt eller mineraliskt ursprung som har godkänts för användning i ekologisk produktion enligt artikel 19 får användas.

3.3.3. Odlingstätheten eller driftsintensiteten ska dokumenteras och vattenmiljöns integritet ska upprätthållas genom att det säkras att den största mängd alger som kan odlas utan negativa miljöeffekter inte överskrids.

3.3.4. Rep och annan utrustning som används för algodling ska om möjligt återanvändas eller återvinnas.

3.4. Hållbar skörd av vilda alger

3.4.1. En biomasseuppskattning ska göras en gång i samband med att algskörden inleds.

3.4.2. Dokumentationen ska förvaras vid enheten eller i lokalerna så att aktören kan identifiera och kontrollmyndigheten eller kontrollorganet kan kontrollera att producenterna har levererat uteslutande vilda alger som producerats i enlighet med denna förordning.

3.4.3. Skörden ska utföras på ett sådant sätt att de volymer som skördas inte påverkar vattenmiljön i någon betydande utsträckning. Åtgärder ska vidtas för att säkerställa att algerna kan förnyas och att bifångster motverkas, såsom skördeteknik, minsta tillåtna storlek, ålder, reproduktionscykler eller kvarvarande algers storlek.

3.4.4. Om alger skördas från ett delat eller gemensamt skördeområde ska det finnas styrkande dokument som visar att den totala skörden är förenlig med denna förordning.

4. Krav för vattenbruksdjur

Utöver de allmänna produktionsregler som fastställs i artiklarna 7, 8, 9 och 12 ska de regler som fastställs i detta avsnitt 4 gälla för arter av fisk, kräftdjur, tagghudingar och blötdjur enligt punkt 4.1.5.10. Reglerna ska även på motsvarande sätt tillämpas på zooplankton, mikroskopiska kräftdjur, hjuldjur, maskar och andra vattendjur som används som foder.

4.1. Allmänna krav

4.1.1. Omställning

4.1.1.1. Följande omställningsperioder för enheter för vattenbruksproduktion ska gälla för följande typer av vattenbruksanläggningar, inbegripet de befintliga vattenbruksdjuren:

(a) För anläggningar som inte kan tömmas, rengöras och desinficeras, en omställningsperiod på 24 månader.

(b) För anläggningar som har tömts, eller med driftuppehåll, en omställningsperiod på tolv månader.

(c) För anläggningar som har tömts, rengjorts och desinficerats, en omställningsperiod på sex månader.

(d) För anläggningar i öppet vatten, inklusive anläggningar för odling av musslor, en omställningsperiod på tre månader.

4.1.1.2. Under omställningsperioden får vattenbruksföretaget delas upp i tydligt avskilda delar, där inte alla delar förvaltas enligt principerna för ekologisk produktion. När det gäller produktion av vattenbruksdjur får det röra sig om samma arter, förutsatt att produktionsenheterna är tillräckligt åtskilda.

4.1.2. Ursprung för vattenbruksdjur

4.1.2.1. Följande regler ska gälla för vattendjurs ursprung:

(a) Ekologiskt vattenbruk ska grunda sig på uppfödning av unga bestånd som härstammar från ekologiska avelsbestånd och ekologiska anläggningar.

(b) Lokalt odlade arter ska användas, och aveln ska syfta till att ge stammar som är bättre lämpade för produktionsförhållandena, säkrar god djurhälsa och gott djurskydd och ger ett gott utnyttjande av foderresurserna. Styrkande dokument över ursprung och behandling ska ställas till förfogande för kontrollmyndigheten eller kontrollorganet.

(c) Arter som är moståndskraftiga och kan produceras utan att vilda bestånd orsakas någon betydande skada ska väljas.

(d) För att förbättra det genetiska materialet får viltfångade eller icke-ekologiska vattenbruksdjur föras in på en anläggning. Sådana djur ska hållas ekologiskt i minst tre månader innan de får användas för avel.

4.1.2.2. Följande regler ska gälla för avel:

(a) Användning av hormoner och hormonderivat ska vara förbjuden.

(b) Artificiell produktion av enkönade stammar, med undantag av sortering som görs för hand, polyploidi som framkallats på konstgjord väg, artificiell hybridisering och kloning får inte användas.

(c) Lämpliga stammar ska väljas.

(d) I lämpliga fall ska artspecifika villkor för hanteringen av avelsbestånd, avel och yngelproduktion fastställas.

4.1.3. Utfodring

4.1.3.1. När det gäller foder för fisk, kräftdjur och tagghudingar ska följande regler gälla:

(a) Djuren ska ges foder som uppfyller djurens näringsbehov under deras olika utvecklingsstadier.

(b) När foderrutiner utformas ska följande prioriteras:

i)       Djurhälsa och djurskydd.

ii)      Hög produktkvalitet, även i fråga om näringsmässig sammansättning, som ska säkra att slutprodukten för konsumtion är av hög kvalitet.

iii)     Liten miljöpåverkan.

(c) Den vegetabiliska delen av fodret ska komma från ekologisk produktion och den del av fodret som härletts från vattendjur ska härröra från ekologiskt vattenbruk eller hållbart utnyttjande av fiskeresurserna.

(d) Icke-ekologiska foderråvaror av vegetabiliskt ursprung, foderråvaror av animaliskt och mineraliskt ursprung, fodertillsatser, vissa produkter avsedda för djurfoder och processtekniska hjälpmedel får användas endast om de har godkänts för användning i ekologisk produktion enligt denna förordning.

(e) Det är förbjudet att använda tillväxtfrämjande medel och syntetiska aminosyror.

(f) Endast foderråvaror av mineraliskt ursprung som har godkänts för användning i ekologisk produktion enligt artikel 19 får användas i ekologiskt vattenbruk.

(g) Endast de fodertillsatser, vissa produkter avsedda för djurfoder och processtekniska hjälpmedel som avses i del II punkt 1.4.4 får användas i ekologiskt vattenbruk.

4.1.3.2. Följande regler ska gälla avseende musslor och andra arter som inte utfodras av människan utan livnär sig på naturligt plankton:

(a) Sådana djur som livnär sig genom filtrering ska få alla sina näringsbehov tillgodosedda från naturen, utom när det gäller yngel som föds upp i kläcknings- och odlingsanläggningar.

(b) Växtområdena ska vara av hög ekologisk status såsom detta definieras i direktiv 2000/60/EG.

4.1.3.3. Särskilda regler för foder för köttätande vattenbruksdjur

Följande prioriteringar ska gälla för foder för köttätande vattenbruksdjur:

(a) Ekologiskt foder från vattenbruk.

(b) Fiskmjöl och fiskolja från slaktspill av fisk, kräftdjur, och blötdjur från ekologiskt vattenbruk.

(c) Fiskmjöl och fiskolja och ingredienser från fisk som härrör från slaktspill av fisk, kräftdjur och blötdjur som fångats som livsmedel inom hållbart fiske.

(d) Fiskmjöl och fiskolja och ingredienser från fisk som härrör från hel fisk, kräftdjur och blötdjur som fångats inom hållbart fiske och som inte använts som livsmedel.

(e) Ekologiska foderråvaror av vegetabiliskt och animaliskt ursprung. Av de sammanlagda ingredienserna får vegetabiliska produkter inte utgöra mer än 60 %.

4.1.3.4. Särskilda regler för foder för vissa vattenbruksdjur

Insjöfisk, peneidaräkor, sötvattensräkor och tropisk sötvattensfisk ska utfodras enligt följande: 

(a) De ska utfodras med naturliga foderresurser, dvs. som finns naturligt i dammar och sjöar.

(b) Om naturligt foder enligt led a inte finns tillgängligt i tillräcklig mängd är det tillåtet att använda ekologiskt foder av vegetabiliskt ursprung, som helst ska ha odlats inom anläggningen, eller alger. Aktörerna ska spara dokument som styrker varför tilläggsfoder användes.

(c) Om det naturliga fodret kompletteras i enlighet med led b får foderransonen för de arter som anges i punkt 4.1.5.10 g och för hajmal (Pangasius spp.), innehålla högst 10 % fiskmjöl eller fiskolja från hållbart fiske.

4.1.4. Hälso- och sjukvård

4.1.4.1. Förebyggande av sjukdomar

Följande regler ska gälla för sjukdomsförebyggande åtgärder:

(a) Sjukdomsförebyggande åtgärder ska baseras på att djuren hålls under optimala förhållanden genom lämplig placering, bland annat utifrån artens behov av bra vattenkvalitet, vattenflöde och vattenomsättning, optimal utformning av anläggningarna, god djurhållnings- och förvaltningspraxis, däribland regelbunden rengöring och desinfektion av lokalerna, foder av hög kvalitet, lämplig djurtäthet samt urvalet av raser och stammar.

(b) Immunologiska veterinärmedicinska läkemedel får användas.

(c) Djurhälsoplanen ska innehålla uppgifter om biosäkerhet och praxis för förebyggande av sjukdomar, inbegripet ett skriftligt avtal om hälsorådgivning, som står i proportion till produktionsenheten, med kvalificerade organ som utför tjänster som rör vattenbruksdjurs hälsa, som ska besöka odlingen minst en gång per år och minst en gång vartannat år när det gäller musslor.

(d) Inneslutningssystem, utrustning och redskap ska rengöras och desinficeras på lämpligt sätt.

(e) Påväxt ska avlägsnas endast med fysiska metoder eller för hand och när så är lämpligt kastas ut på avstånd från odlingen.

(f) Endast rengörings- och desinfektionsmedel för rengöring och desinfektion av utrustning och anläggningar som godkänts för ekologisk produktion enligt artikel 19 får användas.

(g) Följande ska gälla för driftsuppehåll:

i) Den behöriga myndigheten ska besluta huruvida driftsuppehåll är nödvändigt och fastställa den lämpliga driftsuppehållsperiod som ska tillämpas och dokumenteras efter varje produktionscykel i öppna vatteninneslutningssystem till havs.

ii) Det ska inte vara obligatoriskt vid odling av musslor.

iii) Under driftsuppehåll ska burar eller andra strukturer som används för produktion av vattenbruksdjur tömmas, desinficeras och lämnas tomma innan de tas i bruk på nytt.

(h) Fiskfoder som inte ätits upp, exkrementer och döda djur ska, när så är lämpligt, snabbt avlägsnas för att undvika risk för betydande miljöskada med avseende på vattnets kvalitet, minimera risken för sjukdom och undvika att insekter eller gnagare lockas till platsen.

(i) Ultraviolett ljus och ozon får användas endast i kläckerier och yngelanläggningar.

(j) För biologisk bekämpning av ektoparasiter ska putsarfiskar helst användas.

4.1.4.2. Veterinärbehandling

Följande regler ska gälla för veterinärbehandlingar:

(a) Sjukdomar ska behandlas omedelbart för att förhindra att djuren lider. Kemiskt framställda allopatiska veterinärmedicinska läkemedel, inklusive antibiotika, får användas vid behov på stränga villkor, när fytoterapeutiska, homeopatiska och andra produkter är olämpliga. I lämpliga fall ska begränsningar med avseende på behandlingsomgångar och karenstid fastställas.

(b) Behandlingar för att skydda människors och djurs hälsa som krävs enligt unionslagstiftningen ska vara tillåtna.

(c) Om det trots förebyggande djurhälsoåtgärder enligt punkt 4.1.4.1 uppstår ett hälsoproblem får veterinärbehandling användas i följande preferensordning:

i)       Substanser från växter, djur eller mineraler i homeopatisk utspädning.

ii)      Växter och växtextrakt utan anestetiska effekter.  

iii)     Substanser såsom spårämnen, metaller, naturliga immunstimulatorer eller godkända probiotika.

(d) Allopatiska behandlingar får användas vid högst två kurer per år, med undantag av vaccinationer och obligatoriska utrotningsplaner. Om produktionscykeln är kortare än ett år är emellertid endast en allopatisk behandling tillåten. Om de angivna gränserna för allopatiska behandlingar överskrids får de berörda vattenbruksdjuren inte säljas som ekologiska produkter.

(e) Parasitbehandling får, utöver de obligatoriska bekämpningsprogram som medlemsstaterna ansvarar för, ske högst två gånger per år eller en gång per år om produktionscykeln är kortare än 18 månader.

(f) Karenstiden för allopatiska veterinärbehandlingar och parasitbehandlingar enligt led d, inklusive behandling inom ramen för obligatoriska bekämpnings- och utrotningsprogram, ska vara dubbelt så lång som den karenstid som avses i artikel 11 i direktiv 2001/82/EG eller, om denna tid inte anges, 48 timmar.

(g) När veterinärmedicinska läkemedel används ska användningen anmälas till kontrollmyndigheten eller kontrollorganet innan djuren saluförs som ekologiska. De behandlade djuren ska identifieras tydligt.

4.1.5. Inhysningsförhållanden och djurhållningspraxis

4.1.5.1. Slutna recirkulerande produktionsanläggningar för vattenbruksdjur ska vara förbjudna, med undantag av kläckerier och yngelanläggningar eller för produktion av arter av organismer som används som ekologiskt foder.

4.1.5.2. Artificiell uppvärmning eller nedkylning av vatten ska endast tillåtas i kläckerier och yngelanläggningar. Naturligt borrhålsvatten får användas för att värma upp eller kyla ned vatten i alla produktionsstadier.

4.1.5.3. Djurhållningen vid vattenbruk ska vara sådan att följande villkor uppfylls, beroende på artens särskilda behov:

(a) Vattenbruksdjuren ska ha tillräckligt med utrymme för sitt välbefinnande, och en viss lägsta djurtäthet ska iakttas i lämpliga fall.

(b) De ska hållas i vatten av god kvalitet, med bland annat lämpligt vattenflöde och vattenomsättning, lämplig syrenivå och låg nivå av metaboliter.

(c) De ska hållas under de temperatur- och ljusförhållanden som artens behov kräver, med hänsyn till den geografiska belägenheten.

När det gäller sötvattenfisk ska bottentypen ligga så nära naturliga förhållanden som möjligt.

När det gäller karp ska bottnen bestå av naturjord.

4.1.5.4. Vatteninneslutningssystem ska utformas och konstrueras så att de ger en flödeshastighet och fysiokemiska parametrar som främjar djurens hälsa och välbefinnande och garanterar att deras beteendebehov möts.

4.1.5.5. Uppfödningsenheter på land ska uppfylla följande villkor:

(a) I system med genomströmning ska det vara möjligt att övervaka och kontrollera flödeshastigheten och vattenkvaliteten i både inflödes- och utflödesvattnet.

(b) Minst 5 % av omkretsen runt anläggningen (gränsen mellan land och vatten) ska bestå av naturlig vegetation.

4.1.5.6. Inneslutningssystem på öppet vatten ska uppfylla följande krav:

(a) De ska vara belägna där vattenflödet, djupet och vattenomsättningen är tillräckliga för att minimera påverkan på havsbotten och det omgivande vattnet.

(b) De ska ha kassar med lämplig utformning, konstruktion och underhåll i förhållande till hur de exponeras för driftsmiljön.

4.1.5.7. Inneslutningssystem ska utformas, placeras och drivas på ett sätt som minimerar risken för rymning.

4.1.5.8. Om fisk eller kräftdjur rymmer ska lämpliga åtgärder vidtas för att minska påverkan på det lokala ekosystemet, inbegripet infångande, om så är lämpligt. Styrkande dokument ska bevaras.

4.1.5.9. Vid produktion av vattenbruksdjur i fiskdammar, tankar eller bassänger ska odlingarna vara utrustade antingen med naturliga filterbäddar, sedimentationsdammar, biologiska filter eller mekaniska filter för uppsamling av överskott av näringsämnen, eller använda alger eller djur (musslor och alger) som bidrar till att förbättra utflödesvattnets kvalitet. Utflödesövervakning ska genomföras med jämna mellanrum när så är lämpligt.

4.1.5.10. Djurtäthet

Vid bedömning av djurtäthetens effekter på den producerade fiskens välbefinnande, ska fiskens tillstånd (såsom skadade fenor, andra skador, tillväxt, beteende och allmänna hälsotillstånd) samt vattenkvaliteten kontrolleras.

Djurtätheten ska följa följande värden för de olika arterna eller grupperna av arter:

(a) Ekologisk produktion av laxfisk i sötvatten:

Berörda arter: öring (Salmo trutta) – regnbåge (Oncorhynchus mykiss) – bäckröding (Salvelinus fontinalis) – lax (Salmo salar) – fjällröding (Salvelinus alpinus) – harr (Thymallus thymallus) – kanadaröding (Salvelinus namaycush) – huchen (Huchohucho)

Produktionssystem || System för tillväxtodling ska få sin tillförsel från öppna system. Flödeshastigheten ska säkra en lägsta syremättnad på 60 % för beståndet och ska garantera fiskens välbefinnande och eliminering av avloppsvatten från produktionen.

Högsta tillåtna djurtäthet || Laxfiskar som inte förtecknas nedan 15 kg/m3 Lax 20 kg/m3 Öring och regnbåge 25 kg/m3 Fjällröding 20 kg/m3

(b) Ekologisk produktion av laxfisk i havsvatten:

Berörda arter: Lax (Salmo salar), öring (Salmo trutta) – Regnbåge (Oncorhynchus mykiss)

Högsta tillåtna djurtäthet || 10 kg/m3 i nätkassar

(c) Ekologisk produktion av torsk (Gadus morhua) och andra torskfiskar, havsabborre (Dicentrarchus labrax), guldsparid (Sparus aurata), havsgös (Argyrosomus regius), piggvar (Psetta maxima [= Scopthalmus maximus]), rödbraxen (Pagrus pagrus [=Sparus pagrus]), röd trumfisk (Sciaenops ocellatus) och andra havsrudefiskar samt kaninfiskar (Siganus spp.)

Produktionssystem || I inneslutningssystem (nätkassar/burar) på öppet vatten med minsta möjliga hastighet på havsströmmen för att åstadkomma största möjliga välbefinnande för fisken eller i öppna system på land.

Högsta tillåtna djurtäthet || För annan fisk än piggvar: 15 kg/m3 För piggvar: 25 kg/m2

(d) Ekologisk produktion av havsabborre, guldsparid, havsgös, multefiskar (Liza, Mugil) och ål (Anguilla spp.) i jorddammar i tidvattenområden och kustlaguner

Inneslutningssystem || Traditionella saltpannor som omvandlats till produktionsenheter för vattenbruk och liknande jorddammar i tidvattenområden.

Produktionssystem || Vattenutbytet ska vara tillräckligt för att garantera arternas välbefinnande. Minst 50 % av jordvallarna ska ha vegetationstäcke. Våtmarksbaserade reningsdammar krävs.

Högsta tillåtna djurtäthet || 4 kg/m3

(e) Ekologisk produktion av stör i sötvatten

Berörda arter: Störfamiljen (Acipenseridae)

Produktionssystem || Vattenflödet i varje uppfödningsenhet ska vara tillräckligt för att säkra fiskens välbefinnande. Utflödesvattnet ska hålla samma kvalitet som inflödesvattnet.

Högsta tillåtna djurtäthet || 30 kg/m3

(f) Ekologisk produktion av fisk i inlandsvatten

Berörda arter: Karpfamiljen (Cyprinidae) och andra med denna samodlade arter i samband med blandodling, inklusive abborre, gädda, mal, sikfiskar, stör

Produktionssystem || I fiskdammar som med jämna mellanrum ska tömmas helt och i sjöar. Sjöar måste användas uteslutande för ekologisk produktion, inklusive odling av grödor på torra ytor. Fångstområdet ska ha ett inlopp med rent vatten och vara av en storlek som säkrar största möjliga välbefinnande för fisken. Fisken ska lagras i rent vatten efter skörden. Gödsling av dammar och sjöar med ekologisk gödsel och mineralgödsel får endast göras med gödselmedel och jordförbättringsmedel som har godkänts för användning i ekologisk produktion enligt artikel 19 och andelen kväve får vara högst 20 kg/hektar. Behandling med syntetiska kemikalier för kontroll av hydrofyter och vegetationstäcke i produktionsvattnen ska vara förbjudet. Områden med naturlig vegetation ska bibehållas runt enheter i inlandsvatten som en buffertzon för externa landområden som inte ingår i produktionsverksamheten, i enlighet med reglerna för ekologiskt vattenbruk. För tillväxt ska ”blandodling” tillämpas under förutsättning att de kriterier som fastställs i dessa specifikationer för övriga insjöfiskarter efterlevs.

Avkastning || Den totala produktionen per art är begränsad till 1500 kg fisk per hektar och år.

(g) Ekologisk produktion av peneidaräkor och sötvattensräkor (Macrobrachium spp.)

Etablering av produktionsenhet(er) || Lokalisering ska ske i sterila lerjordsområden för att minimera dammbyggets miljöpåverkan. Dammar ska byggas av den befintliga naturliga leran. Det är inte tillåtet att förstöra mangrove.

Omställningstid || Sex månader per damm, motsvarande den normala livslängden för producerade räkor.

Avelsbeståndets ursprung || Minst hälften av avelsbeståndet ska vara domesticerat efter tre års drift. Återstoden ska vara ett patogenfritt vilt avelsbestånd som härrör från hållbart fiske. Första och andra generationen ska genomgå obligatorisk screening före införsel på odlingen.

Avlägsnande av ögonstjälken || Förbjudet.

Högsta tillåtna djurtäthet på odlingen och produktionsgränser || Utsättning: Högst 22 postlarver/m2 Högsta tillåtna momentana biomassa: 240 g/m2

(h) Blötdjur och tagghudingar

Produktionssystem || Långlinor, flottar, bottenodling, nätkassar, burar, tråg, lanternnät, bouchotpålar och andra inneslutningssystem. Vid musselodling på flottar får antalet nedhängande rep inte överstiga ett per kvadratmeter av ytan. De nedhängande repen får inte vara längre än 20 meter. De nedhängande repen får inte uttunnas under produktionscykeln, men de får delas förutsatt att den ursprungliga djurtätheten inte ökas.

(i) Tropisk sötvattensfisk: Mjölkfisk (Chanos chanos), tilapia (Oreochromis spp.), hajmal (Pangasius spp.)

Produktionssystem || Dammar och nätburar

Högsta tillåtna djurtäthet || Pangasius: 10 kg/m3 Oreochromis: 20 kg/m3

4.1.6. Djurskydd

4.1.6.1. Personer som håller vattenbruksdjur ska ha nödvändiga bas- och yrkeskunskaper när det gäller djurhälsa och djurskydd.

4.1.6.2. Hantering av vattenbruksdjur ska minimeras och ske med största försiktighet, och lämplig utrustning ska användas och lämpliga rutiner följas för att undvika stress och fysisk skada i samband med hanteringen. Avelsbestånd ska hanteras på ett sådant sätt att fysisk skada och stress minimeras och ges bedövning när så är lämpligt. Storlekssorteringen ska hållas till ett minimum och till vad som krävs för att säkra fiskens välbefinnande.

4.1.6.3. Följande begränsningar ska gälla för användningen av artificiellt ljus:

(a) För att förlänga den naturliga dagen får det inte överstiga en högsta nivå som tar hänsyn till etologiska behov, geografiska förhållanden och de producerade djurens allmänna hälsa; denna högsta nivå får inte överstiga 16 timmar per dygn, utom för reproduktionsändamål.

(b) Plötsliga förändringar av ljusstyrkan ska undvikas vid övergången genom användning av dämpbara lampor eller bakgrundsbelysning.

4.1.6.4. För att säkra djurens välbefinnande och hälsa tillåts luftning, förutsatt att det används mekaniska luftare som företrädesvis drivs av förnybar energi.

4.1.6.5. Syre får endast användas för ändamål med anknytning till djurhälsokrav och djurskyddskrav och kritiska perioder i samband med produktion eller transport i följande fall:

(a) Exceptionella fall av temperaturhöjning, lufttrycksfall eller oavsiktlig förorening.

(b) Sporadiska förfaranden för beståndshantering, t.ex. provtagning och sortering.

(c) Åtgärder för att säkra det odlade beståndets överlevnad.

4.1.6.6. Lämpliga åtgärder ska vidtas för att se till att transporttiden för vattenbruksdjur minimeras.

4.1.6.7. Allt lidande ska minimeras under djurens hela liv, inklusive vid tidpunkten för slakt.

4.1.6.8. Slakttekniken ska säkra att fisken omedelbart blir medvetslös och okänslig för smärta. Före slakt ska fisken hanteras på ett sådant sätt att den inte skadas och utsätts för så lite lidande och stress som möjligt. Olikheter i fråga om skördestorlekar, arter och produktionsanläggningar ska tas i beaktande när de bästa slaktmetoderna övervägs.

4.2. Särskilda regler för blötdjur

4.2.1. Förökningsmaterialets ursprung

Följande ska gälla för utsädets ursprung:

(a) Vilt förökningsmaterial som hämtats utanför produktionsenheten får användas när det gäller musslor, förutsatt att miljön inte skadas i någon avsevärd utsträckning och detta är tillåtet enligt den lokala lagstiftningen, samt att det vilda förökningsmaterialet kommer från

i)       bankar som har små möjligheter att överleva vintern eller som är större än vad som krävs, eller

ii)      naturlig settling av mussellarver på insamlare.

(b) När det gäller japanskt jätteostron, Crassostrea gigas, ska bestånd som fötts upp selektivt helst användas för att begränsa spridningen av ägg i naturmiljön.

(c) Det ska dokumenteras hur, var och när vilt förökningsmaterial samlats in, för att möjliggöra spårbarhet till insamlingsområdet.

4.2.2. Inhysningsförhållanden och djurhållningspraxis

Följande regler ska gälla för inhysning och djurhållningspraxis:

(a) Produktion får bedrivas i samma vattenområde som produktion av ekologisk fisk och ekologiska alger i ett blandodlingssystem som ska dokumenteras i planen för hållbar förvaltning. Musslor får också odlas tillsammans med snäckor, t.ex. strandsnäckor, i blandodling.

(b) Ekologisk produktion av musslor ska ske inom områden som avgränsas av stolpar, pontoner eller andra tydliga markörer och ska beroende på vad som är lämpligt inhägnas med nätkassar eller burar eller med andra konstgjorda metoder.

(c) Ekologiska skaldjursodlingar ska minimera riskerna för arter av naturvårdsintresse. Om rovdjursnät används ska de vara utformade så att dykande fåglar inte skadas.

4.2.3. Odling

Följande regler ska gälla för odlingen:

(a) Odling på musselband och andra metoder som förtecknas i punkt 4.1.5.10 h kan komma i fråga för ekologisk produktion.

(b) Bottenodling av blötdjur är endast tillåten om ingen betydande miljöpåverkan orsakas på insamlings- och odlingsplatserna. Minimal miljöpåverkan ska styrkas genom en undersökning och en rapport om det exploaterade området som aktören ska lägga fram för kontrollmyndigheten eller kontrollorganet. Rapporten ska ingå som ett särskilt kapitel i planen för hållbar förvaltning.

4.2.4. Förvaltning

Följande regler ska gälla för förvaltningen:

(a) Vid produktionen får djurtätheten inte överstiga den djurtäthet som tillämpas vid icke-ekologisk skaldjursproduktion på platsen. Sortering, gallring och anpassningar av djurtätheten ska göras med utgångspunkt i biomassan och för att garantera djurens välbefinnande och en hög produktkvalitet.

(b) Påväxt ska avlägsnas med fysiska metoder eller för hand och om det är lämpligt kastas överbord på avstånd från musselodlingarna. Musslor får en gång under produktionscykeln behandlas med en kalklösning för att bekämpa konkurrerande påväxt.

4.2.5. Särskilda odlingsregler för ostron

Odling i kassar på ställningar ska vara tillåten. Sådana eller andra strukturer där ostronen är inneslutna ska vara utformade på så sätt att de inte utgör ett fullständigt hinder längs kusten. För att optimera produktionen ska bestånden placeras med omsorg på bäddarna med hänsyn till tidvattenströmmar. Produktionen ska uppfylla de krav som anges i punkt 4.1.5.10. h.

Del IV: Produktionsregler för bearbetade livsmedel och bearbetat foder

Utöver de allmänna produktionsregler som fastställs i artiklarna 7, 9 och 13 ska de regler som fastställs i denna del gälla för bearbetade livsmedel och bearbetat foder.

1. Allmänna krav för produktion av bearbetade livsmedel och foder

1.1. Livsmedels- och fodertillsatser, processhjälpmedel och andra ämnen och ingredienser som används för bearbetning av livsmedel eller foder och varje processmetod som tillämpas, såsom rökning, ska iaktta principer för god tillverkningssed[10].

1.2. Aktörer som producerar bearbetat livsmedel eller foder ska upprätta och uppdatera lämpliga förfaranden som grundas på en systematisk identifiering av kritiska bearbetningssteg.

1.3. Tillämpningen av de förfaranden som avses i punkt 1.2 ska säkerställa att de bearbetade produkterna vid varje tidpunkt är förenliga med denna förordning.

1.4. Aktörer ska iaktta och genomföra de förfaranden som avses i punkt 1.2 och ska därvid särskilt

(a) vidta förebyggande åtgärder för att undvika risken för kontamination av otillåtna ämnen och substanser,

(b) utföra lämpliga rengöringsåtgärder, övervaka hur pass effektiva de är och dokumentera dessa aktiviteter,

(c) se till att icke-ekologiska produkter inte släpps ut på marknaden med en uppgift som hänvisar till ekologisk produktion.

1.5. Beredning av bearbetade ekologiska produkter ska hållas åtskild i tid eller rum från beredning av icke-ekologiska produkter. När även icke-ekologiska produkter bereds eller lagras i den berörda beredningsenheten, ska aktören

(a) informera kontrollmyndigheten eller kontrollorganet om detta,

(b) utföra behandlingen utan avbrott till dess att hela partiet har behandlats, åtskild i tid eller rum från liknande hantering av icke-ekologiska produkter,

(c) lagra ekologiska produkter, före och efter hanteringen, åtskilda i tid eller rum från icke-ekologiska produkter,

(d) föra ett uppdaterat register över hanteringen och alla bearbetade mängder,

(e) vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att varupartierna kan identifieras och för att undvika sammanblandning eller förväxling med icke-ekologiska produkter,

(f) hantera ekologiska produkter först efter lämplig rengöring av produktionsutrustningen.

1.6. Produkter, ämnen och metoder som återställer egenskaper som går förlorade vid bearbetning och lagring av ekologiska livsmedel eller rättar till resultatet av försummelse vid bearbetningen av sådana produkter eller på något annat sätt kan vara vilseledande när det gäller dessa produkters verkliga beskaffenhet får inte användas.

2. Villkor för produktion av bearbetade livsmedel

2.1. Följande villkor ska gälla för sammansättningen av ekologiska bearbetade livsmedel:

(a) Produkten ska huvudsakligen framställas av ingredienser av jordbruksursprung; vid bestämningen av huruvida en produkt huvudsakligen har framställts av ingredienser av jordbruksursprung ska tillsats av vatten och koksalt inte beaktas.

(b) Livsmedelstillsatser, processtekniska hjälpmedel, smakämnen, vatten, salt, preparat av mikroorganismer och livsmedelsenzymer, mineraler, spårelement, vitaminer samt aminosyror och andra spårämnen i livsmedel för särskilda näringsändamål får användas endast under förutsättning att de har godkänts för användning i ekologisk produktion enligt artikel 19.

(c) En ekologisk ingrediens får inte förekomma tillsammans med samma ingrediens under omställning eller i icke-ekologisk form.

(d) Livsmedel som producerats från grödor under omställning får innehålla endast en gröda av jordbruksursprung som ingrediens.

2.2. Användning av vissa produkter och ämnen vid bearbetning av livsmedel

2.2.1. Endast de produkter och ämnen som avses i punkterna 2.1 b, 2.2.2, 2.2.4 och 2.2.5 får användas vid bearbetning av livsmedel, med undantag för produkter från vinsektorn för vilka punkt 2 i del V ska tillämpas och med undantag för jäst för vilken punkt 1.3 i del VI ska tillämpas.

2.2.2. Följande produkter och ämnen får användas vid bearbetning av livsmedel: 

(a) Preparat av mikroorganismer och livsmedelsenzymer som normalt används vid bearbetning av livsmedel. De livsmedelsenzym som är avsedda att användas som livsmedelstillsatser ska ha godkänts för användning i ekologisk produktion enligt artikel 19.

(b) Ämnen och produkter enligt definitionen i artikel 3.2 b och d i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1334/2008[11] som märkts som naturliga aromämnen eller som naturliga arompreparat enligt artikel 15.1 e och 16 i den förordningen.

(c) Färgämnen för märkning av kött och äggskal i enlighet med artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008[12].

(d) Dricksvatten och salt (med natriumklorid eller kaliumklorid som grundkomponenter) som vanligen används vid bearbetning av livsmedel.

(e) Mineraler (inklusive spårämnen), vitaminer, aminosyror och mikronäringsämnen, och endast om det är särskilt föreskrivet att det/de ska användas i livsmedlen i fråga.

2.2.3. Vid beräkningen enligt artikel 21.3 ska följande regler gälla:

(a) Vissa livsmedelstillsatser som har godkänts för användning i ekologisk produktion enligt artikel 19 ska räknas som jordbruksingredienser.

(b) De preparat och ämnen som avses i punkt 2.2.2 ska inte räknas som jordbruksingredienser.

(c) Jäst och jästprodukter ska räknas som jordbruksingredienser.

2.2.4. Följande icke-ekologiska jordbruksingredienser får användas vid bearbetning av ekologiska livsmedel:

(a) Animaliska produkter:

i)       Vattenlevande organismer som inte kommer från vattenbruk och som får användas i icke-ekologiska livsmedelsberedningar.

ii)      Gelatin.

 iii)    Djurtarmar.

(b) Obearbetade vegetabiliska produkter samt produkter som framställts ur sådana genom bearbetning:

i)       Ätliga frukter, nötter och frön:

– Kolanötter                              Cola acuminata.

 ii)     Ätliga kryddor och örter:

– Pepparrotsfrön                        Armoracia rusticana.

– Safflorblommor                      Carthamus tinctorius.

– Källfräne                                Nasturtium officinale.

iii)     Övriga

– Alger, inklusive tång.

(c) Bearbetade vegetabilieprodukter:

i) Sockerarter, stärkelse och andra produkter från spannmål och rotfrukter:

– Rispapper.

– Stärkelse från ris och Zea mays convar. ceratina som inte modifierats kemiskt.

ii)      Övriga

– Rom, uteslutande sådan som erhållits från sockerrörssaft.

2.2.5. Fetter och oljor, renade eller icke renade, men inte kemiskt modifierade, får användas i icke-ekologisk form, om de  framställts ur andra växter än följande:

– Kakaoträd                              Theobroma cacao.

– Kokospalm                             Cocos nucifera.

– Olivträd                                  Olea europaea.

– Solros                                     Helianthus annuus.

– Palm                                       Elaeis guineensis.

– Raps                                       Brassica napus, rapa.

– Safflor                                    Carthamus tinctorius.

– Sesam                                     Sesamum indicum.

– Soja                                        Glycine max.

3. Villkor för produktion av bearbetat foder

3.1. Ekologiska foderråvaror eller foderråvaror under omställning får inte ingå i den ekologiska foderprodukten tillsammans med likadana foderråvaror som har framställts med icke-ekologiska metoder.

3.2. Foderråvaror som används eller bearbetas i ekologisk produktion får inte ha bearbetats med hjälp av kemiskt syntetiserade lösningsmedel.

Del V: Vin

1. Tillämpningsområde

1.1. Utöver de allmänna produktionsregler som fastställs i artiklarna 7, 8, 9 och 14 ska de regler som fastställs i denna del gälla för ekologisk produktion av de produkter i vinsektorn som avses i artikel 1.2 l i förordning (EU) nr 1308/2013.

1.2. Om inte annat uttryckligen anges i denna del, ska bestämmelserna i kommissionens förordningar (EG) nr 606/2009[13] och (EG) nr 607/2009[14] tillämpas.

2. Användning av vissa produkter och ämnen

2.1. Produkter i vinsektorn ska framställas med ekologiska råvaror,

2.2. Endast produkter och ämnen som har godkänts för användning i ekologisk produktion enligt artikel 19 får användas för framställning av produkter inom vinsektorn, inbegripet under processer och oenologiska metoder, med förbehåll för de särskilda villkor och begränsningar som fastställs i förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EG) nr 606/2009 och särskilt i bilaga I A till den förordningen.

3. Oenologiska metoder och restriktioner

3.1. Utan att det påverkar tillämpningen av avsnitten 1 och 2 och särskilda förbud och begränsningar som fastställs i punkterna 3.2–3.5, ska endast oenologiska metoder, processer och behandlingar, inbegripet de begränsningar som avses i artiklarna 80 och 83.2 i förordning (EU) nr 1308/2013 och i artiklarna 3, 5–9 och 11–14 i förordning (EG) nr 606/2009 och i bilagorna till dessa förordningar, som användes före den 1 augusti 2010 vara tillåtna.

3.2. Det ska vara förbjudet att tillämpa följande oenologiska metoder, processer och behandlingar:

(a) Partiell koncentrering genom kylning enligt del I avsnitt B.1 led c i bilaga VIII till förordning (EU) nr 1308/2013.

(b) Avlägsnande av svaveldioxid genom fysikaliska processer enligt punkt 8 i bilaga I A till förordning (EG) nr 606/2009.

(c) Elektrodialysbehandling för att säkerställa vinets vinsyrestabilisering enligt punkt 36 i bilaga I A till förordning (EG) nr 606/2009.

(d) Partiell dealkoholisering av viner enligt punkt 40 i bilaga I A till förordning (EG) nr 606/2009.

(e) Behandling med katjonbytare för att säkerställa stabilisering av vinsyran i vinet enligt punkt 43 i bilaga I A till förordning (EG) nr 606/2009.

3.3. Det är tillåtet att använda följande oenologiska metoder, processer och behandlingar på följande villkor:

(a) Vid värmebehandling enligt punkt 2 i bilaga I A till förordning (EG) nr 606/2009 får temperaturen inte överstiga 70 °C.

(b) Vid centrifugering och filtrering med eller utan inert filtermaterial enligt punkt 3 i bilaga I A till förordning (EG) nr 606/2009 får porernas storlek inte understiga 0,2 mikrometer.

3.4. Användningen av följande oenologiska metoder, processer och behandlingar ska omprövas av kommissionen före den 1 augusti 2015 i syfte att fasa ut eller ytterligare begränsa dessa metoder:

(a) Värmebehandling som anges i punkt 2 i bilaga I A till förordning (EG) nr 606/2009.

(b) Användning av jonbytarhartser som anges i punkt 20 i bilaga I A till förordning (EG) nr 606/2009.

(c) Omvänd osmos enligt del I avsnitt B.1 led b i bilaga VIII till förordning (EU) nr 1308/2013.

3.5. Ändringar som införts efter den 1 augusti 2010 med avseende på de oenologiska metoder, processer och behandlingar som anges i förordning (EG) nr 1234/2007 eller förordning (EG) nr 606/2009 får endast vara tillämpliga på ekologisk produktion av vin efter det att de åtgärder som krävs för genomförandet av produktionsreglerna i detta avsnitt har antagits och, om så krävs, efter ett bedömningsförfarande i enlighet med artikel 19 i denna förordning.

Del VI: Jäst som används som livsmedel eller foder

Utöver de allmänna produktionsregler som fastställs i artiklarna 7, 9 och 15 ska de regler som fastställs i denna del gälla för ekologisk jäst som används som livsmedel eller foder.

1. Allmänna krav

1.1. För produktion av ekologisk jäst får endast ekologiskt producerade substrat användas.

1.2. Ekologisk jäst får inte förekomma i ekologiska livsmedel eller ekologiskt foder tillsammans med icke-ekologisk jäst.

1.3. Följande ämnen får användas för produktionen av ekologisk jäst, ekologiska jästberedningar och ekologiska jästsammansättningar.

(a) Processtekniska hjälpmedel som har godkänts för användning i ekologisk produktion enligt artikel 19.

(b) De produkter och ämnen som avses i punkt 2. 2.2. a och d i del IV.

BILAGA III

INSAMLING, PAKETERING, TRANSPORT OCH LAGRING AV PRODUKTER

1. Insamling och transport av produkter till beredningsenheter

Aktörer får endast samla in ekologiska och icke-ekologiska produkter samtidigt om lämpliga åtgärder har vidtagits för att förhindra att produkterna blandas eller byts ut mot icke-ekologiska produkter och för att säkerställa att de ekologiska produkterna kan identifieras. Aktören ska hålla uppgifter om insamlingsdagar, tidpunkter, transportväg samt tid och datum för mottagande av produkterna tillgängliga för kontrollmyndigheten eller kontrollorganet.

2. Paketering och transport av produkter till andra aktörer eller enheter

2.1. Aktörerna ska se till att ekologiska produkter inte transporteras till andra aktörer eller enheter, inbegripet parti- och detaljhandel, annat än i lämpliga förpackningar, behållare eller fordon som är förseglade på ett sådant sätt att innehållet inte kan bytas ut utan att förseglingen förfalskas eller skadas och försedda med en märkning som tillsammans med alla övriga uppgifter som föreskrivs i unionslagstiftningen ska innehålla följande uppgifter:

(a) Namn och adress på aktören, eller i förekommande fall på ägaren eller säljaren av produkten.

(b) Produktens benämning, eller i fråga om foderblandningar, en beskrivning av dessa, försedd med en hänvisning till ekologisk produktion.

(c) Namn och/eller kodnummer för den kontrollmyndighet eller det kontrollorgan som aktören är underställd.

(d) I förekommande fall identifikationsmärkningen för varupartiet enligt ett märkningssystem som antingen är godkänt på nationell nivå eller som kontrollmyndigheten eller kontrollorganet har godkänt och som gör det möjligt att koppla varupartiet till den dokumentation som avses i artikel 24.

De uppgifter som avses i leden a–d kan också lämnas i ett följedokument om det dokumentet obestridligen kan kopplas till produktens förpackning, behållare eller fordon. Följedokumentet ska innehålla uppgifter om leverantören eller transportören.

2.2. Det är inte nödvändigt att försegla förpackningar, behållare eller fordon om

(a) transporten går direkt mellan en aktör och en annan aktör som båda är underkastade kontrollsystemet för ekologisk produktion,

(b) produkterna åtföljs av ett dokument som innehåller de uppgifter som krävs enligt punkt 2.1, och

(c) både den avsändande och mottagande aktören håller dokumentation om sådan transport tillgänglig för den kontrollmyndighet eller det kontrollorgan som sådan transport är underställd.

3. Särskilda regler för transport av foder till andra produktions- eller beredningsenheter eller till lagerlokaler

Vid transport av foder till andra produktions- eller beredningsenheter eller till lagerlokaler ska aktörerna svara för att följande villkor uppfylls:

(a) Ekologiskt foder, foder under omställning och icke-ekologiskt foder ska hållas effektivt fysiskt åtskilda vid transport.

(b) Fordon eller behållare i vilka icke-ekologiska produkter har transporterats får endast användas för transport av ekologiska produkter om

i)       lämplig rengöring, vars effektivitet har kontrollerats, har genomförts före transport av ekologiska produkter och aktören dokumenterar dessa aktiviteter,

ii)      alla lämpliga åtgärder har vidtagits, beroende på riskbedömningen inom ramen för kontrollsystemet, och aktörerna, vid behov, garanterar att icke-ekologiska produkter inte kan saluföras på marknaden med en hänvisning till ekologisk produktion,

iii) aktören håller dokumentation om sådan transport tillgänglig för kontrollorganet eller kontrollmyndigheten.

(c) Färdigt ekologiskt ska foder transporteras åtskilt från andra färdiga produkter fysiskt eller tidsmässigt.

(d) Under transport ska den avsända produktkvantiteten noteras liksom den kvantitet som lämnats vid varje leverans under transporten.

4. Transport av levande fisk

4.1. Levande fisk ska transporteras i lämpliga tankar med rent vatten som uppfyller fiskens fysiologiska behov med avseende på temperatur och upplöst syre.

4.2. Före transport av ekologisk fisk och ekologiska fiskprodukter ska tankarna rengöras, desinficeras och sköljas noga.

4.3. Försiktighetsåtgärder ska vidtas för att undvika stress. Under transporten får djurtätheten inte ligga på en nivå som är skadlig för arten.

4.4. Styrkande dokument om de aktiviteter som avses i punkterna 4.1, 4.2 och 4.3 ska sparas.

5. Mottagning av produkter från andra enheter och aktörer

Vid mottagandet av en ekologisk produkt ska aktören kontrollera förpackningens eller behållarens försegling om försegling krävs, samt att uppgifterna enligt avsnitt 2 har angetts.

Aktören ska dubbelkolla uppgifterna på den märkning som avses i avsnitt 2 mot uppgifterna i följedokumenten. Resultatet av dessa kontroller ska uttryckligen nämnas i den dokumentation som avses i artikel 24.

6. Särskilda regler för mottagning av produkter från ett tredjeland

Ekologiska produkter som importeras från ett tredjeland ska transporteras i lämpliga förpackningar eller behållare, vara förseglade på ett sådant sätt att innehållet inte kan bytas ut och försedda med identifikation av exportören och de märkningar och nummer som behövs för att på lämpligt sätt kunna fastställa varupartiets överensstämmelse med kontrollintyget för import från tredjeland.

Vid mottagandet av en ekologisk produkt som importerats från ett tredjeland ska den fysiska eller juridiska person, till vilken sändningen levereras för beredning eller saluföring, kontrollera förpackningens eller behållarens försegling och, för produkter som importerats i enlighet med artikel 28.1 b ii, kontrollera att det kontrollintyg som avses i den artikeln omfattar produkttypen i varupartiet. Resultatet av dessa kontroller ska uttryckligen nämnas i den dokumentation som avses i artikel 24.

7. Lagring av produkter

7.1. Lokalerna där produkterna lagras ska skötas på ett sådant sätt att det är möjligt att identifiera de olika partierna och att det inte finns någon risk för att produkterna blandas med eller förorenas av produkter eller ämnen som inte är förenliga med reglerna för ekologisk produktion. Ekologiska produkter ska alltid vara klart och tydligt identifierbara.

7.2. När det gäller enheter för ekologisk växt- och animalieproduktion är lagring i produktionsenheten av andra insatsvaror än de som har godkänts för användning i ekologisk produktion enligt artikel 19 förbjuden inom produktionsenheten.

7.3. Lagring av allopatiska veterinärmedicinska läkemedel och antibiotika på jordbruksföretag och vattenbruksföretag är tillåten under förutsättning att de har ordinerats av en veterinär i samband med behandling enligt punkt 1.5.2.2 i del II och punkt 4.1.4.2 led a i del III i bilaga II, att de lagras på en övervakad plats och att de dokumenteras enligt artikel 24.

7.4. Om en aktör hanterar både icke-ekologiska produkter och ekologiska produkter, och de senare lagras i lokaler där även andra jordbruksprodukter eller livsmedel lagras, ska

(a) de ekologiska produkterna hållas avskilda från övriga jordbruksprodukter eller livsmedel,

(b) alla åtgärder vidtas för att säkerställa att varupartierna kan identifieras och för att undvika sammanblandning eller förväxling med icke-ekologiska produkter,

(c) lämplig rengöring, vars effektivitet har kontrollerats, ha genomförts före lagringen av de ekologiska produkterna och aktören ska dokumentera detta.

BILAGA IV

TERMER I ARTIKEL20

BG: биологичен.

ES: ecológico, biológico.

CS: ekologické, biologické.

DA: økologisk.

DE: ökologisch, biologisch.

ET: mahe, ökoloogiline.

EL: βιολογικό.

EN: organic.

FR: biologique.

GA: orgánach.

HR: ekološki.

IT: biologico.

LV: bioloģisks, ekoloģisks.

LT: ekologiškas.

LU: biologësch.

HU: ökológiai.

MT: organiku.

NL: biologisch.

PL: ekologiczne.

PT: biológico.

RO: ecologic.

SK: ekologické, biologické.

SL: ekološki.

FI: luonnonmukainen.

SV: ekologisk.

--------------------------------------------------

BILAGA V

EUROPEISKA UNIONENS LOGOTYP FÖR EKOLOGISK PRODUKTION SAMT KODNUMMER

1. Logotyp

1.1. Europeiska unionens logotyp för ekologisk produktion ska utformas i enlighet med följande förlaga:

LOGO to be inserted

1.2. Referensfärgen i Pantone är grön Pantone nr 376 och, när fyrfärgstryck används, grön (50 % cyan + 100 % gul).

1.3. Europeiska unionens logotyp för ekologisk produktion får också återges i svartvitt, men endast om det inte är möjligt att återge den i färg.

LOGO to be inserted

1.4. Om förpackningens eller etikettens bakgrundsfärg är mörk får symbolen användas i negativt format mot förpackningens eller etikettens bakgrundsfärg.

1.5. Om logotypen används i färg mot bakgrundsfärger som gör att den blir svår att se kan en avgränsande yttre linje användas så att kontrasten mot bakgrundsfärgen blir bättre.

1.6. I vissa särskilda situationer där uppgifterna på förpackningen har en enda färg får  Europeiska unionens logotyp för ekologisk produktion återges i samma färg.

1.7. Europeiska unionens logotyp för ekologisk produktion måste återges med en höjd av minst 9 mm och en bredd på minst 13,5 mm. Förhållandet mellan höjd och bredd ska alltid vara 1:1,5. I undantagsfall får minimistorleken minskas till en höjd på 6 mm på mycket små förpackningar.

1.8. Europeiska unionens logotyp för ekologisk produktion får återges tillsammans med symboler och text som hänvisar till ekologisk produktion, på villkor att dessa inte ändrar logotypen eller det budskap den förmedlar eller de uppgifter som anges enligt artikel 22. När Europeiska unionens logotyp för ekologisk produktion kombineras med nationella eller privata logotyper som har en grön färg som skiljer sig från den referensfärg som nämns i punkt 2, får Europeiska unionens logotyp för ekologisk produktion användas i samma färg.

2. Kodnummer

Kodnumren ska ha formatet

AB-CDE-999

där

(a) ”AB” är ISO-koden för landet där kontroller sker,

(b) ”CDE” är en term bestående av tre bokstäver, som fastställs av kommissionen eller medlemsstaterna, som ”bio”, ”öko”, ”org” eller ”eko” som ger en koppling till ekologisk produktion, och

(c) ”999” är referensnumret med högst tre siffror, som

i)       varje medlemsstats behöriga myndighet tilldelar den kontrollmyndighet eller det kontrollorgan till vilken/vilket de har delegerat kontrolluppgiften,

ii)      kommissionen tilldelar

– de kontrollmyndigheter och kontrollorgan som har erkänts av kommissionen i enlighet med artikel 29,

– de behöriga myndigheter i tredjeland som kommissionen har erkänt i enlighet med artikel 31.

[1]               Rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (EGT L 375, 31.12.1991, s. 1).

[2]               Kommissionens förordning (EG) nr 1974/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (EUT L 368, 23.12.2006, s. 15).

[3]               Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 487).

[4]               Rådets direktiv 2008/119/EG av den 18 december 2008 om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar (EUT L 10, 15.1.2009, s. 7)

[5]               Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).

[6]               Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (ramdirektiv om en marin strategi) (EUT L 164, 25.6.2008, s. 19).

[7]               Rådets förordning (EG) nr 708/2007 av den 11 juni 2007 om användning av främmande och lokalt frånvarande arter i vattenbruk (EUT L 168, 28.6.2007, s. 1).

[8]               Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt  (EUT L 26, 28.1.2012, s. 1).

[9]               Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/113/EG av den 12 december 2006 om kvalitetskrav för skaldjursvatten (EUT L 376, 27.12.2006, s. 14).

[10]             God tillverkningssed enligt definitionen i artikel 3 a i kommissionens förordning (EG) nr 2023/2006 om god tillverkningssed när det gäller material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel (EUT L 384, 29.12.2006, s. 75).

[11]             Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1334/2008 av den 16 december 2008 om aromer och vissa livsmedelsingredienser med aromgivande egenskaper för användning i och på livsmedel och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 1601/91, förordningarna (EG) nr 2232/96 och (EG) nr 110/2008 samt direktiv 2000/13/EG (EUT L 354, 31.12.2008, s. 34).

[12]             Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 av den 16 december 2008 om livsmedelstillsatser (EUT L 354, 31.12.2008, s. 16).

[13]             Kommissionens förordning (EG) nr 606/2009 av den 10 juli 2009 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 479/2008 beträffande kategorier av vinprodukter, oenologiska metoder och restriktioner som ska tillämpas på dessa (EUT L 193, 24.7.2009, s. 1).

[14]             Kommissionens förordning (EG) nr 607/2009 av den 14 juli 2009 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 479/2008 när det gäller skyddade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar, traditionella uttryck, märkning och presentation av vissa vinprodukter (EUT L 193, 24.7.2009, s. 60).