EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 29.1.2014
COM(2014) 40 final
2014/0017(COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om rapportering och öppenhet om och insyn i transaktioner för värdepappersfinansiering
(Text av betydelse för EES)
{SWD(2014) 30 final}
{SWD(2014) 31 final}
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
Den globala finanskrisen år 2008 blottlade väsentliga luckor i lagstiftningen, ineffektiv tillsyn, oöverskådliga marknader och alltför komplexa produkter i det finansiella systemet. EU har antagit en rad åtgärder för att göra banksystemet mer solitt och stabilare, med förstärkta kapitalkrav, regler om förbättrad styrning och tillsyn samt omstrukturerings- och avvecklingssystem. De framsteg som gjorts med att inrätta bankunionen är också avgörande i detta sammanhang.
Förslaget om strukturreformer inom EU:s banksektor läggs fram i samma paket som detta förslag. Det är den sista delen av det nya regelverket, som säkerställer att även de största bankerna i EU blir mindre komplexa och effektivt kan omstruktureras och avvecklas, med minsta möjliga konsekvenser för skattebetalarna.
Samtidigt har krisen visat att insynen och kontrollen inte bara behöver förbättras inom den traditionella banksektorn, utan även på områden där andra inrättningar än banker erbjuder krediter, vilket kallats ”skuggbanksystemet” 1 . I praktiken skaffar skuggbanksystemet finansiering som påminner om insättningar, utför löptids- eller likviditetstransformering, tillåter kreditrisköverföring eller använder direkt eller indirekt hävstång. I slutet av 2012 uppgick det globala skuggbanksystemets tillgångar till 53 biljoner euro 2 , vilket gör det ungefär hälften så stort som det reglerade banksystemet och är främst koncentrerat till Europa (cirka 23 biljoner) och Förenta staterna (cirka 19,3 biljoner).
Internationella åtgärder har här tagits och samordnats via G20 och rådet för finansiell stabilitet (FSB) som inlett ett omfattande arbete med att kartlägga de största riskerna med skuggbanksystemet. 3 G20 har vid flera tillfällen upprepat att det övergripande målet är att få bort de mörka skrymslen inom den finansiella sektorn som kan inverka på systemrisker eller bara bero på regelarbitrage, samt att vidga regleringen och övervakningen till alla systemviktiga finansinstitut, instrument och marknader. I detta sammanhang antog FSB i augusti 2013 en politisk ram, i form av elva rekommendationer om skuggbanksystemets risker när det gäller värdepapperslån och repoavtal. G20-ledarna godkände senare dessa rekommendationer i september 2013. Ramverket täcker öppenhet vid finansinstituts värdepapperslån och repor mot myndigheter samt mellan fondförvaltare och icke-professionella investerare, miniminormer för återinvestering av likvidsäkerheter (cash collateral reinvestment), återpantsättning av kundtillgångar, lägsta lagstadgade normer för säkerhetsvärdering och säkerhetsförvaltning samt hantering och utvärdering av införandet av centrala motparter på mäklares repomarknader. Denna förordning är inriktad på att förbättra öppenheten och insynen vid värdepapperslån och repor. Öppenhet och insyn är viktigt för att öka myndigheters och alla berörda marknadsaktörers insikter i hur marknaderna fungerar och de potentiella riskernas storlek och karaktär. I detta sammanhang är insyn och öppenhet viktigt, eftersom det ger den information som krävs för att utveckla effektiva och verkningsfulla politiska verktyg för att förhindra systemrisker.
I oktober 2012 drogs i Liikanen-rapporten slutsatsen 4 att de befintliga och pågående lagstiftningsreformerna inte åtgärdar alla de underliggande problemen inom EU:s banksektor och ett antal rekommendationer lades fram. Dessa rekommendationer följdes upp genom förordningen om en strukturreform av bankväsendet, antagen samtidigt med detta förslag, som kommer att förbjuda och strukturellt begränsa viss bankhandel. En grönbok om skuggbanksystemet antogs av kommissionen den 19 mars 2012. Här påpekades emellertid att en förstärkt bankreglering kan driva över en betydande del av traditionell bankverksamhet till skuggbanksystemet. Detta skulle leda till ett alltmer oöverskådligt finanssystem och minska tillsynsmyndigheternas kontrollmöjligheter. Det skulle läggas till de redan väl etablerade kopplingarna mellan den reglerade banksektorn och skuggbanksystemet. Sådant regelarbitrage skulle äventyra de globala och europeiska finansiella reformansträngningarnas effekter och innebära stora risker för finansiell instabilitet. Av detta skäl måste lagstiftningsförslagen om strukturreformer åtföljas av bindande krav på öppenhet och rapportering om transaktioner för värdepappersfinansiering. Dessa två uppsättningar lagstiftningsåtgärder kompletterar och förstärker varandra ömsesidigt.
Inför denna nya lagstiftningsutveckling inom banksektorn, inklusive strukturåtgärder, är det möjligt att bankerna kommer att kanalisera en del av sin verksamhet till mindre reglerade områden som skuggbanksystemet. För att noga kunna följa marknadsutvecklingen för institut inom skuggbanksystemet, särskilt beträffande transaktioner för värdepappersfinansiering, måste insyns- och öppenhetskrav införas som hjälper tillsyns- och regleringsmyndigheter att spåra sårbarheter samt möjliga åtgärder för att lösa konstaterade problem.
Det är av avgörande betydelse att öka insynen i och tillgången till uppgifter om skuggbanksystemet, för att trygga att fördelarna med att vissa aktörers och marknaders motståndskraft stärks inte samtidigt urholkas genom finansiella risker vid övergång till mindre reglerade sektorer. Som det framhålls i kommissionens meddelande om skuggbanksystemet och Europaparlamentets resolution om detta från november 2012 5 är det ytterst viktigt att öka insyn och öppenhet samt tillgång till uppgifter. Detta gäller särskilt de verksamheter som ofta bedrivs inom skuggbanksystemet, exempelvis repoavtal och värdepapperslån, även kallat transaktioner för värdepappersfinansiering 6 . I detta avseende ger FSB-arbetet en viss klarhet i vilken insyns- och öppenhetsnivå som krävs. Dessutom är detta ytterst viktigt för att kunna kartlägga de risker som kan uppstå genom sammanflätningen av den reglerade finanssektorn och det oreglerade skuggbanksystemet, överdrivna hävstångseffekter och konjunkturförstärkande beteende. Ett sådant tillvägagångssätt är helt i linje med FSB-rekommendationerna från 2013 om skuggbanksystemet 7 , som godkändes på G20-toppmötet i Sankt Petersburg. Det handlar här om att dämpa de risker och konjunkturförstärkande incitament som transaktioner för värdepappersfinansiering respektive återpantsättning kan skapa, vilket kan spä på kreditsvårigheter vid påfrestningar på marknaden.
Transaktioner för värdepappersfinansiering, andra motsvarande finansieringsstrukturer samt återpantsättning spelar en viktig roll i det globala finanssystemet. Transaktioner för värdepappersfinansiering är alla transaktioner som använder motpartens tillgångar för att generera finansiella medel. Praktiskt handlar detta vanligtvis om utlåning eller lån av värdepapper och råvaror, återköp (repor) eller omvända repor, återförsäljningstransaktioner eller sälj- och återköpstransaktioner. Alla dessa transaktioner har liknande eller identiska ekonomiska effekter. Tekniken används av så gott som alla aktörer inom finanssystemet, vare sig det gäller banker, värdepappershandlare, försäkringsbolag, pensionsfonder eller investeringsfonder. De kan öka likviditeten på marknaden, underlätta marknadsaktörers finansiering, ge prisprognos för säljbara tillgångar och möjliggöra centralbankers monetära finansieringstransaktioner. Emellertid kan de också skapa kredit genom löptids- eller likviditetstransformering och göra att marknadsaktörer bygger upp stora exponeringar mot varandra. Återpantsättning av säkerheten för flera affärer, särskilt transaktioner för värdepappersfinansiering, har ökat likviditeten men också ökat dold skuldfinansiering (leverage) och sammanflätning i systemet.
När förtroendet kollapsade för tillgångars värde, motpartssäkerheter och investerarskydd, uppstod en rusning på den institutionella marknaden som ledde till plötslig skuldsanering och/eller offentliga skyddsnät (centralbanksverktyg etc.). I detta sammanhang försvann både förtroende och finansieringsmedel och det blev omöjligt för till och med de största och starkaste bankerna att säkra kortsiktig eller långsiktig finansiering. Sådant bidrar till ökad skuldfinansiering (leverage) och förstärker finanssystemets konjunkturförstärkande natur, som gör det känsligt för uttagsanstormningar mot banker och plötslig skuldsanering. Även om nämnd teknik kan ha betydande effekter på investeringsfonders resultat, får investerarna i dag inte information om detta. I motsats till andra finansinstitut använder investeringsfondernas förvaltare investerarnas medel vid transaktioner för värdepappersfinansiering. Utan fullständig och korrekt information om hur sådana transaktioner används och om eventuella intressekonflikter, kan investerare inte fatta välgrundade beslut. Det är således viktigt att åtgärda bristen på öppenhet och insyn i transaktioner för värdepappersfinansiering, motsvarande finansieringsstrukturer och återpantsättning.
Mot denna bakgrund syftar förordningen till att skapa ett säkrare och öppnare finanssystem och åtgärder införs för förbättrad öppenhet och insyn på tre huvudområden: 1) Övervakningen av ackumulerade systemrisker med koppling till transaktioner för värdepappersfinansiering inom finanssystemet. 2) Informationen om sådana transaktioner till de investerare vars tillgångar används vid dessa eller likvärdiga transaktioner. 3) Den avtalsenliga insynen i återpantsättning. I praktiken kommer de föreslagna åtgärderna att täcka FSB-rekommendationerna 1 och 2, som fordrar att behöriga myndigheter samlar in ytterligare uppgifter om användning av transaktioner för värdepappersfinansiering. Vidare täcker de rekommendation 5, som fordrar att fondförvaltare erbjuder sina investerare öppenhet och insyn. Detsamma gäller för rekommendation 7, som i synnerhet fordrar att finansiella intermediärer ger sina kunder tillräcklig information vid återpantsättning av tillgångar. Således täcker dessa rekommendationer in alla öppenhets- och insynsaspekter på användningen av transaktioner för värdepappersfinansiering. Med detta syfte kompletterar förordningen den föreslagna förordningen om strukturreformen av banker.
2.RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
Den 19 mars 2012 inledde kommissionen ett offentligt samråd vid sidan av sin grönbok om skuggbanksystemet. Svaren från berörda parter var många och viktiga. Det förelåg ett allmänt stöd för kommissionens initiativ på området och ett växande samförstånd om att tillsyn och ett förstärkt regelverk behövs för att hantera skuggbanksystemet. I Europaparlamentets egna initiativbetänkande om skuggbanksystemet framhölls också betydelsen av lämpliga åtgärder på området. Vidare genomförde FSB i november 2012 ett offentligt samråd om relevanta problem på värdepappersfinansieringsmarknaderna, bland annat bristen på öppenhet och insyn. Det skedde när man utarbetade sina internationella rekommendationer om skuggbanksystemet. Under samrådet fanns ett brett stöd för mer öppenhet och insyn på marknaderna för värdepapperslån och återköpsavtal, samtidigt som många deltagare föreslog att befintliga rapporteringskrav och andra tillgängliga marknadsdata skulle beaktas. Många berörda parter var också ense om att transaktionsregister sannolikt är det effektivaste sättet att samla in omfattande marknadsdata om repor och värdepapperslån.
Ett mer målinriktat offentligt samråd om olika fondföretagsfrågor genomfördes år 2012 och berörda parter tillfrågades särskilt om behovet att öka kraven på öppenhet och insyn i investeringsfonder. Kommissionen mottog mycket information om de nuvarande öppenhets- och insynsnormerna inom sektorn tillgångsförvaltning samt åsikter om olika sätt att förbättra öppenhet och insyn för investerare.
Detta initiativ återspeglar också diskussioner med alla viktigare berörda parter, däribland tillsynsmyndigheter för värdepapper och banktjänster, med ECB och alla typer av marknadsaktörer. Förslaget beaktar de synpunkter som år 2012 framfördes vid ett offentligt samråd om skuggbanksystemet. Även medlemsstaterna ombads komma med synpunkter.
I mars 2013 bildades en styrgrupp om bankstrukturreformen, med företrädare från generaldirektoraten COMP, ECFIN, EMPL, ENTR, JUST, MARKT, SG, SJ, TAXUD och gemensamma forskningscentrumet. En ledningsgrupp för konsekvensbedömningen sammanträdde i mars, april och september 2013 och hjälpte till med konsekvensbedömningen. Utkastet till konsekvensbedömning diskuterades med kommissionens konsekvensbedömningsnämnd (nedan kallad nämnden) den 16 oktober 2013. Efter ett negativt yttrande lades en reviderad konsekvensbedömning fram i december 2013.
I konsekvensbedömningen anges tre huvudsakliga problem i samband med transaktioner för värdepappersfinansiering: Att tillsynsmyndigheterna inte har möjlighet att på ett effektivt sätt övervaka användningen av sådana transaktioner, att det finns en risk för att de används på ett sätt som är till skada för fondinvesterare samt att återpantsättning förändrar de rättsliga och ekonomiska riskerna på marknaden. Huvudfrågan bakom alla dessa problem är vad även FSB konstaterat, nämligen avsaknaden av heltäckande (frekventa och detaljerade) uppgifter om transaktioner för värdepappersfinansiering, vilket riskerar att de skapar intressekonflikter mellan fondförvaltare och fondinvesterare.
För att åtgärda de konstaterade problemen, dras i konsekvensbedömningen slutsatsen att det krävs en kombination av olika åtgärder. Hit hör rapportering till transaktionsregister av transaktioner för värdepappersfinansiering, meddelande till investerare om användningen av sådana transaktioner och nödvändigt förhandssamtycke till återpantsättning av finansieringsinstrumenten samt att dessa finansiella instrument överförs till ett konto som öppnats i den mottagande motpartens namn innan återpantsättning kan äga rum. Detta kommer att trygga att skuggbanksystemets transaktioner för värdepappersfinansiering noga övervakas och regleras. Användningen av transaktioner för värdepappersfinansiering kommer inte att förbjudas eller begränsas genom specifika bestämmelser men öppenhet och insyn kommer att öka. Det valda alternativet väntas i sig inte få strukturella effekter på värdepappersfinansieringsmarknaden. De valda alternativen kommer att öka motparternas rapporteringskostnader, men denna ökning kommer att uppvägas av fördelarna med ökad öppenhet och insyn för de behöriga myndigheterna, kunderna, investerarna och samhället i stort.
3.FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER
3.1.Rättslig grund
Förslagets rättsliga grund är artikel 114.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget). Enligt denna kan åtgärder beslutas för tillnärmning av nationella bestämmelser som syftar till att upprätta den inre marknaden och få den att fungera.
FSB:s rekommendationer och den väntade utvecklingen efter strukturreformen av unionens banksektor torde göra tillsynsorganen i medlemsstaterna mer angelägna att tillgodose behovet av ökad öppenhet och insyn i verksamhet som kan flyttas från reglerade bankkoncerner till skuggbanksystemet, där tillsynsmyndigheterna kan ha sämre kontrollmöjligheter. Enhetliga regler om öppenhet och insyn krävs alltså för att stärka den finansiella stabiliteten, skydda investerare, förbättra tillhandahållandet av tjänster över gränserna och förebygga regelarbitrage samt för att förhindra att skiljaktiga nationella bestämmelser skapar hinder för en väl fungerande inre marknad.
3.2.Subsidiaritet
Enligt subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EUF-fördraget ska unionen på de områden där den saknar exklusiv befogenhet vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå.
Detta förslag syftar till att säkerställa öppenhet och insyn i transaktioner för värdepappersfinansiering, återpantsättning och andra finansieringsstrukturer. Kopplingarna mellan dessa skuggbanksverksamheter på den inre marknaden samt deras systematiska karaktär påkallar en samordnad unionsåtgärd.
De flesta transaktioner för värdepappersfinansiering respektive återpantsättning utförs över gränserna mellan enheter som ofta inte har sitt säte inom samma jurisdiktion, och avser tillgångar och valutor från olika jurisdiktioner. Åtgärder på unionsnivå är ett minimum som täcker ett brett transaktionsspektrum och gör att tillsynsmyndigheter på nationell nivå och unionsnivå får en samlad bild av värdepappersfinansieringsmarknaderna i hela EU. Om enskilda medlemsstater vidtar åtgärder separat och utan samordning, skulle effektiviteten sannolikt bli låg, eftersom åtgärderna bara kan fånga en del av marknaden. Vidare gör problemens systemeffekter att ej samordnade åtgärder till och med kan vara kontraproduktiva på grund av risken för datafragmentering och bristande samstämmighet. Endast aggregerade uppgifter på unionsnivå kan ge den nödvändiga makroekonomiska bilden för att kunna övervaka användningen av transaktioner för värdepappersfinansiering.
När det gäller investeringsfonder, har den europeiska fondbranschen en viktig gränsöverskridande dimension. Branschens gränsöverskridande tillgångar har totalt sett mer än fördubblats under det senaste årtiondet (de förvaltade tillgångarna hos fondföretag och icke-fondföretag). År 2012 köpte ungefär en av två investerare hos en fond med annan hemvist än den egna. Det är därför viktigt att investerarskyddsnormerna tillämpas lika i hela EU, så att alla europeiska investerare får del av den nödvändiga öppenheten och insynen i hur transaktioner för värdepappersfinansiering används.
3.3.Proportionalitet
Enligt proportionalitetsprincipen i artikel 5 i EUF-fördraget bör EU-åtgärder till innehåll och form inte gå utöver vad som är nödvändigt för att nå målen i fördragen.
Genom att avstå från att reglera mer än att införa öppenhet och insyn vid värdepapperstransaktioner, återpantsättning och andra finansiella strukturer, begränsas förslaget till nödvändiga åtgärder för att effektivt eliminera riskerna med skuggbanksenheter.
Förordningen överensstämmer med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
3.4.Närmare redogörelse för förslaget
Den föreslagna förordningen innehåller åtgärder för rapportering av värdepappersfinansiering till transaktionsregister (kapitlen II och III), rapporteringsskyldighet för medel (kapitel IV) och krav på motparter vid återpantsättning (kapitel V). Alla dessa delar omfattas av de återstående kapitlen om omfattning och definitioner (kapitel I), övervakning och behöriga myndigheter (kapitel VI), förbindelser med tredje land (kapitel VII), administrativa påföljder och åtgärder (kapitel VIII), översyn och slutbestämmelser (kapitlen IX och X).
I detta avsnitt sammanfattas förordningens huvuddrag.
3.4.1.Förslagets omfattning (kapitel I)
Förordningens syfte är att öka den finansiella stabiliteten i EU genom att öka öppenhet och insyn vid vissa marknadsaktiviteter, som transaktioner för värdepappersfinansiering, återpantsättning och andra finansiella strukturer med ekonomiska effekter som är likvärdiga med värdepappersfinansiering. Den omfattar alla motparter på värdepappersfinansieringsmarknader, investeringsfonder enligt definitionen i direktiven 2009/65/EG och 2011/61/EU samt alla motparter vid återpantsättning. Den föreslagna förordningen omfattar alla finansiella instrument som ställs som säkerhet och som förtecknas i avsnitt C i bilaga I till direktiv 2004/39/EG (MiFID).
3.4.2.Öppenhet och insyn i transaktioner för värdepappersfinansiering inklusive registrering och tillsyn av transaktionsregister (kapitlen II och III)
Genom denna förordning skapas en unionsram där en värdepappersfinansierings finansiella eller icke-finansiella motparter effektivt ska rapportera in närmare uppgifter om transaktionen till transaktionsregister. Dessa uppgifter ska lagras centralt och lätt och direkt vara tillgängliga för de berörda myndigheterna (som Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, Europeiska systemrisknämnden, Europeiska centralbankssystemet) för att spåra och övervaka risker för den finansiella stabiliteten till följd av reglerade och oreglerade enheters verksamhet inom skuggbanksystemet. Dessa bestämmelser överensstämmer med FSB:s rekommendationer, enligt vilka varje jurisdiktion ska besluta om det lämpligaste sättet att samla in uppgifter och bygga vidare på befintliga insamlingsförfaranden och marknadsinfrastrukturer, om så är lämpligt. FSB hävdar vidare att transaktionsregister sannolikt är ett effektivt sätt att samla in sådana uppgifter.
Sådan rapportering bör i möjligaste mån minimera marknadsaktörernas respektive operativa kostnader och därför bygga på befintliga infrastruktur och förfaranden. Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) bör göra en bedömning av gällande standarder enligt förordning (EU) nr 648/2012 och reglering av transaktionsregister för derivatkontrakt och deras framtida utveckling, när den utformar eller föreslår ändringar av de tekniska tillsynstandarderna enligt den här förordningen.
3.4.3.Öppenhet och insyn för investerare (kapitel IV)
Förordningens nya bestämmelser om öppenhet och insyn vid användningen av transaktioner för värdepappersfinansiering och andra finansieringsstrukturer är nära kopplade till direktiven 2009/65/EG och 2011/61/EU, eftersom de tillhör den rättsliga ramen för fondföretags bildande, förvaltning och marknadsföring. För att medvetandegöra investerare om riskerna med transaktioner för värdepappersfinansiering och andra finansiella strukturer, bör fondförvaltare regelbundet detaljrapportera om sin användning av denna finansieringsteknik. Existerande periodiska rapporter som förvaltare av fondföretag, investmentbolag och alternativa investeringsfonder (AIF) måste producera kommer att kompletteras med denna extra information om användningen av värdepappersfinansiering och andra finansieringsstrukturer. Dessa nya bestämmelser om öppenhet och insyn kompletterar bestämmelserna i direktiven 2009/65/EG och 2011/61/EU om AIF-förvaltare. Dessa nya enhetliga bestämmelser bör tillämpas utöver reglerna enligt direktiven 2009/65/EG och 2011/61/EU. Bestämmelserna överensstämmer med FSB:s rekommendationer om att myndigheter i enlighet med FSB-förslaget bör se över kraven på fondförvaltares rapportering till slutinvesterarna och bedöma om några brister måste åtgärdas.
3.4.4.Insyn i och öppenhet om återpantsättning (kapitel V)
För att öka avtalsenlig och operativ öppenhet och insyn bör minimikrav införas för motparter vid återpantsättning. All återpantsättning bör därför på lämpligt sätt avspeglas i värdepapperskontona och förutsätta att den tillhandahållande motparten i ett avtal är medveten om inneboende risker och förhandsgodkänner. Motparten som får finansiella instrument som säkerhet kommer att tillåtas återpantsätta dem bara om den tillhandahållande motparten uttryckligt medgivit det och först sedan de överförts till dennes eget konto. Detta krav bör betraktas som komplement till direktiven 2002/47/EG och 2004/39/EG. I FSB:s rekommendationer påpekas att myndigheterna bör säkerställa att rättsreglerna om kundtillgångar föreskriver om tillräcklig information till kunder vid återpantsättning, så att kunderna inser riskerna. Denna förordning ligger i linje med denna rekommendation.
3.4.5.Övervakning och behöriga myndigheter (kapitel VI)
I den föreslagna förordningen fastställs regler för val av behöriga myndigheter för olika ändamål, inklusive godkännande, registrering, övervakning och genomförande av åtgärder som gäller återpantsättning och rapportering av transaktioner för värdepappersfinansiering till transaktionsregister. Efter underrättelser från medlemsstaterna ska Esma offentliggöra en förteckning över de behöriga myndigheterna och kontinuerligt uppdatera den på sin webbplats.
Genom denna förordning ska efterlevnaden av regler om investeringsfonders öppenhet och insyn övervakas av de behöriga myndigheter som medlemsstaterna redan utsett i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag). Detta gäller även Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder (nedan kallade AIF). Rapporteringen av återpantsättning och av hur återpantsättningsregler efterlevs bör övervakas av behöriga myndigheter som medlemsstaterna utsett i enlighet med artikel 16 i denna förordning.
3.4.6.Förbindelser med tredjeland (kapitel VII)
Transaktioner för värdepappersfinansiering har global karaktär, varför berörda myndigheter i olika jurisdiktioner måste kunna få tillgång till uppgifter i transaktionsregister i olika jurisdiktioner. För de berörda myndigheternas ömsesidiga direkta tillgång till uppgifter ger artikel 19 i förordningen kommissionen befogenhet att ingå samarbetsavtal med tredjeländer, förutsatt att tystnadsplikt kan garanteras, vilket inbegriper skydd av affärshemligheter som myndigheterna delar med tredjepart.
3.4.7.Administrativa påföljder och åtgärder (kapitel VIII)
Medlemsstaterna bör se till att lämpliga administrativa påföljder och åtgärder kan tillämpas på överträdelser av den föreslagna förordningen. Det bör finnas en minimiuppsättning administrativa påföljder och åtgärder att tillgå för offentliga myndigheter, däribland återkallande av auktorisation, offentliga varningar, avskedande av ledningen, återbetalning av vinster från överträdelserna av denna förordning om dessa går att fastställa, samt administrativa böter. När de behöriga myndigheterna beslutar om påföljders typ och storlek, bör de ta hänsyn till ett antal kriterier i förordningen, däribland den ansvariga personens storlek och finansiella styrka, överträdelsens effekter och den ansvariga personens samarbetsvilja. Den föreslagna förordningen hindrar inte enskilda medlemsstater från att fastställa strängare standarder.
3.4.8.Översyn (kapitel IX)
Antagandet av denna förordning ger den första uppsättningen regler om öppenhet och insyn i värdepappersfinansiering, andra finansieringsstrukturer och återpantsättning på EU-nivå. Det är därför viktigt att överväga om de ovan beskrivna åtgärderna visat sig vara ett effektivt sätt att uppnå större öppenhet och insyn i dessa aktiviteter. Tre år efter att denna förordning trätt i kraft kommer kommissionen därför att rapportera om öppenhets- och insynsåtgärdernas lämplighet och i förekommande fall lägga fram ett förslag om ändringar.
4.BUDGETKONSEKVENSER
Förslagets ekonomiska och budgetmässiga konsekvenserna framgår av den bifogade finansieringsöversikten.
2014/0017 (COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om rapportering och öppenhet om och insyn i transaktioner för värdepappersfinansiering
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 8 ,
med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande 9 ,
efter att ha hört Europeiska datatillsynsmannen 10 ,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och
av följande skäl:
(1)Den globala finanskrisen år 2008 blottlade väsentliga luckor i lagstiftningen, ineffektiv tillsyn, oöverskådliga marknader och alltför komplexa produkter i det finansiella systemet. Unionen har antagit en rad åtgärder för att göra banksystemet mer solitt och stabilare, med förstärkta kapitalkrav, regler om förbättrad styrning och tillsyn samt omstrukturerings- och avvecklingssystem. De framsteg som gjorts med att inrätta bankunionen är också avgörande i detta sammanhang. Samtidigt har krisen också visat att insynen och kontrollen inte bara behöver förbättras inom den traditionella banksektorn, utan även på områden där andra inrättningar än banker erbjuder krediter, vilket kallats ”skuggbanksystemet”.
(2)Under sitt arbete att stävja skuggbanksystemet har rådet för finansiell stabilitet (nedan kallat FSB) och Europeiska systemrisknämnden (nedan kallad ESRB) kartlagt riskerna med transaktioner för värdepappersfinansiering. Sådana transaktioner öppnar för ökad skuldsättning, konjunkturförstärkning och ökad sammanflätning på finansmarknaderna. Särskilt avsaknaden av öppenhet och insyn när det gäller värdepappersfinansiering och andra finansieringsstrukturer har hindrat reglerings- och tillsynsmyndigheter samt investerare att korrekt kunna bedöma och övervaka respektive bankliknande risker och sammanflätningens nivå i det finansiella systemet både före och under finanskrisen. Mot denna bakgrund antog FSB den 29 augusti 2013 en politikram för att åtgärda skuggbanksystemets risker vid värdepapperslån och återköpsavtal. G20-ledarna godkände senare detta i september 2013.
(3)I mars 2012 offentliggjorde kommissionen en grönbok om skuggbanksystemet. Utifrån de omfattande synpunkter som inkommit och med beaktande av den internationella utvecklingen offentliggjorde kommissionen den 4 september 2013 ett meddelande till rådet och Europaparlamentet om skuggbanksystemet. 11 I meddelandet betonas att värdepappersfinansieringen är komplex och ogenomskinlig, vilket gör det svårt att belägga motparter och övervaka riskkoncentration. Den leder även till en alltför hög skuldsättningsgrad i det finansiella systemet.
(4)I oktober 2012 antog en högnivågrupp under ledning av Erkki Liikanen en rapport om reformering av banksektorns struktur i unionen. Här diskuterades bland annat samspelet mellan det traditionella och det dolda banksystemet. I rapporten konstaterades riskerna med skuggbanksystemet, exempelvis stor hävstångseffekt och konjunkturförstärkning. Man efterlyste en minskning av den sammanflätning mellan banker och skuggbanksystemet som varit en spridningskälla i en systemomfattande bankkris. I rapporten föreslogs också vissa strukturåtgärder för att ta itu med resterande brister i unionens banksektor.
(5)Strukturreformer av unionens banksystem behandlas i ett separat förslag till rättsakt. Om emellertid strukturåtgärder för banker införs, skulle detta kunna leda till att viss verksamhet flyttas till mindre reglerade områden som skuggbanksystemet. Mot denna bakgrund bör lagförslaget om strukturreformer inom unionens banksektor åtföljas av denna förordnings bindande krav på öppenhet, insyn och rapportering om transaktioner för värdepappersfinansiering. Förordningens öppenhets- och insynsregler kompletterar alltså bestämmelserna i unionens strukturreform.
(6)Denna förordning svarar mot behovet av ökad öppenhet och insyn i marknaderna för värdepappersfinansiering och därmed i det finansiella systemet. För att säkerställa likvärdiga konkurrensvillkor och internationell konvergens följer förordningen FSB:s rekommendationer. Det skapar en unionsram, där information om transaktioner för värdepappersfinansiering effektivt kan rapporteras till transaktionsregister och investerare. Detta behov av internationell konvergens blir ännu mera angeläget genom att unionens strukturreform av banksektorn kan leda till att verksamheter som traditionella banker i dag bedriver flyttas till skuggbanksystemet och det både för finansiella och icke-finansiella enheter. På så sätt kan reglerings- och tillsynsmyndigheter få ännu mindre insyn i dessa verksamheter och hindras få en god överblick över riskerna med transaktioner för värdepappersfinansiering. På vissa marknader skulle detta bara förstärka de redan väletablerade banden mellan de reglerade sektorerna och skuggbanksystemet.
(7)Medlemsstater kommer förmodligen att vidta skiljaktiga nationella åtgärder som svar på frågorna i FSB:s rekommendationer och den väntade utvecklingen efter strukturreformen av unionens banksektor. Det kan skapa hinder för en väl fungerande inre marknad och vara till nackdel för marknadsaktörer och finansiell stabilitet. Dessutom kan avsaknaden av harmoniserade regler om öppenhet och insyn göra det svårt för nationella myndigheter att jämföra detaljuppgifter från olika medlemsstater och därmed uppfatta vilka faktiska risker som enskilda marknadsaktörer utsätter systemet för. I unionen måste därför sådan snedvridning och sådana hinder undvikas. Följaktligen bör den lämpliga rättsliga grunden för denna förordning vara artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget), tolkad enligt Europeiska unionens domstols fasta rättspraxis.
(8)De nya reglerna om öppenhet och insyn föreskriver därför detaljrapportering av samtliga marknadsaktörers transaktioner för värdepappersfinansiering, både för finansiella eller icke-finansiella enheter. Detta inbegripet den underliggande säkerhetens struktur, om säkerheten kan nyttjas eller har nyttjats, inklusive de tillämpade värderingsavdragen. Av effektivitetsskäl bör marknadsaktörers respektive operativa kostnader minimeras, varför de nya reglerna bör bygga på redan existerande infrastrukturer och förfaranden. Det är därför viktigt att denna rättsliga ram i möjligaste mån överensstämmer med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012/EG 12 när det gäller rapportering av derivatkontrakt till transaktionsregister som inregistrerats för detta ändamål. De nya reglernas registerfunktion bör också kunna fullgöras av de transaktionsregister som godkänts i enlighet med förordning (EU) nr 648/2012, om de uppfyller vissa tilläggskriterier.
(9)På så sätt kommer information om de inneboende riskerna på marknaderna för värdepappersfinansiering att kunna lagras centralt och vara lätt och direkt tillgängliga för bland annat Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (nedan kallad Esma), Europeiska bankmyndigheten (nedan kallad EBA), Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (nedan kallad Eiopa), de berörda behöriga myndigheterna, Europeiska systemrisknämnden (nedan kallad ESRB) och berörda centralbanker inom Europeiska centralbankssystemet (nedan kallat ECBS), inbegripet Europeiska centralbanken (ECB). De kan då spåra och övervaka riskerna för den finansiella stabiliteten av reglerade och oreglerade enheters verksamhet inom skuggbanksystemet. Esma bör bedöma befintliga standarder som inrättats genom artikel 9 i förordning (EU) nr 648/2012 och reglera transaktionsregister för derivatkontrakt och deras framtida utveckling, när den utformar eller föreslår ändringar i de tekniska tillsynsstandarderna enligt denna förordning och söka säkerställa att de berörda behöriga myndigheterna, ESRB och berörda centralbanker inom ECBS (inbegripet ECB) har direkt och omedelbar tillgång till alla uppgifter som krävs för att fullgöra sina uppdrag.
(10)Utan påverkan på straff- eller skatterättsliga bestämmelser bör de behöriga myndigheterna, Esma, organ eller andra fysiska eller juridiska personer än behöriga myndigheter enbart använda konfidentiella uppgifter som de mottar till att utföra sina uppgifter och fullgöra sina uppdrag. Detta bör dock inte hindra nationella organ att fullgöra sina uppgifter, om de i enlighet med nationell rätt ansvarar för att förebygga, utreda och vidta korrigerande åtgärder mot administrativa missförhållanden.
(11)Transaktioner för värdepappersfinansiering används ofta av fondförvaltare för effektiv portföljförvaltning. Denna användning kan få betydande konsekvenser för dessa fonders resultat. De kan antingen användas för investeringssyften eller för ökad avkastning. Förvaltare har också möjlighet att använda andra finansieringsstrukturer med samma effekter som transaktioner för värdepappersfinansiering. Hit hör bland annat totalavkastningsswappar, likviditets- eller säkerhetsswappar. De används också i stor utsträckning av fondförvaltare för att få exponering mot vissa strategier eller för att förbättra avkastningen. Både transaktioner för värdepappersfinansiering och andra finansieringsstrukturer har det gemensamt att de stegrar fondens allmänna riskprofil, medan investerarna inte ordentligt meddelas om användningen. Det är viktigt att investerare i sådana fonder kan göra välgrundade val och bedöma investeringsfonders övergripande risk- och avkastningsprofil.
(12)Investeringar som grundar sig på ofullständig eller felaktig information om en fonds investeringsstrategi kan åsamka investerare betydande förluster. Det är därför viktigt att investeringsfonder offentliggör alla relevanta uppgifter om deras användning av transaktioner för värdepappersfinansiering. Dessutom är fullständig öppenhet och insyn särskilt relevant för investeringsfonder, eftersom det är investerarna i de olika fonderna och inte fondförvaltarna som äger alla tillgångar som berörs av transaktioner för värdepappersfinansiering. Full öppenhet och insyn i sådana transaktioner för värdepappersfinansiering är därför ett viktigt redskap för att undvika eventuella intressekonflikter.
(13)Öppenhet och insyn i hur transaktioner för värdepappersfinansiering och andra finansieringsstrukturer används är i förordningens nya bestämmelser nära kopplat till Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG 13 och 2011/61/EU 14 , eftersom de tillhör den rättsliga ramen för fondföretags bildande, förvaltning och marknadsföring.
(14)Fondföretag kan fungera som företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper och förvaltas av fondföretagsförvaltare eller av investeringsföretag som auktoriserats enligt direktiv 2009/65/EG. De kan också förvaltas som alternativa investeringsfonder (nedan kallade AIF) av förvaltare av sådana fonder (AIF-förvaltare) som auktoriserats eller registrerats i enlighet med direktiv 2011/61/EU. De nya reglerna om öppenhet och insyn kompletterar bestämmelserna i dessa direktiv. Således bör dessa nya enhetliga regler om öppenhet och insyn tillämpas utöver reglerna enligt direktiven 2009/65/EG och 2011/61/EU.
(15)För att medvetandegöra investerare om riskerna med användning av transaktioner för värdepappersfinansiering och andra finansieringsstrukturer, bör fondförvaltare regelbundet detaljrapportera om sin användning av denna finansieringsteknik. Nuvarande periodiska rapporter som fondföretagsförvaltare, investeringsföretag och AIF-förvaltare måste ta fram bör kompletteras med denna extra information om användningen av värdepappersfinansiering och andra finansieringsstrukturer.
(16)En fonds placeringsinriktning med avseende på transaktioner för värdepappersfinansiering och andra finansieringsstrukturer bör tydligt redovisas i handlingar före avtal, exempelvis fondföretagets prospekt och information före avtal till AIF-fondsinvesterare. Detta bör trygga att investerare förstår och kan bedöma de inneboende riskerna, innan de beslutar att investera i visst fondföretag och viss AIF.
(17)Återpantsättning skapar likviditet och gör det möjligt för motparter att minska finansieringskostnader. Emellertid skapar detta komplicerade kedjor av säkerheter mellan traditionella banker och skuggbanksystemet, med risker för den finansiella stabiliteten. Motparters förtroende kan undergrävas och risker för finansiell stabilitet kan förstärkas genom avsaknaden av öppenhet och insyn i om finansiella instrument som ställts som säkerhet har återpantsatts och i respektive konkursrisker.
(18)I denna förordning fastställs informationsbestämmelser för motparter vid återpantsättning vilket inte bör påverka tillämpningen av sektorsbestämmelser som är anpassade till särskilda aktörer, strukturer och förhållanden. Därför bör förordningens bestämmelser om återpantsättning bara tillämpas på exempelvis fonder och förvaringsinstitut, när det inte finns några strängare regler om vidareutnyttjande enligt ramverket för investeringsfonder som utgör en lex specialis, med företräde framför bestämmelserna i denna förordning. Särskilt bör förordningen inte påverka tillämpningen av regler som begränsar motparters möjligheter till återpantsättning av finansiella instrument som tillhandahålls som säkerhet av motparter eller andra personer än motparter.
(19)För att säkerställa att motparter uppfyller förordningens skyldigheter och att de behandlas lika i hela unionen, bör administrativa påföljder och åtgärder fastställas som är effektiva, proportionella och avskräckande. Administrativa påföljder och åtgärder enligt förordningen bör därför uppfylla vissa nyckelkrav när det gäller adressater, kriterier för tillämpningen av en påföljd eller åtgärd, offentliggörande av påföljder eller åtgärder, viktigare sanktionsbefogenheter och administrativa bötesnivåer. Det är lämpligt att åtgärder och påföljder enligt direktiven 2009/65/EG och 2011/61/EU vidtas mot överträdelser av skyldigheter om investeringsfonders öppenhet och insyn enligt denna förordning.
(20)Tekniska standarder inom den finansiella tjänstesektorn bör trygga en konsekvent harmonisering och ett tillräckligt skydd för insättare, investerare och konsumenter i hela unionen. Som organ med stor sakkunskap på detta specifika område är det lämpligt och ändamålsenligt att anförtro Esma uppgiften att utarbeta förslag till tekniska tillsyns- och genomförandestandarder som inte inbegriper politiska val. Vid utarbetandet av tekniska standarder bör Esma se till att förvaltnings- och rapporteringsförfaranden är effektiva. Kommissionen bör ges befogenhet att anta delegerade akter på följande områden, i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) och i enlighet med artiklarna 10–14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 15 : närmare uppgifter om de olika typerna av värdepappersfinansiering, om ansökningar om registrering av transaktionsregister samt om offentliggörande av och tillgång till transaktionsregisters uppgifter och dess frekvens.
(21)Kommissionen bör ges befogenhet att anta av Esma utarbetade genomförandestandarder som genomförandeakter i enlighet med artikel 291 i EUF-fördraget och i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 15 förordning (EU) nr 1095/2010, när det gäller rapporters form och frekvens, ansökningsformat för registrering av ett transaktionsregister, samt förfaranden och former för informationsutbytet med Esma om påföljder.
(22)Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget bör delegeras till kommissionen med avseende på ändringar av den förteckning över enheter som bör undantas från den här förordningens tillämpningsområde, för att undvika begränsningar av deras befogenhet att utföra sina uppgifter av gemensamt intresse; med avseende på precisering av vissa definitioner; med avseende på typen av avgifter; i vilka fall avgifter ska betalas; avgiftsbeloppen och hur transaktionsregistren ska betala dem; ändringen av bilagan för att uppdatera uppgifter om transaktioner för värdepappersfinansiering och andra finansieringsstrukturer; information till investerare. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, också på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.
(23)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter att fatta beslut om bedömningen av tredjeländers bestämmelser för erkännande av tredjelands transaktionsregister.
(24)I enlighet med proportionalitetsprincipen är det nödvändigt och lämpligt att trygga öppenhet och insyn i viss marknadsverksamhet, som värdepappersfinansiering, återpantsättning och, i förekommande fall, andra finansieringsstrukturer och för att möjliggöra övervakningen och kartläggningen av dessas risker för den finansiella stabiliteten. Denna förordning går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen i enlighet med artikel 5.4 i EU-fördraget.
(25)I denna förordning respekteras de grundläggande rättigheterna och följs principerna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Detta gäller särskilt rätten till skydd av personuppgifter, respekterandet av privat- och familjelivet, rätten till försvar och principen om ne bis in idem, näringsfriheten, rätten till egendom, rätten till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol. Denna förordning måste tillämpas i enlighet med dessa rättigheter och principer.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
Syfte och tillämpningsområde
Artikel 1
Syfte
I denna förordning fastställs bestämmelser om öppenhet och insyn i transaktioner för värdepappersfinansiering, andra finansieringsstrukturer och återpantsättning.
Artikel 2
Tillämpningsområde
1.Denna förordning ska tillämpas på följande:
(a)En motpart i en transaktion för värdepappersfinansiering som har sitt säte
(1)i unionen, inklusive alla filialer oavsett lokalisering,
(2)i ett tredjeland, om transaktionen ingår i en EU-filials verksamhet.
(b)Fondföretags förvaltningsbolag och investeringsbolag i enlighet med direktiv 2009/65/EG.
(c)Förvaltare av alternativa investeringsfonder (nedan kallade AIF-förvaltare) som är auktoriserade i enlighet med direktiv 2011/61/EU.
(d)En motpart i en återpantsättning som har sitt säte
(1)i unionen, inklusive alla filialer oavsett lokalisering,
(2)i ett tredjeland, i något av följande fall:
i)Återpantsättningen ingår i en EU-filials verksamhet.
ii)Återpantsättningen avser finansiella instrument som ställts som säkerhet av en motpart med säte i unionen eller av en EU-filial till en motpart med säte i tredjeland.
2.Denna förordning får inte tillämpas på följande:
(a)Medlemmarna i Europeiska centralbankssystemet (nedan kallat ECBS) och andra organ i medlemsstaterna som fyller likartade funktioner och andra offentliga unionsorgan som har i uppdrag att förvalta eller deltar i förvaltningen av statsskulden.
(b)Banken för internationell betalningsutjämning.
3.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 27 i syfte att ändra förteckningen enligt punkt 2.
Artikel 3
Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
1.transaktionsregister: en juridisk person som centralt samlar in och registerför uppgifter om transaktioner för värdepappersfinansiering.
2.motparter: finansiella motparter och icke-finansiella motparter enligt definitionerna i artikel 2.8 och 2.9 i förordning (EU) nr 648/2012, samt centrala motparter enligt definitionen i artikel 2.1 i den förordningen.
3.säte:
(a)huvudkontoret, om motparten är en fysisk person;
(b)stadgeenligt säte, om motparten är en juridisk person;
(c)huvudkontoret, om motparten enligt nationell lagstiftning saknar stadgeenligt säte.
4.filial: ett annat driftställe än huvudkontoret som ingår i en motpart och som inte är en juridisk person.
5.utlåning och inlåning av värdepapper eller råvaror: alla transaktioner där en motpart överför värdepapper eller råvaror mot ett åtagande om att låntagaren ska återlämna likvärdiga värdepapper eller råvaror vid en framtida tidpunkt eller vid överförarens anfordran, varvid transaktionen betraktas som utlåning av värdepapper eller råvaror för den motpart som överför dem och som inlåning av värdepapper eller råvaror för den motpart till vilka de överförs.
6.transaktion för värdepappersfinansiering:
–repa, enligt definitionen i artikel 4.1.83 i förordning (EU) nr 575/2013;
–utlåning och inlåning av värdepapper eller råvaror;
– varje transaktion med likvärdig ekonomisk effekt och med liknande risker, exempelvis en återförsäljningstransaktion eller sälj- och återköpstransaktion.
7.återpantsättning: användning av en mottagande motpart av finansiella instrument vilka mottagits som säkerhet i eget namn och för egen eller annan motparts räkning.
8.finansiellt instrument: ett finansiellt instrument enligt definitionen i avsnitt C i bilaga I till direktiv 2004/39/EG.
9.andra finansieringsstrukturer: alla instrument eller åtgärder som har motsvarande verkan som en transaktion för värdepappersfinansiering.
10.råvara: råvara enligt definitionen i artikel 2.1 i kommissionens förordning (EU) nr 1287/2006.
För att avspegla utvecklingen av marknadspraxis och den tekniska utvecklingen ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 27 om åtgärder för att ytterligare specificera vilka transaktionstyper som har en likvärdig ekonomisk effekt och liknande risker som transaktioner för värdepappersfinansiering enligt punkt 6.
Kapitel II
Öppenhet och insyn i transaktioner för värdepappersfinansiering
Artikel 4
Rapporteringsskyldighet och skydd för transaktioner för värdepappersfinansiering
1.Motparter vid transaktioner för värdepappersfinansiering ska detaljrapportera sådana transaktioner till ett transaktionsregister som registerats i enlighet med artikel 5 eller godkänts i enlighet med artikel 19. De närmare uppgifterna ska rapporteras in senast den första arbetsdagen efter att transaktionen ingåtts, ändrats eller avslutats.
Rapporteringskravet ska gälla för de transaktioner för värdepappersfinansiering som
(a)ingåtts före datumet enligt artikel 29 andra stycket och fortfarande är utestående vid den tidpunkten,
(b)ingåtts efter datumet enligt artikel 29 andra stycket.
En motpart som omfattas av rapporteringsskyldigheten får delegera detaljrapporteringen av transaktioner för värdepappersfinansiering.
2.I minst tio år efter att transaktionerna avslutats ska motparter arkivera uppgifter om alla transaktioner för värdepappersfinansiering som de har ingått, ändrat eller avslutat.
3.Om transaktionsregister saknas för registrering av transaktioner för värdepappersfinansiering, ska motparter se till att de närmare uppgifterna rapporteras till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (nedan kallad Esma).
I detta fall ska Esma säkerställa att alla berörda enheter enligt artikel 12.2 har tillgång till alla uppgifter om transaktioner för värdepappersfinansiering som de behöver för att kunna fullgöra sina respektive skyldigheter och uppdrag.
4.För uppgifter som mottas enligt denna artikel ska transaktionsregister och Esma följa villkoren om konfidentialitet, tillförlitlighet och skydd som anges i förordning (EU) nr 648/2012, särskilt artikel 80 i den förordningen. Hänvisningar i den artikeln till artikel 9 i förordning (EU) nr 648/2012 och till ”derivatkontrakt” ska förstås som hänvisningar till artikel 4 i den här förordningen respektive till ”transaktioner för värdepappersfinansiering”.
5.En motpart som rapporterar in uppgifter om en transaktion för värdepappersfinansiering till ett transaktionsregister eller till Esma, eller en enhet som gör det på en motparts vägnar, får inte anses bryta mot eventuella sekretessförpliktelser enligt avtal eller enligt lagar och andra författningar.
6.Den rapporterande enheten, dess ledning eller anställda är befriade från ansvar för detta utlämnande av uppgifter.
Om uppgifter om en transaktion för värdepappersfinansiering ska rapporteras till ett transaktionsregister i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) nr 648/2012 och rapporten innehåller uppgifterna enligt punkt 1 i den här artikeln, ska rapporteringsskyldigheten enligt punkt 1 anses ha uppfyllts.
7.För att säkerställa en konsekvent tillämpning av den här artikel ska Esma, i nära samarbete med ECBS och med hänsyn till sina behov, utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder som specificerar uppgifterna om olika typer av transaktioner för värdepappersfinansiering som ska innehålla minst följande:
(a)Transaktionens parter och, i annat fall, förmånstagaren till dess rättigheter och skyldigheter.
(b)Säkerhetens huvudbelopp, valuta, typ, kvalitet och värde, metoden för ställandet av säkerhet, om den kan återpantsättas, om den återpantsatts, alla byten av säkerheten, påslag på repor eller låneavgift, motpart, avdrag, valuteringsdag, förfallodag och första uppsägningsdatum.
Europeiska bankmyndigheten (nedan kallad EBA) ska till kommissionen lämna dessa förslag till tekniska tillsynsstandarder senast den [12 months after the publication of this Regulation].
Kommissionen delegeras befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010 anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket.
8.För att säkerställa enhetliga tillämpningsvillkor för punkt 1 ska Esma, i nära samarbete med ECBS och med hänsyn till sina behov, utarbeta förslag till tekniska genomförandestandarder för att specificera formen och frekvensen för de rapporter som avses i punkterna 1 och 3 för de olika typerna av transaktioner för värdepappersfinansiering.
EBA ska till kommissionen lämna dessa förslag till tekniska genomförandestandarder senast den [12 months after the publication of this Regulation].
Kommissionen delegeras befogenhet att i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010 anta de tekniska genomförandestandarder som avses i första stycket.
Kapitel III
TRANSAKTIONSREGISTERS REGISTRERING OCH TILLSYN
Artikel 5
Registrering av ett transaktionsregister
1.Ett transaktionsregister ska registreras hos Esma vid tillämpningen av artikel 4 på de villkor och förfaranden som anges i den här artikeln.
För att få registreras enligt den här artikeln ska ett transaktionsregister vara en i unionen etablerad juridisk person och uppfylla de krav som föreskrivs i artiklarna 78 och 79 i förordning (EU) nr 648/2012. Hänvisningar till artikel 9 i förordning (EU) nr 648/2012 ska förstås som hänvisningar till artikel 4 i den här förordningen.
2.Registrering av ett transaktionsregister ska gälla inom hela unionen.
3.Ett registrerat transaktionsregister ska alltid uppfylla registreringsvillkoren. Ett transaktionsregister ska utan onödigt dröjsmål underrätta Esma om varje väsentlig ändring i förhållande till registreringsvillkoren.
4.Ett transaktionsregister ska lämna registreringsansökan till Esma.
5.Inom 20 arbetsdagar efter mottagandet av ansökan ska Esma bedöma om ansökan är fullständig. Om ansökan inte är fullständig, ska Esma ange en tidsfrist inom vilken transaktionsregistret ska lämna ytterligare information. När Esma finner att ansökan är fullständig, ska den underrätta transaktionsregistret därom.
6.Esma ska utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder med närmare uppgifter om registreringsansökan enligt punkt 4.
Esma ska till kommissionen lämna dessa förslag till tekniska tillsynsstandarder senast den [12 months after the publication of this Regulation].
Kommissionen delegeras befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010 anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket.
7.För att säkerställa enhetliga villkor för tillämpningen av punkt 1 ska Esma utarbeta förslag till tekniska genomförandestandarder för att närmare ange formatet för registreringsansökan enligt punkt 4.
Esma ska till kommissionen lämna dessa förslag till tekniska genomförandestandarder senast den [12 months after the publication of this Regulation].
Kommissionen delegeras befogenhet att i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010 anta de tekniska genomförandestandarder som avses i första stycket.
Artikel 6
Underrättande av och samråd med behöriga myndigheter före registreringen
(1)Om ett transaktionsregister som ansöker om registrering är en enhet som auktoriserats eller registrerats av en behörig myndighet i den medlemsstat där enheten är etablerad, ska Esma utan onödigt dröjsmål underrätta och samråda med den myndigheten före registreringen av transaktionsregistret.
(2)Esma och den berörda behöriga myndigheten ska utbyta all information som krävs för registrering av transaktionsregistret samt för övervakningen av enhetens iakttagande av registrerings- eller auktorisationskraven i den medlemsstat där det är etablerat.
Artikel 7
Granskning av ansökan
(1)Inom 40 arbetsdagar från underrättelsen enligt artikel 5.5 ska Esma granska registreringsansökan med utgångspunkt från hur transaktionsregistret uppfyller kraven i detta kapitel och ska anta ett fullständigt motiverat beslut om registrering eller om att avslå registrering.
(2)Esmas beslut enligt punkt 1 ska få verkan fem arbetsdagar efter att beslutet fattats.
Artikel 8
Meddelande av Esmas registreringsbeslut
(1)När Esma antar ett beslut om registrering, avslag eller upphävande av registrering, ska den inom fem arbetsdagar meddela transaktionsregistret sitt beslut med fullständig motivering.
Esma ska utan onödigt dröjsmål underrätta den berörda behöriga myndighet som avses i artikel 6.1 om sitt beslut.
(2)Esma ska underrätta kommissionen om alla beslut som fattats i enlighet med punkt 1.
(3)Esma ska på sin webbplats offentliggöra en förteckning över transaktionsregister som registrerats i enlighet med denna förordning. Denna förteckning ska uppdateras inom fem arbetsdagar efter antagandet av ett beslut enligt punkt 1.
Artikel 9
Esmas befogenheter
(1)Esmas befogenheter enligt artiklarna 61–68, 73 och 74 i förordning (EU) nr 648/2012 ska även gälla denna förordning.
Hänvisningar till artikel 81.1 och 81.2 i förordning (EU) nr 648/2012 ska förstås som hänvisningar till artikel 12.1 respektive 12.2 i den här förordningen.
(2)De befogenheter som enligt artiklarna 61–63 i förordning (EU) nr 648/2012 tilldelats Esma, dess tjänstemän eller andra av Esma bemyndigade personer får inte användas för att kräva röjande av information eller handlingar som omfattas av tystnadsplikt.
Artikel 10
Återkallande av registrering
1.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 73 i förordning (EU) nr 648/2012 ska Esma återkalla ett transaktionsregisters registrering, om transaktionsregistret
(a)uttryckligen avstår från registreringen eller inte har tillhandahållit några tjänster under de senaste sex månaderna,
(b)har beviljats registrering efter att ha lämnat osanna uppgifter eller på annat sätt ha använt otillbörliga metoder,
(c)inte längre uppfyller de villkor som gällde för registreringen.
2.Esma ska utan onödigt dröjsmål underrätta den berörda behöriga myndighet som avses i artikel 6.1 om ett beslut att återkalla ett transaktionsregisters registrering.
3.Den behöriga myndigheten i en medlemsstat, där transaktionsregistret tillhandahåller sina tjänster och är verksamt, som anser att något av villkoren i punkt 1 har uppfyllts, får begära att Esma ska granska om villkoren för att återkalla registreringen av det berörda transaktionsregistret är uppfyllda. Om Esma beslutar att inte återkalla det berörda transaktionsregistrets registrering, ska den lämna en fullständig motivering.
4.Den behöriga myndighet som avses i punkt 3 ska vara den myndighet som utsetts i enlighet med artikel 22 i förordning (EU) nr 648/2012.
Artikel 11
Tillsynsavgifter
1.Esma ska av transaktionsregistren ta ut avgifter i enlighet med denna förordning och med de delegerade akter som antas enligt punkt 2. Avgifterna ska vara proportionella mot transaktionsregistrets omsättning och helt täcka Esmas nödvändiga kostnader för registreringen och tillsynen av transaktionsregister och för att ersätta alla kostnader som de behöriga myndigheterna kan åsamkas när de utför uppgifter enligt denna förordning, särskilt som ett resultat av en delegering av uppgifter i enlighet med artikel 9.1 i denna förordning i förening med artikel 74 i förordning (EU) nr 648/2012. Hänvisningar till artikel 72.3 i förordning (EU) nr 648/2012 ska förstås som hänvisningar till punkt 2 i den här artikeln.
2.Kommissionen ska i enlighet med artikel 27 anta en delegerad akt som närmare anger vilka typer av avgifter som ska betalas, vad de ska avse, hur stora avgiftsbeloppen ska vara och hur de ska erläggas.
Artikel 12
Öppenhet och insyn i uppgifter och deras tillgänglighet
1.Ett transaktionsregister ska regelbundet och lättillgängligt offentliggöra aggregerade positioner per typ av transaktioner för värdepappersfinansiering som inrapporterats till det.
2.Ett transaktionsregister ska samla in och spara uppgifter om transaktioner för värdepappersfinansiering och se till att de enheter som avses i artikel 81.3 i förordning (EU) nr 648/2012, EBA och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (nedan kallad Eiopa) har direkt och omedelbar tillgång till dessa uppgifter för att kunna fullgöra sina respektive skyldigheter och uppdrag.
3.För att säkra en enhetlig tillämpning av denna artikel ska Esma, i nära samarbete med ECBS och med beaktande av behoven hos enheterna enligt punkt 2, utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder för att specificera
(a)frekvensen och uppgifterna om de aggregerade positionerna enligt punkt 1 samt uppgifterna om transaktioner för värdepappersfinansiering enligt punkt 2,
(b)operativa standarder som krävs för att aggregera och jämföra uppgifter mellan transaktionsregister,
(c)vilka uppgifter som enheterna enligt punkt 2 ska ha tillgång till.
Dessa förslag till tekniska tillsynsstandarder ska säkra att ingen part vid transaktioner för värdepappersfinansiering kan identifieras genom uppgifterna som offentliggörs i enlighet med punkt 1.
Esma ska till kommissionen lämna dessa förslag till tekniska tillsynsstandarder senast den [12 months after the publication of this Regulation].
Kommissionen delegeras befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010 anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket.
Kapitel IV
Öppenhet och insyn för investerare
Artikel 13
Öppenhet och insyn i investeringsfondens periodiska rapporter
1.Fondföretags förvaltningsbolag och investeringsbolag samt AIF-förvaltare ska informera sina investerare om sin användning av transaktioner för värdepappersfinansiering och andra finansieringsstrukturer:
(a)Fondföretags förvaltningsbolag och investeringsbolag ska redovisa dessa uppgifter i sina halv- och helårsrapporter enligt artikel 68 i direktiv 2009/65/EG.
(b)AIF-förvaltare ska redovisa uppgifterna i den årsrapport som avses i artikel 22 direktiv 2011/61/EU.
2.Informationen om transaktioner för värdepappersfinansiering och om andra finansieringsstrukturer ska åtminstone innehålla de uppgifter som anges i avsnitt A i bilagan.
3.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 27 för att ändra avsnitt A i bilagan så att det avspeglar teknikens och marknadspraxis utveckling.
Artikel 14
Öppenhet och insyn i investeringsfondens handlingar före investering
1.I fondföretags prospekt enligt artikel 69 i direktiv 2009/65/EG och i AIF-förvaltares information till investerare enligt artikel 24.1 och 24.3 i direktiv 2011/61/EU ska det anges vilka transaktioner för värdepappersfinansiering och andra finansieringsstrukturer som fondföretags förvaltningsbolag och investeringsbolag samt AIF-förvaltare har tillstånd att använda samt tydligt anges att sådan teknik används.
2.Prospektet och informationen till investerare enligt punkt 1 ska innehålla åtminstone de uppgifter som avses i avsnitt B i bilagan.
3.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 27 för att ändra avsnitt B i bilagan så att det avspeglar teknikens och marknadspraxis utveckling.
Kapitel V
Öppenhet och insyn i återpantsättning
Artikel 15
Återpantsättning av finansiella instrument som mottagits som säkerhet
1.Motparter ska ha rätt att återpantsätta, om minst samtliga följande villkor uppfylls:
(a)Den lämnande motparten har av den mottagande motparten skriftligen underrättats om de möjliga riskerna med samtycke enligt punkt b, särskilt risken för den mottagande motpartens obestånd.
(b)Den lämnande motparten har givit sitt uttryckliga förhandssamtycke genom att underteckna ett skriftligt avtal eller en likvärdig alternativ mekanism.
2.Motparter ska ha utnyttjat sin rätt att återpantsätta, om minst samtliga följande villkor uppfylls:
(a)Återpantsättning sker i enlighet med villkoren i det skriftliga avtalet enligt punkt 1 b.
(b)De finansiella instrument som mottagits som säkerhet överförs till ett konto som öppnats i den mottagande motpartens namn.
3.Denna artikel får inte påverka strängare sektorsspecifik lagstiftning, särskilt inte direktiven 2011/61/EU och 2009/65/EG.
Kapitel VI
Tillsyn och behöriga myndigheter
Artikel 16
Val av behöriga myndigheter och deras befogenheter
1.Vid tillämpningen av denna förordning ska de behöriga myndigheterna ska vara följande:
(a)För finansiella motparter: de behöriga myndigheter som avses i artikel 2.8 i förordning (EU) nr 648/2012.
(b)För icke-finansiella motparter: de behöriga myndigheter som utsetts enligt artikel 10.5 i förordning (EU) nr 648/2012.
(c)För centrala motparter: de behöriga myndigheter som har utsetts i enlighet med artikel 22 i förordning (EU) nr 648/2012.
(d)För värdepapperscentraler: de behöriga myndigheter som utsetts i enlighet med [CSDR].
(e)För investeringsfonder: de behöriga myndigheter som har utsetts i enlighet med direktiven 2009/65/EG och 2011/61/EU.
2.De behöriga myndigheterna ska utöva de befogenheter som tilldelats dem genom de bestämmelser som avses i punkt 1 och övervaka företagens iakttagande av skyldigheterna enligt denna förordning.
3.De behöriga myndigheterna enligt punkt 1 e ska övervaka fondföretag eller AIF som har sitt säte eller saluförs på deras territorier för att tillse att de inte använder transaktioner för värdepappersfinansiering och andra finansieringsstrukturer, om det inte följer artiklarna 13 och 14.
Artikel 17
Samarbete mellan behöriga myndigheter
1.De behöriga myndigheterna enligt artikel 16 och Esma ska ha nära samarbete och utbyta information för att utföra sina uppgifter enligt denna förordning, särskilt för att belägga och avhjälpa överträdelser av den.
2.De behöriga myndigheterna enligt artikel 16 och Esma ska ha nära samarbete med berörda ECBS-medlemmar, om detta är relevant för fullgörandet av deras uppdrag, särskilt med avseende på artikel 4.
Artikel 18
Tystnadsplikt
1.Tystnadsplikt ska gälla för alla personer som arbetar eller har arbetat för de behöriga myndigheter som avses i artikel 12.2 och de myndigheter som avses i artikel 16, för Esma, EBA och Eiopa eller för revisorer och experter som agerar eller har agerat på uppdrag av de behöriga myndigheterna eller Esma, EBA och Eiopa. Utan att det påverkar fall som omfattas av straff- eller skatterättsliga bestämmelser eller denna förordning, får dessa personer inte till någon person eller myndighet röja konfidentiella uppgifter som de fått i tjänsten, utom i sammandrag eller i sammanställning som omöjliggör identifiering av enskilda motparter, transaktionsregister eller annan person.
2.Utan att det påverkar fall som omfattas av straff- eller skatterättsliga bestämmelser får konfidentiella uppgifter enligt denna förordning användas för att utföra uppgifterna och fullgöra uppdraget för de behöriga myndigheterna, Esma, EBA, Eiopa, organ eller andra fysiska eller juridiska personer än behöriga myndigheter som mottar dem, men i de behöriga myndigheternas fall enbart inom förordningens ram, i andra myndigheters, organs eller fysiska eller juridiska personers fall i det syfte för vilket informationen lämnades till dem och/eller inom ramen för administrativa eller rättsliga förfaranden som har ett samband med fullgörandet av respektive uppdrag. Om Esma, EBA, Eiopa, den behöriga myndigheten eller annan myndighet, ett organ eller en person som lämnar information ger sitt samtycke, får den mottagande myndigheten emellertid använda den i andra icke-kommersiella syften.
3.Villkoren om tystnadsplikt i punkterna 1 och 2 ska gälla för all konfidentiell information som mottas, utbyts eller förmedlas i enlighet med denna förordning. Dessa villkor får emellertid inte hindra Esma, EBA, Eiopa, de behöriga myndigheterna eller de berörda centralbankerna att, i enlighet med denna förordning, och annan lagstiftning som är tillämplig på investeringsföretag, kreditinstitut, pensionsfonder, försäkrings- och återförsäkringsförmedlare, försäkringsföretag, reglerade marknader eller marknadsplatsoperatörer eller andra, utbyta eller förmedla konfidentiella uppgifter med medgivande av den behöriga myndighet eller annan myndighet eller ett organ eller en fysisk eller juridisk person som meddelade informationen.
4.Punkterna 1 och 2 får inte hindra de behöriga myndigheterna att i enlighet med nationell lagstiftning utbyta eller förmedla konfidentiella uppgifter som inte har mottagits från en annan medlemsstats behöriga myndighet.
Kapitel VII
Förbindelser med tredjeländer
Artikel 19
Godkännande av transaktionsregister
1.För tillämpningen av denna förordning kan kommissionen anta genomförandeakter som fastställer att regelverket och tillsynsbestämmelserna som gäller i ett tredjeland uppfyller de villkor som anges i artikel 75 i förordning (EU) nr 648/2012.
2.Ett transaktionsregister som har etablerats i ett tredjeland får tillhandahålla tjänster och aktiviteter till i unionen etablerade enheter för tillämpningen av artikel 4, om Esma har godkänt det i enlighet med punkt 3 i den här artikeln.
3.Ett transaktionsregister enligt punkt 2 ska till Esma lämna sin ansökan om godkännande med all nödvändig information, inklusive åtminstone de uppgifter som krävs för att kontrollera om det är auktoriserat och föremål för effektiv tillsyn i ett tredjeland som uppfyller följande kriterier:
(a)Det har godkänts av kommissionen genom en genomförandeakt enligt punkt 1 som fastställer att det har ett likvärdigt och verkställbart ramverk för reglering och tillsyn.
(b)Det har ingått en internationell överenskommelse med unionen i enlighet med artikel 75.2 i förordning (EU) nr 648/2012.
(c)Det har ingått samarbetsarrangemang enligt artikel 75.3 i förordning (EU) nr 648/2012 så att unionens myndigheter, inbegripet Esma, har direkt och kontinuerlig tillgång till alla nödvändiga uppgifter.
Hänvisningar till ”derivatkontrakt” i artikel 75.2 i förordning (EU) nr 648/2012 ska förstås som hänvisningar till ”transaktioner för värdepappersfinansiering” i den här förordningen.
4.Senast 30 arbetsdagar efter mottagandet av ansökan ska Esma bedöma om den är fullständig. Om ansökan inte är fullständig, ska Esma fastställa en tidsfrist inom vilken det ansökande transaktionsregistret ska lämna ytterligare information.
5.Senast 180 arbetsdagar efter inlämnandet av en fullständig ansökan ska Esma skriftligen, med fullständig motivering, underrätta det ansökande transaktionsregistret om huruvida ansökan har beviljats eller avslagits.
6.Esma ska på sin webbplats offentliggöra en förteckning över de transaktionsregister som godkänts i enlighet med denna artikel.
7.Om unionens behöriga myndigheter för att fullgöra sitt ansvar och uppdrag har direkt och omedelbar tillgång till nödvändiga uppgifter i transaktionsregister som registrerats eller är etablerade i tredje land och detta säkerställs som en rättsligt bindande förpliktelse för transaktionsregistren, ska genom undantag från punkt 3 b och c kommissionen få ingå samarbetsavtal med de berörda tredjeländernas myndigheter om ömsesidig tillgång till och utbyte av uppgifter om transaktioner för värdepappersfinansiering i transaktionsregister som är etablerade i det tredjelandet, förutsatt att tystnadsplikt kan garanteras, inbegripet skydd av affärshemligheter som myndigheterna delar med tredje parter.
8.Esma får ingå samarbetsavtal med berörda myndigheter i tredjeländer i enlighet med artikel 76 i förordning (EU) nr 648/2012, för att upprätta samarbetsarrangemang för tillgång till uppgifter om transaktioner för värdepappersfinansiering i unionens transaktionsregister. Hänvisningar till ”derivatkontrakt” i artikel 76 i förordning (EU) nr 648/2012 ska förstås som hänvisningar till ”transaktioner för värdepappersfinansiering” i den här förordningen.
Kapitel VIII
Administrativa påföljder och åtgärder
Artikel 20
Administrativa påföljder och åtgärder
1.Medlemsstaterna ska i enlighet med nationell lagstiftning ge behöriga myndigheter befogenhet att tillgripa administrativa påföljder och andra administrativa åtgärder mot åtminstone följande överträdelser, utan påverkan på artikel 25 och medlemsstaternas rätt att besluta om och tillgripa straffrättsliga påföljder:
(a)Överträdelse av rapporteringsskyldigheten enligt artikel 4.
(b)Överträdelse av artikel 15.
Om bestämmelserna enligt första stycket ska tillämpas på juridiska personer, ska medlemsstater vid en överträdelse ge behöriga myndigheter befogenhet att kunna utdöma påföljder i enlighet med nationell lagstiftning mot ledningspersoner och andra personer som enligt nationell lag är ansvariga för överträdelsen.
2.De administrativa påföljder och åtgärder som vidtas vid tillämpningen av punkt 1 ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.
3.Om medlemsstaterna har valt att föreskriva straffrättsliga påföljder vid överträdelser av de bestämmelser som avses i punkt 1, ska de se till att lämpliga åtgärder inrättats så att en behörig myndighet har alla befogenheter som krävs för att samarbeta med de rättsliga myndigheterna inom sin jurisdiktion och få särskild information om de brottsutredningar eller förfaranden som inletts för brott mot artiklarna 4 och 15 och att tillhandahålla detsamma till andra behöriga myndigheter och Esma för att fullgöra sin skyldighet att samarbeta med varandra, vid behov med Esma för tillämpningen av punkt 1.
Behöriga myndigheter kan också samarbeta med behöriga myndigheter i andra medlemsstater för att utöva sina sanktionsbefogenheter.
4.Medlemsstaterna ska i enlighet med nationell lagstiftning ge behöriga myndigheter befogenhet att tillgripa åtminstone följande administrativa påföljder och andra åtgärder vid de överträdelser som avses i punkt 1:
(a)Ett föreläggande där den ansvariga personen åläggs upphöra med sin överträdelse och inte upprepa den.
(b)Krav på återbetalning av de vinster som gjorts eller de förluster som undvikits genom överträdelsen, om dessa kan fastställas.
(c)En offentlig varning som namnger ansvarig person och typen av överträdelse.
(d)Återkallande eller tillfälligt upphävande av tillstånd.
(e)Ett tillfälligt eller, vid allvarliga eller upprepade överträdelser, permanent förbud för personer i ledande ställning eller fysiska personer som anses vara ansvariga att utöva ledningsfunktioner.
(f)Ett tillfälligt eller, vid allvarliga eller upprepade överträdelser, permanent förbud för personer i ledande ställning eller fysiska personer som anses vara ansvariga att handla för egen räkning.
(g)Maximala administrativa böter på minst tre gånger de vinster som erhållits eller de förluster som undvikits genom överträdelsen, om dessa kan fastställas.
(h)För fysiska personer administrativa böter på minst 5 000 000 euro eller, i medlemsstater som inte har euron som valuta, motsvarande värde i nationell valuta den dag då denna förordning träder i kraft.
(i)För juridiska personer maximala administrativa böter på minst 10 % av den personens totala årsomsättning enligt den senaste tillgängliga redovisning som ledningen godkänt. Om den juridiska personen är ett moderbolag eller dotterbolag till det moderbolag som ska upprätta sammanställd redovisning enligt direktiv 2013/34/EU 16 , ska den relevanta totala årsomsättningen vara den totala årsomsättningen eller motsvarande typ av inkomst enligt den relevanta redovisningsordningen i den senast tillgängliga sammanställda redovisning som godkänts av ledningen för det yttersta moderbolaget.
Medlemsstaterna får ge behöriga myndigheter fler befogenheter än dem som avses i denna punkt och får föreskriva om mer omfattande påföljder och högre böter än som fastställs i denna punkt.
5.Överträdelse av bestämmelserna i artikel 4 får inte påverka villkoren för en transaktion för värdepappersfinansiering eller parternas möjlighet att förstärka dess villkor. En överträdelse av bestämmelserna i artikel 4 får inte medföra rätt till ersättning från en part vid en transaktion för värdepappersfinansiering.
6.Senast [12 months after entry into force of this Regulation] ska medlemsstaterna meddela kommissionen och Esma om de bestämmelser som avses i punkterna 1, 3 och 4. De ska utan dröjsmål underrätta kommissionen och Esma om eventuella ändringar av reglerna.
Artikel 21
Tillsynsutövning och påföljder
Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna vid fastställandet av de administrativa påföljdernas och åtgärdernas typ och nivå beaktar alla relevanta omständigheter, vid behov även följande:
(a)Överträdelsens allvar och varaktighet.
(b)Hur ansvarig personen är för överträdelsen.
(c)Hur bärkraftig den för överträdelsen ansvariga personen är, där faktorer som juridisk persons totala omsättning eller fysisk persons årsinkomst ska beaktas.
(d)Omfattningen av de vinster som den ansvariga personen gjort eller de förluster som denne undvikit genom överträdelsen, om dessa kan fastställas.
(e)I vilken mån den för överträdelsen ansvariga personen samarbetar med den behöriga myndigheten, utan påverkan på behovet att säkerställa återbetalning av de vinster som personen erhållit eller de förluster som denne undvikit.
(f)Tidigare överträdelser som den för överträdelsen ansvariga personen gjort sig skyldig till.
(g)Åtgärder för förhindrande av en upprepning som den för överträdelsen ansvariga personen vidtagit.
Artikel 22
Rapportering av överträdelser
1.Den behöriga myndigheten ska införa effektiva system för rapporteringen till behöriga myndigheter av faktiska eller potentiella överträdelser av artiklarna 4 och 15.
2.Systemen enligt punkt 1 ska åtminstone inkludera följande:
(a)Särskilda förfaranden för tillhandahållande av rapporter om överträdelser och dessas uppföljning, inklusive säkra kommunikationsvägar för sådana rapporter.
(b)Lämpligt skydd mot att personer med anställningsavtal som anmäler överträdelser eller som anklagas för överträdelser utsätts för repressalier, diskriminering eller andra typer av orättvis behandling.
(c)Skydd av personuppgifter både om den person som anmäler överträdelsen och den fysiska person som påstås ha begått den, inklusive skydd av deras identitet under alla förfarandefaser, utan påverkan på uppgiftslämning enligt nationell lagstiftning i samband med undersökningar eller senare rättsliga förfaranden.
3.Medlemsstaterna ska kräva att arbetsgivare har lämpliga interna rutiner för att anställda ska kunna rapportera om överträdelser av artiklarna 4 och 15.
4.Medlemsstaterna får föreskriva att det i enlighet med nationella lagar ges ekonomiska incitament till personer som tillhandahåller viktig information om potentiella överträdelser av denna förordning, om det inte redan finns en rättslig eller kontraktuell skyldighet för dessa personer att rapportera sådant, förutsatt att informationen är ny och leder till att det tillgrips en administrativ påföljd eller annan åtgärd eller straffrättslig påföljd på grund av en överträdelse av denna förordning.
Artikel 23
Informationsutbyte med Esma
1.Behöriga myndigheter ska årligen förse Esma med sammanställda uppgifter om alla administrativa åtgärder, påföljder och böter som de beslutat om i enlighet med artikel 20. Esma ska offentliggöra dessa uppgifter i en årsrapport.
2.Om medlemsstaterna har valt att föreskriva straffrättsliga påföljder för överträdelser av bestämmelserna enligt artikel 20, ska deras behöriga myndigheter årligen förse Esma med anonymiserade och sammanställda uppgifter om alla brottsutredningar och beslutade straffrättsliga påföljder. Esma ska i en årsrapport offentliggöra uppgifter om utdömda straffrättsliga påföljder. Om den behöriga myndigheten har offentliggjort administrativa påföljder, böter och andra åtgärder samt straffrättsliga påföljder, ska den samtidigt underrätta Esma om detta.
3.Om den behöriga myndigheten har offentliggjort en administrativ åtgärd, påföljd eller straffrättslig påföljd, ska den samtidigt lämna dessa uppgifter till Esma.
4.Esma ska utarbeta förslag till tekniska genomförandestandarder för att fastställa förfarandena och formerna för informationsutbyte enligt punkterna 1 och 2.
Esma ska lämna dessa förslag till tekniska genomförandestandarder till kommissionen senast den [by 12 months after the publication of the Regulation].
Kommissionen delegeras befogenhet att i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010 anta de tekniska genomförandestandarder som avses i första stycket.
Artikel 24
Offentliggörande av beslut
1.Om inte annat följer av tredje stycket, ska behöriga myndigheter på sin webbplats offentliggöra alla beslut om att fastställa en administrativ påföljd eller annan åtgärd vid överträdelse av artiklarna 4 och 15, vilket ska ske omedelbart efter att den person som beslutet avser har underrättats därom.
2.De uppgifter som offentliggörs enligt första stycket ska åtminstone innehålla överträdelsens typ och art samt identiteten på den person som beslutet avser.
Första och andra styckena gäller inte beslut om undersökningsåtgärder.
Om en behörig myndighet efter en enskild bedömning finner att det skulle vara oproportionerligt att offentliggöra identiteten på den juridiska person som beslutet avser eller en fysisk persons personuppgifter, eller att ett offentliggörande skulle kunna äventyra en pågående undersökning eller finansmarknadernas stabilitet, ska den vidta något av följande:
(a)Skjuta upp offentliggörandet av beslutet tills skälen för detta uppskov bortfaller.
(b)Offentliggöra beslutet på anonym basis i enlighet med nationell lagstiftning, om offentliggörandet erbjuder effektivt skydd av personuppgifterna, i förekommande fall skjuta upp offentliggörandet av relevanta uppgifter under en rimlig tidsperiod, om man räknar med att skälen till anonymt offentliggörande kommer att bortfalla under den perioden.
(c)Ej offentliggöra beslutet, om den behöriga myndigheten finner att ett offentliggörande enligt leden a eller b inte skulle vara tillfyllest för att säkerställa
i) att finansmarknadernas stabilitet inte äventyras, eller
ii)att offentliggörandet av sådana beslut är proportionerligt, när det gäller åtgärder som bedöms vara av mindre vikt.
3.Om beslutet kan överklagas till en nationell domstol, en administrativ eller annan myndighet, ska behöriga myndigheter också omedelbart offentliggöra sådan information på sin webbplats samt all senare information om resultatet av ett sådant överklagande. Offentliggöras ska också alla beslut om att upphäva beslut som överklagats.
4.Behöriga myndigheter ska se till att alla beslut som offentliggörs i enlighet med denna artikel finns tillgängliga på dess webbplats i minst fem år efter offentliggörandet. Personuppgifter i dessa beslut ska behållas på den behöriga myndighetens webbplats så länge detta krävs enligt gällande bestämmelser om uppgiftsskydd.
Artikel 25
Påföljder vid tillämpningen av artiklarna 13 och 14
Påföljder och andra åtgärder som inrättats i enlighet med direktiven 2009/65/EG och 2011/61/EU ska tillämpas på överträdelse av de skyldigheter som fastställs i artiklarna 13 och 14 i den här förordningen.
Kapitel IX
Översyn
Artikel 26
Översyn
Tre år efter ikraftträdandet ska kommissionen efter samråd med Esma rapportera om förordningens ändamålsenlighet och effektivitet till Europaparlamentet och rådet och, om så är lämpligt, lägga fram ett reviderat förslag.
Kapitel X
Slutbestämmelser
Artikel 27
Delegeringens utövande
1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 2.3, 3, 11.2, 13.3 och 14.3 ska ges till kommissionen tills vidare från och med det datum som anges i artikel 28.
3.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 2.3, 3, 4, 11.2, 13.3 och 14.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4.Så snart kommissionen antar en delegerad akt, ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
5.En delegerad akt som antas enligt 2.3, 3, 4, 11.2, 13.3 och 14.3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
Artikel 28
Ikraftträdande och tillämpning
1.Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
2.Denna förordning ska tillämpas från och med den dag den träder i kraft, med undantag av:
(a)Artikel 4.1, som ska tillämpas från och med 18 månader efter dagen för ikraftträdandet.
(b)Artiklarna 13 och 14, som ska tillämpas från och med 6 månader efter dagen för ikraftträdandet.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den
På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar
Ordförande Ordförande
FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT
1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
1.1.Förslagets eller initiativets beteckning
1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen
1.3.Typ av förslag eller initiativ
1.4.Mål
1.5.Motivering till förslaget eller initiativet
1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen
1.7.Planerad(e) metod(er) för genomförandet
2.FÖRVALTNING
2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering
2.2.Administrations- och kontrollsystem
2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter
3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel
3.2.Beräknad inverkan på utgifterna
3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna
3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen
3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur
3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen
3.2.5.Bidrag från tredje part
3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna
FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT
1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
1.1.Förslagets eller initiativets beteckning
Europaparlamentets och rådets förordning om rapportering och öppenhet om och insyn i transaktioner för värdepappersfinansiering
1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 17
Inre marknaden – Finansmarknader
1.3.Typ av förslag eller initiativ
Ny åtgärd
1.4.Mål
1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till
Bidra till att minska riskerna för den finansiella stabiliteten och återupprätta investerarnas och andra marknadsaktörers förtroende för finansmarknaderna
1.4.2.Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs
Mot bakgrund av de allmänna målen ovan är förordningens syftet att generellt öka öppenheten och insynen i värdepappersfinansieringsmarknader och återpantsättning, för att på så sätt förbättra tillsynsmyndigheters och investerares övervakning av dem. Det kommer att bidra till att effektivt förhindra ackumulering av systemrisker och sammanflätning inom finanssektorn som leder till systemrisker.
1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas
Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.
För tillsynsmyndigheter en ökad öppenhet och insyn i transaktioner för värdepappersfinansiering.
För investerare en ökad öppenhet och insyn i transaktioner för värdepappersfinansiering och andra finansieringsstrukturer.
För berörda parter en ökad operativ och avtalsmässig öppenhet och insyn i återpantsättning.
1.4.4.Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan
Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.
Relevanta indikatorer för att utvärdera förslaget skulle omfatta följande:
marknadssegments olika storlek för transaktioner för värdepappersfinansiering
sammanflätningens nivå och marknadskoncentrationen
vilken andel transaktioner för värdepappersfinansiering har av totala medel
kvalitativa indikatorer på fonders meddelanden om transaktioner för värdepappersfinansiering
storleken på återpantsättning
säkerheters omsättningshastighet
1.5.Motivering till förslaget eller initiativet
1.5.1.Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt
Förslaget om strukturreformer inom EU:s banksektor läggs fram i samma paket som detta förslag. Det är den sista delen av det nya regelverket, som säkerställer att även de största bankerna i EU blir mindre komplexa och effektivt kan omstruktureras och avvecklas, med minsta möjliga konsekvenser för skattebetalarna. Samtidigt har krisen visat att insynen och kontrollen inte bara behöver förbättras inom den traditionella banksektorn, utan även på områden där andra inrättningar än banker erbjuder krediter, vilket kallats ”skuggbanksystemet”.
Mot bakgrund av skuggbanksystemet har rådet för finansiell stabilitet (FSB) och Europeiska systemriskrådet fastställt de risker som transaktioner för värdepappersfinansiering utgör för både traditionella banker och skuggbanksystemet. Sådana transaktioner öppnar för ökad skuldsättning, konjunkturförstärkning och ökad sammanflätning på finansmarknaderna. Särskilt avsaknaden av öppenhet och insyn när det gäller värdepappersfinansiering och andra finansieringsstrukturer har hindrat reglerings- och tillsynsmyndigheter samt investerare att korrekt kunna bedöma och övervaka respektive bankliknande risker och sammanflätningens nivå i det finansiella systemet både före och under finanskrisen.
Mot denna bakgrund antog FSB den 29 augusti 2013 en politikram för att åtgärda skuggbanksystemets risker vid värdepapperslån och återköpsavtal. Det godkändes senare av G20-ledarna i september 2013 av och efterlyser frekventa och detaljerade rapportering av transaktioner för värdepappersfinansiering, tillräcklig information om värdepappersfinansiering till investerare och särskilda regler för återpantsättning.
1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå:
Detta förslag syftar till att säkerställa öppenhet och insyn i transaktioner för värdepappersfinansiering, återpantsättning och andra finansieringsstrukturer. Kopplingarna mellan dessa skuggbanksverksamheter på den inre marknaden samt deras systematiska karaktär påkallar en samordnad unionsåtgärd. Åtgärder på unionsnivå är ett minimum som täcker ett brett transaktionsspektrum och gör att tillsynsmyndigheter på nationell nivå och unionsnivå får en samlad bild av värdepappersfinansieringsmarknaderna i hela EU. Om enskilda medlemsstater vidtar åtgärder separat och utan samordning, skulle effektiviteten sannolikt bli låg, eftersom åtgärderna bara kan fånga en del av marknaden. Vidare gör problemens systemeffekter att ej samordnade åtgärder till och med kan vara kontraproduktiva på grund av risken för datafragmentering och bristande samstämmighet. Endast aggregerade uppgifter på unionsnivå kan ge den nödvändiga makroekonomiska bilden för att kunna övervaka användningen av transaktioner för värdepappersfinansiering.
1.5.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder
ej tillämpligt
1.5.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter:
EU har redan inlett ett antal reformer för att öka öppenhet och insyn på finansmarknaderna. Åtgärder införs för att för tillsynsmyndigheter öka insynen i derivatpositioner och för att minska systemriskerna för marknadsaktörer, exempelvis genom förordningen om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (förordningen om Europas marknadsinfrastrukturer (”EMIR”). EMIR säkerställer att information om alla europeiska derivatkontrakt rapporteras till transaktionsregister och direkt och omedelbart görs åtkomliga för tillsynsmyndigheterna, inklusive Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma). Detta ska ge politiska beslutsfattare och tillsynsorganen en klar överblick över derivatmarknaderna. Denna förordning kommer att ha samma öppenhets- och insynsmål, som bygger på befintliga förordningar och enheter (transaktionsregister som är godkända enligt EMIR) för att möjliggöra framsteg mot ökad öppenhet och insyn i transaktioner för värdepappersfinansiering som del av finansmarknadernas överblickbarhet. Även andra lagförslag som redan har eller inom kort kommer att antas av kommissionen kompletterar detta förslag med avseende på ökad öppenhet, insyn och integritet på marknaden, samt begränsning av marknadsstörningar och stärkning av investerarskyddet. Så är fallet i den pågående översynen av direktivet om marknader för finansiella instrument (”MiFID”), som bland annat för behöriga myndigheter föreskriver åtgärder för ökad öppenhet och insyn. Den föreslagna förordningen kompletterar också direktiven om alternativa investeringsfonder och fondföretag när det gäller öppenhet och insyn för investerare i transaktioner för värdepappersfinansiering och andra finansieringsstrukturer. Den är förenlig med dessa unionstexter. Det ligger också i linje med kommissionens prioriteringar i dess meddelande om Skuggbankverksamhet – hantering av riskkällor i den finansiella sektorn av den 4 september 2013, som framhöll behovet av ökad öppenhet och insyn i transaktioner för värdepappersfinansiering.
1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen
Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid
Ikraftträdande och inledd tillämpning under 2015/2017.
1.7.Planerad metod för genomförandet 18
Från och med 2014 års budget
◻ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen
–◻ genom dess avdelningar, inklusive personal vid unionens delegationer
–◻ via genomförandeorganen
◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna
Indirekt förvaltning genom delegering till:
–◻ tredjeländer eller organ som de har utsett
–◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)
–◻EIB och Europeiska investeringsfonden
–◻ organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen
–◻ offentligrättsliga organ
–◻ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier
–◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier
–◻ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten
–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.
Anmärkningar
Esma är en tillsynsmyndighet som agerar under tillsyn av kommissionen.
2.FÖRVALTNING
2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering
I förslaget föreskrivs det att kommissionen regelbundet bör se över de föreslagna åtgärdernas effektivitet.
2.2.Administrations- och kontrollsystem
2.2.1.Risker som identifierats:
För den rättsliga, ekonomiska, effektiva och ändamålsenliga användningen av anslag som uppkommer ur förslaget är förväntningarna att förslaget inte kommer att skapa nya risker som för närvarande inte skulle täckas av Esmas befintliga interna kontrollramverk.
2.2.2.Uppgifter om det interna kontrollsystemet:
Ej tillämpligt
2.2.3.Beräknade kostnader för och fördelar med kontroller – bedömning av förväntad risk för fel:
Ej tillämpligt
2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter
För att bekämpa bedrägeri, korruption och alla andra olagliga verksamheter ska bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som genomförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) gälla för Esma utan begränsningar.
Esma ska ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska gemenskapernas kommission om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och ska omedelbart anta lämpliga bestämmelser för all personal vid Esma och EBA.
Finansieringsbeslut samt de avtal och genomförandeinstrument som blir en följd av dessa beslut ska innehålla en uttrycklig bestämmelse om att revisionsrätten och Olaf vid behov får genomföra kontroller på plats hos mottagare av utbetalningar från Esma, samt hos de anställda som ansvarar för att fördela dessa utbetalningar.
3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel
Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)
Redovisa enligt de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd.
|
Rubrik i den fleråriga budgetramen |
Budgetrubrik i den årliga budgeten |
Typ av
|
Bidrag |
|||
|
Diff./ Icke-diff.
|
från Efta-länder 20 |
från kandidat-länder 21 |
från tredje-länder |
enligt artikel 21.2 b i budget-förordningen |
||
Nya budgetrubriker som föreslås
3.2.Beräknad inverkan på utgifterna
Detta lagstiftningsinitiativ kommer att påverka utgifterna på följande sätt:
Anlitande av två nya TA på Esma (från januari 2016) — se bilagan för mer information om dess roll och hur kostnaden har beräknats. Kostnaden för denna nya TA kommer att helfinansieras genom branschavgifter (ingen inverkan på EU:s budget)
De nya uppgifterna kommer att utföras med de personalresurser som finns tillgängliga inom det årliga budgetförfarandet, med beaktande av de begränsningar i fråga om budgetmedel som gäller för alla EU:s organ samt i linje med budgetplaneringen för organen. Särskilt gäller att de resurser som byrån behöver för att de nya uppgifterna ska vara förenliga och överensstämma med den programplanering i Esma för personal- och budgetresurserna som anges i det senaste meddelandet till Europaparlamentet och rådet – — programplanering av personal- och budgetresurserna för decentraliserade byråer 2014–2020 (KOM (2013) 519).
3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
Rubrik i den fleråriga
|
Nummer |
|
GD: GD MARKT |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
TOTALT |
|||
|
• Driftsanslag |
|||||||||||
|
Åtaganden |
(1) |
||||||||||
|
Betalningar |
(2) |
||||||||||
|
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program 22 |
|||||||||||
|
Budgetrubrik (nr) |
(3) |
||||||||||
|
TOTALA anslag
|
Åtaganden |
=1+1a +3 |
|||||||||
|
Betalningar |
=2+2a +3 |
||||||||||
|
|
Åtaganden |
(4) |
||||||||
|
Betalningar |
(5) |
|||||||||
|
• TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program |
(6) |
|||||||||
|
TOTALA anslag
|
Åtaganden |
=4+ 6 |
||||||||
|
Betalningar |
=5+ 6 |
|||||||||
|
Betalningar |
=5+ 6 |
|||||||||
|
|
5 |
”Administrativa utgifter” |
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
År
|
År
|
År
|
År
|
För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) |
TOTALT |
|||||
|
GD: |
||||||||||
|
• Personalresurser |
||||||||||
|
• Övriga administrativa utgifter |
||||||||||
|
TOTALT GD <….> |
Anslag |
|||||||||
|
TOTALA anslag
|
(summa åtaganden = summa betalningar) |
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
År
|
År
|
År
|
År
|
För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) |
TOTALT |
|||||
|
TOTALA anslag
|
Åtaganden |
|||||||||
|
Betalningar |
||||||||||
3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen
–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk
– Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:
Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
Mål- och resultatbeteckning ⇩ |
År
|
År
|
År
|
År
|
För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) |
TOTALT |
|||||||||||||
|
RESULTAT |
|||||||||||||||||||
|
Typ 24 |
Genomsnittliga kostnader |
Inga |
Kostn. |
Inga |
Kostn. |
Inga |
Kostn. |
Inga |
Kostn. |
Inga |
Kostn. |
Inga |
Kostn. |
Inga |
Kostn. |
Totalt antal |
Total kostnad |
||
|
SPECIFIKT MÅL nr 1 25 ... |
|||||||||||||||||||
|
- Resultat |
|||||||||||||||||||
|
- Resultat |
|||||||||||||||||||
|
- Resultat |
|||||||||||||||||||
|
Delsumma för specifikt mål nr 1 |
|||||||||||||||||||
|
SPECIFIKT MÅL nr 2… |
|||||||||||||||||||
|
- Resultat |
|||||||||||||||||||
|
Delsumma för specifikt mål nr 2 |
|||||||||||||||||||
|
TOTALA KOSTNADER |
|||||||||||||||||||
3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur
3.2.3.1.Sammanfattning
– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk
–◻ Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
År
|
År
|
År
|
År
|
För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) |
TOTALT |
|
RUBRIK 5
|
||||||||
|
Personalresurser |
||||||||
|
Övriga administrativa utgifter |
||||||||
|
Delsumma RUBRIK 5
|
|
Belopp utanför RUBRIK 5 27 i den fleråriga budgetramen |
||||||||
|
Personalresurser |
||||||||
|
Andra utgifter
|
||||||||
|
Delsumma
|
|
TOTALT |
Personalbehoven ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.
3.2.3.2. Beräknat personalbehov
– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk.
–◻ Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:
Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter
|
År
|
År
|
År N+2 |
År N+3 |
För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) |
||||
|
• Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) |
||||||||
|
XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) |
||||||||
|
XX 01 01 02 (vid delegationer) |
||||||||
|
XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) |
||||||||
|
10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) |
||||||||
|
• Extern personal (i heltidsekvivalenter) 28 |
||||||||
|
XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget) |
||||||||
|
XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna) |
||||||||
|
XX 01 04 yy 29 |
- vid huvudkontoret |
|||||||
|
- Delegationer |
||||||||
|
XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) |
||||||||
|
10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder) |
||||||||
|
Annan budgetrubrik (ange vilken) |
||||||||
|
TOTALT |
||||||||
XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.
Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.
Beskrivning av arbetsuppgifter:
|
Tjänstemän och tillfälligt anställda |
|
|
Extern personal |
3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen
– Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen.
–Resurserna som byrån behöver för att de nya uppgifterna ska vara förenliga och överensstämma med Esmas/EBS:s programplanering 2014–2020 för personal- och budgetresurserna som anges i det senaste meddelandet till Europaparlamentet och rådet – Programmering av mänskliga och ekonomiska resurser för de decentraliserade byråerna 2014–2020 (KOM (2013) 519).
–◻ Proposal/initiative will entail reprogramming of the relevant heading in the multiannual financial framework.
Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.
[…]
–◻ Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras 30 .
Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.
[…]
3.2.5.Bidrag från tredje part
–Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:
Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
Totalt |
|
|
Medlemsstater |
||||||||
|
TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering |
3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna
–◻ Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.
– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:
Påverkan på egna medel
Påverkan på ”diverse inkomster”
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel: |
Belopp som förts in för det innevarande budgetåret |
Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna 31 |
||||||
|
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
||
|
Artikel …. |
0,00 |
0,00 |
0,35 |
0,33 |
0,33 |
0,33 |
0,33 |
|
Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.
[…]
Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.
Avgifter från branschen kommer att beräknas för att täcka Esmas merkostnader genom detta lagstiftningsinitiativ - se bilagan för mer information om beräkningsmetoden
Bilaga till finansieringsöversikt för rättsakt för förslag till förordning från Europaparlamentet och rådet om rapportering och öppenhet om och insyn i transaktioner för värdepappersfinansiering
De kostnader som är kopplade till Esmas uppgifter har uppskattats i fråga om personalkostnader i enlighet med kostnadsklassificeringen i utkastet till Esmas budget för 2015.
Kommissionens förslag innehåller bestämmelser om att Esma ska utarbeta tre tekniska tillsynsstandarder och fyra tekniska genomförandestandarder som ska säkerställa att bestämmelser av mycket teknisk karaktär genomförs på ett konsekvent sätt i hela EU. Esma kommer att behöva övervaka transaktionsregister för transaktioner för värdepappersfinansiering och bidra tillkommissionens rapport om förordningens genomförande och ändamålsenlighet. Esma kommer också att förse kommissionen med teknisk rådgivning om kommissionens kommande delegerade akter. Dessutom får värdepappers- och marknadsmyndigheten upprätta samarbetsavtal med berörda myndigheter i tredjeländer samt godkänna transaktionsregister som är etablerad i ett tredje land.
När det gäller tidsplanen har det förutsatts att förordningen kommer att träda i kraft i slutet av 2015. De ytterligare Esma-resurserna krävs därför först från 2016. När det gäller typen av tjänster, kommer för att nya tekniska standarder ska kunna framläggas i tid särskilt ytterligare resurser att behöva anslås till uppgifter inom politik, lagstiftning och konsekvensbedömning. Arbetet kräver bilaterala och multilaterala möten med berörda parter, analys och bedömning av alternativ och utarbetande av samrådsdokument, offentliga samråd med berörda parter, inrättande och administration av ständiga expertgrupper bestående av tillsynsmyndigheter från medlemsstaterna, inrättande och administration av tillfälliga expertgrupper bestående av marknadsaktörer och företrädare för investerare, analys av samrådssvaren, utarbetande av kostnads- och intäktsanalys samt utformning av lagtexten.
Arbetet är nära förknippad med befintliga tekniska standarder enligt EMIR som reglerar ramen för transaktionsregister för transaktioner för värdepappersfinansiering. Hittills har 6 transaktionsregister registrerats i enlighet med EMIR och det väntas registreringsansökningar från ungefär lika många transaktionsregister för transaktioner för värdepappersfinansiering. När de väl registrerats måste de övervakas av Esma. Med hänsyn till det antal transaktionsregister för transaktioner för värdepappersfinansiering som ska övervakas, kommer Esmas antal, typ och komplexa nya uppgifter att i heltidsekvivalenter kräva 2 tillfälligt anställda för att utveckla tekniska standarder och utföra de nya uppgifterna.
Detta innebär att ytterligare två tillfälligt anställda behövs från och med 2016. Denna ökning antas fortsätta under 2017 och 2018, eftersom Esma kommer att ha nya tillsynsuppgifter för transaktionsregister för transaktioner för värdepappersfinansiering. Dessa nya arbetsuppgifter anges i förslaget till förordning och beskrivs närmare i motiveringen. Kostnaden för de två tillfälligt anställda och alla oförutsedda kostnader kommer att täckas helt genom avgifter från transaktionsregister för transaktioner för värdepappersfinansiering (exempelvis registreringsavgifter, tillsynsavgifter) och de kommer därför inte att påverka EU:s budget.
Ytterligare resursantagande:
De två extra tjänsterna antas avse tillfälligt anställda i lönegrad AD 7.
De genomsnittliga lönekostnaderna för olika personalkategorier baseras på riktlinjer från GD Budget.
Lönekorrigeringskoefficienten för Paris är 1,161.
Tjänsteresor beräknas uppgå till 10 000 euro.
Rekryteringskostnader (resor, hotell, läkarundersökningar, bosättningsbidrag och andra bidrag, flyttkostnader osv.) uppskattas till 12 700 euro.
|
Kostnadstyp |
Beräkning |
Belopp (tusen euro) |
|||
|
2016 |
2017 |
2018 |
Totalt |
||
|
Personalutgifter |
|||||
|
Lön och ersättningar |
=2 x 132 x 1,161 |
307 |
307 |
307 |
921 |
|
Rekryteringskostnader |
= 2 x 13 |
26 |
26 |
||
|
Tjänsteresor |
= 2 x 10 |
20 |
20 |
20 |
60 |
|
Totalt |
353 |
327 |
327 |
1007 |
|
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den29.1.2014
COM(2014) 40 final
BILAGA
Fakta för investerare om transaktioner för värdepappersfinansiering och andra finansieringsstrukturer som ingåtts av företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) och alternativa investeringsfonder
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om rapportering och insyn i transaktioner för värdepappersfinansiering
BILAGA
Avsnitt A — Information som ska tillhandahållas i fondföretagens halvårs- och helårsrapporter och alternativa investeringsfonders årsrapporter
Samlade uppgifter:
–Volymen värdepapper och råvaror men lånade, som andel av totala utlåningsbara tillgångar.
–Volymen tillgångar som ingår i varje typ av transaktion för värdepappersfinansiering och varje annan finansieringsstruktur i absoluta tal och som andel av fondens förvaltade tillgångar.
Uppgifter om koncentration:
–De tio främsta säkerheterna i form av finansiella instrument och råvaror som mottagits per emittent när det gäller alla typer av transaktioner för värdepappersfinansiering och andra finansieringsstrukturer.
–De tio främsta motparterna per typ av transaktion för värdepappersfinansiering och andra finansieringsstrukturer.
Aggregerade uppgifter om transaktioner per typ av transaktion för värdepappersfinansiering och andra finansieringsstrukturer — fördelas på nedanstående kategorier:
–Typ och kvalitet av säkerhet.
–Säkerhetens löptidsprofil fördelad på följande löptidsintervall: mindre än en dag, en dag till en vecka, en vecka till en månad, en månad till tre månader, tre månader till ett år, mer än ett år, öppen löptid.
–Säkerhetens valuta.
–Löptidsprofil fördelad på följande löptidsintervall: mindre än en dag, en dag till en vecka, en vecka till en månad, en månad till tre månader, tre månader till ett år, mer än ett år, öppna transaktioner.
–Motparternas hemvist.
–Avveckling och clearing (t.ex. med tre parter, central motpart, bilateral).
Uppgifter om återanvändning och återpantsättning av kontant säkerhet:
–Andelen erhållna säkerheter som återanvänds eller återpantsätts, jämfört med det högsta belopp som anges i prospektet eller i informationen till investerare.
–Information om eventuella restriktioner för typen av värdepapper och råvaror som omfattas av återpantsättning eller återanvändning.
–Den återinvesterade kontanta säkerhetens avkastning för fonden.
Förvaring av säkerheter som en del av transaktioner för värdepappersfinansiering och andra finansieringsstrukturer
Antal förvaringsinstitut och beloppet för säkerheter i form av tillgångar som var och en av dem förvarar.
Förvaring av säkerheter som beviljas av fonden som en del av transaktioner för värdepappersfinansiering och andra finansieringsstrukturer
Andelen säkerheter som innehas antingen på separata konton eller gemensamma konton eller på andra konton.
Uppgifter om avkastning och kostnad per typ av transaktion för värdepappersfinansiering och per typ andra finansieringsstrukturer uppdelade mellan fonden, fondförvaltaren och långivaren i absoluta tal och som en procentandel av den totala avkastning som genereras av denna typ av transaktioner för värdepappersfinansiering och andra finansieringsstrukturer.
Avsnitt B — Uppgifter som ska anges i fondföretagets prospekt och alternativa investeringsfonders information till investerare:
–Allmän beskrivning av transaktion för värdepappersfinansiering och varje typ av andra finansieringsstrukturer som används av fonden och motiven till deras användning.
–Övergripande uppgifter som ska rapporteras per typ av transaktion för värdepappersfinansiering och per typ andra finansieringsstrukturer.
Typer av tillgångar som kan bli föremål för dem.
Maximal andel förvaltade tillgångar som kan bli föremål för dem.
Förväntad andel förvaltade tillgångar som kommer att bli föremål för var och en av dem.
–Kriterier som används för att välja motparter (inklusive rättslig ställning, hemvist och lägsta kreditbetyg).
–Godtagbar säkerhet: beskrivning av godtagbar säkerhet vad avser tillgångstyper, emittent, löptid, likviditet samt diversifiering av säkerheter och sambandspolicy.
–Värdering av säkerheter: beskrivning av metoden för värdering av säkerheter och dess motiv, och om dagliga marknadsvärden och variationsmarginaler används.
–Riskhantering: beskrivning av de risker som är förknippade med transaktioner för värdepappersfinansiering och andra finansieringsstrukturer, samt risker i samband med förvaltning av säkerheter, exempelvis operationella risker, likviditetsrisker, motpartsrisker, förvaringsrisker och rättsliga risker.
–Specifikation av förvaltningen av utlånade tillgångar och mottagna säkerheter (fondförvaltare).
–Strategi för att dela den avkastning som genereras av transaktioner för värdepappersfinansiering och andra finansieringsstrukturer: beskrivning av andelarna av avkastningen som återgår till fonden, förvaltaren eller tredje parter (t.ex. långivare).