BILAGA

till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av rådets förordning (EG) nr 1236/2005 om handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning

Bilaga I

”Bilaga IIIa

Varor som kan användas till dödsstraff som avses i artikel 7b

KN-nummer || Varuslag

|| 1. Produkter som kan användas för avrättning av människor genom dödlig injektion:

|| 1.1. Kort- och medellångverkande barbituratbaserade anestetika inklusive, men inte begränsat till:

ex 2933 53 90 [(a) till (f)] ex 2933 59 95 [(g) och (h)] || (a) amobarbital (CAS RN 57-43-2) 1.1. natriumsalt av amobarbital (CAS RN 64-43-7) 1.2. pentobarbital (CAS RN 76-74-4) 1.3. natriumsalt av pentobarbital (CAS 57-33-0) 1.4. sekobarbital (CAS RN 76-73-3) 1.5. natriumsalt av sekobarbital (CAS RN 309-43-3) 1.6. tiopental (CAS RN 76-75-5) 1.7. natriumsalt av tiopental (CAS RN 71-73-8), också känt som tiopentalnatrium.

|| Anm.: Denna punkt omfattar också produkter som innehåller något av de anestetika som förtecknas under kort- eller medellångverkande barbituratbaserade anestetika.”

Bilaga II

”Bilaga IIIb

UNIONENS GENERELLA EXPORTTILLSTÅND NR EU ...

Del 1 – Varor

Detta generella exporttillstånd omfattar varor som förtecknas i bilaga IIIa till förordning (EG) nr 1236/2005.

Del 2 – Destinationer

Inget exporttillstånd krävs för leveranser till ett land eller territorium som ingår i unionens tullområde, som vid tillämpning av rådets förordning (EG) nr 1236/2005 omfattar Ceuta, Helgoland och Melilla (artikel 18.2).

Detta tillstånd är giltigt inom hela unionen för export till följande destinationer:

Danska territorier som inte ingår i unionens tullområde:

-           Färöarna

-           Grönland

Franska territorier som inte ingår i unionens tullområde:

- Franska Polynesien

- De franska sydliga och antarktiska områdena

- Nya Kaledonien

- Saint-Barthélemy

- Saint-Pierre och Miquelon

- Wallis och Futuna

Nederländska territorier som inte ingår i unionens tullområde:

-           Aruba

-           Bonaire

-           Curaçao

-           Saba

-           Sint Eustatius

-           Sint-Maarten

Relevanta brittiska territorier som inte ingår i unionens tullområde:

-           Anguilla

-           Bermuda

-           Falklandsöarna

-           Gibraltar

-           Montserrat

-           Sankt Helena, Ascension och Tristan da Cunha

-           Sydgeorgien och Sydsandwichöarna

-           Turks- och Caicosöarna

Albanien

Andorra

Argentina

Australien

Benin

Bolivia

Bosnien och Hercegovina

Kanada

Kap Verde

Dominikanska republiken

Costa Rica

Djibouti

Ecuador

Georgien

Guinea-Bissau

Honduras

Island

Kirgizistan

Liberia

Liechtenstein

f.d. jugoslaviska republiken Makedonien

Madagaskar

Mexiko

Moldavien

Mongoliet

Montenegro

Moçambique

Namibia

Nepal

Nya Zeeland

Nicaragua

Norge

Panama

Paraguay

Filippinerna

Rwanda

San Marino

Sao Tome och Principe

Serbien

Seychellerna

Sydafrika

Schweiz (inklusive Büsingen och Campione d’Italia)

Östtimor

Turkiet

Turkmenistan

Ukraina

Uruguay

Uzbekistan

Venezuela

Del 3 — Villkor och krav för användningen av detta generella exporttillstånd

(1) Detta tillstånd får inte användas om

– exportören har informerats av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där han är etablerad att varorna i fråga är eller kan tänkas vara, i sin helhet eller delvis, avsedda för återexport till tredjeland eller för att användas till dödsstraff i ett tredjeland,

– exportören vet eller har anledning att misstänka att varorna i fråga är avsedda, i sin helhet eller delvis, antingen för återexport till tredjeland eller för användning som avses i föregående strecksats,

– de berörda produkterna exporteras till en tullfri zon eller ett frilager på en bestämmelseort som omfattas av detta tillstånd,

– exportören är tillverkaren av de berörda läkemedlen och inte har lämnat in ett rättsligt bindande avtal med distributören som kräver att distributören ser till att alla leveranser och överföringar omfattas av ett rättsligt bindande avtal som kräver, helst med avskräckande avtalsenliga påföljder, att kunden

(a) inte använder någon av de varor som mottagits från distributören till dödsstraff,

(b) inte levererar eller överför någon av dessa varor till en tredje part, om kunden vet eller har anledning att misstänka att produkterna är eller kan vara avsedda att användas till dödsstraff, och

(c) ålägger den tredje part till vilken kunden kan tillhandahålla eller överföra någon av dessa varor samma krav.

– exportören inte är tillverkaren av de berörda läkemedlen och inte fått en undertecknad slutanvändarförklaring från slutanvändaren i bestämmelselandet, eller

– exportören inte har ingått ett rättsligt bindande avtal med distributören eller slutanvändare som kräver, helst med avskräckande avtalsenliga påföljder, att distributören eller, om avtalet ingicks av slutanvändaren, slutanvändaren måste få förhandsgodkännande från exportören för

(a) överlåtelse eller leverans av någon del av transporten till en brottsbekämpande myndighet i ett land eller territorium som inte har avskaffat dödsstraffet,

(b) överlåtelse eller leverans av någon del av transporten till en fysisk eller juridisk person, en enhet eller ett organ som upphandlar relevanta varor för eller tillhandahåller tjänster som inbegriper användning av sådana varor till en sådan brottsbekämpande myndighet, och

(c) återexport eller överföring av någon del av leveransen till ett land eller territorium som inte har avskaffat dödsstraffet.

(2) Exportörer som använder det här tillståndet nr EU ... ska underrätta de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där de är etablerade om sin första användning av detta tillstånd senast 30 dagar efter dagen för den första exporten.

Exportörerna ska också rapportera i det administrativa enhetsdokumentet att de använder detta tillstånd nr EU ... genom att ange referensen X ... i ruta 44.

(3) Rapporteringskrav som är knutna till användningen av detta tillstånd och ytterligare uppgifter som eventuellt krävs av den medlemsstat från vilken exporten görs om produkter som exporteras enligt detta tillstånd ska fastställas av medlemsstaterna.

En medlemsstat kan kräva att en exportör som är etablerad i den medlemsstaten registrerar sig före den första användningen av detta tillstånd. Registreringen ska vara automatisk och erkännas av de behöriga myndigheterna till exportören utan dröjsmål, och under alla omständigheter inom tio arbetsdagar från mottagandet.”