12.8.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 294/25

—

med beaktande av sina tidigare resolutioner om Mauretanien, bland annat av den 14 juni 2012 om mänskliga rättigheter och säkerhetsläget i Sahelområdet (1) och av den 22 oktober 2013 om människorättssituationen i Sahelregionen (2),

—

med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser av den 17 mars 2014 om genomförandet av Europeiska unionens strategi för säkerhet och utveckling i Sahel,

—

med beaktande av uttalandet av den 25 juni 2014 från talespersonen för vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om presidentvalet i Islamiska republiken Mauretanien,

—

med beaktande av artikel 1 i Mauretaniens konstitution, där landets alla medborgare garanteras likhet inför lagen oavsett ursprung, ras, kön eller social situation,

—

med beaktande av Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter, som Mauretanien ratificerat 1986 och som i artikel 5 uttryckligen förbjuder slaveri, och av att Mauretanien biträtt olika internationella instrument som förbjuder moderna former av slaveri, nämligen slaverikonventionen från 1926 och protokollet om ändring av slaverikonventionen samt tilläggskonventionen från 1956 om avskaffande av slaveri, slavhandel, samt med slaveri jämförbara institutioner och sedvänjor,

—

med beaktande av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS), å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 (Cotonouavtalet),

—

med beaktande av de slutliga iakttagelserna om Mauretanien av den 24 juli 2014 från FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor,

—

med beaktande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention nr 105 om tvångsarbete,

—

med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Biram Dah Abeid är son till frigivna slavar och medverkar i en kampanj för utrotande av slaveriet. 2008 grundade han initiativet för att återuppliva rörelsen för slaveriets avskaffande (Initiative pour la Résurgence du Mouvement Abolitionniste). Denna organisation arbetar med att rikta uppmärksamhet på slaverifrågan och bidra till att föra specifika fall inför rätta. Biram Dah Abeid tilldelades FN:s människorättspris 2013.

B.

Biram Dah Abeid är en förgrundsfigur inom arbetet mot slaveriet i Mauretanien och han grundade initiativet för att återuppliva rörelsen för slaveriets avskaffande. Den 11 november 2014 greps han efter en fredlig marsch mot slaveriet. Abeid har anklagats för uppmaning till en demonstration, för deltagande i en demonstration och för medlemskap i en illegal organisation och enligt vissa uppgifter riskerar han dödsstraff. Dödsstraffet ingår fortfarande i Mauretaniens strafflag, inte bara för de allvarligaste brotten, och påförs efter domar som bygger på bekännelser som frampressats med hjälp av tortyr.

C.

Andra som driver kampanj mot slaveriet har också gripits och frihetsberövats, så att antalet fängslade aktivister hos det mauretanska initiativet för att återuppliva rörelsen för slaveriets avskaffande kommit att uppgå till 17 personer. I samband med gripandena påstås Mauretaniens gendarmeri ha gjort överdrivet bruk av maktmedel, bland annat i form av att de frihetsberövade misshandlats med batonger, släpats utmed golvet och utsatts för olika former av förödmjukande behandling, bland annat genom att de tvingats klä av sig nakna. Likaså sägs det att fångvaktare försökt tvinga somliga av aktivisterna att underteckna bekännelser.

D.

I presidentvalet i Mauretanien 2014 fick Biram Abeid det näst största antalet röster. Hans rykte har gjort honom till en eftersökt måltavla för Mauretaniens myndigheter. Att han och hans kolleger gripits innebär ett tillslag mot både den politiska oppositionen och det civila samhället.

E.

Officiellt avskaffades visserligen slaveriet 1981 och straffbelades 2007, men praxis med slaveri fortsätter i Mauretanien. Enligt Global Slavery Index för 2014 är Mauretanien det land som mest bryter mot bestämmelserna mot slaveri, med den största andelen slavar bland sina invånare. Siffran för slaveriets utbredning har enligt vissa uppskattningar beräknats till hela 20 procent. Den nyligen stiftade lagen mot slaveri omfattar inte alla former av slaveri i Mauretanien. Den gäller till exempel inte för några som helst former av livegenskap.

F.

Slaveriet i Mauretanien är uttryckligen en fråga om ras, i och med att nästan alla slavar kommer från (den svarta) befolkningsgruppen Haratin, som mellan 40 och 60 procent av landets invånare tillhör, liksom från andra befolkningsgrupper, såsom det erkänts av den särskilde rapportören för moderna former av slaveri. Till och med de medlemmar av Haratin som inte är slavar nekas ofta tillträde till arbeten med högre status eller till framträdande positioner i det offentliga livet.

G.

Slaveriet brukar gå i arv, och barn som föds till kvinnliga slavar anses ofta som egendom till sina herrars familjer så länge de lever. Kvinnliga slavar utsätts rutinmässigt för sexuellt våld. De flesta slavar får ingen formell utbildning och blir lärda att de är ödesbestämda att tillhöra sina herrar, vilket således för med sig att det så kallade psykiska slaveriet aldrig tar slut. Kvinnliga slavar måste få tillstånd av sina herrar för att få gifta sig. Många slavar föds som ett resultat av våldtäkt. Inte ens frigivna slavar har några större möjligheter att få meningsfull sysselsättning.

H.

Mauretanien har ratificerat sådana konventioner som FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, såväl som Cotonouavtalet mellan AVS-länderna och EU.

1.

Europaparlamentet fördömer skarpt att aktivisten mot slaveri Biram Dah Abeid och personer som deltagit i kampanjen tillsammans med honom gripits och fortfarande är frihetsberövade och yrkar på att de omedelbart friges. Parlamentet uttrycker oro över rapporterna om våld mot somliga av aktivisterna och uppmanar med kraft Mauretaniens myndigheter att lagföra de tjänstemän som varit med om att misshandla och tortera fångar.

2.

Europaparlamentet uppmanar Mauretanien att upphöra med våldet mot civila som deltar i fredliga offentliga protester och kampanjer i medierna till stöd för Biram Dah Abeid, liksom med tillslagen mot det civila samhället och den politiska oppositionen, och att tillåta aktivister mot slaveri att utan fruktan för trakasserier och skrämseltaktik fortsätta med sitt arbete som inte innefattar våld. Parlamentet uppmanar med kraft Mauretaniens myndigheter att tillåta yttrande- och mötesfrihet, i enlighet med internationella konventioner och Mauretaniens egna lagar.

3.

Europaparlamentet fördömer skarpt alla former av slaveri och särskilt den utbredda förekomsten i Mauretanien av slaveri, med slaveri jämförbara sedvänjor och människohandel. Parlamentet välkomnar att Mauretaniens regering straffbelagt slaveri samt att det finns en specialdomstol för slaveri och att regeringen i mars 2014 tillkännagett sin avsikt att införa en färdplan för slaveriets avskaffande.

4.

Europaparlamentet konstaterar med beklagande att bara ett enda fall av slaveri lagförts. Parlamentet uppmanar Mauretaniens regering att sätta stopp för alla former av slaveri och att anta lagar för att ändra eller upphäva diskriminerande lagstiftning, bland annat de diskriminerande bestämmelserna i landets strafflag samt dess lagar om enskildas personliga ställning och om medborgarskap. Parlamentet betonar att påståenden om slaveri och med slaveri jämförbara sedvänjor effektivt bör utredas och lagföras.

5.

Europaparlamentet uppmanar Mauretaniens myndigheter att arbeta för ökad medvetenhet om slaveri inom människors attityder och åsikter på alla nivåer inom samhället. Parlamentet uppmuntrar med eftertryck Mauretaniens myndigheter att bidra till en ändring av samhällets attityder i fråga om ras och slaveri, särskilt vad gäller befolkningsgruppen Haratin. Parlamentet anser att diskriminering på grund av etniskt ursprung, särskilt inom utbildning och anställning, bör i lag förbjudas. Parlamentet uppmanar Mauretaniens myndigheter att helt och hållet få bort det system för slaveri som bygger på kastväsendet och som framför allt drabbar kvinnor i hushållsarbete.

6.

Europaparlamentet yrkar på att det utvecklas allmän formell utbildning så att nuvarande och förutvarande slavar, liksom också deras barn, kan förbättra sin läs- och skrivkunnighet och få de redskap de behöver för att finna meningsfull anställning. Parlamentet konstaterar att rätten att äga mark bör tillkomma alla mauretanska medborgare, framför allt när de bott där och odlat marken sedan generationer tillbaka, något som Biram Dah Abeid och det mauretanska initiativet för att återuppliva rörelsen för slaveriets avskaffande föreslår som det huvudsakliga medlet för att få bort kretsloppet med slaveri. Parlamentet uppmuntrar i detta sammanhang Mauretaniens regering att ratificera ILO:s konvention nr 169, som erkänner ursprungsbefolkningars former för markanvändning.

7.

Europaparlamentet understryker vikten av fruktbara förbindelser mellan EU och Mauretanien som ett sätt att bidra till demokrati, stabilitet och utveckling i landet. Parlamentet betonar att Mauretanien är en viktig partner i EU:s strategi för säkerhet och utveckling i Sahel.

8.

Europaparlamentet uppmanar med kraft vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att intensivare motarbeta slaveriet i Mauretanien, särskilt genom att se till att det förs en tydlig och fungerande utrikes- och människorättspolitik som överensstämmer med EU:s strategiska ram för mänskliga rättigheter och demokrati och genom att främja en människorättsdimension som ett led i EU:s strategi för Sahel och i dialoger med Mauretaniens regering, också i formella bilaterala avtal.

9.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaterna, Mauretaniens myndigheter, Gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, FN:s råd för mänskliga rättigheter, Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap, Arabförbundet och Afrikanska unionen.