23.12.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 482/9

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG av den 23 april 2009 om geologisk lagring av koldioxid och ändring av rådets direktiv 85/337/EEG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG, 2001/80/EG, 2004/35/EG, 2006/12/EG och 2008/1/EG samt förordning (EG) nr 1013/2006 (1) (CCS-direktivet),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 mars 2013 om framtiden för avskiljning och lagring av koldioxid i Europa (COM(2013)0180),

—

med beaktande av kommissionens grönbok av den 27 mars 2013En ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030 (COM(2013)0169),

—

med beaktande av EU:s klimat- och energipaket från december 2008,

—

med beaktande av sin resolution av den 15 mars 2012 om en färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 (2),

—

med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A7-0430/2013), och av följande skäl:

A.

Avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) är en lovande teknik som kan vara det enda sättet att avsevärt minska koldioxidutsläppen från industriella källor och som potentiellt avsevärt kan minska koldioxidutsläppen från kraftverk som drivs med fossilt bränsle, men det krävs investeringar och demonstrationsanläggningar i industriell skala för att främja innovation, säkra kostnadsminskningar och bekräfta teknikens miljösäkerhet.

B.

Enligt Internationella energiorganet kommer fossila bränslen att fortsätta att tillhandahålla 75 procent av den globala energimixen 2030 och föreslår att CCS-tekniken behövs för att uppnå målet på den nästan 20-procentiga minskning av koldioxidutsläppen som krävs före 2050, och menar att om CCS-tekniken inte genomförs kommer investeringarna i el att behöva ökas med ytterligare 40 procent för att förhindra att den globala temperaturökningen överskrider två grader.

C.

CCS-tekniken är den enda teknik som drastiskt kan skära ned koldioxidutsläppen i viktiga industrisektorer, bland annat stål-, cement- samt kemikalie- och oljeraffineringsindustrin. I kombination med biomassa för elproduktion kan tekniken främja en nettominskning av koldioxidutsläppen.

D.

Baserat på nuvarande nivåer och framtida beräkningar av förbrukningen av fossila bränslen förefaller användningen av CCS-tekniken vara grundläggande för att uppnå målet om att hålla den globala temperaturökningen under 2 oC.

E.

Utvecklingen av CCS-tekniken bör ses som en strategi som kompletterar utvecklingen av förnybar energi under övergången till ett utsläppssnålt samhälle.

F.

EU:s regeringschefer drog 2007 upp planer på att ha upp till 12 CCS-demonstrationsanläggningar i drift före 2015, men eftersom anläggningarnas finansiella hållbarhet var avhängig av ett högt koldioxidpris kan de i nuläget inte genomföras.

G.

Utvecklingen av denna teknik bör inte utgöra ett incitament att öka andelen kraftverk som använder fossila bränslen.

H.

EU håller på att tappa den tekniska ledningen inom CCS-tekniken – för närvarande finns det bara planer på ett projekt med NER300-finansiering, och projekt under det europeiska energiprogrammet för återhämtning har lagts ner eller på is – och har i dag ingen effektiv politik för att främja utvecklingen av CCS-flaggskeppsprojekt.

I.

Allmänheten bör alltid få en fullständig och klar bild av fördelarna och de möjliga hoten med CCS-tekniken innan eventuella projekt i industriell skala utvecklas.

1.

Europaparlamentet konstaterar att utbyggnaden av CCS-anläggningar kan göra det möjligt för EU att möta sina utfästelser om sänkta koldioxidutsläpp till 2050 på billigast möjliga sätt och att den är nödvändig inte minst för att fasa ut fossila bränslen i industrier med höga koldioxidutsläpp. Parlamentet anser att den även kan bidra till en diversifierad och trygg energiförsörjning samtidigt som den upprätthåller och skapar sysselsättningsmöjligheter. Parlamentet bekräftar det brådskande behovet att utveckla en uppsättning CCS-flaggskeppsprojekt som integrerar hela kedjan för att nå de bästa och fördelaktigaste lösningarna, och uppmanar kommissionen att fastställa mål för detta ska uppnås. Med tanke på de avsevärda investeringar som behövs menar parlamentet att även andra instrument än EU:s utsläppshandelssystem behövs för att främja forskning om och säker teknisk användning av CCS-tekniken.

2.

Europaparlamentet anser att även om CCS-tekniken kan vara en dellösning för att uppnå målen för minskade utsläpp av växthusgaser vore det ännu bättre om medlemsstaterna kunde uppnå dessa mål utan CCS-tekniken.

3.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte bara uppmuntra spridningen av CCS-tekniken i samband med kol- och gaskraftverk utan även i en rad andra industrisektorer, såsom kemikalieindustrin, metallindustrin, järn- och stålindustrin, cementindustrin och raffineringsindustrin. Parlamentet begär att kommissionen ska ta itu med frågan om CCS-teknikens spridning inom 2030 års klimat- och energiram, samt lägga fram förslag som främjar ett tidigt uppförande av anläggningar i CCS-flaggskeppsprojekt.

4.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta långtgående åtgärder för att stimulera internationellt samarbete och främja användningen av tekniker som dämpar effekterna av klimatförändringarna, i syfte att styra tillväxtekonomier mot en alternativ utveckling med lägre koldioxidintensitet, vilket också CCS-tekniken gör.

5.

Europaparlamentet anser att det i handlingsplanen för stålindustrin uttryckligen bör hänvisas till behovet av att utveckla CCS-flaggskeppsprojekt inom denna sektor.

6.

Europaparlamentet konstaterar att spridningen av CCS-teknik inte kan genomföras utan stöd från medlemsstaterna och privata investerare, och att medlemsstaterna har en absolut och suverän rätt att antingen uppmuntra eller förhindra användningen av tekniken. Parlamentet noterar att vissa medlemsstater har antytt att de inte förväntar sig att CCS-tekniken kommer att spela någon större roll i deras strategier för att minska utsläppen, vilket inte bör hindra initiativ från dem som anser att tekniken kan spela en effektiv roll i övergången till en utsläppssnål ekonomi.

7.

Europaparlamentet påminner kommissionen om att parlamentet har efterlyst lagstiftning som ålägger medlemsstaterna att ta fram en strategi för minskade koldioxidutsläpp före 2050. Parlamentet föreslår att dessa nationella färdplaner uppdateras var femte år. Parlamentet förutsätter att de klargör om och hur de berörda medlemsstaterna ska bygga ut CCS.

8.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå att medlemsstaterna ska vara tvungna att ta fram och offentliggöra nationella färdplaner för ett utsläppssnålt samhälle före konferensen om FN:s ramkonvention om klimatförändringar 2015.

9.

Europaparlamentet understryker att medlemsstater som i frånvaro av ett högt pris på koldioxid önskar främja spridning av CCS-tekniken har en nyckelroll att spela när det gäller att tillhandahålla ett öppet inkomstflöde och sådant annat finansiellt stöd som kan bli nödvändigt för att säkerställa konstruktion och drift av flaggskeppsprojekten, samtidigt som de operatörer som har höga kostnader på grund av att de är först på marknaden ges möjlighet att säkra avkastningen på sina investeringar. Parlamentet noterar att lämpliga regelverk också kan komma att krävas om CCS-tekniken ska spridas kommersiellt. Parlamentet erkänner behovet av att miljösäkerhetsstandarderna uppnås.

10.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga inrättandet av en europeisk investeringsfond för industriell innovation till stöd för innovativ klimatvänlig teknik, inte minst för utvecklingen av CCS-flaggskeppsprojekt, andra innovativa tekniska lösningar med låga koldioxidutsläpp, samt åtgärder för att minska koldioxidutsläppen från energiintensiva industrier och deras processer. Parlamentet föreslår att detta skulle kunna finansieras av försäljningen av utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandelssystem. Parlamentet understryker att detta inte får leda till något nytt krav på EU-budgeten. Parlamentet inser att man vid utformningen av ramarna för utnyttjande av en sådan fond bör ta hänsyn till lärdomarna från finansieringsmekanismen NER300, med dess begränsningar och bristande flexibilitet.

11.

Europaparlamentet anser att ramarna för den politik och strategi som rör CCS-tekniken bara bör byggas på grundval av tillförlitliga uppgifter om den positiva påverkan de kommer att ha på miljön, på den europeiska industrins stabilitet, på sysselsättningen i EU och på rimliga energipriser för både allmänhet och industri.

12.

Europaparlamentet menar att stödet för CCS-tekniken på längre sikt huvudsakligen bör komma från en lämplig koldioxidprissignal. Parlamentet föreslår att kommissionen underlättar debatten om möjliga alternativ genom att genomföra en analys av system som kräver inköp av CCS-certifikat som bevis på att inga koldioxidutsläpp skett vid lagring eller behandling, och att detta skett i proportion till den mängd koldioxid som ingår i de saluförda fossila bränslena.

13.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram riktlinjer för medlemsstaterna om olika finansiella och andra mekanismer som de kan använda för att stödja och skapa incitament för utvecklingen av CCS-tekniken, samt att tillgängliggöra stöd från unionsbudgeten.

14.

Europaparlamentet noterar Europeiska investeringsbankens beslut om att förbjuda lån för konstruktion av kolkraftverk som släpper ut mer än 550 g koldioxid per kWh. Parlamentet betonar att utan finansiellt stöd till utvecklingen av CCS-tekniken kommer införandet av stränga utsläppsnormer att vara avgörande.

15.

Europaparlamentet föreslår att kommissionen ska överväga hur Kol- och stålforskningsfonden kan utnyttjas för att stödja förkommersiell demonstration av CCS-tekniken i dessa industrisektorer.

16.

Europaparlamentet uppskattar den norska regeringens uppmuntran till CCS-projekt i EU och skulle vilja att man begär finansieringsstöd till CCS-flaggskeppsprojekt vid förhandlingarna om nästa programperiod.

17.

Europaparlamentet begär att kommissionen bedömer fördelarna med att anta och utveckla CCS-pilotprojektet Ciuden i Spanien – ett projekt som fått ungefär 100 miljoner euro i stöd från EU – som en europeisk provningsanläggning för avskiljningsteknik och inlandslagring av koldioxid.

18.

Europaparlamentet erkänner att betydande ekonomiska besparingar kan göras genom att skapa kluster av CCS-industrianläggningar som betjänas av gemensamma rörledningar eller andra system för koldioxidtransport. Parlamentet menar att anläggningsoperatörer inte kan förväntas ta hänsyn till framtida krav från andra anläggningar, och föreslår att stora investeringar, såsom gemensamma rörledningar avsedda att så småningom innehålla koldioxid från flera källor, skulle kunna utvecklas genom partnerskap mellan den offentliga och privata sektorn. Parlamentet understryker att medlemsstater som har för avsikt att sprida CCS-tekniken kan ha en direkt roll att spela när det gäller att säkra tillhandahållandet av transport och fastställa tillgängligheten av lagringsinfrastruktur i samband med avskiljning och lagring av koldioxid.

19.

Europaparlamentet anser att samarbetet med Förenta staterna och Kanada bör fördjupas genom utbyte av kunskap och god praxis, i ljuset av de verksamheter som inletts när det gäller CCS-tekniken inom ramen för den bilaterala dialogen mellan Förenta staterna och Kanada om miljöenergi.

20.

Europaparlamentet insisterar på att nya tekniker med låga koldioxidutsläpp bör betraktas som komplementära och inte som konkurrenter. Parlamentet understryker det faktum att både förnybar energi och CCS-teknik har en roll att spela i EU:s framtida energimix, och att CCS-tekniken inte får hindra uppfyllandet av EU:s bindande utvecklingsmål för förnybar energi. Parlamentet uppmanar till åtgärdsförslag för att främja användningen av båda tekniker inom klimat- och energiramen för 2030.

21.

Europaparlamentet konstaterar att Europas geologi kan komma att tillhandahålla ett överflöd av potentiella platser för regelmässig bindning av stora mängder koldioxid, inte minst på Nordsjöns havsbotten, fjärran från mänsklig bebyggelse. Parlamentet stöder unionens åtgärder och finansiering för att fastställa en enhetlig definition av en lagringsplats egenskaper, identifiera lämpliga lagringsplatser runtom i Europa, utveckla pilotprojekt, samt för att förbereda lagringsplatser i kommersiell skala på villiga medlemsstaters territorium.

22.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja framtagandet av en europeisk atlas över potentiella lagringsplatser för koldioxid.

23.

Europaparlamentet konstaterar att artikel 6 i Londonprotokollet har ändrats så att den inte längre behöver utgöra ett hinder för gränsöverskridande transport av koldioxid för bindning. Parlamentet noterar däremot att ratificeringen av denna ändring kan ta många år. Parlamentet uppmanar kommissionen att klargöra om den under vissa omständigheter kan tillåta gränsöverskridande överföring av koldioxid innan ratificering av protokollet sker.

24.

Europaparlamentet noterar oron hos vissa potentiella CCS-utvecklare över de icke kvantifierbara och alltför stora krav och plikter de ålagts för geologisk lagring av koldioxid på platser som godkänts av medlemsstaterna. Parlamentet påminner emellertid om det ansvarssystem som fastställts i direktivet om geologisk lagring av koldioxid (CCS-direktivet) i fråga om lagring av koldioxid och det ansvar som åligger innehavare av tillstånd för lagring.

25.

Europaparlamentet medger till fullo att varje oavsiktligt koldioxidutsläpp från en lagringsplats måste förhindras och projektets miljöintegritet skyddas i enlighet med artikel 1 i CCS-direktivet. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla vägledning om i hur hög grad detaljerna i arrangemangen för efterlevnad bör beslutas i förväg genom förhandlingar mellan potentiella operatörer och de behöriga myndigheterna i aktuell medlemsstat.

26.

Europaparlamentet påpekar att CCS-direktivet ger medlemsstaterna ett stort manöverutrymme att fastställa den ekonomiska säkerheten som CCS-operatörerna ska tillhandahålla samt den tid som ska förlöpa innan ansvaret för en nedlagd lagringsplats överförs till behörig myndighet. Parlamentet föreslår att de medlemsstater som vill främja CCS-utvecklingen bör inta en tydligare entreprenörsroll och axla en större del av ansvaret än vad som är fallet nu.

27.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över underlaget till CCS-direktivet för att klargöra dessa frågor.

28.

Europaparlamentet anser att CCS-direktivets krav på att operatörer vid koldioxidläckage måste överlämna utsläppsrätter inte tar hänsyn till de kostsamma avhjälpande åtgärder som behöver vidtas. Parlamentet befarar att denna skyldighet reser ytterligare ett hinder mot utvecklingen av CCS-tekniken. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en ändring i sin översyn av CCS-direktivet.

29.

Europaparlamentet menar på att det inte längre är godtagbart att investera i kraftverk eller industrianläggningar som förväntas släppa ut stora mängder koldioxid utan att ta hänsyn till hur utsläppen ska kunna minskas i framtiden.

30.

Europaparlamentet betonar att enligt en Eurobarometerundersökning känner de flesta invånarna i EU fortfarande inte till CCS-tekniken, men de som har kunskaper om tekniken är mer benägna att stödja den. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra kommunikationen i syfte att öka allmänhetens kunskaper om CCS-tekniken och anser att en större förståelse är avgörande för att vinna allmänhetens acceptans och därmed vinna framgång med denna teknik.

31.

Europaparlamentet noterar att medlemsstaterna har rätt att på olika sätt granska de bestämmelser i CCS-direktivet som kräver att bedömning av avskiljning, transport och lagring ska göras innan kraftverk tilldelas driftslicenser.

32.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå att det i medlemsstater som valt att använda CCS-teknik kan göras till ett villkor vid byggandet av anläggningarna att lämpliga förberedelser inför genomförandet av CCS-tekniken görs, eller av andra insatser för att avsevärt minska koldioxidutsläppen, för alla nya kraftverk som drivs med fossila bränslen och för industrianläggningar med höga utsläpp över en överenskommen storlek, förutom när det gäller minskning av efterfrågetoppar på el eller när en medlemsstat har följt det rättsliga kravet att offentliggöra en färdplan som visar hur den ska möta målet att minska koldioxidutsläppen till 2050 utan att använda CCS-tekniken.

33.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera och lägga fram en rapport om den CCS-nivå som skulle behöva införas fram till vissa viktiga datum, t.ex. 2030, för att CCS-tekniken i större utsträckning ska kunna bidra till målen för minskade utsläpp fram till 2050.

34.

Europaparlamentet välkomnar de olika initiativen för att använda koldioxid på sätt som generellt minskar utsläppen i atmosfären och skapar alternativa produkter, såsom hållbara transportbränslen. Parlamentet uppmanar särskilt kommissionen att skyndsamt göra en bedömning av möjligheten att på ett säkert sätt använda koldioxid för att förbättra återvinningen av olja och gas inom unionen.

35.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.