Rapport om uppföljningen av Europaparlamentets och rådets framställningar till kommissionen i resolutionerna respektive rekommendationen om ansvarsfrihet för budgetåret 2012

Inledande anmärkningar

Detta är kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om uppföljningen av Europaparlamentets resolutioner[1] och rådets rekommendation[2] om ansvarsfrihet för budgetåret 2012 enligt artikel 319.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), artikel 166 i budgetförordningen och artikel 119.5 i budgetförordningen för Europeiska utvecklingsfonden.

Rapporten fokuserar på de bindande åtaganden som parlamentet lyfte fram i sina resolutioner om beviljande av ansvarsfrihet. Den åtföljs av två arbetsdokument från kommissionens avdelningar som innehåller svar på 353 iakttagelser och framställningar om ansvarsfrihet från Europaparlamentet (varav 8 iakttagelser) och 77 från rådet (79 totalt, men 2 riktar sig till revisionsrätten).

Kommissionen går med på att vidta nya åtgärder beträffande 142 framställningar (108 från Europaparlamentet och 34 från rådet). Vad beträffar 240 framställningar (199 från Europaparlamentet och 41 från rådet) anser kommissionen att de erforderliga åtgärderna antingen redan har vidtagits eller håller på att vidtas, även om resultatet av åtgärderna i vissa fall kommer att behöva utvärderas. Av skäl som har att göra med den befintliga rättsliga och budgetmässiga ramen eller med kommissionens institutionella roll och institutionella rättigheter kan kommissionen inte gå med på 40 framställningar (38 från Europaparlamentet[3] och 2 från rådet[4]). En detaljerad motivering finns i de bifogade arbetsdokumenten från kommissionens avdelningar.

1.           Bindande åtaganden

I sin resolution om ansvarsfrihet för 2012 betonar Europaparlamentet särskilt betydelsen av ett stort antal bindande åtaganden av rättslig, institutionell, revisionsmässig och finansiell karaktär samt av redovisningsskyldighetskaraktär. Framställningarna i fråga var föremål för omfattande diskussioner i samband med förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet, särskilt med rapportören och med ledamöterna av budgetkontrollutskottet. Av skrivelser från kommissionens ordförande José Manuel Barroso (26.11.2013)[5] och kommissionär Ṧemeta (10.3.2014)[6] framgår kommissionens formella åtagande att fullständigt och i rätt tid genomföra flera insatser och åtgärder som rör frågor som identifierats i dessa bindande åtaganden.

Detta meddelande tar hänsyn till de löften som gavs i dessa två skrivelser samtidigt som det, där det är nödvändigt, uppdaterar informationen om ytterligare vidtagna åtgärder.

1.1. Åtgärder rörande problem som påpekas i reservationer i generaldirektoratens årliga verksamhetsrapporter (punkterna 25–26, 33, 39, 196 och 223)

När det gäller reservationer i de årliga verksamhetsrapporterna från flera generaldirektorat, anser Europaparlamentet att det bör prioriteras att kommissionen bevisar att den har vidtagit nödvändiga åtgärder för att åtgärda de farhågor om reservationer som Europaparlamentet har påpekat särskilt. Parlamentet har dessutom för avsikt att använda uppföljningen av reservationerna som instrument för budgetkontroll för att övervaka åtgärderna.

Som förklaras i de skrivelser som nämns ovan har kommissionen redan vidtagit flera grundläggande åtgärder tillsammans med den nuvarande kommissionens formella åtagande gentemot det senaste Europaparlamentet att vidta ytterligare åtgärder, vilket gjort det möjligt för parlamentet att bevilja kommissionen ansvarsfrihet.

Kommissionen rapporterar de allvarliga brister som upptäckts i genomförandet av EU:s budget genom reservationer i de årliga verksamhetsrapporterna från kommissionens generaldirektörer och beskriver vilka riskerna kan bli för EU:s budget. En reservation går alltid hand i hand med en tydlig åtgärdsplan för att ta itu med de problem som upptäckts i samband med förvaltningen av EU-medel, och om de rättsliga villkoren är uppfyllda, kan kommissionen avbryta eller ställa in betalningarna. Kommissionen följer upp dessa reservationer och motsvarande åtgärdsplaner genom att övervaka utvecklingen av det arbete som ligger till grund för deras genomförande. En reservation hävs först när kommissionen har erhållit tillförlitliga bevis på att bristerna har åtgärdats genom lämpliga åtgärder från medlemsstatens sida, lämpliga korrigerande åtgärder har inletts, och det nya systemet i praktiken har visat sig pålitligt. De årliga verksamhetsrapporterna visar på ett öppet sätt hur kommissionen fullgör sitt ansvar för att garantera lagligheten och korrektheten i politiken för delad förvaltning, på medlemsstatsnivå och programnivå (för sammanhållningspolitiken) eller genom utbetalande organ (för jordbruk). Dessutom lägger kommissionen fram uppskattningar av felfrekvens och kvarstående risker i fråga om utbetalande organ, åtgärder eller program, och medlemsstaterna har indikationer på den verkliga risken efter genomförandet av korrigerande åtgärder. Detta är också ett instrument som hjälper den myndighet som beviljar ansvarsfrihet att bedöma situationen i detalj.

Kommissionen välkomnar generellt Europaparlamentets godkännande av reservationerna från respektive generaldirektörer för generaldirektoraten för jordbruk och landsbygdsutveckling (GD AGRI) och regional och stadspolitik (GD REGIO). Europaparlamentets begäran att granska alla operativa program minst en gång under loppet av programperioden är dock inte i linje med den samordnade granskningsmodell som revisionsrätten föreslog 2004 och strider mot parlamentets begäran om att använda begränsade granskningsresurser kostnadseffektivare genom att rikta in sig på revisioner av högriskprogram.

1.2. Bättre definition och tillämpning av lagstiftning och bestämmelser av medlemsstaternas myndigheter

→ På området för delad förvaltning krävde Europaparlamentet detaljerade bestämmelser i grundförordningens (förordningen om gemensamma bestämmelser) delegerade akt för att definiera allvarliga brister, och en bedömning av nyckelkravet på förvaltnings- och kontrollsystem (punkterna 56.4, 216 och 223).

Kommissionen har antagit delegerade akter rörande områden med delad förvaltning inom ramen för den nya fleråriga budgetramen för 2014–2020. Den delegerade akt som baseras på förordningen om gemensamma bestämmelser innehåller detaljerade bestämmelser för att mekanismen för finansiella korrigeringar ska fungera effektivt, genom att det tydligt anges vilka kriterier för fastställande av ”allvarliga brister” som utlöser förfarandet för finansiella nettokorrigeringar (se artikel 30 i kommissionens delegerade förordning nr 480/2014 av den 3 mars 2014).

 → Parlamentet begärde tillämpning av allt större betalningsavdrag och administrativa påföljder i de fall då stödkriterierna inte har iakttagits av slutmottagare som får direktstöd eller stöd för landsbygdsutveckling och vid återkommande brister i systemet för identifiering av jordbruksskiften (punkterna 44 och 56.5).

Den nuvarande rättsliga ramen omfattar redan ett system för att successivt minska och ställa in stödutbetalningar om det finns tillräckliga bevis för att bristernas ihållande karaktär (stödmottagare som inte har uppfyllt villkoren för stödberättigande) ökar den finansiella risken för EU:s budget[7]. Kommissionen har föreslagit att behålla detta system med minskningar, avslag, återkallanden av betalningar och sanktioner på de slutliga stödmottagarnas nivå[8]. Medlemsstaterna bör tillämpa dessa bestämmelser utan att det påverkar de finansiella korrigeringar som kommissionen kan ålägga medlemsstaterna.

→ Parlamentet begärde en mekanism för att ställa in betalningar som ska användas som ett förhandsinstrument för att skydda unionens budget (punkterna 42 och 56.6).

I artikel 41 i förordning nr 1306/2013 föreskrivs en ny mekanism för innehållande av utbetalningar på jordbruksområdet som kan användas som förhandsinstrument för att skydda unionens budget mot brister i medlemsstaternas kontrollsystem. På jordbruksområdet kommer utbetalningar alltid att hållas inne om nationella korrigerande åtgärder för att åtgärda allvarliga brister inte utförs på ett korrekt sätt och inom rimlig tid.

1.3. Utveckling och genomförande av strängare obligatoriska kontroller och revisionsstrategier för perioden 2014–2020

När det gäller GD REGIO krävde Europaparlamentet följande:

→ En ökning av de stickprovskontroller som kommissionen utför på plats och en mer systematisk användning av finansiella nettokorrigeringar (punkterna 13, 38 och 56.3).

Kommissionen utför egna kontroller på ett kostnadseffektivt sätt direkt hos de förvaltningsmyndigheter, förmedlande organ och stödmottagare som anses ha hög risk. Denna fråga tas också upp i den årliga verksamhetsrapporten, revisionsstrategin och översiktsrapporten från undersökningen Bridging the assurance gap.

→ Att det läggs fram ett förslag om begränsning av, eller till och med ett totalt förbud mot, ersättningsprojekt (punkterna 15, 54, 56.13 och 215).

Denna uppmaning kräver en översyn av den lagstiftning som antogs av Europaparlamentet och rådet i december 2013 för perioden 2014–2020[9]. Den viktiga ändringen som infördes för programperioden 2014–2020 är att man, under vissa villkor, avskaffar möjligheten för medlemsstaterna att undvika en nettokorrigering genom att anta den och därefter ha rätt att återanvända det motsvarande beloppet. Kommissionen anser att medlemsstaternas möjlighet att ersätta oriktiga projekt som identifierats av dem själva före den 15 februari år n+1 fortfarande är ett viktigt incitament för medlemsstaterna att upptäcka och korrigera egna felaktigheter. Därför kommer inga sådana förslag att läggas fram innan de nya instrumentens effektivitet har utvärderats.

→ Att man drastiskt utökar och skärper sina kontroller på primär nivå (punkt 46).

Denna begäran riktar sig till medlemsstaterna och överensstämmer med kommissionens initiativ och revisionsrättens rekommendationer. Kommissionen uppmuntrar ständigt medlemsstaterna att skärpa sina kontroller. De förordningar som antagits för programperioden 2014–2020 innehåller vissa bestämmelser som bör leda till effektivare kontroller på nationell nivå, inklusive införandet av finansiella nettokorrigeringar som syftar till att skapa ett incitament för medlemsstaterna att införa effektiva förvaltnings- och kontrollsystem, och att arbeta för ökad förenkling, särskilt förenklade kostnadsalternativ, vilket bör leda till färre fel.

→ Att det i meddelandet ska anges vilka tre medlemsstater som har högst felprocent och finansiella korrigeringar i samband med delad förvaltning (punkt 53).

Meddelandet om skyddet av Europeiska unionens budget som antas i september varje år tar upp de finansiella korrigeringarna, medan medlemsstaternas felprocent rapporteras inom ramen för de årliga verksamhetsrapporterna.

→ Att det införs en mall och rekommendationer för nationella förvaltningsförklaringar (punkterna 56.12 och 60).

Denna fråga har tagits upp av den interinstitutionella arbetsgrupp som sattes upp den 16 december 2013 och som slutförde sitt arbete i slutet av juni 2014. Arbetsgruppen kommer att lämna resultatet av sitt arbete till Europaparlamentet, rådet, Europeiska revisionsrätten och de nationella parlamenten under hösten 2014.

När det gäller GD AGRI, och särskilt bristerna i systemen för identifiering av skiften, krävde Europaparlamentet följande:

→ Att handlingsplanerna ska genomföras snarast och om tidsfrister inte hålls ska finansiella nettokorrigeringar göras inom ramen för förfarandet för kontroll av överensstämmelse (punkt 42).

Det nuvarande förfarandet är att uppmana medlemsstaterna att utarbeta och genomföra en handlingsplan när man har konstaterat allvarliga brister i systemet för identifiering av jordbruksskiften. Genomförandet av en sådan handlingsplan i respektive medlemsstat övervakas noga av GD AGRI och rapporteras i dess årliga verksamhetsrapport. Dessutom måste medlemsstaterna också årligen bedöma kvaliteten på sina system för identifiering av jordbruksskiften och, när så är lämpligt, anta korrigerande åtgärder.

När det gäller överensstämmelseförfarandet utlöser en identifierad risk för EU:s budget systematiskt en finansiell nettokorrigering, som ska vara proportionell mot risken för EU:s budget. Eventuella förseningar i genomförandet av nödvändiga korrigerande åtgärder förlänger tiden för den identifierade risken att det sker oriktiga betalningar och medför därför systematiskt en högre finansiell nettokorrigering för ihållande brister. Den nya rättsliga ramen[10] gör det också möjligt att ställa in betalningar om kommissionen anser att den berörda medlemsstaten inte är i stånd att genomföra de åtgärder som krävs i enlighet med en handlingsplan som omfattar tydliga framstegsindikatorer.

→ Att begränsa den finansiella risken av de brister som 2006 uppdagades av revisionsrätten i Frankrike och Portugal genom nettokorrigeringar (punkt 31).

Såsom anges i GD AGRI:s årliga verksamhetsrapport för 2013 skyddades EU:s budget genom förfarandena för kontroll av överensstämmelse. Vad gäller Portugal säkerställde förfarandet för kontroll av överensstämmelse en återbetalning av över 100 miljoner euro i finansiella nettokorrigeringar för ansökningsåren 2006–2008. För de följande ansökningsåren pågår fortfarande förfaranden för kontroll av överensstämmelse. Vad beträffar Frankrike uppdagades inga allvarliga brister som hade krävt en reservation, en handlingsplan eller betydande finansiella korrigeringar före 2008. Ett antal viktiga finansiella korrigeringar har föreslagits för budgetåren 2008–2010 för vilka räkenskapsavslutningen har kommit mycket långt. Förfaranden för kontroll av överensstämmelse pågår också för efterföljande år.

→ Att omfattande handlingsplaner fastställs för Frankrike och Portugal, bland annat vid uppdateringen av deras system för identifiering av skiften (punkterna 44, 56.11 och 192) och att lägesrapporter om genomförandet av handlingsplanerna läggs fram senast den 30 juni 2014 (punkt 43).

Det har redan fastställts omfattande handlingsplaner. För Portugal fastställdes den 2010 och genomfördes 2013, och för Frankrikes del beräknas uppdateringen av systemet för identifiering av skiften vara genomförd inför ansökningsåret 2016, när det stödberättigade arealen av varje enskilt skifte kommer att ha utvärderats. Under tiden kommer finansiella nettokorrigeringar att skydda EU:s ekonomiska intressen. Detta övervakas noga av kommissionen och den finansiella risken täcks helt och hållet av de pågående förfarandena för kontroll av överensstämmelse (se ovan). GD AGRI har rapporterat om genomförandet av dessa handlingsplaner i den årliga verksamhetsrapporten för 2013, som offentliggjordes i juni 2014.

→ Ett kommissionsförslag som innebär successivt stigande korrigerande sanktioner vid upprepade brister i systemen för identifiering av jordbruksskiften, så att de blir betydligt högre än de hittillsvarande schablon- och nettokorrigeringarna (punkt 44).

Ett förslag från kommissionen skulle kräva en omprövning av en förordning som nyligen antagits av de två lagstiftande organen inom ramen för reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Ökningen av de finansiella korrigeringarna för upprepade överträdelser av EU:s regler finns redan i den delegerade akten om den gemensamma jordbrukspolitikens ekonomiska förvaltning och tillämpas i samtliga fall där det finns tillräckliga bevis för att ihållande brister ökar den finansiella risken för EU:s budget (se även punkt 1.2.).

→ Att finna lösningar på problemen som förekommer i de utbetalande organ vars kvarstående felprocent ligger över väsentlighetströskeln på 2 %, och att arbetet särskilt ska inriktas på de utbetalande organen i Frankrike, Bulgarien, Rumänien, Portugal och Lettland (punkt 41).

Vid delad förvaltning är det medlemsstaterna som har huvudansvaret för att se till att de åtgärder som finansieras genom budgeten genomförs korrekt i enlighet med reglerna. Kommissionens roll består snarare i att göra övergripande övervakning genom att kontrollera att medlemsstaternas system för förvaltning och kontroll fungerar effektivt, vilket sker genom förfaranden för kontroll av överensstämmelse och tillämpning av finansiella nettokorrigeringar för att skydda EU:s budget.

GD AGRI bedömde i den årliga verksamhetsrapporten för 2013 om risken för utbetalande organ med en justerad kvarstående felprocent mellan 2% och 5% kunde omfattas av förmildrande omständigheter eller om en finansiell reservation var nödvändig. Detta omfattar om det finns ett pågående förfarande för kontroll av överensstämmelse som omfattar de berörda utgifterna och om nödvändiga korrigerande åtgärder har vidtagits av de berörda medlemsstaterna. Utbetalande organ med en justerad kvarstående felprocent över 5 % blev automatiskt föremål för en reservation. GD AGRI gjorde 62 reservationer: 11 på åtgärdsnivå för marknadsåtgärder, 20 på utbetalarnivå för direktstöd, och 31 på utbetalarnivå för landsbygdsutveckling.

GD AGRI revisionsverksamhet grundas på en central riskanalys som täcker alla utgifter för den gemensamma jordbrukspolitiken i alla medlemsstater, dvs. de medlemsstater, åtgärder och program som påverkas av högre risker kommer att granskas med högre prioritet.

→ Att kontrollen av överensstämmelse i normalfall avslutas inom högst två år (punkterna 40, 56.10 och 158).

Kommissionen ska, genom den nya rättsliga ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (den genomförandeakt som antogs den 6 augusti 2014), vidta åtgärder som syftar till att rationalisera hela förfarandet och begränsa risken för onödiga förseningar. I synnerhet kommer vissa steg i det befintliga kontradiktoriska förfarandet att slås samman, tidsfrister för varje steg i förfarandet kommer att införas för både kommissionen och medlemsstaterna, och om en medlemsstat inte lämnar de begärda uppgifterna i tid kommer kommissionen att kunna gå vidare till nästa steg på grundval av de uppgifter som finns tillgängliga. Kommissionen kommer att sträva efter att begränsa längden på hela förfarandet för kontroll av överensstämmelse till vad som är absolut nödvändigt, med beaktande av de olika stadierna i förfarandet (dvs. kontradiktoriska förfarandet och förlikningsförfarandet) som krävs enligt de tillämpliga bestämmelserna. I normala fall kommer förfarandet att pågå i högst två år.

För GD REGIO, GD EMPL (generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering) och GD AGRI begärde Europaparlamentet följande:

→ Att de berörda generaldirektoraten bör bygga upp en ny och förstärkt strategi för att motverka brister som konstaterats i vissa medlemsstater, även en ökning av kvalitetskontroller av medlemsstaternas revisions- och kontrollrapporter och riktlinjer för revisioner av kommissionen själv (som läggs fram inom ramen för ansvarsfrihetsförfarandet 2013) (punkterna 45, 49, 50 och 56.1–2).

Kommissionen bekräftar utarbetandet av de nya och utökade revisionsstrategier för både sammanhållningspolitiken och jordbrukspolitiken som beskrivs i detalj i skrivelsen från kommissionsledamot Ṧemeta.

Riktlinjerna för revisioner utgörs av kommissionens revisionsstrategi för 2014–2020, som inom kort kommer att överlämnas till Europaparlamentet. GD REGIO har i 2008 års handlingsplan åtagit sig att slutföra kontradiktoriska förfaranden för finansiella korrigeringar inom högst 24 månader efter revisionen. Generaldirektoratet uppfyller detta mål.

Granskningsdirektoratet inom GD EMPL har alltid anslagit resurser för att ta itu med högriskprogram och/eller lågpresterande medlemsstater, för att särskilt beakta aktuella frågor. Direktoratet övervakar fortlöpande revisionsmyndigheternas arbete och tillförlitlighet i revisionsarbetet. I detta sammanhang är det värt att notera att under tre på varandra följande år låg den felfrekvens som fastställdes i generaldirektoratets årliga verksamhetsrapport i linje med den felprocent som fastställts av revisionsrätten. Därför kan man dra slutsatsen att de befintliga systemen för övervakning och kontroll i GD EMPL fungerar effektivt.

GD AGRI antog en ny flerårig revisionsstrategi i mars 2014. Denna revisionsstrategi bygger på den risk- och systembaserade ansatsen, särskilt för att uppnå en bättre balans mellan revisionens omfattning och den geografiska täckningen. Ett rullande treårigt revisionsprogram tillämpas från och med juli 2014. Det kommer att ses över regelbundet för att beakta genomförandet av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken och det ytterligare underlag som kommer att finnas tillgängligt från 2016 till följd av de attesterande organens nya arbete för laglighet och korrekthet. I strategin ingår resultatindikatorer för geografisk täckning, utgiftstäckning och risktäckning. Dessa kommer att övervakas och rapporteras i framtida årliga verksamhetsrapporter från och med rapporten för 2014.

→ Mer frekvent övervaka det certifieringsförfarande som används av de nationella kontrollmyndigheterna i de medlemsstater som återkommande måste hantera höga felprocentsatser, och lägga fram ett meddelande och ett lagstiftningsförslag i detta syfte (punkt 61).

När det gäller strukturfonderna och Sammanhållningsfonden är storleken på felprocenten inte kopplad till revisionsmyndigheternas tillförlitlighet. Höga felfrekvenser kan rapporteras genom såväl tillförlitliga som otillförlitliga revisionsmyndigheter. Detsamma gäller för låga felfrekvenser. Kommissionen övervakar alla revisionsmyndigheter och kontrollerar särskilt deras oberoende (villkor i grundförordningen) men revisionsmyndigheterna är inte formellt föremål för ett certifieringsförfarande enligt grundförordningen. Det finns inget behov av ett lagstiftningsförslag.

På jordbruksområdet är det enligt vad som fastslagits i budgetförordningen (EU) nr 966/2012 och artikel 9 i förordning (EU) nr 1306/2013 från och med ansökningsåret 2014 de attesterande organen som måste kontrollera resultaten av kontroller på plats av de utbetalande organen, på grundval av ett representativt urval av transaktioner på slutmottagarnivå, och avge ett yttrande om lagligheten och korrektheten i de utgifter som deklarerats till kommissionen. GD AGRI kommer att granska tillförlitligheten i yttrandet från de attesterande organen och använda det för att konsolidera sin säkerhetsnivå och finjustera riskanalysen.

→ Tillämpa artikel 32.5 i budgetförordningen (punkt 62).

Kommissionen tillämpar redan bestämmelserna i budgetförordningen och hänvisar till utformningen av genomförandesystemet för programperioden 2014–2020.

→ Lägga fram ett meddelande om minskningar i rapporteringskraven och kontrolltätheterna för medlemsstater som varaktigt har mycket låga felprocentsatser (punkt 63).

När det gäller sammanhållningspolitiken anser kommissionen att tillförlitligheten i de rapporterade felnivåerna är lika viktig som den rapporterade felprocenten i sig för att man ska kunna bedöma hur systemen fungerar och besluta om att vad revisionsverksamheten bör inriktas på.

På jordbruksområdet kan rapporteringskraven inte minskas, men kravet på minskning av kontrolltätheten är redan tillgodosett: Artikel 41 i genomförandeakten som antogs den 6 augusti 2014 där de regler som redan föreskrivs i artikel 59.5 i förordning (EU) nr 1306/2013 anges, innehåller de kumulativa villkor som ska vara uppfyllda för en minskning av antalet kontroller på plats.

Det finns därför inget behov av ytterligare ett lagstiftningsförslag eller meddelande från kommissionen i denna fråga.

→ Kontrollera den delade förvaltningens struktur och att lägga fram förslag för Europaparlamentet vad gäller utnämning av EU-tjänstemän som chefer för nationella utbetalande organ, administrativa enheter och revisionsorgan i medlemsstaterna med ansvar för utbetalning av EU-medel (punkt 65).

Det är upp till medlemsstaterna att utse cheferna för de nationella myndigheterna. Begäran skulle strida mot principen om delad förvaltning och subsidiaritet, och inverka på de nationella offentliga förvaltningarnas oberoende.

När det gäller regionalpolitik har en arbetsgrupp redan inrättats för att hjälpa förvaltningarna i Grekland och Portugal. GD REGIO håller även utbildningsseminarier om finansiell förvaltning och kontroll för programperioden 2014–2020 för medlemsstaternas myndigheter. Det kommer även att hållas seminarier om bedrägerier och korruption som är riktade till vissa medlemsstater i synnerhet. Ett annat initiativ är vägledning om hur man ska undvika de vanligaste felen vid offentlig upphandling.

När det gäller jordbruksfrågor träffar GD AGRI:s avdelningar regelbundet företrädare för de utbetalande organens lärandenätverk för direktörer och samordningsorgan för att undersöka olika tekniska aspekter som rör förvaltning och kontroll av instrument inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Vid den årliga konferensen med direktörerna för de utbetalande organen som organiseras av GD AGRI informerar generaldirektoratets revisorer om sina egna vanligaste revisionsresultat och lägger fram revisionsrättens resultat. Dessa presentationer görs också vid liknande konferenser som anordnas av ordförandeskapet vartannat år. Dessutom håller GD AGRI:s bedrägeribekämpningsrådgivare regelbundet seminarier om bedrägeribekämpning hos de utbetalande organen. Från och med 2014 har GD AGRI även inrättat en ny enhet för att ge medlemsstaterna råd och stöd vid genomförandet av systemen för direktstöd.

→ Ett register bör upprättas för alla EU-medel som går till medierna i medlemsstaterna från strukturfonderna eller jordbruksfonderna inklusive landsbygdsutveckling (punkt 58) och att koncentrera sina kontroller på medlemsstater som är särskilt sårbara och föremål för särskild uppmärksamhet (punkt 59).

Vid delad förvaltning får kommissionen ingen information på projektnivå. De årliga verksamhetsrapporterna omfattar redan medlemsstater med höga felfrekvenser, inbegripet reservationerna för medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem och vissa operativa program. Kommissionen riktar på grundval av en årlig noggrann riskbedömning in sig på de mest riskutsatta förvaltnings- och revisionsmyndigheterna för att göra sina revisioner. Om brister upptäcks, även av medlemsstaternas myndigheter, avbryter kommissionen utbetalningarna eller ställer in dem.

1.4. Ytterligare förbättring av de årliga verksamhetsrapporterna

Europaparlamentet begärde följande:

→ Att kommissionen uppger i hur stor omfattning medlemsstaternas kontrollstatistik eller kontrollrapporter har granskats, bestyrkts och godkänts (punkt 47).

Detta görs redan och redovisas i de årliga verksamhetsrapporterna.

→ Att kommissionen uppger hur de egna riskanalyserna har inverkat på användningen av den egna kontrollkapaciteten. Europaparlamentet efterlyser även fler direkta urvalskontroller hos de nationella beviljande myndigheterna och slutmottagarna (punkt 48).

Trots att de flesta av medlemsstaternas revisionsrapporter är tillförlitliga använder kommissionen inte resultaten direkt, utan gör alltid en bedömning av riskerna innan den drar slutsatser om den säkerhetsnivå som rapporterna kan ge.

Vad gäller begäran om fler kontroller gör kommissionen egna revisioner som är direkt riktade mot de förvaltningsmyndigheter, förmedlande organ och stödmottagare som anses ha hög risk. 77 systemrevisioner har genomförts sedan november 2010 till slutet av 2013 och nästan alla har lett till handlingsplaner och avbrutna betalningar av GD REGIO. GD EMPL har mellan 2009 och 2013 genomfört 87 systemrevisioner inriktade på de operativa program som har högst risknivå.

På jordbruksområdet inleder kommissionen varje år runt 250 revisioner för att granska effektiviteten i de utbetalande organens förvaltnings- och kontrollsystem. Kommissionen utför dessutom cirka 120 kontrollbesök för att granska efterlevnaden av EU:s regler. Dessa revisioner bygger på en central riskanalys (där fler revisioner inriktas på medlemsstater, åtgärder och program med högre risknivå) som omfattar alla utgifter för den gemensamma jordbrukspolitiken i alla medlemsstater.

För att göra direkta granskningar av ett slumpmässigt urval som är tillräckligt stort för att tillåta en extrapolering av resultaten skulle det krävas betydligt mer ytterligare personal än vad som kan omplaceras och/eller frigöras genom att minska antalet granskningar i medlemsstater där felprocenten är låg.

→ Att kommissionen inkluderar information om reservationer som avser risker för unionens budget vilka upphävs först när medlemsstaterna har åtgärdat bristerna; de årliga verksamhetsrapporterna bör också innehålla information om felnivåer och bedömningar av den kvarstående risken, i synnerhet när medlemsstaterna har genomfört korrigerande åtgärder (punkt 56.8).

Denna fråga behandlas i punkt 1.1.

→ Att GD AGRI vidareutvecklar sin kontrollstrategi, omstrukturerar sina riskbedömningar och säkerställer lämplig övervakning med hjälp av resultatindikatorer som bör presenteras på ett bättre sätt i de årliga verksamhetsrapporterna (punkt 45).

Denna fråga behandlas i punkt 1.3.

1.5. Nödvändiga skyddsåtgärder

Europaparlamentet begärde följande:

→ Att man förkortar de kontradiktoriska förfaranden som föregår ett införande av nettokorrigeringar eller avbrutna betalningar och rapporterar om detta före beviljandet om ansvarsfrihet för 2013 (punkterna 51 och 210).

GD REGIO åtog sig i sin handlingsplan från 2008 att se till att kontradiktoriska förfaranden för finansiella korrigeringar slutförs inom 24 månader efter revisionen. GD REGIO uppfyller detta mål, och denna aspekt kommer att beaktas i de delegerade akterna. När det gäller avbrutna betalningar tillämpas inga kontradiktoriska förfaranden.

Genom sitt utkast till genomförandeakt planerar GD AGRI att snabba upp förfarandet för kontroll av överensstämmelse, särskilt genom att rationalisera det kontradiktoriska förfarandet (genom sammanslagning av olika steg, tidsgränser för medlemsstaterna och kommissionen etc.). Förfarandet kommer att begränsas till högst två år i normala fall (se även punkt 1.3.).

→ Att tillämpningen av avbrott, inställelser, finansiella korrigeringar och återkrav specificeras i nästa årliga rapport om skyddet av unionens budget, särskilt för struktur- och sammanhållningsfonderna i rapporterna från och med 2016 (punkterna 52 och 56.7).

Meddelandet kommer att innehålla information om avbrott, inställelser, finansiella korrigeringar och återkrav. Kommissionen kommer dessutom att ta med uppgifter om nettokorrigeringar som leder till öronmärkta inkomster för EU-budgeten och resultaten av medlemsstaternas korrigerande åtgärder.

→ Att en ny horisontell rapport utarbetas om hur nya förebyggande och korrigerande verktyg genomförs under perioden för den fleråriga budgetramen för 2014−2020 (punkt 56.9).

En rapport kommer att utarbetas om hur nya förebyggande och korrigerande verktyg genomförs under perioden för den fleråriga budgetramen för 2014−2020. Dessutom kommer en analys att göras för att jämföra kommissionens ursprungliga lagstiftningsförslag på området med den slutliga ändrade texten från de lagstiftande organen, och för att identifiera alla potentiella risker.

→ Att utestående åtaganden utnyttjas bättre och att den period som täcks av förfinansiering begränsas (punkt 56.14).

Förfinansieringen är avsedd att förse mottagarna med likvida medel och göra det möjligt för dem att driva de projekt som de åtagit sig att genomföra. Om den period som täcks av förfinansiering är kortare än projektperioden kommer bidragsmottagaren att förr eller senare stå utan medel, och projektet skulle därmed riskera att misslyckas. Dessutom skulle en sådan ansats kräva ändringar av nyligen antagna förordningar och av alla nya enskilda avtal.

1.6. Andra åtgärder

→ Europaparlamentet krävde att kommissionen tar itu med problemet med ”bulvaner” i offentliga upphandlingar. Alla skeden i sådana upphandlingsförfaranden ska offentliggöras på internet (punkt 64).

Åtgärder har redan vidtagits i denna riktning, särskilt vad gäller elektronisk tillgång till alla relevanta handlingar i förfarandets startskede, offentliggörande i förhand och efterhand samt skyldighet att offentliggöra namn och adress på underleverantörer efter det att kontraktet har tilldelats.

Vad gäller direktiv 2014/23/EU om tilldelning av koncessioner har nya bestämmelser införts som innebär en skyldighet att garantera fri och obegränsad tillgång till alla koncessionshandlingar online (från och med offentliggörandet av koncessionsmeddelandet eller anbudsinfordran).

→ Europaparlamentet begärde att kommissionen ingår bindande bilaterala avtal med medlemsstater som särskilt har uppmärksammats, enligt modellen för den europeiska planeringsterminen (punkt 56.15).

Som nämns i ordförande Barrosos och kommissionsledamot Ṧemetas skrivelser har kommissionen förbundit sig att vidta åtgärder på områden där medlemsstaterna uppvisar brister. Kommissionsledamot Ṧemetas skrivelse innehåller en omfattande översikt över instrument och åtgärder som införts inom ramen för den befintliga lagstiftningen för utgiftsprogrammen inom den nya budgetramen. Olika förfaranden har inrättats för att rapportera om Europa 2020-strategin, som är en gemensam angelägenhet för medlemsstaterna och kommissionen.

2.           Olaf (punkterna 284–296)

2.1          Fallet Dalli och relaterade frågor (punkterna 284–287, 289–292 och 296)

Europaparlamentet tog upp flera frågor rörande detta ärende, i synnerhet vad gäller information till Europaparlamentet, kommissionens och Olafs ansvarsskyldighet, respekt för principen om oskuldspresumtion, lagligheten av inspelningar, samarbete med medlemsstaternas rättsliga myndigheter samt respekt för grundläggande rättigheter.

Kommissionen vill först och främst påpeka att dess ordförande förklarade situationen för talmanskonferensen i november 2012. Frågan har aldrig planerats för diskussion vid plenum och kommissionen har utan undantag respekterat principen om oskuldspresumtion. John Dalli har bestridit att han sades upp frivilligt och lagligt och krävt skadestånd inför Europeiska unionens tribunal i det pågående målet T-562/12.

Som alltid samarbetar kommissionen och Olaf vid dessa undersökningar fullt ut med de rättsliga myndigheterna i medlemsstaterna och har vederbörligen svarat på varje begäran om uppgifter eller bistånd som har mottagits från dem.

När det gäller bristande ansvarsskyldighet påminner Olaf om att man redan vid upprepade tillfällen har givit fullständiga svar inom de gränser som fastställs i artikel 8 i förordning nr 1073/1999 och artikel 10 i förordning nr 883/2013.

När det gäller rättslig analys av lagligheten av inspelningar har Olaf redan informerat budgetkontrollutskottet om att man enligt artikel 4.3 andra stycket i förordning (EG) nr 1073/1999 hade rätt att skaffa information som är relevant för utredningen. Olaf anser att man har agerat i enlighet med tillämpliga regler och bestämmelser. En första version av en omfattande intern studie om lagligheten av inspelningar av privata telefonsamtal av offentliga myndigheter i medlemsstaterna har lämnats till Olafs utredningspersonal, och den förbättras och uppdateras löpande.

När det gäller slutsatserna från Olafs övervakningskommitté, påpekar Olaf att man har genomfört sitt utredningsarbete i enlighet med alla formföreskrifter. Kommittén konstaterade i sin verksamhetsrapport inte några brott mot grundläggande rättigheter och processrättsliga skyddsregler vad gäller de berörda personerna. Parlamentets betänkligheter vilar därför på en helt hypotetisk grund.

Dessutom har Olaf personalriktlinjer om utredningsförfaranden vilka syftar till att säkerställa att alla utredningar som utförs av Olaf håller högsta professionella nivå och fullt ut respekterar de berörda personernas processrättsliga skydd.

Slutligen, vad gäller begäran om information om alla clearing house-möten under 2012 och 2013, vill kommissionen framhålla att sådan mötesinformation måste hållas begränsad för att skydda pågående undersökningar, Olafs oberoende och de berörda personernas oskuldspresumtion. Kommissionen kommer emellertid att bedöma en eventuell ytterligare begäran från Europaparlamentet om clearing house-mötena enligt villkoren i ramavtalet.

2.2          Andra frågor (punkterna 288 och 293–295)

Parlamentet uttryckte betänkligheter gällande de ekonomiska indikatorerna för att inleda en undersökning, uppföljning av misstänkta bedrägerier, ärenden som avvisats och skickats tillbaka till kommissionens avdelningar under 2012 och 2013 och enkäter bland Olafs personal samt begärde en oredigerad version av en handling rörande missbruk av EU-medel.

Olafs utredningspolitiska prioriteringar under 2012 och 2013 grundades på urvalsprinciperna proportionalitet, effektiv användning av utredningsresurser och subsidiaritet/mervärde. I dessa prioriteringar för 2012 och 2013 ingick ekonomiska indikatorer. Indikatorerna användes inte, och var inte framtagna för att användas, som ett utslagsgivande kriterium, utan som ett av flera kriterier för att avgöra om en undersökning skulle inledas eller inte. Ekonomiska konsekvenser var aldrig en absolut förutsättning för att inleda en undersökning.

För 2014 beslutade generaldirektören att inte inkludera ekonomiska indikatorer för prioriteringarna, eftersom detta har lett, och i viss mån fortfarande leder, till upprepade missförstånd bland de parter som berörs av Olafs verksamhet, och eftersom det i de flesta fall är svårt att bedöma de potentiella ekonomiska effekterna av ett nytt ärende. Olaf kommer att utvärdera om frånvaro av explicita ekonomiska indikatorer i urvalsprocessen leder till alltför många ärenden att hantera. Om så är fallet kommer generaldirektören att överväga att återinföra dem, i tät dialog med de parter som berörs av Olafs verksamhet och med övervakningskommittén. Om det rör sig om misstänkt bedrägeri, händer det aldrig att Olaf avvisar fall och skickar tillbaka dem till kommissionens avdelningar för utredning. Olaf är och förblir det enda organ som har rätt att genomföra administrativa utredningar i dessa fall. När Olaf får information om misstänkta bedrägerier från en annan avdelning inom kommissionen fattas beslutet om att inleda en undersökning eller inte på grundval av de kriterier som anges i artikel 5.1 i förordning nr 883/2013. Olaf informerar den berörda avdelningen om sitt beslut att inte inleda en undersökning och skälen för detta. I de sällsynta fall då ett ärende som kan kräva utredning avvisas enligt subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna överlämnar Olaf ärendet till den myndighet som är bäst lämpad att genomföra undersökningen, behöriga nationella myndigheter eller disciplinära organ.

Slutligen, vad gäller begäran om en oredigerad version av dokument D/000955, vill kommissionen påpeka att den i sitt skriftliga svar till frågan ställd av parlamentsledamot Ingeborg Gräßle (E-012041/2013) förklarade att den kommer att bedöma en eventuell begäran från Europaparlamentet om denna handling enligt villkoren i ramavtalet mellan Europaparlamentet och kommissionen. Olaf har ännu inte fått någon sådan begäran från Europaparlamentet enligt ovannämnda avtal.

* * *

[1]               Ansvarsfrihet för genomförandet av unionens allmänna budget för 2012, Europeiska revisionsrättens särskilda rapporter i samband med ansvarsfriheten för kommissionen, ansvarsfrihet för genomförandet av EUF, ansvarsfrihet för genomförandeorganen. Dokumenthänvisningar P7_TA(2014)0287, P7_TA-PROV(2014)0288, P7_TA-PROV(2014)0290 och P7_TA-PROV(2014)0299, som finns på följande webbplats: http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=TA&reference=20140403&secondRef=TOC&language=sv

[2]               Dokumenthänvisningarna 5848/14, 5848/14 ADD1, 5850/14 and 5850/14 ADD 1, offentliggjorda på http://www.europarl.europa.eu/committees/en/cont/publications.html?id=CONT00006#menuzone

Vissa av dessa framställningar nämns dock delvis eller indirekt i andra delar av resolutionen; se punkterna 6, 11, 15, 17, 20, 24, 46–49, 51, 53, 55, 59, 65, 67, 70, 73, 81, 88, 90, 117, 120, 128, 137–139, 141, 149, 176–180, 183, 205, 253, 258, 260–261, 264, 270, 272, 282, 302, 314, 318, 319, 323, 326–327, 332–333, 335 och 343 i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om Europaparlamentets resolutioner.

[4]               Se punkterna 19, 22, 61 och 77 i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om rådets    rekommendation.

[5] Ares(2013)3567754.

[6] Ares(2014)654055.

[7] Kommissionens förordningar (EG) nr 1122/2009 på direktstödsområdet och (EG) nr 65/2011 gällande landsbygdsutveckling.

[8] Utkast till kommissionens genomförandeförordning om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor.

[9] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013, EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.

[10] Förordning (EU) nr 1306/2013 (den horisontella förordningen om den gemensamma jordbrukspolitiken).