Rekommendation till

RÅDETS REKOMMENDATION

om Spaniens nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Spaniens stabilitetsprogram 2014

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken[1], särskilt artikel 5.2,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser[2], särskilt artikel 6.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation[3],

med beaktande av Europaparlamentets resolutioner[4],

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser,

med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande,

med beaktande av ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande,

med beaktande av yttrandet från kommittén för socialt skydd,

med beaktande av yttrandet från kommittén för ekonomisk politik, och

av följande skäl:

(1) Den 26 mars 2010 antog Europeiska rådet kommissionens förslag till en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa 2020, som bygger på en ökad samordning av den ekonomiska politiken med inriktning på ett antal nyckelområden där åtgärder behövs för att stärka förutsättningarna för hållbar tillväxt och konkurrenskraft i EU.

(2) Den 13 juli 2010 antog rådet på grundval av kommissionens förslag en rekommendation om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik (2010–2014) och den 21 oktober 2010 ett beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik, vilka tillsammans utgör de integrerade riktlinjerna. Medlemsstaterna uppmanades att beakta de integrerade riktlinjerna i sin nationella ekonomiska politik och sysselsättningspolitik.

(3) Den 29 juni 2012 beslutade stats- och regeringscheferna om en tillväxt- och sysselsättningspakt, som ger ett enhetligt ramverk för insatser på nationell nivå, EU-nivå och euroområdesnivå med hjälp av alla tänkbara medel, instrument och politiska åtgärder. De beslutade om insatser som ska utföras på medlemsstatsnivå och uttryckte i synnerhet sitt helhjärtade åtagande att uppnå målen i Europa 2020-strategin och genomföra de landsspecifika rekommendationerna.

(4) Den 9 juli 2013 antog rådet en rekommendation om Spaniens nationella reformprogram 2013 och avgav ett yttrande om Spaniens uppdaterade stabilitetsprogram för 2012–2016. Den 15 november 2013 lade kommissionen, i linje med förordning (EU) nr 473/2013[5], fram sitt yttrande om Spaniens utkast till budgetplan för 2014[6].

(5) Den 13 november 2013 antog kommissionen den årliga tillväxtöversikten[7], som markerar inledningen av 2014 års europeiska planeringstermin för samordning av den ekonomiska politiken. Samma dag antog kommissionen, på grundval av förordning (EU) nr 1176/2011, rapporten om varningsmekanismen[8], i vilken Spanien identifierades som en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning.

(6) Den 20 december 2013 godkände Europeiska rådet prioriteringarna för att säkerställa finansiell stabilitet, budgetkonsolidering och åtgärder för att främja tillväxt. Europeiska rådet betonade behovet av att eftersträva differentierad och tillväxtvänlig budgetkonsolidering, återställa en normal utlåning till ekonomin, främja tillväxt och konkurrenskraft, bekämpa arbetslöshet och krisens sociala följdverkningar samt modernisera den offentliga förvaltningen.

(7) Den 5 mars 2014 offentliggjorde kommissionen resultatet av sin fördjupade granskning av Spanien [9], i enlighet med artikel 5 i förordning (EU) nr 1176/2011. Av analysen drog kommissionen slutsatsen att Spanien har makroekonomiska obalanser som kräver särskild övervakning och beslutsamma politiska åtgärder. Tydliga framsteg har i synnerhet gjorts med justeringen av de obalanser som identifierades som alltför stora på flera områden förra året och återgången till positiv tillväxt har minskat riskerna. Men obalansernas omfattning och deras inbördes samband, särskilt de höga inhemska och externa skuldnivåerna och den höga arbetslösheten, innebär att ekonomin fortfarande är sårbar.

(8) Den 30 april 2014 lade Spanien fram sitt nationella reformprogram 2014 och sitt stabilitetsprogram 2014. I syfte att beakta deras inbördes samband har de båda programmen bedömts samtidigt.

(9) Målet för den finanspolitiska strategin i 2014 års stabilitetsprogram är att korrigera det alltför stora underskottet till 2016 och nå det medelfristiga målet 2017. Programmet bekräftar det medelfristiga målet med ett saldo i balans i strukturella termer, vilket är strängare än vad stabilitets- och tillväxtpakten kräver. Enligt programmet ska man få ner underskottet under 3 procent av BNP år 2016, i linje med målet i rådets rekommendation av den 21 juni 2013, men enligt planerna i programmet är den årliga förbättringen av det (omräknade) strukturella saldot från och med 2014 mindre än vad som rekommenderas. För 2017 ska man enligt planen göra tillräckliga framsteg mot det medelfristiga målet, men det är kanske ändå inte tillräckligt för att nå målet det året såsom det hävdas i programmet. Enligt programmet kommer den offentliga skuldkvoten att nå sin på 101,7 procent av BNP år 2015 för att sedan börja sjunka. Därför ligger den finanspolitiska strategin i programmet bara delvis i linje med stabilitets- och tillväxtpaktens krav. Det makroekonomiska scenario som ligger till grund för prognoserna i programmet och som inte har utarbetats eller godkänts av något oberoende organ, är i stort sett rimligt för 2014, men hotas av vissa risker för 2015 jämfört med kommissionens vårprognos 2014. För 2016–2017 förefaller BNP-tillväxten i programmet något optimistisk mot bakgrund av dagens uppskattningar av ekonomins potentiella tillväxttakt och återstående ekonomiska anpassningsbehov efter krisen. Det finns risker som hotar justeringen av underskottet och skulden. Dessutom finns inga tillräckligt väl beskrivna konkreta åtgärder för att stödja målen för det totala underskottet från och med 2015 och det gäller särskilt förändringarna i skattelagstiftningen inom ramen för den planerade skattereformen. Andra risker gäller ansvarsförbindelser och vilken utdelning man kan få av de planerade besparingarna på lokal och regional nivå. På grundval av kommissionens prognoser kommer den finanspoliska insatsen under 2013–2014 att missa målet med 1,1 procentenheter i termer av (korrigerade) ändringar i det strukturella saldot (även om denna siffra räknas upp av den senaste metodändringen för beräkningen av potentiell output) och med 0,4 procentenheter jämfört med den insatsmängd som ansågs nödvändig vid tidpunkten för rekommendationen enligt förfarandet vid alltför stora underskott. Baserat på sin bedömning av programmet och kommissionens prognos, enligt rådets förordning (EG) nr 1466/97, anser rådet att de åtgärder som ska ligga till grund för den finanspolitiska strategin måste specificeras noggrannare och att det krävs ytterligare insatser för att helt uppfylla rådets rekommendation enligt förfarandet vid alltför stora underskott.

(10) När det gäller finanspolitikens struktur har man gjort framsteg i fråga om rapporteringen av hur budgeten genomförs och i tillämpningen av korrigerande åtgärder för administrativa organ som inte hållit sig till budgeten. Det finns dock fortfarande utrymme för ytterligare kontrollmekanismer för regioner som inte håller sig till budgeten, i enlighet med Spaniens lag om budgetstabilititet. Nya åtgärder har införts för att genomdriva en genomsnittstid för betalning av kommersiella leverantörer på 30 dagar på alla offentliga nivåer. En oberoende finanspolitisk institution inrättades enlig lag i november 2013 och ordföranden utsågs i februari 2014. Dock hade institutionen inte dragit igång sin verksamhet i tid för att utvärdera stabilitetsprogrammet 2014. I det nationella reformprogrammet 2014 konstaterar man att det finns ett behov av att fortsätta att förbättra hälso- och sjukvårdens och läkemedelsutgifternas kostnadseffektivitet, till exempel genom att centralisera inköpen av läkemedel, revidera serviceutbudet, utveckla digitala sjukhusjournaler och förbättra förvaltningen av sjukvårdinrättningar. Merparten av den kommande budgetkonsolideringen ska enligt planerna komma från utgiftsbesparingar och därför skulle en systematisk genomgång av utgifterna på alla nivåer i den offentliga förvaltningen bidra till att kartlägga de områden där man kan göra besparingar på ett tillväxtvänligt sätt samtidigt som man tillgodoser de mest sårbara gruppernas behov.

(11) Spanien antog 2013 nya åtgärder för att ta itu med den förmånliga behandlingen av skulder i bolagsbeskattningen. Under 2013 gjorde Spanien också vissa framsteg med att förbättra efterlevnaden av skattelagstiftningen genom att intensifiera kampen mot skattebedrägerier och odeklarerat arbete, men stora utmaningar återstår. Under 2013 och 2014 sänkte Spanien också de sociala avgifterna vid rekrytering av unga och för nyanställda. Till följd av en rapport från en expertkommitté om skattereformer, som regeringen beställt, planerar myndigheterna att lägga fram konkreta lagförslag under det andra kvartalet 2014. Enligt det nationella reformprogrammet 2014 ska förslagen modernisera skattesystemet, minska hindren för anställning, främja uppbörden, främja ekonomisk utveckling, sörja för en enhetlig marknad och finanspolitisk neutralitet och öka konkurrenskraften i den spanska ekonomin samtidigt som de ska bidra till konsolideringen av de offentliga finanserna. Hur reformen utformas och genomförs kommer att vara viktigt för de ekonomiska framtidsutsikterna och de offentliga finanserna.

(12) Den finansiella stabiliteten har fått hjälp av rekapitaliseringen och omstruktureringen i banksektorn och det grundliga genomförandet av ESM-programmet från juli 2012 för rekapitalisering av finansinstitut, som slutfördes den 22 januari 2014. Finanssektorn i Spanien står ändå inför stora utmaningar som måste övervakas och hanteras omsorgsfullt. Förbättringarna av bankernas finansieringsvillkor överförs dessutom bara gradvis till finansiering av små och medelstora företag. Inför framtiden är det viktigt att se till att kreditflödet fortsätter till livskraftiga sektorer i ekonomin medan skuldsaneringen i den privata sektorn fortsätter. Myndigheterna har vidtagit flera åtgärder för att underlätta företagens tillgång till bankfinansiering och annan finansering och för att bidra till omstruktureringen av företagens skulder, men fler politiska åtgärder är nödvändiga.

(13) Det finns tecken på en stabilisering på arbetsmarknaden och en beskedlig återhämtning väntas under 2014 med stigande sysselsättning och sjunkande arbetslöshet. Men med ett årsgenomsnitt på 26,1 procent under 2013 är arbetslösheten fortsatt mycket hög. Särskilt oroande är den höga ungdomsarbetslösheten på 54,3 procent och toppsiffran för långtidsarbetslösheten på 49,7 procent av den totala arbetslösheten 2013, som dessutom är särskilt hög bland äldre och lågutbildade arbetstagare. Tillgängliga utvärderingar av arbetsmarknadsreformen 2012 ger vid handen att reformen – tillsammans med åtagandet från arbetsmarknadens parter om återhållsam löneutveckling 2012–2014 – har bidragit till en högre grad av intern flexibilitet i företagen och färre förlorade jobb, genom att man har prioriterat kollektivavtal på företagsnivå och gett företagen större möjligheter att välja att stå utanför kollektivavtal. Reformen har också sänkt ersättningarna vid ogrundade uppsägningar och bidragit till att färre uppsägningar bestridits i domstolarna samt infört ett nytt avtal för att främja stabil rekrytering i små och medelstora företag. Ytterligare åtgärder infördes under 2013 och tidigt under 2014 för att underlätta stabila deltidsanställningar och tillfälligt sänka de sociala avgifterna för nya tillsvidareanställningar. Segmenteringen är dock fortfarande ett stort problem på den spanska arbetsmarkanden, antalet avtalstyper är fortsatt stort och klyftan mellan avgångsvederlag för visstids- och tillsvidareanställningar är bland de största i EU också efter reformen. Det går att notera framsteg med reformen av de aktiva arbetsmarknadsåtgärderna, till exempel i form av godkännandet av den årliga sysselsättningsplanen. Dock verkar arbetet med att modernisera och stärka den offentliga arbetsförmedlingen ha blivit försenat, vilket är ett hot mot en framgångsrik tillämpning av det nya ramverket. Den nya jobbportalen har drabbats av förseningar. Samarbetet med privata rekryteringsföretag går framåt, men ytterligare satsningar krävs.

(14) Utbildningens och fortbildningens bristande relevans för arbetsmarknaden och den stora andelen arbetslösa utan formella kvalifikationer (35,2 procent) bidrar till både den höga ungdomsarbetslöshet och långtidsarbetslösheten. Andelen unga som varken går någon utbildning eller jobbar är fortfarande högre än EU-genomsnittet och ökar snabbt. Andelen elever och studenter som hoppar av skola och utbildning i förtid är fortsatt mycket hög (23,5 procent), även om andelen sjunker. Andelen med eftergymnasial utbildning ligger kvar på samma nivå, men yrkesutbildningar och lärlingssystem är fortfarande underutnyttjade och kunskaperna hos de som tar examen från gymnasial yrkesutbildning ligger under EU-genomsnittet. Spanien arbetar med åtgärder för att stimulera de ungas sysselsättning. Den nationella sysselsättnings- och entreprenörskapsstrategin för ungdomar för 2013–2016, som lades fram i mars 2013, genomförs nu, men vissa åtgärder har ännu inte vidtagits. På grundval av strategin har Spanien vidtagit fler initiativ för att bekämpa ungdomsarbetslösheten, i linje med målen för ungdomsgarantin. Man kan notera vissa framsteg när det gäller att få bukt med tidiga avhopp från skolan och främja kombinerad yrkesutbildning, men ett fullt genomförande och effektiv användning av anslagen är fortsatt mycket viktigt. Det krävs fortsatt samordning av kombinerad yrkesutbildning mellan alla intressenter, bland annat beslutsfattare och utbildningsleverantörer på alla nivåer i den offentliga sektorn och arbetsgivare, för att rationalisera systemet, främja en bättre anpassning till arbetsmarknadens behov och sörja för större samstämmighet mellan regionernas olika utbildningsmodeller.

(15) Främst till följd av arbetsmarknadsläget, men också på grund av det sociala trygghetssystemets begränsade förmåga att bekämpa fattigdomen ligger Spanien nu under EU-genomsnittet för de viktigaste indikatorerna som mäter fattigdom och social utestängning, där barn och unga är särskilt utsatta. På grund av krisen är försämringen av hushållens disponibla inkomster i Spanien en av de största och inkomstskillnaderna är också bland de största i EU. En av de största utmaningarna består i att förenkla förfarandena för de som söker socialt bistånd och förbättra styrningen och samordningen av nationella, regionala och lokala institutioner. Den nationella handlingsplanen för social integration 2013–2016 är rätt inramning för att anpassa de aktiva arbetsmarknadsåtgärderna till de personer som har sämst anknytning till arbetsmarknaden för att komma till rätta med barnfattigdomen och effektivisera det sociala stödet till familjer. Dessutom har socialt bistånd och förmåner begränsade omfördelningseffekter i olika riskgrupper, vilket tyder på att inriktningen är dålig. Begränsad samordning mellan arbetsmarknads- och socialtjänster (även de på regional och lokal nivå) och den administrativa arbetsbördan för att få tillgång till program för minimiinkomster hindrar en smidig övergång från socialt bistånd till återintegrering på arbetsmarknaden.

(16) Spanien har gjort framsteg med sina strukturreformer för tillväxt och konkurrenskraft och de ligger i stort sett i linje med planerna enligt det nationella reformprogrammet 2013. Lagen om en garanterad enhetlig marknad antogs i december 2013 och man håller på med det komplicerade genomförandet. Lagen om entreprenörskap som antogs hösten 2013 har lett till förbättringar av regelverket vid företags insolvens och flexiblare bolagsformer och till rationaliserade stödprogram för internationalisering av företag. Användningen av snabb tillståndsgivning har utökats och det har förenklat etableringen av mindre försäljningsställen, och andra åtgärder som vidtagits för att underlätta tillstånd för företag. Man har fortfarande inte antagit den sekundärlagstiftning som gör att privata aktiebolag kan bildas hos en enda kontaktpunkt med den kortare tidsåtgång som fastställdes i lagen om entreprenörskap från september 2013. Det är dessutom mycket som talar för att de rättsliga hindren för företagsutveckling, även beskattning, ständigt bör ses över med tanke på skillnaden mellan Spanien och de andra euroländerna när det gäller företagsstorlek. Den länge emotsedda reformen av de reglerade yrkena har gång på gång drabbats av förseningar och måste skyndas på. Inget har gjorts för att undanröja restriktionerna för etablering av större försäljningsställen. Det spanska forsknings- och innovationssystemet måste förbättra kvaliteten på sina vetenskapliga resultat, främja offentlig–privata samarbeten och underlätta omvandlingen av forskning och innovation till kommersiella produkter. Under 2013 antog den spanska regeringen en nationell strategi för vetenskap, teknik och innovation, som dock måste få stöd av offentlig finansiering. Den nya statliga forskningsmyndigheten, som fått i uppdrag att effektivt förvalta de offentliga FoU-investeringarna, är ännu inte igång.

(17) Man har vidtagit betydelsefulla åtgärder för att ta itu med underskottet när det gäller eltaxorna, främst genom att sänka systemkostnaderna, men reformens exakta genomslag är ännu inte känt, särskilt inte när det gäller förnybara energikällor. Regeringen tittar på olika sätt att minimera insolventa betalmotorvägars negativa effekter på de offentliga finanserna. Myndigheterna har startat en databas med ekonomiska, miljömässiga, trafikrelaterade och andra indikatorer som underlag för analysen av kommande infrastrukturinvesteringar, men har ännu inte inrättat ett oberoende organ som kan utvärdera större infrastrukturprojekt. Effektiv konkurrens inom person- och godstrafik på järnväg förhindras fortfarande av tekniska och rättsliga hinder som hämmar en effektiv användning av den omfattande infrastrukturen.

(18) Reformen av den offentliga förvaltningen går framåt. En reform av den lokala förvaltningen antogs i december 2013 och reformerna enligt rapporten från kommittén om den offentliga förvaltningen pågår och kommer att fortsätta under 2014 och 2015. De rättsliga reformerna befinner sig i olika skeden och måste slutföras. Nya insatser mot korruptionen omfattar lagen om transparens, offentlig tillgång till information och goda styrelseformer, som antogs i december 2013, samt två lagförslag om partifinansiering och högre ämbetsmäns ansvar och redovisningsskyldighet. Man håller på att genomföra den nationella planen mot odeklarerat arbete och socialförsäkringsbedrägerier 2012–2014. Spanien har också ingått fler internationella avtal för utbyte av information som behövs i skatteärenden och dragit igång ett projekt med privata företag för att utvärdera eventuella förbättringar av förmånssystemets förvaltning.

(19) Kommissionen har inom ramen för den europeiska planeringsterminen gjort en omfattande analys av Spaniens ekonomiska politik. Den har bedömt stabilitetsprogrammet och det nationella reformprogrammet. Kommissionen har inte bara beaktat programmens relevans för hållbarheten i finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Spanien utan också i vilken mån EU:s regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i unionen genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på EU-nivå. Kommissionens rekommendationer inom den europeiska planeringsterminen återspeglas i rekommendationerna 1–8 nedan.

(20) Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat Spaniens stabilitetsprogram och dess yttrande[10] återspeglas särskilt i rekommendation 1 nedan.

(21) Mot bakgrund av kommissionens fördjupade granskning och denna bedömning har rådet granskat det nationella reformprogrammet och stabilitetsprogrammet. Dess rekommendationer enligt artikel 6 i förordning (EU) nr 1176/2011 återspeglas i rekommendationerna 1, 2, 3, 4, 6, 7 och 8 nedan.

(22) I samband med den europeiska planeringsterminen har kommissionen dessutom analyserat den ekonomiska politiken i euroområdet som helhet. På dessa grunder har rådet utfärdat särskilda rekommendationer till de medlemsstater som har euron som valuta. Spanien bör också säkerställa ett fullständigt och snabbt genomförande av dessa rekommendationer.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Spanien att vidta följande åtgärder under perioden 2014–2015:

1.           Stärka den finanspolitiska strategin från och med 2014, särskilt genom att noggrant beskriva de underbyggande åtgärderna från 2015 och framåt, för att säkerställa en hållbar korrigering av det alltför stora underskottet till 2016 genom att genomföra de strukturanpassningar som anges i rådets rekommendation enligt förfarandet vid alltför stora underskott. En hållbar korrigering av de finanspolitiska obalanserna kräver ett trovärdigt genomförande av ambitiösa strukturreformer för att öka anpassningsförmågan och främja tillväxt och sysselsättning. När korringen av det alltför stora underskottet är avklarad, fortsätta med en strukturanpassning mot det medelfristiga målet på minst 0,5 procent om året, eller mer vid goda ekonomiska förhållanden eller om det krävs för att se till att skuldregeln iakttas, i syfte att varaktigt sänka den höga offentliga skuldkvoten. Se till att den nya oberoende finanspolitiska institutionen inleder sin verksamhet snarast möjligt och sörja för ett fullständigt genomförande av de förebyggande och korrigerande åtgärderna och genomförandeåtgärderna i lagen om budgetstabilitet på alla nivåer i den offentliga sektorn, inklusive undanröjande av den offentliga sektorns kommersiella skulder. Till februari 2015 systematiskt se över alla offentliga utgifter för att se till att de blir effektiva och av hög kvalitet. Fortsätta att förbättra kostnadseffektiviteten i hälso- och sjukvården, framför allt genom att ytterligare rationalisera läkemedelstutgifterna, även på sjukhus, och stärka samordningen mellan olika vårdtyper samtidigt som man upprätthåller tillgången för utsatta grupper. I slutet av 2014 anta en omfattande skattereform för att förenkla skattesystemet och se till att det bidrar till tillväxt och nya arbetstillfällen, miljöskydd och intäktsstabilitet. Med detta mål för ögonen lägga om intäkterna till mindre snedvridande skatter, till exempel konsumtion, miljö (till exempel motorbränslen) och återkommande fastighetsskatter, ta bort ineffektiva inkomstskatteutgifter för personer och företag, överväga att sänka arbetsgivaravgifterna, i synnerhet för låglönejobb, fortsätta att ta itu med den förmånliga behandlingen av skulder i bolagsbeskattningen, samt vidta åtgärder för att se till att beskattningen inte gör att Spaniens inre marknad fungerar dåligt. Ta hårdare tag mot skatteflykt.

2.           Fullborda reformen av sparbankssektorn och anta sekundärlagstiftningen samt fullborda omorganisationen av de statsägda sparbankerna för att påskynda deras fullständiga återhämtning och bana väg för en återgång till privat ägande. Främja bankernas arbete med att upprätthålla stark kapitaltäckning, övervaka Sarebs verksamhet för att säkerställa en snabb avyttring av tillgångarna och samtidigt minimera kostnaderna för skattebetalarna. Avsluta de pågående åtgärderna för att bredda de små och medelstora företagens tillgång till finansiering, särskilt genom att slutföra de pågående insatserna för att förbättra finansförmedling som inte utförs av banker. Ta bort återstående flaskhalsar i regelverket om insolvens i företag, särskilt genom att stärka konkursförvaltarnas sakkunskap och rättsystemets förmåga att hantera insolvensärenden och ta fram ett permanent regelverk för privatpersoners obestånd.

3.           Vidta nya åtgärder för att minska segmenteringen på arbetsmarknaden och främja riktiga och varaktiga jobb, bland annat genom att minska antalet avtalstyper och sörja för en balanserad rätt till avgångsvederlag. Fortsätta att regelbundet övervaka arbetsmarknadsreformerna. Främja en reallöneutveckling som är förenlig med målet att skapa fler arbetstillfällen. Skärpa kraven på jobbsökande för att få arbetslöshetsförmåner. Effektivisera och göra de aktiva arbetsmarknadsåtgärderna mer målinriktade, däribland anställningssubventioner, särskilt för dem med stora svårigheter att få anställning. Stärka samordningen mellan arbetsmarknads- och utbildningsåtgärder. Snabba på moderniseringen av den offentliga arbetsförmedlingen för att säkerställa effektivare individanpassad rådgivning, lämplig utbildning och jobbmatchning, med särskild inriktning på långtidsarbetslösa. Säkerställa en effektiv tillämpning av offentlig–privat samarbete om arbetsförmedling före utgången av 2014, och kontrollera kvaliteten på servicen. Se till att jobbportalen fungerar effektivt och kombinera detta med fler åtgärder för att stödja arbetstagarnas rörlighet.

4.           Genomföra den nationella sysselsättnings- och entreprenörskapsstrategin för ungdomar för 2013–2016 och utvärdera dess genomslag. Erbjuda unga anställningar, lärlingsplatser och praktikplatser av god kvalitet och bli bättre på att nå ut till unga arbetslösa som inte är anmälda hos myndigheterna, i linje med målen för ungdomsgarantin. Effektivt genomföra den nya utbildningsstrategin för att förbättra kvaliteten på grund- och gymnasieskola. Förbättra rådgivning och stöd till grupper som riskerar att hoppa av skolan i förtid. Förbättra yrkesutbildningens och den högre utbildningens relevans för arbetsmarknaden, särskilt genom att stärka samarbetet med arbetsgivarna och stödja utbildning av utbildare och handledare.

5.           Genomföra den nationella handlingsplanen för social integration 2013–2016 och utvärdera om den uppfyller alla mål effektivt. Stärka den administrativa kapaciteten och samordningen mellan arbetsförmedlingar och sociala institutioner för att kunna erbjuda integrerade lösningar till stöd för de som riskerar fattigdom, och rationalisera förfaranden för att stödja övergången från program för minimiinkomster till arbetsmarknaden. Göra stödprogrammen för familjer mer målinriktade och stärka kvaliteten på tjänster för låginkomsthushåll med barn, för att garantera de sociala transfereringarnas progressivitet och effektivitet.

6.           Säkerställa ett ambitiöst och snabbt genomförande av lag nr 20/1013 om en enhetlig marknad på alla förvaltningsnivåer. Anta en ambitiös reform av de reglerade yrkena och yrkesförbund i slutet av 2014, där man definierar vilka yrken som kräver registrering hos ett yrkesförbund, och fastställer yrkesorgans öppenhet och redovisningsskyldighet, avreglerar verksamhet som utan fog är förbehållna vissa utövare och säkrar marknadsenhet när det gäller tillgång till och utövandet av reglerade yrken i Spanien. Ytterligare minska tidsåtgång, kostnader och antal förfaranden som krävs för att starta ett företag. Undanröja omotiverade restriktioner för att etablera storskaliga försäljningsställen, bland annat genom att ändra gällande regler för regional planering. Kartlägga finansieringskällor för den nya nationella strategin för vetenskap, teknik och innovation och se till att den nya statliga forskningsmyndigheten inleder sin verksamhet.

7.           Efter 2013 års reform se till att effektivt få bort underskottet i elsystemet under 2014 och vid behov även vidta ytterligare strukturåtgärder. Ta itu med problemet med konkursmässiga betalmotorvägar för att minimera kostnaderna för staten. Före utgången av 2014 inrätta ett oberoende organ som kan hjälpa till att utvärdera framtida stora infrastrukturprojekt. Vidta åtgärder för att säkerställa effektiv konkurrens inom gods- och passagerartrafik på järnväg.

8.           På alla nivåer i den offentliga sektorn genomföra rekommendationerna från kommittén om den offentliga förvaltningen. Stärka kontrollmekanismerna och öka insynen i förvaltningsbesluten, särskilt på regional och lokal nivå. Fullborda och noggrant följa de pågående insatserna för att bekämpa den svarta ekonomin och odeklarerat arbete. Anta påbörjade reformer av rättsväsendets struktur och organisation och se till att de antagna reformerna genomförs.

Utfärdad i Bryssel den

                                                                       På rådets vägnar

                                                                       Ordförande

[1]               EGT L 209, 2.8.1997, s. 1.

[2]               EUT L 306, 23.11.2011, s. 25.

[3]               COM(2014) 410 final.

[4]               P7_TA(2014)0128 och P7_TA(2014)0129.

[5]               EUT L 140, 27.5.2013, s. 11.

[6]               C(2013) 8003 final

[7]               COM(2013) 800 final.

[8]               COM(2013) 790 final.

[9]               SWD(2014) 80 final.

[10]             Enligt artikel 5.2 i rådets förordning (EG) nr 1466/97.