Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Spaniens nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Spaniens stabilitetsprogram 2014 /* COM/2014/0410 final */
Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Spaniens nationella reformprogram 2014,
med avgivande av rådets yttrande om Spaniens stabilitetsprogram 2014
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT
DENNA REKOMMENDATION med beaktande av fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, med beaktande av rådets förordning (EG) nr
1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga
finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken[1], särskilt artikel 5.2, med beaktande av Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och
korrigering av makroekonomiska obalanser[2],
särskilt artikel 6.1, med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation[3], med beaktande av Europaparlamentets
resolutioner[4], med beaktande av Europeiska rådets slutsatser, med beaktande av sysselsättningskommitténs
yttrande, med beaktande av ekonomiska och finansiella
kommitténs yttrande, med beaktande av yttrandet från kommittén för
socialt skydd, med beaktande av yttrandet från kommittén för
ekonomisk politik, och av följande skäl: (1)
Den 26 mars 2010 antog Europeiska rådet
kommissionens förslag till en ny strategi för tillväxt och sysselsättning,
Europa 2020, som bygger på en ökad samordning av den ekonomiska politiken
med inriktning på ett antal nyckelområden där åtgärder behövs för att stärka
förutsättningarna för hållbar tillväxt och konkurrenskraft i EU. (2)
Den 13 juli 2010 antog rådet på grundval av
kommissionens förslag en rekommendation om de allmänna riktlinjerna för
medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik (2010–2014) och den 21 oktober
2010 ett beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik,
vilka tillsammans utgör de integrerade riktlinjerna. Medlemsstaterna
uppmanades att beakta de integrerade riktlinjerna i sin nationella ekonomiska
politik och sysselsättningspolitik. (3)
Den 29 juni 2012 beslutade stats- och
regeringscheferna om en tillväxt- och sysselsättningspakt, som ger ett enhetligt
ramverk för insatser på nationell nivå, EU-nivå och euroområdesnivå med hjälp
av alla tänkbara medel, instrument och politiska åtgärder. De beslutade om
insatser som ska utföras på medlemsstatsnivå och uttryckte i synnerhet sitt
helhjärtade åtagande att uppnå målen i Europa 2020-strategin och genomföra
de landsspecifika rekommendationerna. (4)
Den 9 juli 2013 antog rådet en rekommendation
om Spaniens nationella reformprogram 2013 och avgav ett yttrande om Spaniens
uppdaterade stabilitetsprogram för 2012–2016. Den 15 november 2013 lade
kommissionen, i linje med förordning (EU) nr 473/2013[5], fram
sitt yttrande om Spaniens utkast till budgetplan för 2014[6]. (5)
Den 13 november 2013 antog kommissionen den
årliga tillväxtöversikten[7],
som markerar inledningen av 2014 års europeiska planeringstermin för samordning
av den ekonomiska politiken. Samma dag antog kommissionen, på grundval av
förordning (EU) nr 1176/2011, rapporten om varningsmekanismen[8], i vilken Spanien
identifierades som en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en
fördjupad granskning. (6)
Den 20 december 2013 godkände Europeiska rådet
prioriteringarna för att säkerställa finansiell stabilitet, budgetkonsolidering
och åtgärder för att främja tillväxt. Europeiska rådet betonade behovet av att
eftersträva differentierad och tillväxtvänlig budgetkonsolidering, återställa
en normal utlåning till ekonomin, främja tillväxt och konkurrenskraft, bekämpa
arbetslöshet och krisens sociala följdverkningar samt modernisera den
offentliga förvaltningen. (7)
Den 5 mars 2014 offentliggjorde kommissionen
resultatet av sin fördjupade granskning av Spanien [9], i enlighet med artikel
5 i förordning (EU) nr 1176/2011. Av analysen drog kommissionen slutsatsen att
Spanien har makroekonomiska obalanser som kräver särskild övervakning och
beslutsamma politiska åtgärder. Tydliga framsteg har i synnerhet gjorts med
justeringen av de obalanser som identifierades som alltför stora på flera
områden förra året och återgången till positiv tillväxt har minskat riskerna.
Men obalansernas omfattning och deras inbördes samband, särskilt de höga
inhemska och externa skuldnivåerna och den höga arbetslösheten, innebär att
ekonomin fortfarande är sårbar. (8)
Den 30 april 2014 lade Spanien fram sitt
nationella reformprogram 2014 och sitt stabilitetsprogram 2014. I syfte att
beakta deras inbördes samband har de båda programmen bedömts samtidigt. (9)
Målet för den finanspolitiska strategin i 2014 års
stabilitetsprogram är att korrigera det alltför stora underskottet till 2016
och nå det medelfristiga målet 2017. Programmet bekräftar det medelfristiga
målet med ett saldo i balans i strukturella termer, vilket är strängare än vad
stabilitets- och tillväxtpakten kräver. Enligt programmet ska man få ner
underskottet under 3 procent av BNP år 2016, i linje med målet i rådets
rekommendation av den 21 juni 2013, men enligt planerna i programmet är
den årliga förbättringen av det (omräknade) strukturella saldot från och med
2014 mindre än vad som rekommenderas. För 2017 ska man enligt planen göra
tillräckliga framsteg mot det medelfristiga målet, men det är kanske ändå inte
tillräckligt för att nå målet det året såsom det hävdas i programmet. Enligt
programmet kommer den offentliga skuldkvoten att nå sin på 101,7 procent
av BNP år 2015 för att sedan börja sjunka. Därför ligger den finanspolitiska
strategin i programmet bara delvis i linje med stabilitets- och tillväxtpaktens
krav. Det makroekonomiska scenario som ligger till grund för prognoserna i
programmet och som inte har utarbetats eller godkänts av något oberoende organ,
är i stort sett rimligt för 2014, men hotas av vissa risker för 2015 jämfört
med kommissionens vårprognos 2014. För 2016–2017 förefaller BNP-tillväxten i
programmet något optimistisk mot bakgrund av dagens uppskattningar av ekonomins
potentiella tillväxttakt och återstående ekonomiska anpassningsbehov efter
krisen. Det finns risker som hotar justeringen av underskottet och skulden.
Dessutom finns inga tillräckligt väl beskrivna konkreta åtgärder för att stödja
målen för det totala underskottet från och med 2015 och det gäller särskilt
förändringarna i skattelagstiftningen inom ramen för den planerade
skattereformen. Andra risker gäller ansvarsförbindelser och vilken utdelning
man kan få av de planerade besparingarna på lokal och regional nivå. På grundval
av kommissionens prognoser kommer den finanspoliska insatsen under 2013–2014
att missa målet med 1,1 procentenheter i termer av (korrigerade) ändringar
i det strukturella saldot (även om denna siffra räknas upp av den senaste
metodändringen för beräkningen av potentiell output) och med 0,4 procentenheter
jämfört med den insatsmängd som ansågs nödvändig vid tidpunkten för
rekommendationen enligt förfarandet vid alltför stora underskott. Baserat på
sin bedömning av programmet och kommissionens prognos, enligt rådets förordning
(EG) nr 1466/97, anser rådet att de åtgärder som ska ligga till grund för den
finanspolitiska strategin måste specificeras noggrannare och att det krävs
ytterligare insatser för att helt uppfylla rådets rekommendation enligt
förfarandet vid alltför stora underskott. (10)
När det gäller finanspolitikens struktur har man
gjort framsteg i fråga om rapporteringen av hur budgeten genomförs och i
tillämpningen av korrigerande åtgärder för administrativa organ som inte hållit
sig till budgeten. Det finns dock fortfarande utrymme för ytterligare
kontrollmekanismer för regioner som inte håller sig till budgeten, i enlighet
med Spaniens lag om budgetstabilititet. Nya åtgärder har införts för att
genomdriva en genomsnittstid för betalning av kommersiella leverantörer på 30
dagar på alla offentliga nivåer. En oberoende finanspolitisk institution
inrättades enlig lag i november 2013 och ordföranden utsågs i februari 2014.
Dock hade institutionen inte dragit igång sin verksamhet i tid för att
utvärdera stabilitetsprogrammet 2014. I det nationella reformprogrammet 2014 konstaterar
man att det finns ett behov av att fortsätta att förbättra hälso- och
sjukvårdens och läkemedelsutgifternas kostnadseffektivitet, till exempel genom
att centralisera inköpen av läkemedel, revidera serviceutbudet, utveckla
digitala sjukhusjournaler och förbättra förvaltningen av sjukvårdinrättningar.
Merparten av den kommande budgetkonsolideringen ska enligt planerna komma från
utgiftsbesparingar och därför skulle en systematisk genomgång av utgifterna på
alla nivåer i den offentliga förvaltningen bidra till att kartlägga de områden
där man kan göra besparingar på ett tillväxtvänligt sätt samtidigt som man
tillgodoser de mest sårbara gruppernas behov. (11)
Spanien antog 2013 nya åtgärder för att ta itu med
den förmånliga behandlingen av skulder i bolagsbeskattningen. Under 2013 gjorde
Spanien också vissa framsteg med att förbättra efterlevnaden av
skattelagstiftningen genom att intensifiera kampen mot skattebedrägerier och
odeklarerat arbete, men stora utmaningar återstår. Under 2013 och 2014 sänkte
Spanien också de sociala avgifterna vid rekrytering av unga och för
nyanställda. Till följd av en rapport från en expertkommitté om skattereformer,
som regeringen beställt, planerar myndigheterna att lägga fram konkreta
lagförslag under det andra kvartalet 2014. Enligt det nationella
reformprogrammet 2014 ska förslagen modernisera skattesystemet, minska hindren för
anställning, främja uppbörden, främja ekonomisk utveckling, sörja för en
enhetlig marknad och finanspolitisk neutralitet och öka konkurrenskraften i den
spanska ekonomin samtidigt som de ska bidra till konsolideringen av de
offentliga finanserna. Hur reformen utformas och genomförs kommer att vara
viktigt för de ekonomiska framtidsutsikterna och de offentliga finanserna. (12)
Den finansiella stabiliteten har fått hjälp av
rekapitaliseringen och omstruktureringen i banksektorn och det grundliga
genomförandet av ESM-programmet från juli 2012 för rekapitalisering av
finansinstitut, som slutfördes den 22 januari 2014. Finanssektorn i
Spanien står ändå inför stora utmaningar som måste övervakas och hanteras
omsorgsfullt. Förbättringarna av bankernas finansieringsvillkor överförs
dessutom bara gradvis till finansiering av små och medelstora företag. Inför
framtiden är det viktigt att se till att kreditflödet fortsätter till
livskraftiga sektorer i ekonomin medan skuldsaneringen i den privata sektorn
fortsätter. Myndigheterna har vidtagit flera åtgärder för att underlätta
företagens tillgång till bankfinansiering och annan finansering och för att
bidra till omstruktureringen av företagens skulder, men fler politiska åtgärder
är nödvändiga. (13)
Det finns tecken på en stabilisering på
arbetsmarknaden och en beskedlig återhämtning väntas under 2014 med stigande
sysselsättning och sjunkande arbetslöshet. Men med ett årsgenomsnitt på 26,1 procent
under 2013 är arbetslösheten fortsatt mycket hög. Särskilt oroande är den höga
ungdomsarbetslösheten på 54,3 procent och toppsiffran för
långtidsarbetslösheten på 49,7 procent av den totala arbetslösheten 2013,
som dessutom är särskilt hög bland äldre och lågutbildade arbetstagare.
Tillgängliga utvärderingar av arbetsmarknadsreformen 2012 ger vid handen att
reformen – tillsammans med åtagandet från arbetsmarknadens parter om
återhållsam löneutveckling 2012–2014 – har bidragit till en högre grad av
intern flexibilitet i företagen och färre förlorade jobb, genom att man har
prioriterat kollektivavtal på företagsnivå och gett företagen större
möjligheter att välja att stå utanför kollektivavtal. Reformen har också sänkt
ersättningarna vid ogrundade uppsägningar och bidragit till att färre
uppsägningar bestridits i domstolarna samt infört ett nytt avtal för att främja
stabil rekrytering i små och medelstora företag. Ytterligare åtgärder infördes
under 2013 och tidigt under 2014 för att underlätta stabila
deltidsanställningar och tillfälligt sänka de sociala avgifterna för nya
tillsvidareanställningar. Segmenteringen är dock fortfarande ett stort problem
på den spanska arbetsmarkanden, antalet avtalstyper är fortsatt stort och
klyftan mellan avgångsvederlag för visstids- och tillsvidareanställningar är
bland de största i EU också efter reformen. Det går att notera framsteg med
reformen av de aktiva arbetsmarknadsåtgärderna, till exempel i form av
godkännandet av den årliga sysselsättningsplanen. Dock verkar arbetet med att
modernisera och stärka den offentliga arbetsförmedlingen ha blivit försenat,
vilket är ett hot mot en framgångsrik tillämpning av det nya ramverket. Den nya
jobbportalen har drabbats av förseningar. Samarbetet med privata
rekryteringsföretag går framåt, men ytterligare satsningar krävs. (14)
Utbildningens och fortbildningens bristande
relevans för arbetsmarknaden och den stora andelen arbetslösa utan formella
kvalifikationer (35,2 procent) bidrar till både den höga ungdomsarbetslöshet
och långtidsarbetslösheten. Andelen unga som varken går någon utbildning eller
jobbar är fortfarande högre än EU-genomsnittet och ökar snabbt. Andelen elever
och studenter som hoppar av skola och utbildning i förtid är fortsatt mycket
hög (23,5 procent), även om andelen sjunker. Andelen med eftergymnasial
utbildning ligger kvar på samma nivå, men yrkesutbildningar och lärlingssystem
är fortfarande underutnyttjade och kunskaperna hos de som tar examen från
gymnasial yrkesutbildning ligger under EU-genomsnittet. Spanien arbetar med
åtgärder för att stimulera de ungas sysselsättning. Den nationella
sysselsättnings- och entreprenörskapsstrategin för ungdomar för 2013–2016, som
lades fram i mars 2013, genomförs nu, men vissa åtgärder har ännu inte
vidtagits. På grundval av strategin har Spanien vidtagit fler initiativ för att
bekämpa ungdomsarbetslösheten, i linje med målen för ungdomsgarantin. Man kan
notera vissa framsteg när det gäller att få bukt med tidiga avhopp från skolan
och främja kombinerad yrkesutbildning, men ett fullt genomförande och effektiv
användning av anslagen är fortsatt mycket viktigt. Det krävs fortsatt
samordning av kombinerad yrkesutbildning mellan alla intressenter, bland annat
beslutsfattare och utbildningsleverantörer på alla nivåer i den offentliga
sektorn och arbetsgivare, för att rationalisera systemet, främja en bättre
anpassning till arbetsmarknadens behov och sörja för större samstämmighet
mellan regionernas olika utbildningsmodeller. (15)
Främst till följd av arbetsmarknadsläget, men också
på grund av det sociala trygghetssystemets begränsade förmåga att bekämpa
fattigdomen ligger Spanien nu under EU-genomsnittet för de viktigaste
indikatorerna som mäter fattigdom och social utestängning, där barn och unga är
särskilt utsatta. På grund av krisen är försämringen av hushållens disponibla
inkomster i Spanien en av de största och inkomstskillnaderna är också bland de
största i EU. En av de största utmaningarna består i att förenkla förfarandena
för de som söker socialt bistånd och förbättra styrningen och samordningen av
nationella, regionala och lokala institutioner. Den nationella handlingsplanen
för social integration 2013–2016 är rätt inramning för att anpassa de aktiva arbetsmarknadsåtgärderna
till de personer som har sämst anknytning till arbetsmarknaden för att komma
till rätta med barnfattigdomen och effektivisera det sociala stödet till
familjer. Dessutom har socialt bistånd och förmåner begränsade
omfördelningseffekter i olika riskgrupper, vilket tyder på att inriktningen är
dålig. Begränsad samordning mellan arbetsmarknads- och socialtjänster (även de
på regional och lokal nivå) och den administrativa arbetsbördan för att få
tillgång till program för minimiinkomster hindrar en smidig övergång från
socialt bistånd till återintegrering på arbetsmarknaden. (16)
Spanien har gjort framsteg med sina
strukturreformer för tillväxt och konkurrenskraft och de ligger i stort sett i
linje med planerna enligt det nationella reformprogrammet 2013. Lagen om en
garanterad enhetlig marknad antogs i december 2013 och man håller på med det
komplicerade genomförandet. Lagen om entreprenörskap som antogs hösten 2013 har
lett till förbättringar av regelverket vid företags insolvens och flexiblare
bolagsformer och till rationaliserade stödprogram för internationalisering av
företag. Användningen av snabb tillståndsgivning har utökats och det har
förenklat etableringen av mindre försäljningsställen, och andra åtgärder som
vidtagits för att underlätta tillstånd för företag. Man har fortfarande inte
antagit den sekundärlagstiftning som gör att privata aktiebolag kan bildas hos
en enda kontaktpunkt med den kortare tidsåtgång som fastställdes i lagen om
entreprenörskap från september 2013. Det är dessutom mycket som talar för att
de rättsliga hindren för företagsutveckling, även beskattning, ständigt bör ses
över med tanke på skillnaden mellan Spanien och de andra euroländerna när det
gäller företagsstorlek. Den länge emotsedda reformen av de reglerade yrkena har
gång på gång drabbats av förseningar och måste skyndas på. Inget har gjorts för
att undanröja restriktionerna för etablering av större försäljningsställen. Det
spanska forsknings- och innovationssystemet måste förbättra kvaliteten på sina
vetenskapliga resultat, främja offentlig–privata samarbeten och underlätta
omvandlingen av forskning och innovation till kommersiella produkter. Under
2013 antog den spanska regeringen en nationell strategi för vetenskap, teknik
och innovation, som dock måste få stöd av offentlig finansiering. Den nya
statliga forskningsmyndigheten, som fått i uppdrag att effektivt förvalta de
offentliga FoU-investeringarna, är ännu inte igång. (17)
Man har vidtagit betydelsefulla åtgärder för att ta
itu med underskottet när det gäller eltaxorna, främst genom att sänka
systemkostnaderna, men reformens exakta genomslag är ännu inte känt, särskilt
inte när det gäller förnybara energikällor. Regeringen tittar på olika sätt att
minimera insolventa betalmotorvägars negativa effekter på de offentliga
finanserna. Myndigheterna har startat en databas med ekonomiska, miljömässiga,
trafikrelaterade och andra indikatorer som underlag för analysen av kommande
infrastrukturinvesteringar, men har ännu inte inrättat ett oberoende organ som
kan utvärdera större infrastrukturprojekt. Effektiv konkurrens inom person- och
godstrafik på järnväg förhindras fortfarande av tekniska och rättsliga hinder
som hämmar en effektiv användning av den omfattande infrastrukturen. (18)
Reformen av den offentliga förvaltningen går
framåt. En reform av den lokala förvaltningen antogs i december 2013 och
reformerna enligt rapporten från kommittén om den offentliga förvaltningen
pågår och kommer att fortsätta under 2014 och 2015. De rättsliga reformerna
befinner sig i olika skeden och måste slutföras. Nya insatser mot korruptionen
omfattar lagen om transparens, offentlig tillgång till information och goda
styrelseformer, som antogs i december 2013, samt två lagförslag om
partifinansiering och högre ämbetsmäns ansvar och redovisningsskyldighet. Man
håller på att genomföra den nationella planen mot odeklarerat arbete och
socialförsäkringsbedrägerier 2012–2014. Spanien har också ingått fler
internationella avtal för utbyte av information som behövs i skatteärenden och
dragit igång ett projekt med privata företag för att utvärdera eventuella
förbättringar av förmånssystemets förvaltning. (19)
Kommissionen har inom ramen för den europeiska
planeringsterminen gjort en omfattande analys av Spaniens ekonomiska politik.
Den har bedömt stabilitetsprogrammet och det nationella reformprogrammet.
Kommissionen har inte bara beaktat programmens relevans för hållbarheten i
finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Spanien utan också i vilken
mån EU:s regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att
stärka den övergripande ekonomiska styrningen i unionen genom att framtida
nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på EU-nivå. Kommissionens
rekommendationer inom den europeiska planeringsterminen
återspeglas i rekommendationerna 1–8 nedan. (20)
Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat
Spaniens stabilitetsprogram och dess yttrande[10]
återspeglas särskilt i rekommendation 1 nedan. (21)
Mot bakgrund av kommissionens fördjupade granskning
och denna bedömning har rådet granskat det nationella reformprogrammet och
stabilitetsprogrammet. Dess rekommendationer enligt artikel 6 i förordning (EU)
nr 1176/2011 återspeglas i rekommendationerna 1, 2, 3, 4, 6, 7 och 8 nedan. (22)
I samband med den europeiska planeringsterminen har
kommissionen dessutom analyserat den ekonomiska politiken i euroområdet som
helhet. På dessa grunder har rådet utfärdat särskilda rekommendationer till de
medlemsstater som har euron som valuta. Spanien bör också säkerställa ett
fullständigt och snabbt genomförande av dessa rekommendationer. HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Spanien att
vidta följande åtgärder under perioden 2014–2015: 1. Stärka
den finanspolitiska strategin från och med 2014, särskilt genom att noggrant
beskriva de underbyggande åtgärderna från 2015 och framåt, för att säkerställa
en hållbar korrigering av det alltför stora underskottet till 2016 genom att
genomföra de strukturanpassningar som anges i rådets rekommendation enligt
förfarandet vid alltför stora underskott. En hållbar korrigering av de
finanspolitiska obalanserna kräver ett trovärdigt genomförande av ambitiösa
strukturreformer för att öka anpassningsförmågan och främja tillväxt och
sysselsättning. När korringen av det alltför stora underskottet är avklarad,
fortsätta med en strukturanpassning mot det medelfristiga målet på minst 0,5 procent
om året, eller mer vid goda ekonomiska förhållanden eller om det krävs för att
se till att skuldregeln iakttas, i syfte att varaktigt sänka den höga
offentliga skuldkvoten. Se till att den nya oberoende finanspolitiska
institutionen inleder sin verksamhet snarast möjligt och sörja för ett
fullständigt genomförande av de förebyggande och korrigerande åtgärderna och
genomförandeåtgärderna i lagen om budgetstabilitet på alla nivåer i den
offentliga sektorn, inklusive undanröjande av den offentliga sektorns
kommersiella skulder. Till februari 2015 systematiskt se över alla offentliga
utgifter för att se till att de blir effektiva och av hög kvalitet. Fortsätta
att förbättra kostnadseffektiviteten i hälso- och sjukvården, framför allt
genom att ytterligare rationalisera läkemedelstutgifterna, även på sjukhus, och
stärka samordningen mellan olika vårdtyper samtidigt som man upprätthåller
tillgången för utsatta grupper. I slutet av 2014 anta en omfattande
skattereform för att förenkla skattesystemet och se till att det bidrar till
tillväxt och nya arbetstillfällen, miljöskydd och intäktsstabilitet. Med detta
mål för ögonen lägga om intäkterna till mindre snedvridande skatter, till
exempel konsumtion, miljö (till exempel motorbränslen) och återkommande
fastighetsskatter, ta bort ineffektiva inkomstskatteutgifter för personer och
företag, överväga att sänka arbetsgivaravgifterna, i synnerhet för låglönejobb,
fortsätta att ta itu med den förmånliga behandlingen av skulder i bolagsbeskattningen,
samt vidta åtgärder för att se till att beskattningen inte gör att Spaniens
inre marknad fungerar dåligt. Ta hårdare tag mot skatteflykt. 2. Fullborda reformen av
sparbankssektorn och anta sekundärlagstiftningen samt fullborda omorganisationen
av de statsägda sparbankerna för att påskynda deras fullständiga återhämtning
och bana väg för en återgång till privat ägande. Främja bankernas arbete med
att upprätthålla stark kapitaltäckning, övervaka Sarebs verksamhet för att
säkerställa en snabb avyttring av tillgångarna och samtidigt minimera
kostnaderna för skattebetalarna. Avsluta de pågående åtgärderna för att bredda
de små och medelstora företagens tillgång till finansiering, särskilt genom att
slutföra de pågående insatserna för att förbättra finansförmedling som inte
utförs av banker. Ta bort återstående flaskhalsar i regelverket om insolvens i
företag, särskilt genom att stärka konkursförvaltarnas sakkunskap och
rättsystemets förmåga att hantera insolvensärenden och ta fram ett permanent
regelverk för privatpersoners obestånd. 3. Vidta nya åtgärder för att
minska segmenteringen på arbetsmarknaden och främja riktiga och varaktiga jobb,
bland annat genom att minska antalet avtalstyper och sörja för en balanserad
rätt till avgångsvederlag. Fortsätta att regelbundet övervaka
arbetsmarknadsreformerna. Främja en reallöneutveckling som är förenlig med
målet att skapa fler arbetstillfällen. Skärpa kraven på jobbsökande för att få
arbetslöshetsförmåner. Effektivisera och göra de aktiva arbetsmarknadsåtgärderna
mer målinriktade, däribland anställningssubventioner, särskilt för dem med
stora svårigheter att få anställning. Stärka samordningen mellan
arbetsmarknads- och utbildningsåtgärder. Snabba på moderniseringen av den
offentliga arbetsförmedlingen för att säkerställa effektivare individanpassad
rådgivning, lämplig utbildning och jobbmatchning, med särskild inriktning på
långtidsarbetslösa. Säkerställa en effektiv tillämpning av offentlig–privat
samarbete om arbetsförmedling före utgången av 2014, och kontrollera kvaliteten
på servicen. Se till att jobbportalen fungerar effektivt och kombinera detta
med fler åtgärder för att stödja arbetstagarnas rörlighet. 4. Genomföra den nationella
sysselsättnings- och entreprenörskapsstrategin för ungdomar för 2013–2016 och
utvärdera dess genomslag. Erbjuda unga anställningar, lärlingsplatser och
praktikplatser av god kvalitet och bli bättre på att nå ut till unga arbetslösa
som inte är anmälda hos myndigheterna, i linje med målen för ungdomsgarantin.
Effektivt genomföra den nya utbildningsstrategin för att förbättra kvaliteten
på grund- och gymnasieskola. Förbättra rådgivning och stöd till grupper som
riskerar att hoppa av skolan i förtid. Förbättra yrkesutbildningens och den
högre utbildningens relevans för arbetsmarknaden, särskilt genom att stärka
samarbetet med arbetsgivarna och stödja utbildning av utbildare och handledare.
5. Genomföra den nationella
handlingsplanen för social integration 2013–2016 och utvärdera om den uppfyller
alla mål effektivt. Stärka den administrativa kapaciteten och samordningen
mellan arbetsförmedlingar och sociala institutioner för att kunna erbjuda
integrerade lösningar till stöd för de som riskerar fattigdom, och
rationalisera förfaranden för att stödja övergången från program för minimiinkomster
till arbetsmarknaden. Göra stödprogrammen för familjer mer målinriktade och
stärka kvaliteten på tjänster för låginkomsthushåll med barn, för att garantera
de sociala transfereringarnas progressivitet och effektivitet. 6. Säkerställa ett ambitiöst och
snabbt genomförande av lag nr 20/1013 om en enhetlig marknad på alla
förvaltningsnivåer. Anta en ambitiös reform av de reglerade yrkena och
yrkesförbund i slutet av 2014, där man definierar vilka yrken som kräver
registrering hos ett yrkesförbund, och fastställer yrkesorgans öppenhet och
redovisningsskyldighet, avreglerar verksamhet som utan fog är förbehållna vissa
utövare och säkrar marknadsenhet när det gäller tillgång till och utövandet av
reglerade yrken i Spanien. Ytterligare minska tidsåtgång, kostnader och antal
förfaranden som krävs för att starta ett företag. Undanröja omotiverade
restriktioner för att etablera storskaliga försäljningsställen, bland annat
genom att ändra gällande regler för regional planering. Kartlägga
finansieringskällor för den nya nationella strategin för vetenskap, teknik och
innovation och se till att den nya statliga forskningsmyndigheten inleder sin
verksamhet. 7. Efter 2013 års reform se till
att effektivt få bort underskottet i elsystemet under 2014 och vid behov även
vidta ytterligare strukturåtgärder. Ta itu med problemet med konkursmässiga
betalmotorvägar för att minimera kostnaderna för staten. Före utgången av 2014
inrätta ett oberoende organ som kan hjälpa till att utvärdera framtida stora
infrastrukturprojekt. Vidta åtgärder för att säkerställa effektiv konkurrens
inom gods- och passagerartrafik på järnväg. 8. På alla nivåer i den
offentliga sektorn genomföra rekommendationerna från kommittén om den
offentliga förvaltningen. Stärka kontrollmekanismerna och öka insynen i
förvaltningsbesluten, särskilt på regional och lokal nivå. Fullborda och
noggrant följa de pågående insatserna för att bekämpa den svarta ekonomin och
odeklarerat arbete. Anta påbörjade reformer av rättsväsendets struktur och
organisation och se till att de antagna reformerna genomförs. Utfärdad i Bryssel den På
rådets vägnar Ordförande [1] EGT L 209, 2.8.1997, s. 1. [2] EUT L 306, 23.11.2011, s. 25. [3] COM(2014) 410 final. [4] P7_TA(2014)0128 och P7_TA(2014)0129. [5] EUT L 140, 27.5.2013, s. 11. [6] C(2013) 8003 final [7] COM(2013) 800 final. [8] COM(2013) 790 final. [9] SWD(2014) 80 final. [10] Enligt artikel 5.2 i rådets förordning (EG) nr 1466/97.