MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Innovation i den blå ekonomin: Utnyttjande av havens potential för sysselsättning och tillväxt /* COM/2014/0254 final/2 */
1.
Inledning
År 2011 antog kommissionen ett meddelande om blå
tillväxt[1] som visade hur Europas kuster och hav kan skapa många nya
arbetstillfällen, vara en viktig källa till tillväxt[2], bidra till Europa 2020-strategin och förbättra vårt sätt att utnyttja
jordens resurser. I meddelandet uppmärksammades särskilt ett antal framväxande
branscher. I januari 2014 förklarade kommissionen sin strategi för att utnyttja
havsenergins potential[3] och inrättade sedan ett havsenergiforum för att kartlägga hindren för
tillväxt och ta fram förslag till hur dessa kan undanröjas. Innovation krävs inom alla sektorer av den blå
ekonomin för att man ska kunna utnyttja potentialen för tillväxt och
sysselsättning. Innovation kan också ge stora miljövinster, exempelvis genom
ekoinnovation, t.ex. för att minska svavelutsläppen från fartyg[4] genom förbättrade avgasreningssystem ombord, renare traditionella
bränslen eller alternativa bränslekällor. Innovation kan även bidra till
utvecklingen av kostnadseffektiva åtgärder för att skydda havsmiljön och därmed
till genomförandet av ramdirektivet om en marin strategi[5]. EU:s flaggskeppsinitiativ Innovationsunionen[6] bidrar redan till att skapa en innovationsvänlig miljö. Små och
medelstora företag har fått stöd genom ramprogrammet för konkurrenskraft och
innovation, som delat ut mer än 15 miljarder euro till små och medelstora
företag från 2007–2012[7]. Det nya Horisont 2020-programmet har med sina 79 miljarder euro
blivit EU:s största forsknings- och innovationsprogram någonsin. Det omfattar
också ett förbättrat stöd till små och medelstora företag. Utöver det har en
stor andel av EU:s strukturfonder och investeringsfonder öronmärkts för
innovation. Flera problem som identifierats inom
innovationsunionen måste dock lösas. Det handlar om underinvestering i kunskap,
dålig tillgång till finansiering, höga kostnader för immateriella rättigheter,
långsam utveckling av interoperabla standarder, ineffektiv användning av
offentlig upphandling och överlappningar inom forskningen. I kommissionens
årliga tillväxtöversikt för 2014[8] rapporterades också att det fortfarande inte finns tillräckligt mycket
samarbete mellan offentlig och privat sektor när det gäller innovation och att
kunskapsintensiva sektorer påverkas av oförmågan att omsätta forskningsresultat
i varor och tjänster och känner av en allt större kompetensbrist. För att utveckla den blå ekonomins potential i
Europa måste medlemsstaterna anta politiska strategier och lokala lösningar som
undanröjer dessa hinder på ett effektivt sätt. I samband med den europeiska
planeringsterminen kommer kommissionen att se till att medlemsstaternas
nationella reformplaner tar hänsyn till prioriteringarna för blå tillväxt. Kompletterande åtgärder behövs dock. Kommissionen
kommer därför att undersöka hur åtgärder på EU-nivå kan lösa följande problem
som är specifika för den blå ekonomin: –
Kunskapsluckor och brist på data om hur situationen
ser ut för hav, havsbäddsresurser, marint liv och risker för habitat och
ekosystem. –
Fragmenterad marin och maritim forskning som hindrar
tvärvetenskapligt lärande och bromsar utvecklingen mot tekniska genombrott inom
nyckelteknik och innovativa branscher. –
Brist på forskare, tekniker och kvalificerad
arbetskraft som kan använda ny teknik i havsmiljön. I det här meddelandet beskrivs hur kommissionen
avser att lösa dessa tre problem.
2.
Havskunskap och kartläggning av havsbottnen
Innovation inom den blå ekonomin bromsas av brist
på information om havet, havsbottnen och det liv som finns där. Ökade kunskaper
om våra hav kommer att främja tillväxt inom den blå ekonomin, genom både bättre
kunskaper om de resurser som finns där och ökad förståelse av hur de kan
användas, samtidigt som vi kan uppnå våra miljömål[9]. Figur 1Andel av utvalda europeiska havsområden som inte
har undersökts[10] De senaste årtiondena har stora investeringar
gjorts i havsobservationssystem. Det har lett till förbättringar inom
oceanografi och väderprognoser genom att data sedan kunnat användas för
modellering. Det finns också bättre processer för att göra observationsdata
tillgängliga. I kontrast till detta har den hydrografiska,
geologiska och biologiska forskning som inriktas på observation och
undersökning av havsbottnen i Europa tagit några inledande steg mot att
integrera sina insatser, men mycket återstår att göra. Därför är kunskaperna om
havsbottnens grundläggande egenskaper ofullständiga: för upp till 50 % av
havsbottnen saknas batymetriska undersökningar med hög upplösning (se figur 1)
och för en betydligt större andel av havsbottnen har habitat och samhällen inte
kartlagts. Data från de delar av havsbottnen som har
undersökts är inte heller lätt åtkomliga. Olika uppsättningar havsdata innehas
av många olika organisationer. Det kan vara tidsödande och dyrt att ta reda på
vem som sitter på data och få tillstånd att använda data. Analyser visar att
det skulle främja innovation och konkurrens om data blev mer tillgängliga för
både offentlig och privat sektor. Om de havsdata av hög kvalitet som finns hos
offentliga organ i EU görs allmänt tillgängliga beräknas det öka
produktiviteten med över 1 miljard euro per år[11]. Det skulle främja innovation i den blå ekonomin om uppgifter om
havets egenskaper och havsbottnens geologi blir mer lättillgängliga. Vinsterna
genom ökad innovation kan uppgå till 200–300 miljoner euro per år. Dessutom
skulle mer lättillgängliga havsdata av högre kvalitet främja genomförandet av
ramdirektivet om en marin strategi[12]. Det skulle också hjälpa den offentliga och den privata sektorn att
hantera risker och osäkerheter förbundna med havet – t.ex. väder, stora
transportolyckor, förorening av havet eller förlust av kritisk infrastruktur. Kommissionen har därför tagit fram ett hållbart
förfarande som ska säkerställa att havsdata är lättillgängliga, interoperabla
och utan användningsbegränsningar, med det särskilda målet att utarbeta en
karta med multiupplösning över hela havsbottnen och den övre delen av
vattenpelaren i europeiska vatten fram till 2020[13], som ett flaggskeppsinitiativ. Detta ska
uppnås på följande sätt: –
Förbättring av det europeiska marina övervaknings-
och datanätverket (Emodnet) Detta ingår i EU:s initiativ för öppna data[14] och omfattar vid sidan av kartläggning av havsbottnen uppgifter om den
övre vattenpelarens fysiska, kemiska och biologiska egenskaper. Över 100 europeiska
organisationer samarbetar redan för att göra sina marina data mer tillgängliga,
interoperabla och användbara för slutanvändare. Data finns nu tillgängliga via
en enda webbportal[15] och en lågupplöst karta över havsbottnen i samtliga EU-vatten, som ska
finnas tillgänglig 2016, kommer successivt att få högre upplösning. –
Integrering av datasystem. Tre andra EU-initiativ,
Copernicus havstjänst, datainsamlingsramen för fisket[16] och WISE-Marine för miljödata kommer att integreras med Emodnet med
hjälp av gemensamma standarder som Inspire[17] och i enlighet med det gemensamma miljöinformationssystemets[18] principer. Gemensamma forskningsinfrastrukturer som Euro-Argo[19] och det europeiska tvärvetenskapliga havsbotten- och
vattenpelarobservatoriet, som för närvarande håller på att konsolideras inom
den rättsliga ramen för det europeiska konsortiet för forskningsinfrastruktur[20], kommer också att bidra med data till Emodnet. –
Arbete för att främja att ej konfidentiella data
som insamlats av privata företag införs i Emodnet, i synnerhet data som tagits
fram i samband med tillståndskrav och miljökonsekvensanalyser. –
Arbete för att uppmuntra EU:s
forskningsprogramskonsortier att ge öppen tillgång till havsdata, t.ex. via
Emodnet. –
Utarbetande av en mekanism för strategisk samordning
av observationssystem, provtagningsprogram och prioriteringar för utforskningen
av de europeiska havsområdena genom finansiering från havs- och fiskerifonden.
Det här kommer också att bidra till att utveckla EU-politiken för arktiska
områden[21], t.ex. genom att identifiera områden där osäkerhet om vattendjupet
begränsar sjöfarten i vatten som nyligen blivit isfria. Tillsammans kommer dessa ansträngningar att öka
möjligheterna för innovation och investeringar för offentliga och privata
aktörer i den blå ekonomin. De kommer också att stärka Europeiska unionens
ställning i internationella sammanhang, som det globala systemet av
jordobservationssystem (Geoss)[22]. Det här meddelandet åtföljs av ett arbetsdokument
där hållpunkter och en tidsplan för processerna för havskunskap och
kartläggning av havsbottnen beskrivs mer i detalj, såsom begärts av rådet[23] och Europaparlamentet[24].
3.
En plattform för information om havsforskning
Enastående framsteg har gjorts sedan kommissionen
antog sin europeiska strategi för havs- och sjöfartsforskning[25] 2008.
Inom sjunde ramprogrammet för forskning (2007–2013) avsatte kommissionen i
genomsnitt omkring 350 miljoner/år till havs- och sjöfartsforskning. En stor mängd havsforskning bedrivs också inom
medlemsstaternas program, såsom visas i figur 2. Figur 2: Uppskattning av utgifterna för havsforskning i
utvalda medlemsstater och hela EU (2011) Källa: JPI Oceans Inom Horisont 2020 kommer forskningen att fokusera
på hur ny teknik kan leda till en produktiv användning av havsresurser, skapa
hållbar tillväxt och arbetstillfällen och samtidigt säkerställa att även
framtida generationer kan ha nytta av dessa resurser. För att fånga upp havsforskningens
sektorsövergripande natur och ta hänsyn till att upptäckter inom ett område kan
leda till tillämpningar inom andra områden har initiativet Morgondagens hav
finansierat 31 projekt, och det totala EU-bidraget har uppgått till nästan 195
miljoner euro. Detta sektorsövergripande synsätt kommer att fortsätta genom ett
”fokusområde” för blå tillväxt inom Horisont 2020 med en budget på 145 miljoner
euro för 2014–2015, varav 8 miljoner euro öronmärks för små och medelstora
företag. Det finns ytterligare möjligheter för
havsforskning inom andra delar av Horisont 200 – t.ex. inom områden som
livsmedelstrygghet, energi, transport, material, informationsteknik och
forskningsinfrastruktur. För att säkerställa att medlemsstaternas
strategiska forsknings- och innovationsagenda och Horisont 2020
kompletterar varandra kommer kommissionen att ha ett nära samarbete med det
gemensamma programinitiativet ”Friska och produktiva hav och oceaner”, som har
startats för att medlemsstaterna ska kunna anpassa sina nationella
havsforskningsprogram. Det här kommer också att förbättra kunskaperna och faktabasen
för miljöpolitiken, vilket är ett prioriterat mål för sjunde
miljöhandlingsprogrammet[26]. Den privata sektorn har också en viktig roll när
det gäller att hjälpa kommissionen att formulera forskningsbehov inom
Horisont 2020 genom befintliga sektorsspecifika initiativ som
LeaderShip 2020, Waterborne-plattformen, plattformen för vattenbruk och
det europeiska forumet för hållbar sjöfart. För ytterligare korsbefruktning av
idéer och forskningsresultat mellan industrisektorer, icke-statliga organisationer
och andra intressenter med ett gemensamt intresse för den blå ekonomin kommer
ett näringslivs- och vetenskapsforum för den blå ekonomin att inrättas. Det
kommer att hålla sitt första möte i samband med Havets dag i Europa 2015, i
Pireus i Grekland. Ett antal problem när det gäller blå tillväxt,
t.ex. försurningen av haven, är globala till sin natur och löses bäst på
internationell nivå. Viss forskning kan också gagnas av internationell
samordning. Det internationella samarbetet kommer att intensifieras genom Horisont
2020 genom att man bygger vidare på den nyligen undertecknade
Galwayförklaringen och lanserar en forskningsallians för Atlantforskning, med
deltagande av Kanada, EU och USA. För att göra nya forskningsmöjligheter allmänt
tillgängliga och öka synergieffekterna mellan nationellt finansierad
forskningsverksamhet och Horisont 2020 kommer kommissionen att bygga vidare på
och komplettera de befintliga informationssystemen[27] och utveckla en informationsplattform för havsforskningen inom alla
delar av Horisont 2020-programmet, och i samarbete med medlemsstaterna[28] inkludera information om nationellt finansierade
havsforskningsprojekt. Informationsplattformen kommer
att fungera som en ingång till de insikter som nås inom forskningsprojekten och
leda till att nya idéer snabbare kan börja användas inom näringen. Detta kommer
att säkerställa att offentlig finansiering av forskning betalar sig genom
innovation inom företagen.
4.
Kompetens som behövs för en blå ekonomi
En förutsättning för tillväxt inom den blå ekonomin
är att det finns arbetskraft med rätt kompetens som kan använda den senaste
tekniken inom ingenjörsvetenskap och många andra områden.[29] I dag finns det kompetensbrister som måste undanröjas. Figuren nedan visar kompetensbristerna inom
havsbaserad vindkraft fram till 2030. Figur 3 Förväntade kompetensbrister inom havsbaserad
vindkraft 2013-2030 (källa: TPWind survey) Marie Sklodowska-Curie-åtgärderna är den
viktigaste stödmekanismen inom Horisont 2020 för mänskliga resurser inom alla
forsknings- och innovationsområden. Med en stark fokusering på att bygga upp
forskarkompetensen på längre sikt, kombinerar MSCA spetsforskning med
rörlighet, fortbildning och attraktiva karriärmöjligheter. För att öka
forskarnas anställningsbarhet och bättre anpassa deras kompetens till
arbetsmarknadens krav uppmuntrar MSCA forskare att exponera sig för en
icke-akademisk miljö från ett tidigt skede av karriären. Åtgärderna främjar en
varaktig samverkan mellan den akademiska världen och näringslivet, genom att
t.ex. säkra att ett brett spektrum av små och medelstora företag deltar i
forskarnas karriärutveckling. Åtgärderna är av nerifrån och upp-karaktär och
inte begränsade till något specifikt vetenskapligt område. Under perioden
2007–2013 delade det program som föregick MSCA ut nästan 165 miljoner euro till
374 forskningsprojekt med havs- och sjöfartsinriktning (inklusive arktisk
forskning). 39 av dessa projekt inbegrep aktörer utanför den akademiska
världen. Det bör särskilt nämnas att flera projekt byggde på vetenskapliga
samarbeten som inte var begränsade till Europa. För att främja rörligheten måste EU:s åtgärder för
att öka erkännandena av och transparensen när det gäller färdigheter, kompetens
och kvalifikationer och verktygen på detta område, som den europeiska
referensramen för kvalifikationer[30], portalen för europeiska färdigheter/kompetenser, kvalifikationer och
yrken, Europass[31] och kvalitetssäkringssystem och kreditsystem ta hänsyn till den blå
ekonomins behov. Ytterligare ett sätt att främja kompetensutvecklingen
inom den blå ekonomin och ett närmare samarbete mellan högre utbildning och den
privata sektorn är kunskapsallianser, som är ett nytt projekt inom
Erasmusprogrammet. Kunskapsallianser är strukturerade partnerskap som för
samman berörda aktörer från högre utbildning och näringsliv för att främja
innovation inom och genom högre utbildning. En allians för sektorskompetens kan också bidra
till att överbrygga klyftan mellan utbildning och arbetsmarknad. År 2013 stödde
EU fyra sådana allianser som pilotprojekt för att främja en dialog mellan
industrisektorer och organ som deltar i utformning, ackreditering, genomförande
och utvärdering av utbildningssystem. Kunskapsallianserna ska ta utarbeta och
leverera gemensamma kursplaner och metoder som ger deltagarna de färdigheter
som arbetsmarknaden kräver. Kommissionen uppmanar intressenter inom den blå
ekonomin att ansöka om en kunskapsallians och en allians för sektorskompetens
Europeiska institutet för innovation och teknik
(EIT) och dess kunskaps- och innovationsgrupper för samman de viktigaste
aktörerna från högre utbildning, forskning och näringsliv för att främja
innovation genom en fullständig integrering av kunskapstriangeln. EIT har
hittills inrättat tre kunskaps- och innovationsgrupper som är inriktade på
klimatförändring, hållbar energi och IKT-relaterade utmaningar. Ytterligare fem
kunskaps- och innovationsgrupper planeras inom Horisont 2020 på områdena
innovation för sunt liv och aktivt åldrande, råmaterial, framtidens livsmedel,
tillverkning med mervärde och rörlighet i städer. Det finns i dagsläget inga
planer på någon särskild kunskaps- och innovationsgrupp för den blå ekonomin. I
samband med utarbetandet av det strategiska innovationsprogrammet och den
ändrade rättsliga grunden för EIT för perioden efter 2020 kommer kommissionen
att undersöka om det skulle vara till nytta att inrätta en särskild sådan grupp
för den blå ekonomin efter 2020.
5.
Slutsats
Innovation kan bidra till utvecklingen av den blå
ekonomin på ett sätt som inte bara främjar tillväxt och sysselsättning i EU
utan även upprätthåller det offentliga stödet till kommersiell användning av
havsresurser och skyddar havsmiljön. Vi står nu i början av ett århundrade som
i hög grad kommer att påverkas av hur vi klarar att förvalta våra hav och de
resurser som finns där, och därför är det viktigt att vidta konkreta åtgärder
för att öka våra kunskaper om haven och utveckla tekniken så att vi kan
utnyttja havens ekonomiska potential på ett hållbart sätt. Följande åtgärder föreslås i detta meddelande: Åtgärd || Tidsplan Fastställandet av ett hållbart förfarande som säkerställer att havsdata är lättillgängliga, interoperabla och utan användarbegränsningar (uppbyggt kring Emodnet, ramen för insamling av uppgifter, Copernicus och WISE-Marine) || Från och med 2014 Framtagande av en karta med multiupplösning för hela havsbottnen i europeiska vatten || Januari 2020: Inrättande av en informationsplattform för all havsforskning inom Horisont 2020-programmet och för information om nationellt finansierade havsforskningsprojekt || Före den 31 december 2015 Inrättande av ett näringslivs- och vetenskapsforum för den blå ekonomin || Första mötet på Havets dag i Europa 2015 Främja utvecklingen av en allians för sektorskompetens för havsnäringen || 2014–2016 Kommissionen ser fram emot Europaparlamentets,
rådets och övriga institutioners synpunkter på detta meddelande. [1] Blå tillväxt – möjligheter till hållbar tillväxt inom
havs- och sjöfartssektorn, COM(2012) 494. [2] Blue Growth Scenarios and drivers for Sustainable Growth
from the Oceans, Seas and Coasts, Final Report, Call for tenders No. MARE/2010/01, augusti 2012. [3] Blå energi Åtgärder som behövs för att utnyttja
potentialen hos havsenergin i Europas hav med resultat till 2020 och därefter,
COM(2014) 8. [4] 1999/32/EG, ändrat genom 2012/33/EU. I Seca (i EU:
Östersjön och Nordsjön) kommer svavelhalten i marina bränslen att minskas från
1,50 % till 0,10 % från och med 2015 och i andra havsområden från
3,50 % till 0,50 % från och med 2020. [5] Direktiv 2008/56/EG om upprättande av en ram för
gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin
strategi). [6] Flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin –
Innovationsunionen, KOM(2010) 546 slutlig. [7] Europeiska kommissionens pressmeddelande MEMO/13/393 av
den 2 maj 2013. [8] Årlig tillväxtöversikt för 2014, COM(2013) 800. [9] Såsom krävs enligt ramdirektivet om en marin strategi
(2008/56/EG) för att uppnå god miljöstatus, och annan miljöpolitik. [10] Källa: Preparatory Actions for European Marine
Observation and Data Network. Service Contract No.
"MARE/2009/07 – Seabed Mapping – SI2.563144".
Detta baseras på 6 000 undersökningar av havsbottnen, varav omkring
1 000 var flerstråliga mätningar med hög upplösning. [11] Roadmap for Marine Knowledge 2020 som åtföljer detta
meddelande innehåller en uppskattning av fördelarna. [12] I sin rapport om första omgången av genomförandet av det
direktivet, Första fasen av genomförandet av ramdirektivet om en marin
strategi (direktiv 2008/56/EG) Europeiska kommissionens bedömning och
vägledning, COM(2014) 097, beskrev kommissionen ett antal brister i
medlemsstaternas bedömningar av läget i deras marina vatten. [13] Grönboken Kunskap i havsfrågor 2020: från kartläggning
av havsbotten till havsprognoser, 29 augusti 2012, KOM(2102) 473. [14] Öppna uppgifter En drivkraft för innovation,
tillväxt och öppen styrning, COM(2011) 882. [15] http://emodnet.eu/. [16] Rådets förordning (EG) nr 199/2008 om upprättande av en
gemenskapsram för insamling, förvaltning och utnyttjande av uppgifter inom
fiskerisektorn och till stöd för vetenskapliga utlåtanden rörande den
gemensamma fiskeripolitiken. [17] Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14
mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i
Europeiska gemenskapen (Inspire). [18] EU Shared Environmental Information System
Implementation Outlook, SWD(2013) 18. [19] Flotta av flytande robotsonder som används i hela världen. [20] Rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni
2009. [21] Europeiska unionens politik för den arktiska regionen:
framsteg sedan 2008 och vägen framåt, JOIN(2012) 19.
[22] http://www.earthobservations.org/geoss.shtml [23] Rådets möte (den integrerade havspolitiken/allmänna
frågor) i Luxemburg den 24 juni 2013. [24] Europaparlamentets betänkande om kunskap i havsfrågor
2020: kartläggning av havsbottnarna för att främja ett hållbart fiske
(2013/2101(INI)), Fiskeriutskottet (föredragande: Maria do Céu Patrão Neves). [25] En europeisk strategi för havs- och sjöfartsforskning:
samstämmiga ramar inom det europeiska området för forskningsverksamhet för att
främja en hållbar användning av oceaner och hav, KOM(2008) 534 slutlig. [26] Beslut nr 1386/2013. [27] T.ex. nationella kontaktpunkter och Enterprise Europe
Network. [28] Genom det gemensamma programinitiativet för hav och
oceaner. [29] Enligt Leadership2020-rapporten från intressenter inom
EU:s varvsindustri har de allt mer komplicerade produkterna skapat ytterligare
behov av kvalificerad arbetskraft. Därför drabbas en stor del av industrin av
en märkbar brist på utbildad personal, vilket begränsar tillväxten. [30] Den europeiska referensramen för kvalifikationer fungerar
som ett översättningsbart verktyg som gör nationella meriter mer begripliga i
hela Europa. [31] Ett initiativ för att göra färdigheter och kvalifikationer
enkelt och entydigt begripliga.