RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om kvaliteten på de budgetuppgifter som medlemsstaterna rapporterat under 2013

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1............ Bakgrund. 3

2............ Huvudsakliga resultat från 2013 års rapportering om det offentliga underskottet och den offentliga skulden  3

2.1......... Aktualitet, tillförlitlighet och fullständighet 3

2.1.1...... Aktualitet 3

2.1.2...... Tillförlitlighet 4

2.1.3...... Fullständighet i tabeller och kompletterande information. 4

2.1.4...... Tilläggstabeller om finanskrisen. 6

2.1.5...... Frågeformulär om mellanstatlig långivning. 6

2.2......... Efterlevnad av redovisningsreglerna och statistikens konsistens. 6

2.2.1...... Informationsutbyte och klargöranden. 6

2.2.2...... Dialog- och metodbesök. 7

2.2.3...... Särskilda råd från Eurostat 8

2.2.4...... Aktuella metodfrågor 8

2.2.5...... Konsistens med de bakomliggande offentliga räkenskaperna. 9

2.3......... Offentliggörande. 10

2.3.1...... Offentliggörande av nyckeltal och detaljerade rapporteringstabeller 10

2.3.2...... Reservationer mot uppgifternas kvalitet 10

2.3.3...... Ändringar av rapporterade uppgifter 11

2.3.4...... Offentliggörande av metadata (förteckningar) 11

3............ Slutsatser 11

1.           Bakgrund

Enligt artikel 8.3 i rådets förordning (EG) nr 479/2009 (ändrad genom förordning (EU) nr 679/2010) om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen[1] ska kommissionen (Eurostat) (nedan kallat Eurostat) regelbundet rapportera till Europaparlamentet och rådet om kvaliteten på de faktiska uppgifter som medlemsländerna rapporterar in. Den här årsrapporten innehåller en övergripande bedömning av i vad mån uppgifterna följer redovisningsreglerna och är aktuella, tillförlitliga, fullständiga och konsistenta. Den förra rapporten (om uppgifterna från 2012) antogs av kommissionen den 20 februari 2013[2].

Eurostat bedömer regelbundet kvaliteten på de faktiska uppgifter som länderna rapporterar och på de bakomliggande offentliga räkenskaper som sammanställs i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2223/96 av den 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen (ENS 95)[3]. Fokus ligger på de faktorer som förklarar det offentliga underskottet eller överskottet och förändringen i den offentliga skulden. Länderna skickar denna information till Eurostat två gånger per år. Då ingår också kompletterande information, såsom frågeformuläret om rapporteringstabellerna inom förfarandet vid alltför stora underskott (nedan kallat underskottsförfarandet), tilläggstabellen för uppgifter om finanskrisen och ländernas bilaterala klargöranden. Eurostat för dessutom en ständig dialog med länderna genom regelbundna dialogbesök inom ramen för underskottsförfarandet.

Rapporten bygger på de viktigaste rönen och resultaten från rapporteringen inom underskottsförfarandet under 2013, med tonvikt vid den senaste rapporteringsrundan i oktober 2013. När så är relevant görs jämförelser med rapporteringen i april 2013 samt med 2012 års rapporteringsrundor.

2.           Huvudsakliga resultat från 2013 års rapportering om det offentliga underskottet och den offentliga skulden

2.1.        Aktualitet, tillförlitlighet och fullständighet

2.1.1.     Aktualitet

Medlemsländerna ska underrätta kommissionen om sina faktiska och förväntade uppgifter inom underskottsförfarandet två gånger om året, senast den 1 april respektive den 1 oktober[4]. Under 2013 omfattade rapporteringen inom underskottsförfarandet åren 2009–2013. Uppgifterna för 2013 gäller förväntade uppgifter från de nationella myndigheterna, medan uppgifterna för 2009–2012 är faktiska uppgifter (dvs. slutgiltiga, delvis färdigställda, preliminära eller skattade uppgifter). I enlighet med artikel 8.1 i förordning (EG) nr 479/2009 bedömer Eurostat de faktiska uppgifter som medlemländerna rapporterar, inte de förväntade uppgifterna.

Vanligtvis hålls tidsfristerna för rapporteringen väl. Under 2013 lämnade alla länder sina faktiska uppgifter före den föreskrivna fristen vid båda rapporteringstillfällena. Kroatien rapporterade sina uppgifter för första gången i oktober 2013. När det gäller förväntade uppgifter lämnade vissa länder vid rapporteringstillfället i oktober 2013 sina förväntade uppgifter för 2013 senare.

2.1.2.     Tillförlitlighet

Revideringar mellan april och oktober 2013 berodde främst på uppdateringar av källdata och metodändringar, t.ex. omklassificeringar av vissa transaktioner. Som vanligt reviderades uppgifterna för skulden i lägre grad än för underskottet mellan april och oktober.

De största revideringarna av underskottet gjordes i Grekland och Irland. För Greklands del reviderades underskottssiffrorna för 2012 neråt mellan april och oktober 2013 på grund av att uppgifter som genomgått revision blev tillgängliga för de belopp som Grekiska finansiella stabilitetsfonden fått tillbaka vid rekonstruktion och avveckling av banker. För Irlands del berodde det lägre underskottet för 2009 främst på att mer detaljerade uppgifter från balansräkningar för inkomster/utgifter i statliga organ inkluderades. Det högre irländska underskottet för 2012 berodde på ändrad rapporteringstid för försäljning av en UMTS-licens och på uppdateringar av källdata om inkomster/utgifter för statliga organ och den offentliga hälso- och sjukvården.

De största revideringarna när det gäller skulden mellan april och oktober gjordes i Tjeckien, Danmark och Portugal. För Tjeckiens del ökade den rapporterade skulden för 2009–2012 på grund av en korrigering av värderingen av risksäkrade skuldebrev utställda i utländsk valuta. När det gäller Danmark rapporterades en lägre skuld för 2012 till följd av uppdaterade källdata för centrala och lokala statliga enheter och socialförsäkringen. För Portugals del ökade den offentliga skulden till följd av en omklassificering av den offentliga sektorn i regionen Madeira. Dessutom klassificerades några förskottsbetalningar från ett statligt företag till staten om som lån.

Mellan april och oktober gjordes väsentliga revideringar i BNP för Estland för 2009, 2011 och 2012 och för Luxemburg för 2009–2012.

När det gäller revideringar som gjorts inom själva rapporteringsperioden reviderade de flesta länderna sina uppgifter efter den första inlämningen i oktober 2013. Då gjordes 30 revideringar av 18 länder, medan det i april 2013 inkom 46 revideringar från 24 länder. De flesta av ländernas revideringar gjordes som svar på synpunkter, tekniska frågor eller anmärkningar från Eurostat. De rörde kompletteringar av uppgifter som saknades, korrigeringar av tekniska fel, bristande intern konsistens, justeringar i rapporteringstabellerna eller det tillhörande frågeformuläret eller felaktig registrering i tabellerna.

Under 2013 medförde revideringarna av uppgifter inom rapporteringsperioden inte någon större ändring av de underskotts- och skuldnivåer som länderna ursprungligen redovisat. De enda undantagen är underskotten i Kroatien och Irland som under oktober månads rapportering reviderades med +0,2 procentenheter av BNP.

2.1.3.     Fullständighet i tabeller och kompletterande information

Länderna har en rättslig skyldighet att fylla i rapporteringstabellerna, och det är en förutsättning för att Eurostat ska kunna göra en korrekt bedömning av uppgifternas kvalitet. Enligt artikel 8.2 i förordning (EG) nr 479/2009 i dess ändrade lydelse ska medlemsländerna förse Eurostat med relevanta statistiska uppgifter som ”särskilt [ska] omfatta

a)       uppgifter från nationalräkenskaperna,

b)       förteckningar,

c)       tabeller över anmälningar vid förfarandet vid alltför stora underskott,

d)       ytterligare frågeformulär och klargöranden i samband med dessa anmälningar.”

Det finns fyra huvudsakliga tabeller som ska fyllas i inom underskottsförfarandet. Det är en rättslig skyldighet att fylla i tabellerna 1–3, medan tabell 4 lämnas in enligt en överenskommelse mellan länderna[5]. Tabellerna 1 och 2A (staten) omfattar åren 2009–2013 och de andra tabellerna gäller åren 2009–2012[6].

De flesta länder fyllde i samtliga rapporteringstabeller inom underskottsförfarandet[7]. Vid rapporteringen i oktober 2013 lämnade alla länder detaljerade uppgifter i tabell 2 om sambandet mellan motsvarande rörelsemedel och överskott/underskott inom underskottsförfarandet för alla underavdelningar. För Storbritannien anses rörelsemedlen redoviserade enligt ENS 95. Därför rapporteras mycket få justeringar för att omvandla rörelsemedlen till underskott/överskott enligt ENS. Dessutom rapporterar några länder enbart ett begränsat antal övergångsposter.

För tabell 3 lämnade inte alla länder in alla uppdelningar. Bland annat rapporterades inte alltid de begärda uppgifterna för posterna ”lån” och ”ägarandelar”. Några länder brukar dessutom redovisa en statistisk nollavvikelse, vilket i regel antyder att avvikelsen felaktigt redovisas under obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter.

Trots att vissa länder gjort förbättringar är den övergripande täckningen i tabell 4 i många fall fortfarande otillräcklig. Bland annat lämnar flera länder inte fullständiga uppgifter över skuldstocken av handelskrediter och förskott.

Tabellernas fullständighet kan fortfarande förbättras, men de problem som kvarstår förväntas inte ha någon större inverkan på uppgifternas kvalitet.

Alla länder besvarade frågeformuläret om rapporteringstabellerna[8]. Svarens täckning och kvalitet fortsatte att förbättras jämfört med tidigare år, men det krävs fortfarande förbättringar eftersom vissa länder inte lämnade alla upplysningar som efterfrågas i frågeformuläret. Det gäller framför allt uppgifter om statens fordringar och skuldavskrivningar, uppdelningen av övriga obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter, bokföringen av offentliga garantier (huvudsakligen täckningen av delsektorn kommuner) och uppgifter om kapitaltillskott.

2.1.4.     Tilläggstabeller om finanskrisen

Eurostat har sedan den 15 juli 2009 samlat in uppgifter om finanskrisen i en tilläggstabell. Del 1 i tilläggstabellen gäller uppgifter om transaktioner som redovisats i den offentliga sektorns inkomst- och utgiftsredovisning och påverkar överskottet/underskottet. Del 2 i tilläggstabellen avser uppgifter om stockar av finansiella tillgångar och skulder som härrör från stöd till finansinstitut. Man skiljer mellan verksamhet som faktiskt bidragit till skuldsidan och ingår i den offentliga sektorns skuld, och verksamhet som eventuellt kan komma att bidra till den offentliga sektorns skuld i framtiden, men som för närvarande betraktas som villkorade av framtida händelser (och inte räknas in i den offentliga sektorns skuld). I dessa tabeller visas statliga ingripanden som är direkt relaterade till stöd till finansinstitut. Stöd till icke-finansiella institut och allmänna ekonomiska stödåtgärder omfattas inte.

De uppgifter som samlades in under 2013 avsåg 2007–2012. Alla utom åtta länder (Bulgarien, Estland, Kroatien, Malta, Polen, Rumänien, Slovakien och Tjeckien) rapporterade om diverse statliga ingripanden i samband med finanskrisen 2007–2012. Förutom pressmeddelandet om underskottsförfarandet har Eurostat offentliggjort ett bakgrundsdokument där dessa uppgifter analyseras[9].

2.1.5.     Frågeformulär om mellanstatlig långivning

Medlemsländerna rapporterar också om bilateral mellanstatlig långivning som vanligtvis görs inom program. I pressmeddelandena ingår denna information och även information om mellanstatlig långivning med avseende på Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF). Därmed kan man analysera de lån som medlemsländerna beviljar till stöd för andra länders transaktioner (under 2012 gäller det främst Grekland, Irland och Portugal).

Den bilaterala mellanstatliga långivningen och den mellanstatliga långivningen inom EFSF har ökat avsevärt i samband med finanskrisen. Den räknas av vid beräkningen av aggregat för EU-28 och euroområdet för den offentliga skulden enligt Maastrichtkriterierna[10], eftersom båda visas på konsolderad basis. På grund av denna konsolidering är aggregaten för EU-28 och för euroområdet inte lika med den aritmetiska summan av ländernas skuld (dvs. den ovannämnda mellanstatliga långivningen ingår inte för att den inte ska räknas dubbelt).

Siffrorna som rapporteras för 2011 och 2012 för medlemsländerna omfattar alltså belopp med koppling till EFSF.

2.2.        Efterlevnad av redovisningsreglerna och statistikens konsistens

2.2.1.     Informationsutbyte och klargöranden

Under bedömningsperioden mellan tidsfristen för rapportering den 1 oktober och offentliggörandet av uppgifterna den 21 oktober 2013 tog Eurostat kontakt med alla nationella statistikmyndigheter för att begära ytterligare information och klargöra redovisningsreglernas tillämpning på enskilda transaktioner. Denna process omfattade flera omgångar av korrespondens mellan Eurostat och de nationella myndigheterna. En första omgång med begäran om klargöranden skickades till samtliga länder före den 4 oktober. Vid en andra omgång skickades begäranden till 23 länder och vid en tredje omgång till 11 länder. Vid en fjärde omgång skickades klargöranden till fyra länder. Eurostat bad vissa länder om reviderade rapporteringstabeller[11].

2.2.2.     Dialog- och metodbesök

I förordning (EG) nr 479/2009 i dess ändrade lydelse stadgas om dialogbesök och metodbesök. Dialogbesök, inklusive de nya så kallade dialogbesöken hos tidigare led[12], görs regelbundet i länderna för att gå igenom inlämnade uppgifter, ta upp metodfrågor, diskutera statistiska källor samt kontrollera efterlevnaden av de tillämpliga redovisningsreglerna, t.ex. avgränsningen av offentlig sektor, tidpunkten för bokföring och klassificeringen av den offentliga sektorns transaktioner och skulder.

Om en särskilt viktig fråga tas upp med ett land och den inte kan lösas på annat sätt än genom ett fysiskt möte med den berörda myndigheten, anordnas ett ad hoc-besök i medlemslandet i ett förkortat förfarande.

Under 2013 gjorde Eurostat följande dialogbesök inom ramen för underskottsförfarandet: Spanien (24–25 januari), Storbritannien (24–25 januari), Italien (4–5 februari), Estland (27–28 februari), Polen (6–8 mars, dialogbesök i tidigare led), Grekland (20–21 mars), Luxemburg (15 maj), Sverige (4–5 juni), Tyskland (18–21 juni och 22–25 oktober, dialogbesök i tidigare led), Rumänien (19–20 juni), Polen (8–9 juli), Rumänien (28–30 augusti, dialogbesök i tidigare led – uppföljning), Slovenien (12–13 september), Grekland (24–25 september), Finland (18–19 november), Nederländerna (26 november), Slovenien (27–29 november, dialogbesök i tidigare led) och Slovakien (28–29 november). Dessutom gjordes under 2013 ad hoc-besök i Kroatien den 14–15 mars och Spanien den 20–21 mars respektive den 26–27 september. Inför euroinförandet gjorde Eurostat också ett besök i Lettland den 8–9 april och ett föranslutningsbesök i Kroatien den 26–27 juni.

Återkommande frågor som diskuterades vid besöken var bl.a. klassificeringen av enheter inom eller utanför den offentliga sektorn (t.ex. kollektivtrafik, offentliga bolag, tv och radio, sjukhus och universitet), kapitaltillskott, offentlig-privata partnerskap, bidrag från EU-budgeten, bokföring av garantier samt övergripande kvalitetsledning av dataflöden i tidigare led. De slutgiltiga resultaten av varje dialogbesök, med en beskrivning av de överenskomna åtgärderna och en lägesrapport, sänds till ekonomiska och finansiella kommittén och offentliggörs på Eurostats webbplats. Genom åtgärderna får man bättre datakvalitet över tiden.

Metodbesök görs endast om Eurostat har konstaterat betydande risker eller problem i samband med uppgifternas kvalitet, i synnerhet de metoder, begrepp och klassificeringar som tillämpas. Under 2013 gjordes inga sådana metodbesök.

2.2.3.     Särskilda råd från Eurostat

Medlemsländerna rådgör regelbundet med Eurostat för att klargöra olika redovisningsfrågor kring framtida eller genomförda transaktioner. Eurostat ger råd i enlighet med de riktlinjer som finns. För att leva upp till kravet på insyn i förordning (EG) nr 479/2009 i dess ändrade lydelse offentliggör Eurostat sina råd[13], såvida inte det berörda landet motsätter sig detta. Under 2013 publicerade Eurostat råd om hur den brittiska riksbankens fond för köp av tillgångar och flöden mellan den brittiska riksbanken och finansministeriet ska bokföras, hur en koncessionsförsäljning före privatisering i Portugal ska behandlas i statistiken, rekapitaliseringen av Dexiagruppen i Belgien, klassificeringen av Sociedad de activos de Restructuracion (SAREB) i Spanien, bokföringen av finansiella korrigeringar avseende EU-medel enligt artikel 100.1 i förordning 1083/2006 i Rumänien, statistikredovisning av den 15-åriga koncessionen för mobiltelefonspektrum i Ungern, behandlingen av LAK Invests fastighetstransaktioner i regionen Flandern i Belgien, bokföring av IABF:s garantiavgift i Nederländerna, behandling av skatteåterbäringar, straffavgifter och preliminära betalningar i Her Majesty's Revenue and Customs skatteäreden i Storbritannien. Råden gäller också hur fordringar kopplade till de straffavgifter och böter som ska betalas av CFR Cai Ferate till privata energileverantörer i Rumänien ska annulleras i räkenskaperna och den statistiska klassificeringen av MyCSP Ltd. i Storbritannien.

2.2.4.     Aktuella metodfrågor

Eurostat har som vanligt bedömt om ENS 95-reglerna hade tillämpats rätt, särskilt med tanke på de senaste besluten enligt artikel 10.2 i förordning (EG) nr 479/2009. Dessa beslut ingår i Manual on Government Deficit and Debt, vars senaste upplaga offentliggjordes i februari 2013[14]. I den nya upplagan finns tre nya kapitel som varit föremål för samråd med kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik: EU-organ med koppling till skuldkrisen i euroområdet (EFSF och ESM), låga räntor och försäljning av statliga lågräntelån till tredje part och handeln med utsläppsrätter. I andra kapitel gjordes några mindre klargöranden.

Efter det sista (fjärde) mötet i juli 2013 i den arbetsgrupp som arbetade med ”anpassningen” av den nuvarande manualen till nya ENS 2010 färdigställdes ett utkast till manual anpassad till metodiken i ENS 2010. Det skickades till medlemsländerna i augusti 2013.

I januari 2013 offentliggjorde Eurostat ett beslut om The statistical recording of low interest rate loans[15] och även ett beslut om Statistical classification of the European Stability Mechanism[16], när ESM:s slutliga utformning blev känd.

I mars 2013 offentliggjorde Eurostat ett beslut om Clarification of the criteria for the recording of government capital injections into banks[17]. Det är svaret på behovet av ytterligare klargöranden av kriterier för klassificeringen av kapitaltillskott i banker, bland annat när enheter lämnar marknaden.

I juli 2013 offentliggjorde Eurostat ett beslut om införandet av Supplement on contingent liabilities and potential obligations to the EDP related questionnaire[18]. Det nya frågeformuläret omfattar tabeller om garantier, offentlig-privata partnerskap utanför balansräkningen och nödlidande lån och infördes mot bakgrund av rådets direktiv 2011/85/EU av den 8 november 2011 om krav på medlemsstaternas budgetramverk[19]. Eurostat kommer att släppa de första uppgifterna i januari 2015, tillsammans med uppgifter om totala skulder i statligt kontrollerade enheter som klassificeras utanför den offentliga sektorn.

Efter ett resultatlöst samråd med kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik i frågan offentliggjorde Eurostat i november 2013 ett beslut om redovisning av Unbalanced transfers of pension obligations to the government under ESA 2010.

I januari 2013 lade Eurostat ut Inventory of EDP processes på sin webbplats. Dokumentet beskriver de förfaranden och principer som Eurostat tillämpar vid verifieringsprocessen av uppgifter inom underskottsförfarandet.

2.2.5.     Konsistens med de bakomliggande offentliga räkenskaperna

Tidsfristerna för rapportering enligt förordning (EG) nr 479/2009 i dess ändrade lydelse, dvs. den 1 april och den 1 oktober, infördes för att säkerställa överensstämmelse med de bakomliggande årliga och kvartalsvisa räkenskaperna för den offentliga sektorn, i enlighet med olika ENS 95-överföringstabeller som skickas till Eurostat. Eurostat analyserar systematiskt konsistensen mellan de rapporterade uppgifterna inom underskottsförfarandet och de bakomliggande offentliga räkenskaperna. Till exempel bör den offentliga sektorns totala utgifter och intäkter stämma överens med det rapporterade underskottet.

Den övergripande konsistensen mellan uppgifterna inom underskottsförfarandet och de redovisade offentliga räkenskaperna enligt ENS 95 har förbättrats på senare år men är fortfarande bättre för icke-finansiella än för finansiella uppgifter. Vid rapporteringen i oktober 2013 rådde full konsistens mellan uppgifterna inom underskottsförfarandet och ENS-tabellerna 2 och 25 (både på års- och kvartalsbasis) för icke-finansiella uppgifter och kvartalsuppgifter om den offentliga skulden (ENS-tabell 28). Det behövs dock ytterligare insatser från ländernas sida för att säkra konsistens mellan de finansiella uppgifterna i tabellerna för underskottsförfarandet och ENS-tabellerna. Betydande diskrepanser mellan uppgifterna inom underskottsförfarandet och de finansiella kvartalsräkenskaperna förekom vid rapporteringen i oktober 2013 för sex länder, och för en tredjedel av länderna förekom diskrepanser mellan uppgifterna inom underskottsförfarandet och de finansiella årsräkenskaperna inom ENS när det gäller uppgifter över skuldstocken av handelskrediter och förskott.

2.3.        Offentliggörande

2.3.1.     Offentliggörande av nyckeltal och detaljerade rapporteringstabeller

I artikel 14.1 förordning (EG) nr 479/2009 i dess ändrade lydelse föreskrivs följande: ”Senast tre veckor efter […] sista rapporteringsdag […] ska kommissionen (Eurostat) tillhandahålla de uppgifter om det faktiska underskottet och den faktiska skuldsättningen som krävs för tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott. Uppgifterna ska tillhandahållas genom offentliggörande.”

Uppgifterna om det offentliga underskottet och den offentliga skulden offentliggjordes den 22 april[20] och den 21 oktober[21] 2013 tillsammans med ländernas alla rapporteringstabeller. Sedan februari 2012 offentliggör Eurostat ett pressmeddelande om skuldsättningen enligt Maastricht-kriterierna på kvartalsbasis (ca t + 115 dagar). Sedan februari 2012 offentliggör Eurostat också ett nummer av Statistics in Focus om det offentliga underskottet per kvartal.

På sin webbplats lägger Eurostat dessutom ut den årsstatistik och kvartalsstatistik över den offentliga sektorns finanser som underskottsförfarandet bygger på, tillsammans med information om justeringen av stockar och flöden[22]. Eurostat offentliggör också ländernas information om statliga ingripanden i samband med finanskrisen[23] samt uppgifterna om mellanstatlig långivning. Eurostat offentliggör också ett kort meddelande om skuldstocken av handelskrediter och förskott[24].

Enligt förordning (EG) nr 479/2009 i dess ändrade lydelse ska medlemsländerna offentliggöra sina faktiska uppgifter om underskott och skuld. Alla länder offentliggör uppgifter om underskott och skuld på nationell nivå. De flesta har meddelat Eurostat att de brukar offentliggöra alla sina rapporteringstabeller. Fem medlemsländer offentliggör endast vissa av rapporteringstabellerna och ett land – Frankrike – offentliggör inga tabeller inom underskottsförfarandet på nationell nivå.

2.3.2.     Reservationer mot uppgifternas kvalitet

Eurostat framförde en reservation mot de uppgifter om underskottsförfarandet som rapporterades i oktober 2013 från ett medlemsland.

Österrike: Eurostat har uttryckt en reservation beträffande kvaliteten på Österrikes uppgifter på grund av osäkerheter om den statistiska påverkan från slutsatserna i den federala revisionsmyndighetens rapport om delstaten Salzburg, som offentliggjordes den 9 oktober 2013. Rapporten visade på brister när det gäller den ekonomiska förvaltningen och fullständigheten hos de offentliga räkenskaperna i delstaten Salzburg. De statistiska konsekvenserna av revisionen för underskottsförfarandet utreds för närvarande av Statistik Austria i samarbete med Eurostat, för att klargöra den exakta inverkan för 2012 och också för föregående år. Det är möjligt att detta kommer att leda till en justering uppåt av den offentliga skulden med upp till en halv procent av BNP, med ytterligare mindre revideringar av det offentliga underskottet, på grundval av de uppgifter som är tillgängliga just nu.

2.3.3.     Ändringar av rapporterade uppgifter

Eurostat ändrade inga uppgifter som medlemsländerna rapporterade inom underskottsförfarandet i april och oktober 2013.

2.3.4.     Offentliggörande av metadata (förteckningar[25])

Enligt förordning (EG) nr 479/2009 i dess ändrade lydelse ingår förteckningarna (dvs. käll- och metodbeskrivningar) avseende underskottsförfarandet i de statistiska uppgifter som länderna ska tillhandahålla för att Eurostat ska kunna kontrollera efterlevnaden av ENS 95-reglerna. Vidare föreskrivs det att länderna ska offentliggöra sina förteckningar. Eurostat har offentliggjort alla länders förteckningar med undantag för Kroatien som blev EU-medlem den 1 juli 2013. Alla länder utom Luxemburg och Nederländerna har meddelat att de offentliggjort sina respektive förteckningar nationellt.

Under 2012 införde Eurostat ett nytt format för förteckningarna avseende underskottsförfarandet som innebär en förändrad struktur och kräver mer detaljerade uppgifter (t.ex. med avseende på förfarandena för sammanställning, avgränsningen av den offentliga sektorn, specifika transaktioner, kvalitetsledning och datakällor i tidigare led). Eurostat kommer att offentliggöra de nya förteckningarna före utgången av 2013.

3.           Slutsatser

Eurostat konstaterar att de uppgifter som har redovisats är mer konsistenta och fullständiga överlag. Emellertid kvarstår vissa problem, och länderna bör göra mer för att förbättra täckningen hos och kvaliteten på uppgifterna om handelskrediter samt uppgifternas fullständighet på regional och lokal nivå. Det gäller framför allt Belgien, Danmark, Tyskland, Irland, Grekland, Frankrike, Kroatien, Italien, Cypern, Malta, Nederländerna, Österrike och Storbritannien.

Eurostat framförde en reservation mot de uppgifter inom underskottsförfarandet som Österrike rapporterade i oktober 2013.

På det hela taget anser Eurostat att kvaliteten på de inlämnade budgetuppgifterna fortsatte att förbättras under 2013. Länderna har överlag lämnat bättre uppgifter, såväl i tabellerna över uppgifter inom underskottsförfarandet som i annan relevant statistikrapportering.

[1]               EUT L 145, 10.6.2009, s. 1.

[2]               COM(2013) 88 final.

[3]               EUT L 310, 30.11.1996, s. 1.

[4]               Artikel 3.1 och 3.3 i förordning (EG) nr 479/2009 i dess ändrade lydelse.

[5]               Se uttalandena till protokollet från rådets möte den 22 november 1993. https://webgate.ec.europa.eu/fpfis/mwikis/gfs/images/e/e7/Statements_9817.en93.pdf

[6]               I förordning (EG) nr 479/2009 i dess ändrade lydelse krävs inte uttryckligen att det lämnas förväntade uppgifter i andra tabeller än tabellerna 1 och 2A.

[7]               De tabeller som länderna lämnar in inom underskottsförfarandet finns på Eurostats webbplats: http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/government_finance_statistics/excessive_deficit/edp_notification_tables

[8]               Frågeformuläret omfattar tretton avdelningar där man efterfrågar kvantitativ och ibland kvalitativ information på flera områden, såsom transaktioner i skatter och sociala avgifter samt med EU, förvärv av försvarsmateriel, offentliga garantier, skuldavskrivningar, kapitaltillskott från den offentliga sektorn till offentliga bolag, offentlig-privata partnerskap etc.

[9]                http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/government_finance_statistics/documents/Background_note_fin_crisis_Oct_2013_final.pdf

[10]             Enligt EUF-fördragets protokoll om förfarandet vid alltför stora underskott avses med den offentliga sektorns skuld den samlade bruttoskuld till nominellt värde som är utestående vid årets utgång inom den offentliga sektorn. Enligt förordning 479/2009 i dess ändrade lydelse omfattar den följande kategorier: sedlar, mynt och inlåning (AF.2), värdepapper andra än aktier (AF.3) exklusive finansiella derivat (AF.34) samt lån (AF.4).

[11]             Se avsnitt 2.1.

[12]             Vid vanliga dialogbesök ska faktiska uppgifter och källor granskas, metodfrågor diskuteras och efterlevnaden av redovisningsregler bedömas. Målet för besök hos tidigare led är att granska kvaliteten på de primära datakällorna och rapporteringsprocesserna.

[13]             http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/government_finance_statistics/methodology/advice_member_states

[14]             http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/product_details/publication?p_product_code=KS-RA-13-001

[15]             http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/government_finance_statistics/documents/ESTAT-decision-low_inter_rate_loans-annex_2013-01-16.pdf

[16]             http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/government_finance_statistics/documents/Eurostat_Decision_on_ESM.pdf

[17]             http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/government_finance_statistics/documents/ESTAT-decision-Criteria_for_classif_of_gov_capital_injec.pdf

[18]             http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/government_finance_statistics/documents/ESTAT_decision-Suppl_on_conting_liab_EDP_Q.pdf

[19]             EUT L 306, 23.11.2011, s. 41.

[20]             http://epp.eurostat.ec.europa.eu/cache/ITY_PUBLIC/2-22042013-AP/EN/2-22042013-AP-EN.PDF

[21]             http://epp.eurostat.ec.europa.eu/cache/ITY_PUBLIC/2-21102013-AP/EN/2-21102013-AP-EN.PDF

[22]             http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/product_details/publication?p_product_code=STOCK_FLOW_2013_OCT

[23]                http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/government_finance_statistics/documents/Background_note_fin_crisis_Oct_2013_final.pdf

[24]             http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/government_finance_statistics/documents/Note_on_AF.71L-Oct_2013.pdf

[25]             Förteckningar över de metoder, förfaranden och källor som används för att sammanställa uppgifter om det faktiska underskottet och den faktiska skuldnivån samt de bakomliggande offentliga räkenskaperna.