20.11.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 415/30

Föredragande

Povilas Žagunis, borgmästare i Panevėžys-distriktet (LT–EA)

Referensdokument

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller stödordningen för utdelning av frukt och grönsaker, bananer och mjölk i skolor

COM(2014) 32 final

1.

Det är viktigt att lägga grunden till sunda levnadsvanor redan i skolan. EU har möjlighet att främja människors förutsättningar att leva ett sunt liv, och de lokala och regionala myndigheterna kan vidta och genomföra åtgärder som är avpassade till konkreta fall och får stöd genom gemensamma europeiska program.

2.

Vi understryker att ekologiska livsmedel och livsmedel som inte innehåller genetiskt modifierade organismer är en viktig del av en hållbar kost för barn.

3.

Vi framhåller vikten av programmet för utdelning av frukt och grönsaker i skolan. 25 av medlemsstaterna (alla utom Storbritannien, Finland och Sverige) deltar i detta, och under 2012–2013 fick 8,4 miljoner barn i 61  396 skolor dra nytta av det. Vi framhåller också vikten av programmet för utdelning av mjölk. Alla medlemsstater deltar i detta, och under 2011–2012 fick 20,3 miljoner barn i hela EU dra nytta av det. Vi erinrar också om de möjligheter detta innebär för alla de EU-medlemsstater som vill delta.

4.

Detta lagstiftningsinitiativ berör, trots sitt begränsade ämnesområde, flera av EU:s och medlemsstaternas viktiga behörighetsområden: den gemensamma jordbrukspolitiken, den inre marknaden, folkhälsan och, i begränsad utsträckning, utbildningsväsendet.

5.

Regionkommittén ställer sig positiv till förslaget om att slå ihop programmen för utdelning i skolorna av mjölk (som inrättades 1977 och utvidgades till grundskolans övre klasser och gymnasieskolorna 2008) och frukt (som inrättades 2009) och fastställa enhetliga regler för samfinansieringen. Förslaget grundar sig på revisionsrättens rapport från 2011 (1) och rekommendationerna om ökad effektivitet och förbättrad samordning.

6.

Det är positivt att medlemsstaterna genom ändringen av förordning nr 1308/2013 får möjlighet att, utan att de nationella kvoterna överskrids, omfördela en del av medlen för utdelning av frukt och grönsaker, bananer och mjölk i skolorna (artikel 23a.4) och på så sätt se till att användningen av medlen blir mer flexibel och att man på medlemsstatsnivå kan undvika de problem som kan uppstå genom att en oroväckande stor andel (ibland ända upp till 30 %) av stödmedlen inte utnyttjas, såsom framgår av finansieringsöversikten till förslaget (punkt 1.5.1). Kommittén anser det angeläget att de lokala och regionala myndigheterna kan delta i denna omfördelning.

7.

Samtidigt ställer vi oss tveksamma till förslaget om hur stor andel av programmedlen medlemsstaterna ska kunna omfördela efter eget gottfinnande. Den andel på 15 % som föreslås grundar sig nämligen inte på någon grundlig undersökning, framför allt mot bakgrund av att andelen outnyttjade medel i de båda program som ska ändras i vissa fall uppgår till 30 %. Själva förslaget verkar därför inte stå helt i överensstämmelse med principerna om god förvaltning.

8.

Kommittén ställer sig positiv till ändringen i förordning (EU) nr 1308/2013 när det gäller möjligheten för medlemsstaterna att bidra till finansieringen med egna medel eller genom att locka till sig privat finansiering. Detta kan leda till samordningsvinster vid användningen av nationella och europeiska medel när man strävar efter ett positivt resultat som är oberoende av de olika medlemsstaternas uppfattningar.

9.

Bestämmelserna om stöd till utdelning av frukt, grönsaker och mjölk i skolorna bör förbättras genom att man inför en möjlighet att omfördela de nationella stödkvoterna. Om en medlemsstat inte har utnyttjat sin kvot när den sexåriga programperioden närmar sig sitt slut, bör man exempelvis först beakta en omfördelning av medel till förmån för de regioner som bättre har utnyttjat sina medel, och därefter bör man kunna omfördela de nationella kvoter som kommissionen har fastställt till de medlemsstater som har utnyttjat eller överskridit kvoterna och på så sätt gynna de medlemsstater som varit framgångsrika i genomförandet och uppmuntra de medlemsstater som inte varit lika effektiva till ytterligare ansträngningar.

10.

De principer som man tillämpar i dag för att fastställa stödkvoterna för medlemsstaterna – det historiska kriteriet, som visar hur medlemsstaterna har utnyttjat stödet under en tidigare period, och det fysiska behovet, som definieras som de 6- till 10-åriga skolbarnens objektiva andel av medlemsstatens befolkning – är mycket mekaniska och kanske inte tillräckliga om man vill tillgodose stödbehovet på ett effektivt sätt.

11.

Med tanke på mångfalden i Europa bör man överväga möjligheten att införa ytterligare kriterier för att fastställa de nationella kvoterna inom programmet för stöd till utdelning av frukt, grönsaker och mjölk i skolorna, t.ex. den regionala utvecklingsnivån, den statistiskt genomsnittliga vitaminbristen, som definieras som differensen mellan det objektiva fruktbehovet i form av en barnportion fastställd av Världshälsoorganisationen (400 g frukt per dag) och den faktiska statistiskt genomsnittliga konsumtionen av frukt, kostvanor (det är t.ex. av tradition vanligare med frukt och grönsaker i en måltid i de sydliga EU-medlemsstaterna än i de nordliga).

12.

Kommittén ställer sig kritisk till förslaget i skäl 7 i förordningsförslaget om att ge kommissionen delegerade befogenheter att anta vissa akter med avseende på tilläggsregler om balansen mellan de två kriterierna, och betraktar detta som ett möjligt försök att öka kommissionens befogenheter på medlemsstaternas bekostnad.

13.

Förordningens förslag om att medlemsstaterna ska ha en skyldighet att övervaka programmet är oroväckande (2), framför allt med tanke på den administrativa börda som detta skulle medföra för de nationella, regionala och lokala myndigheterna i medlemsstaterna. Vi uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att verka för att bördan av att övervaka programmet ska bli så liten som möjligt.

14.

Kommittén ställer sig kritisk till principen i förordningen att fastställa ett högsta stödbelopp per portion och inte en procentandel för stödet. Vi vill framhålla de risker som ett sådant finansieringssätt medför. Om ett konkret stödbelopp fastställs kan detta leda till att man börjar använda billigare livsmedel av lägre kvalitet. Vi föreslår att (den översta gränsen för) EU:s stödmedel och de konkreta stödbeloppen även i fortsättningen fastställs i enlighet med artikel 43.3 i EUF-fördraget.

15.

Eftersom kvaliteten på de livsmedel som delas ut kan bli lidande om man börjar tillämpa ett fast stödbelopp per portion uppmanar vi alla berörda parter att vidta åtgärder för att se till och kontrollera att de jordbruksprodukter som delas ut enligt detta stödprogram uppfyller höga kvalitetskrav.

16.

Med hänvisning till slutsatsen i revisionsrättens rapport, att programmet för utdelning av mjölk inte har uppfyllt målen och att detta till stor del beror på att det inte funnits någon mekanism som riktat uppmärksamheten på prioriterade behov, ställer vi oss negativa till formuleringen av artikel 23 i förordning (EU) nr 1308/2013, där det talas om utdelning av jordbruksprodukter i skolorna men inte om vikten av att rådfråga de lokala och regionala myndigheterna i samband med arbetet med att förbättra sexårsprogrammen för utdelning av frukt och grönsaker eller om behovet av att ta hänsyn till deras erfarenheter.

17.

Med tanke på att varje försök på EU-nivå att tvinga på medlemsstaterna regler om interna överläggningar bör betraktas som en överträdelse av subsidiaritetsprincipen bör kommissionen i förordningen rekommendera att medlemsstaterna ägnar större uppmärksamhet åt de möjligheter som de lokala och regionala myndigheterna, i egenskap av de institutioner som står slutanvändarna och målgruppen närmast, har att ge återkoppling, framför allt genom att involvera dem i samråd om utformningen av de nationella sexårsprogrammen för utdelning av frukt och grönsaker.

18.

Vanan att konsumera frukt, grönsaker och mjölk får också långsiktiga ekonomiska konsekvenser och skulle bidra till att uppnå de gemensamma europeiska målen att öka konkurrenskraften och stärka sammanhållningen.

19.

Livsmedel produceras, med några få undantag, lokalt. Genom att främja konsumtionen av dem bidrar man till att öka efterfrågan i nutid och, på makronivå, till att uppnå målen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Genom att stimulera barn att konsumera mer hälsosamma livsmedel bidrar man också till goda kostvanor och till en mer hållbar konsumtion i framtiden. Att främja konsumtionen av frukt, grönsaker och mjölk bör därför betraktas som ett led i de gemensamma åtgärderna för att öka den europeiska konkurrenskraften.

20.

Med tanke på de diskussioner som pågår om bearbetningsgraden hos de livsmedel som ska få stöd i denna stödordning och vikten av att goda kostvanor grundläggs redan i barndomen föreslår vi att endast obearbetade livsmedel eller livsmedel med låg bearbetningsgrad som inte innehåller skadliga tillsatser, sötningsmedel, smakförstärkare eller salt ska ha rätt till finansiellt stöd enligt denna stödordning.

21.

Med tanke på mångfalden i Europa bör man inte på europeisk nivå försöka fastställa en förteckning över vilka frukter och grönsaker som ska delas ut i skolorna enligt denna stödordning. I stället bör varje medlemsstat själv – på regional eller lokal nivå – fatta beslut om vilka typer av frukt, grönsaker och mejeriprodukter som ska delas ut i skolorna.

22.

Vi ställer oss negativa till förslaget om att utdelningen av mjölk i det nya programmet ska begränsas till konsumtionsmjölk. Det sortiment av mejeriprodukter som får stöd bör också omfatta sådana som har en låg bearbetningsgrad och inte innehåller skadliga tillsatser: naturliga (osötade) mejeriprodukter, t.ex. yoghurt och färskost.

23.

Ett minskat sortiment skulle inte bara begränsa barnens valmöjligheter och göra programmet mindre attraktivt utan också minska andelen barn som kan dra nytta av det genom att de barn undantas som inte tål laktos men däremot syrade mejeriprodukter, t.ex. osötad yoghurt.

24.

Vi vill ta upp en viktig fråga som faller utanför förordningen, nämligen frågan om kvaliteten på de livsmedel som delas ut enligt stödordningen. Enligt uppgifter från samråd med stödmottagare, skolor och andra sociala och ekonomiska partner blir kvaliteten ofta lidande om man eftersträvar större mängd till samma pris och har en formalistisk syn på förfarandena för offentlig upphandling. Detta leder ibland till att barnen får allt annat än förstklassiga livsmedel.

25.

Vi uppmanar därför både kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att fastställa miniminormer för kvaliteten på de livsmedel som delas ut enligt stödordningen och se till att de respekteras.

26.

Regionkommittén framhåller den slutsats som revisionsrätten drar i sin rapport, nämligen att programmet för utdelning av mjölk i skolorna inte har varit särskilt effektivt och att det inte har gett förväntat resultat eftersom de subventionerade produkterna i de flesta fall ändå skulle ha ingått i skolmåltiderna eller köpts in av stödmottagarna, också utan subventionen, samt att de fastställda pedagogiska ambitionerna beaktades i mycket liten utsträckning vid utformningen och genomförandet av programmet (3).

27.

Därför, och med tanke på hur nyttig mjölken är för barnen, uppmanar vi medlemsstaterna att bedöma behovet av de mejeriprodukter som delas ut enligt mjölkutdelningsprogrammet och att endast använda EU:s finansiella stöd för att de mejeriprodukter som uppfyller kriterierna för en sund kost och är mest värdefulla ur livsmedelssynpunkt ska delas ut i skolmatsalarna.

28.

Kommittén bekymras av den oroväckande statistiken som visar att 22 miljoner barn i EU är överviktiga, att så många som 5 miljoner lider av fetma (4) och att vuxna invånare i EU-27 under 2011 konsumerade mindre än hälften av den mängd frukt och grönsaker som Världshälsoorganisationen rekommenderar (5). Vi understryker skolans betydelse som en plats som förbereder unga människor för livet, ger dem kunskaper om sund kost och lägger grunden för sunda kostvanor.

29.

Kommittén framhåller i detta sammanhang den roll som de lokala och regionala myndigheterna, som i många fall driver utbildningsinstitutionerna, spelar när det handlar om att främja en sund livsstil. Man bör i högre grad prioritera åtgärder och samarbete på detta område.

30.

Vi ställer oss positiva till de kvalitetskrav som hittills har tillämpats i stödordningarna (6) och rekommenderar att dessa bibehålls och om möjligt skärps på grundval av näringsspecialisters rekommendationer.

31.

Samhällsförhållandena är fortfarande generellt sett, trots olika regionala, nationella och europeiska hälsoinitiativ (7), ganska ogynnsamma för en sund livsstil: En genomsnittlig invånare i EU-27 konsumerade under 2011 en mängd frukt och grönsaker som motsvarade mindre än hälften av Världshälsoorganisationens rekommendation (8). Vi ställer oss frågande till den åldersgräns (6–10 år) som enligt initiativet ska gälla för vilka barn som ska omfattas av stödordningen. Med tanke på de ofördelaktiga förutsättningar att lägga grunden till en sund livsstil som råder för närvarande bidrar inte denna gräns i tillräcklig utsträckning till att skapa goda kostvanor. Man bör överväga möjligheten att tillämpa detta program också på yngre barn som går på daghem eller deltar i olika former av förskoleverksamhet och att utvidga det till barn äldre än tio år.

32.

Vi vill ta upp ett antal hållbarhetsaspekter med anknytning till utdelningen av frukt, grönsaker och mjölk: först och främst de negativa effekter på miljön och människors hälsa som varutransporter har. Man bör överväga möjligheten att ägna större uppmärksamhet i stödordningen åt utdelning av livsmedel som produceras eller odlas på plats eller i de närmaste regionerna.

33.

Med tanke på hållbarhetsaspekterna och vikten av att bland EU:s medborgare redan i unga år skapa en kultur av hållbar konsumtion uppmanar vi kommissionen och medlemsstaterna att inleda en bredare diskussion med sakkunniga och politiker om de rättsliga möjligheterna att ge företräde åt frukt, grönsaker och mjölk som produceras lokalt, inklusive möjliga undantag från rättsakter om offentliga upphandlingar och förtydliganden av dessa.

34.

Programmen bör göra det möjligt att prioritera en uppvärdering av lokal produktion och saluföring med korta leveranskedjor. Dessutom bör ekologiska jordbruksprodukter prioriteras.

35.

Kommittén uttrycker sin oro med anledning av den oroväckande statistiken som visar att 22 miljoner barn i EU är överviktiga, att så många som 5 miljoner lider av fetma och att vuxna invånare i EU-27 under 2011 konsumerade mindre än hälften av den mängd frukt och grönsaker som Världshälsoorganisationen rekommenderar (9). Vi understryker skolans betydelse när det handlar om att förbereda unga människor för livet och lägga grunden till goda kostvanor.

36.

I det sista avseendet framhåller kommittén den roll som de lokala och regionala myndigheterna, som i många fall driver utbildningsinstitutionerna, spelar när det handlar om att främja en hälsosam livsstil. Man bör prioritera verksamheten och samarbetet på detta område.

37.

Kommittén framhåller de utbildningsmöjligheter som programmet för utdelning av frukt, grönsaker och mjölk skapar både när det handlar om att förklara EU för unga människor och att öka deras kunskaper om jordbruk, boskapsskötsel, hälsosamma och ohälsosamma livsmedel, en balanserad kost, sambandet mellan kost och hälsa samt minskat slöseri med livsmedel, i syfte att minska avståndet mellan konsumenter och lokala livsmedelsproducenter samt främja ett lokalt och miljövänligt jordbruk. Vi ställer oss positiva till möjligheten i det nya programmet att också finansiera kompletterande åtgärder, t.ex. åtgärder för att förklara nyttan av hälsosamma och nödvändiga livsmedel.

38.

Kommittén framhåller slutsatserna av vetenskapliga undersökningar som visar att ohälsosamma livsmedel och fetma endast kan bekämpas med hjälp av övergripande åtgärder. Detta innebär att både skolan, föräldrarna och samhället involveras i arbetet för att lägga grunden till barnens goda kostvanor. En informations- och utbildningskampanj som riktar sig till alla dessa målgrupper är därför en oskiljaktig del av programmet för utdelning av frukt, grönsaker och mjölk i skolorna (10).

39.

I nutidens konsumtionssamhälle har det uppstått en tradition att konsumera produkter som presenteras på ett tilltalande sätt och säljs i attraktiva förpackningar. Vi har förstått att det ofta finns ett samband mellan attraktiva förpackningar och användning av ämnen med oklara hälsoeffekter. I programmet bör därför större uppmärksamhet ägnas åt att informera om nyttan av obearbetade livsmedel och de näringsämnen som dessa innehåller.

40.

Vi delar kommissionens oro över att genomförandet av utbildningsåtgärderna i samband med skolmjölksprogrammet hittills har varit bristfälligt (11), detta till skillnad från skolfruktsprogrammet. Vi framhåller de lokala och regionala myndigheternas möjligheter att på ett effektivt sätt genomföra sådana åtgärder genom att anpassa dem till informationsbehoven hos barnen i en viss region eller på en viss plats.

41.

Med tanke på subsidiaritetsprincipen och det faktum att utbildningsprogrammen faller inom medlemsstaternas behörighetsområde skulle det kunna vara olämpligt om EU blandade sig i de nationella utbildningsprogrammen. Alla utbildningsåtgärder med anknytning till programmet för utdelning av frukt, grönsaker och mjölk bör därför i första hand utformas på nationell nivå, utan att man fastställer en lägsta finansieringsnivå för dem.