19.12.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 458/27

Föredragande:

S. PALMIERI

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) ser positivt på Europeiska unionens strategi för den adriatisk-joniska regionen (EUSAIR) (1) som ett viktigt verktyg för att främja och stödja konkurrenskraft och ökad sysselsättning, i syfte att säkerställa den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i regionen.

1.2

EESK framhåller att området kring Adriatiska havet och Joniska havet kännetecknas av en kulturell, social och ekonomisk mångfald som gör ett genomförande av EUSAIR särskilt komplext. För ett område av denna typ är det mycket viktigt att skapa ett flernivåstyre som effektivt kan integrera den vertikala dimensionen (statens, regionernas och kommunernas deltagande) och den horisontella dimensionen (det civila samhällets deltagande). EESK anser därför att man bör överväga att inrätta ett permanent forum.

1.3

EESK anser att EUSAIR:s tydliga inriktning på Balkan och Donauområdet bör åtföljas av en lika markerad inriktning på andra områden i Medelhavsområdet, särskilt mot bakgrund av att många regioner som gränsar till Tyrrenska havet och Egeiska havet deltar i strategin. Om de integrerades skulle det öka det strategiska värdet och utvecklingsmöjligheterna.

1.4

Kommittén anser att det är väsentligt att stödja EUSAIR genom två andra strategier som rör de västra respektive de östra delarna av Medelhavsområdet. På så vis skulle man genom en integrering av de tre strategierna effektivt säkerställa den ekonomiska och sociala utvecklingen i hela Medelhavsområdet.

1.5

EESK välkomnar det starka politiska stödet för EUSAIR, och anser att det är en viktig faktor för en effektiv integrering av Europa 2020-strategin, EU:s utvidgningspolitik och EU:s regionala utvecklingsstrategier.

1.6

EESK betonar att den deltagandeprocess som inleddes under programplaneringen av och förberedelserna inför EUSAIR inte har utvecklats på samma sätt i alla de områden som omfattas. Specifika problem har noterats i länderna på Balkan, särskilt vad avser engagemang och deltagande av små och medelstora företag, fackföreningar och sammanslutningar som företräder samhällsintressen.

1.7

EESK anser att det inom ramen för de olika faserna i genomförandet av EUSAIR är lämpligt att säkerställa lämpligt bistånd till offentliga och privata ekonomiska aktörer, sociala aktörer och de olika grupperingarna i det organiserade civila samhället genom skräddarsydda utbildningsprogram samt organisatoriskt och tekniskt stöd.

1.8

EESK välkomnar komplementariteten mellan EUSAIR och den maritima strategin för Adriatiska havet och Joniska havet. Dessa strategier har effektivt integrerats med prioriteringar och utvecklingsmöjligheter i inlandet. Denna integration bör få ytterligare stöd, eftersom det mervärde som skapas bidrar till de små och medelstora företagens konkurrenskraft, miljöskyddet och medborgarnas välfärd.

1.9

EESK anser att det civila samhällets deltagande inom EUSAIR behöver ägnas mer uppmärksamhet, särskilt i fråga om kapacitetsuppbyggnad och styrelseformer. Det är nödvändigt att förbättra samordningen mellan befintliga samarbets- och finansieringsmekanismer.

1.10

EESK erkänner nyttan av kommissionens verksamhet under utarbetandet och presentationen av EUSAIR, och anser att dess deltagande även är nödvändigt för att stödja genomförandet av strategin, med full respekt för de institutionella uppgifter som har tilldelats de berörda medlemsstaterna.

1.11

EESK anser att EUSAIR:s struktur och mål är lämpliga för att hjälpa partnerna i regionen att hantera de utmaningar som de står inför och som inte kan lösas effektivt på vanlig väg. Vi anser dock att de bör uppgraderas och förstärkas.

1.12

Det är viktigt med mer specifika åtgärder för att stödja små och medelstora företag, med särskild inriktning på frågor som avser tillgång till krediter, och att utveckla metoder för att främja komplementaritet och synergier mellan de olika finansieringsprogrammen. Man bör också fastställa en övergripande integrering mellan alla de fyra pelarna för att främja stödåtgärder i fråga om arbetsvillkor, jämställdhetsfrågor, personer med funktionsnedsättning och invandrare.

1.13

Inom ramen för den ”blå tillväxten” måste man främja särskilda riktade åtgärder för att stödja skapandet av nya ekonomiska möjligheter och arbetstillfällen.

1.14

När det gäller pelaren ”Sammankoppla regionen” bör man i första hand arbeta med frågor som rör sjösäkerheten, förbindelserna mellan havs- och kustområden och inlandsområden samt förbättring och sammankoppling av energinät.

1.15

Vad gäller ”Miljökvalitet” bör åtgärderna öka sammankopplingen mellan ”områden” (i havet och på land) och ”syften” (djurskydd, hälsa och säkerhet).

1.16

I fråga om ”Hållbar turism” är det viktigt att stödja insatser för att öka turismdimensionen av det ”territoriella kapitalet” i regionen (naturarv, kulturarv och konstnärligt arv).

1.17

EESK konstaterar att möjligheterna för små och medelstora företag inom EUSAIR vad avser forskning och innovation inte räcker till för att återfå konkurrenskraften och skapa nya arbetstillfällen i området. Av denna anledning anser vi det lämpligt att ingripa med åtgärder för att underlätta de små och medelstora företagens tillgång till finansiering, mobilisering av privata investeringar, deltagande i gemenskapens finansieringsprogram och samarbete med forskningscentra och universitet.

1.17.1

För att kunna dra nytta av de möjligheter som forskning och innovation innebär anser EESK att det är önskvärt att främja följande prioriteringar:

1.18

EESK beklagar att EUSAIR inte föreskriver särskilda åtgärder för att främja den sociala dimensionen inom regionen. Prioriteringar och åtgärder för att stödja integration av personer med funktionshinder bör inkluderas för att förhindra diskriminering på grund av ras, etniskt ursprung, ålder, sexuell läggning och kön, och för att ta itu med de sociala problem som orsakas av irreguljär migration och som framför allt påverkar de södra delarna av regionen.

1.18.1

EESK anser att man bör integrera och stärka den sociala dimensionen i EUSAIR – i linje med kommissionens förslag – genom att främja sociala investeringar och modernisera de sociala trygghetssystemen för att

1.19

EESK anser att man bör ta fram särskilda indikatorer som gör det möjligt att övervaka, genomföra och utvärdera program och insatser inom EUSAIR.

2.1

Syftet med detta yttrande är att bedöma EU:s strategi för den adriatisk-joniska regionen (EUSAIR) och dess handlingsplan ur det organiserade civila samhällets perspektiv. Yttrandet bygger på och har utarbetats på grundval av slutsatserna från hearingen den 27 maj 2014 i Palermo (2), och andra yttranden som EESK antagit (3).

2.2

EUSAIR inleds vid en historisk tidpunkt som präglas av finanskrisens negativa effekter på realekonomin och ekonomiska, sociala och miljörelaterade strukturella förändringar som vi måste ta itu med för att kunna stödja den ekonomiska utvecklingen och medborgarnas välbefinnande.

2.3

EUSAIR kännetecknas av en tydlig inriktning på Balkan och Donau. Trots att strategin täcker regioner som gränsar till Tyrrenska havet och Egeiska havet finns ingen integrering med utvecklings- och sammanhållningspolitiken för andra Medelhavsregioner. Det faktum att utvecklingspolitiken inte inriktas på hela Medelhavsområdet innebär en risk för gradvis marginalisering av området kring Adriatiska havet och Joniska havet.

2.4

EUSAIR bör inte uppfattas endast som ett verktyg för att stödja Balkanländernas integration i EU. Dess strategiska värde är knutet till möjligheten att öka samstämmigheten mellan EU:s makroekonomiska politik, utvidgningspolitiken och den regionala utvecklingsstrategin.

2.5

Det var inte alla berörda offentliga, ekonomiska och sociala parter som kunde delta på ett adekvat sätt i programplanering av EUSAIR. Detta gällde bl.a. små och medelstora företag, fackföreningar och sammanslutningar som företräder samhällsintressen på Balkan.

2.6

De utmaningar som området kring Adriatiska havet och Joniska havet kommer att ställas inför under de kommande åren innebär att det krävs ett starkt politiskt stöd, större deltagande från det civila samhällets sida i förvaltningen och genomförandet av EUSAIR, samt ett näringsliv förstärkt genom åtgärder för att stödja de små och medelstora företagens konkurrenskraft.

2.6.1

Det är i detta sammanhang lämpligt att säkerställa adekvat bistånd avseende de olika faserna av genomförandet av strategin till offentliga och privata ekonomiska aktörer, sociala aktörer och de olika grupperingarna i det organiserade civila samhället genom skräddarsydda utbildningsprogram samt organisatoriskt och tekniskt stöd.

3.1

EUSAIR är upplagt på samma sätt som strategierna för Östersjön (4) och Donau (5) och ligger i linje med den maritima strategin för Adriatiska havet och Joniska havet (6). Samarbete på sjöfartsområdet läggs därmed till det markbundna samarbetet, vilket skapar nya möjligheter till utveckling för att stödja konkurrenskraften och sammanhållningen i regionen.

3.2

De utmaningar som identifierats i EUSAIR rör de ekonomiska och sociala skillnader som kännetecknar regionen, brister i transportinfrastrukturen, överutnyttjade farvatten, otillräcklig sammankoppling av elnäten, brist på forskningsnätverk till stöd för små och medelstora företag, ohållbart fiske, miljöhot från föroreningar, behovet av att skydda mycket olikartade marina miljöer, de negativa effekterna av klimatförändringarna samt otillräcklig institutionell och administrativ kapacitet.

3.3

Området kring Adriatiska havet och Joniska havet kännetecknas av betydande utvecklingsmöjligheter som bör stödjas för att främja konkurrenskraften och sammanhållningen: Den blå ekonomin, i synnerhet hållbar produktion och konsumtion av fiskeriprodukter, havs- och kustturism, marin (”blå”) bioteknik, kopplingen mellan land och hav, intermodala transporter, naturarvet, kulturarvet och det historiska arvet.

3.4

Efter analys av de prioriterade målen för de fyra strategiskt viktiga pelarna och de två övergripande frågorna anser EESK att det är nödvändigt att förse EUSAIR med särskilda tillägg som syftar till att omvandla strategin till en framgångsfaktor till stöd för regionens konkurrenskraft och sammanhållning.

3.4.1

För att kunna omvandla den blå ekonomins potential till verkliga utvecklingsmöjligheter är det nödvändigt att stödja åtgärder för att ge små och medelstora företag större möjlighet att få tillgång till krediter och offentlig finansiering, främja arbetskraftens rörlighet och kompetens och stödja åtgärder avseende ett hållbart och ansvarsfullt fiske.

3.4.2

Det är viktigt att förbättra transportinfrastrukturen och transportförbindelserna mellan havs- och kustområden och inlandsområden med tanke på den fria rörligheten för både varor och personer.

3.4.3

Det är viktigt att med större kraft stödja fler gemensamma åtgärder för att skydda den marina miljön och områden i inlandet när skyddet av havens ekosystem kan påverkas negativt av eventuellt miljöskadlig verksamhet i inlandet.

3.4.3.1

Med tanke på den geologiska strukturen i det marina område som omfattas av EUSAIR bör ny verksamhet som syftar till prospektering och utnyttjande av kolvätefyndigheter utvärderas noggrant och genomföras i samarbete mellan de berörda staterna. En strategisk miljöbedömning måste genomföras.

3.4.4

Det är nödvändigt att förbättra integrationen mellan turism och naturarv, kulturarv och konstnärligt arv i området kring Adriatiska havet och Joniska havet för att bättre kunna utnyttja det territoriella kapitalet och skapa konkurrenskraft och stabila arbetstillfällen.

3.4.5

Åtgärder bör vidtas för att komma till rätta med de begränsningar som påverkar kapaciteten hos små och medelstora företag inom forsknings- och innovationsverksamhet och stödja förmågan att locka privata investeringar.

3.4.6

Det är en prioritet att involvera inte bara offentliga förvaltningar i kapacitetsuppbyggnadsarbetet, utan också företrädare för det civila samhället. Detta kan uppnås genom ett permanent forum som företräder näringslivets och arbetsmarknadens parter, i linje med dem som redan finns för universitet (7), handelskammare (8) och städer (9).

3.4.7

För att ge EUSAIR den nödvändiga kapaciteten när det gäller att hantera problem, brister och nya utvecklingstrender är det nödvändigt att komplettera kapacitetsuppbyggnadsprocessen med ett effektivt övervakningssystem för att kunna bedöma framstegen och behovet av att ändra strategin på grundval av en kvalitativ och kvantitativ analys av resultaten. Det är därför av grundläggande betydelse att ta fram särskilda indikatorer som gör det möjligt att övervaka, anpassa och utvärdera program och insatser inom EUSAIR.

3.4.8

Med hänvisning till meddelandet om ”styrningen av makroregionala strategier” (10), är det nödvändigt att skapa ett flernivåstyre i EUSAIR som har en effektiv horisontell dimension (det civila samhällets deltagande) som omfattar och kompletterar den vertikala dimensionen (regionernas och kommunernas deltagande) med full respekt för subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen (11).

3.4.9

Mot bakgrund av erfarenheterna av Östersjöstrategin och Donaustrategin är det viktigt att kommissionens tekniska stöd finns med inte bara i programplaneringsfasen, utan också i strategins genomförandefas.

3.4.10

Det är avgörande att EUSAIR får de ekonomiska resurser som behövs för att uppnå målen. Utöver de europeiska struktur- och investeringsfonderna (Esif) (12) och instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA) 2014–2020 (13) är också följande gemenskapsprogram viktiga:

3.4.11

Det finns även andra finansieringskällor, bl.a. investeringsramen för västra Balkan (WBIF) (19), Europeiska investeringsbanken (EIB) (20) och andra internationella finansinstitut. Dessa fonder och instrument kan ge en betydande hävstångseffekt och attrahera finansiering från privata investerare.

3.4.12

Det är också viktigt att de offentliga förvaltningarna på nationell, regional och lokal nivå vidtar politiska åtgärder som säkerställer optimala förutsättningar för att locka privata investeringar, bl.a. en lämplig politik för regional marknadsföring, bättre effektivitet och ändamålsenlighet i de administrativa förfarandena, stöd till initiativ som syftar till att stärka laglydighet samt stöd till kampen mot korruption, organiserad brottslighet och odeklarerat arbete.

3.5

EESK välkomnar handlingsplanen men anser att vissa åtgärder inom de fyra pelarna bör stödjas och utvecklas i högre grad.

3.5.1

När det gäller ”blå tillväxt”, som syftar till att stödja skapandet av nya ekonomiska möjligheter och nya arbetstillfällen, anser kommittén att följande är nödvändigt:

3.5.2

När det gäller pelaren ”sammankoppla regionen”, anser kommittén att följande är nödvändigt för att möjliggöra tillväxt, konkurrenskraft och sjösäkerhet, förbättra intermodala anslutningar till inlandet från kustområdena och utveckla en makroregional sammankopplad energimarknad:

3.5.3

Med hänvisning till ”miljökvalitet” anser kommittén att följande är nödvändigt för att minska trycket på havens och kusternas ekosystem och begränsa riskerna när det gäller människors hälsa och säkerhet:

3.5.4

Med avseende på ”hållbar turism” anser kommittén att följande är nödvändigt i syfte att utnyttja det naturliga, kulturella och konstnärliga arvet i regionen:

3.5.5

Det är nödvändigt att fastställa en referensram som innebär att alla de fyra pelarna omfattas av en planering av åtgärder som rör arbetsförhållanden, jämställdhetsfrågor, personer med funktionsnedsättning och invandrare. Man bör därför utarbeta åtgärder som syftar till följande:

4.1

EESK anser att EUSAIR är ett användbart instrument för att komma till rätta med typiska regionala utmaningarna som är så komplexa att de inte kan hanteras på ett tillfredsställande sätt av enskilda stater eller regioner med sedvanliga medel, men anser att det finns vissa problem när det gäller forskning, utveckling och innovation i små och medelstora företag och strategins sociala dimension

4.2

Forskning, utveckling och innovation i små och medelstora företag: Trots de stora åtagandena i programplaneringen för 2007–2013 och för 2014–2020 har de små och medelstora företagen begränsade möjligheter att kunna utnyttja innovationernas tillväxtpotential för ökad konkurrenskraft och nya arbetstillfällen.

4.2.1

Systemet för stöd till forskning och innovation i området kring Adriatiska havet och Joniska havet är fortfarande alltför komplext, och detta gör EU:s forskningsprojekt ointressanta framför allt för mikroföretag och småföretag. Utöver komplicerade och tidsödande administrativa krav finns också betydande skillnader mellan förfarandena för program på regional, nationell och europeisk nivå.

4.2.2

Orsakerna till denna situation är i huvudsak svårigheten att få tillgången till kredit, avsaknad av samarbete mellan de små och medelstora företagen och dem som ”tillhandahåller” forskning, utveckling och innovation samt bristen på en adekvat utvecklingspolitik som skulle kunna locka privata investeringar.

4.2.3

Det är ännu svårare för innovativa småföretag att få tillgång till finansiering eftersom riskkapitalfonder saknas. Trots de stora möjligheter som ”innovativ upphandling” innebär, är tillgången till genomförandeinstrument (t.ex. förkommersiell upphandling) fortfarande alltför begränsad för att dessa skulle kunna åstadkomma konkreta effekter för de små och medelstora företagen.

4.2.4

För att kunna omvandla de möjligheter som forskning och innovation ger till konkurrenskraft och ekonomisk utveckling är det nödvändigt att främja en modern företagarkultur och stödja småföretagens utveckling på ett konsekvent sätt i linje med småföretagsakten (22) och handlingsplanen för företagande 2020 (23).

4.2.5

När det gäller de områden som EUSAIR omfattar kan man också tänka sig utvecklingsmöjligheter i fråga om följande:

4.2.6

Det är av avgörande betydelse att stärka samarbetet mellan de små och medelstora företagen och de institutioner som sysslar med forskning, utveckling och innovation, stödja initiativ från nystartade företag som syftar till att omsätta forskning och innovation i praktisk verksamhet samt stödja rådgivning och kapitalanskaffning. Det är också viktigt att stödja framväxten av särskild kompetens i syfte att underlätta tekniköverföring till små och medelstora företag och utnyttjande av resultaten av forskning och innovation.

4.2.7

Med avseende på de brister och problem som hämmar de små och medelstora företagens tillgång till de möjligheter som innovationen innebär, kan följande betraktas som prioriterade åtgärder:

4.3

Den sociala dimensionen: Den ekonomiska krisen, med negativa följder för den reala ekonomin och levnadsvillkoren för miljontals män och kvinnor, har tydligt visat på behovet av offentliga insatser för att motverka faktorer som hämmar den ekonomiska utvecklingen och för att skydda medborgarnas levnadsvillkor och välfärd genom ökade insatser på det sociala området och inom välfärdspolitiken.

4.3.1

EESK anser att den sociala dimensionen i EUSAIR bör stödjas i större utsträckning för att säkerställa utvecklingen av en tillväxtmodell som kan säkra konkurrenskraften och samtidigt värna social integration och socialt skydd, med särskild inriktning på dem som är mest utsatta och missgynnade.

4.3.2

Den sociala dimensionen bör integreras och stärkas i EUSAIR i linje med kommissionens meddelande om sociala investeringar till stöd för tillväxt och sammanhållning (24), där kommissionen uppmanar medlemsstaterna att verkligen prioritera sociala investeringar och en modernisering av de sociala trygghetssystemen genom en politik inriktad på följande tre specifika handlingslinjer:

4.3.3

Det är av avgörande betydelse att främja åtgärder som syftar till att stödja personer med funktionsnedsättning och att förebygga diskriminering på grundval av ras eller etniskt ursprung, ålder, sexuell läggning eller kön. Funktionsnedsattas tillgång till infrastruktur, teknik och tjänster bör stödjas kraftfullt, eftersom detta är en grundläggande förutsättning för inkluderande tillväxt.

4.3.4

Man bör dessutom inom EUSAIR fastställa åtgärder som syftar till att bemöta de sociala problem som irreguljära migrationsflöden orsakar, något som framför allt berör områdets södra delar.