26.11.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 424/52 |
Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter”
COM(2014) 64 final
2014/C 424/08
Föredragande: |
Antonio Polica |
Den 7 mars 2014 beslutade kommissionen att i enlighet med artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om
”Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter”
COM(2014) 64 final.
Facksektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 22 maj 2014.
Vid sin 499:e plenarsession den 4–5 juni 2014 (sammanträdet den 5 juni) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 167 röster för, 1 röst emot och 2 nedlagda röster.
1. Slutsatser och rekommendationer
1.1 |
EESK framhåller att den kraftiga ökningen på senare tid av den illegala handeln med vilda djur och växter utgör ett nytt hot mot Europeiska unionen ur ekonomisk, miljömässig och social synvinkel och av folkhälsoskäl samt mot ursprungsfloran och -faunan. EESK stöder därför Europaparlamentets och kommissionens initiativ att utforma en samordnad och övergripande strategi för att bekämpa sådan brottslighet på ett effektivare sätt. |
1.2 |
EESK anser att strategin bör bygga på respekt för och på en förstärkning och samordning av redan existerande internationella avtal (särskilt Cites (1)), lagar, regler, politik och verktyg, vilket bör leda fram till mer omfattande integration mellan alla berörda sektorer – t.ex. miljöskydd, tullkontroll, rättsväsende, kamp mot den organiserade brottsligheten osv. – och till ett effektivare samarbete mellan ursprungs-, transit- och destinationsländer för vilda djur och växter. |
1.3 |
Kommittén är övertygad om att en förstärkt samordning kommer att bli effektiv om den åtföljs av ett adekvat och enhetligt system för utbildning av och information till samtliga myndigheter på EU-nivå och medlemsstatsnivå som är involverade i att bekämpa olaglig handel med vilda djur och växter. |
1.4 |
EESK anser att det civila samhället har en avgörande roll i kampen mot den olagliga handeln med vilda djur och växter, både i ursprungsländerna och i destinationsländerna. Kommittén vill i synnerhet betona vikten av en aktiv och välinformerad medverkan av konsumenter och av den privata sektorn som stöd vid införandet av ett märknings- och spårbarhetssystem. |
1.5 |
Kommittén anser att man måste se till att människor i tredjeländer som är involverade i denna handel erbjuds nya och förbättrade möjligheter till hållbar utveckling och sysselsättning. |
1.6 |
Den olagliga handeln med vilda djur och växter ökar kraftigt på grund av den stora lönsamheten och den låga risken för påföljder. Denna typ av brottslighet är, med hänsyn till den förväntade vinsten för den internationella organiserade brottsligheten, att jämställa med handel med människor, vapen eller narkotika, men betydligt mindre medel avsätts för bekämpning och den prioritet som ges åt problemet är avsevärt lägre. Dessutom är åtgärderna för att bestraffa och åtala sådan handel inte enhetliga ens inom EU, vilket stimulerar överflyttning av olaglig verksamhet till länder där påföljderna är låga eller de behöriga myndigheternas effektivitet är sämre. |
1.7 |
EESK vill därför framhålla att olaglig handel med vilda djur och växter måste inkluderas bland de brott som omfattas av åtgärder för att bekämpa penningtvätt och korruption, och vi efterlyser införandet av påföljder som är effektiva, proportionella och avskräckande, t.ex. fängelse med ett högsta straff på minst fyra år. |
2. Inledning
2.1 Bakgrund: Information om olaglig handel med vilda djur och växter
2.1.1 |
Olaglig handel med vilda djur och växter är en av de mest allvarliga formerna av organiserad brottslighet vid sidan av människo- , narkotika- och vapenhandel (2). |
2.1.2 |
Under 2013 ökade tjuvjakten i sådan omfattning att den omintetgör den återhämtning av hotade arter – t.ex. elefanter, tigrar och noshörningar – som ägt rum under de tre föregående årtiondena, och den utgör ett verkligt hot mot bevarandet av biologisk mångfald och mot en hållbar utveckling. |
2.1.3 |
Olaglig skogsavverkning står för upp till 30 % av den globala handeln med trä och svarar för mer än 50 % av avskogningen i Centralafrika, Amazonas och Sydostasien, vilket innebär att ursprungsbefolkningarna berövas viktiga utvecklingsmöjligheter. |
2.1.4 |
Olagligt fiske beräknas motsvara 19 % av det rapporterade fångstvärdet. |
2.1.5 |
Spridningen av olaglig handel sammanhänger med ökad efterfrågan på produkter av vilda djur, särskilt i vissa asiatiska länder (t.ex. Kina och Vietnam), exempelvis elfenben, noshörningshorn och tigerben. EU är en av de största destinationsmarknaderna för olagliga produkter av vilda djur och växter (3) samt en viktig knutpunkt för utgående trafik från Afrika, Latinamerika och Asien. |
2.2 Direkta och indirekta konsekvenser av olaglig handel med vilda djur och växter
2.2.1 |
Olaglig handel med vilda djur och växter är en av de främsta orsakerna till förlust av biologisk mångfald: Varje år bortförs hundratals miljoner sällsynta djur och växter från sin naturliga miljö för att säljas på illegala marknader. |
2.2.2 |
Olaglig avverkning av skog är orsak till avskogning av världens viktigaste skogsområden, till förlust av biologisk mångfald och ökad växthuseffekt och till strider om kontrollen över områden och resurser samt till ursprungsbefolkningarnas förlust av ekonomisk makt. |
2.2.3 |
Olagligt fiske utarmar fiskbestånden, förstör de marina livsmiljöerna, snedvrider konkurrensen och försvagar kustsamhällena, särskilt i utvecklingsländerna. |
2.2.4 |
Risken för utrotning av vilda djur och växter förstärks av andra faktorer, t.ex. icke hållbar markanvändning, klimatförändringar och överexploatering av medicinalväxter, samt intensiv turism, särskilt jaktresor. |
2.2.5 |
Det finns risk för att den globaliserade konsumtionen får så stor miljöbelastning på den biologiska mångfalden att ekosystemen förstörs och att de naturligt förekommande arternas överlevnadsförmåga försvagas (4). |
2.2.6 |
Olaglig handel med vilda djur och växter utgör ett hot mot folkhälsan och mot de naturligt förekommande djur- och växtarterna. De djur som olagligt transporteras genom EU:s medlemsstater är inte certifierade av de ansvariga veterinärmyndigheterna, vilket kan leda till spridning av sjukdomar, särskilt till uppfödda djur. Om adekvata växtskyddskontroller kringgås kan naturligt förekommande odlade och vilda växtarter exponeras för en betydande risk för spridning av nya patogener. Dessutom beräknas att 75 % av infektionssjukdomarna är av animaliskt ursprung och till stor del härrör från vilda arter. Olaglig handel med dessa arter ökar risken för globala epidemier, t.ex. fågelinfluensan H5N1 och sars (5). |
2.3 Referenser
2.3.1 |
Washingtonkonventionen (Cites) från 1973 reglerar handeln i fråga om export, återexport, import, transitering och omlastning eller kvarhållande, oavsett syfte, för vissa utrotningshotade arter av djur och växter. Konventionen syftar till att bevara och på ett hållbart sätt utnyttja djur- och växtpopulationerna på global nivå. |
2.3.2 |
FN:s kommission för brottsförebyggande arbete och straffrätt definierade i sin resolution av den 26 april 2013 handeln med vilda djur och växter som en allvarlig form av organiserad brottslighet, utförd av organiserade kriminella grupper på internationell nivå. |
2.3.3 |
Vissa milisgrupper finansierar sin verksamhet med hjälp av olaglig handel med vilda djur och växter, och detta har fått FN:s generalsekreterare (rapport S/2013/297) och FN:s säkerhetsråd (resolution 2013/2121) att erkänna tjuvjakt och olaglig handel med vilda djur och växter som en av de faktorer som orsakar instabilitet i Afrika söder om Sahara och äventyrar freden och säkerheten. I januari 2014 antog dessutom säkerhetsrådet för första gången riktade påföljder mot dem som deltar i handeln med vilda djur och växter i Demokratiska republiken Kongo och Centralafrikanska republiken. |
2.3.4 |
I juni 2013 åtog sig G8-ledarna att vidta åtgärder för att bekämpa olaglig handel med utrotningshotade eller skyddade arter och att ge politiskt och ekonomiskt stöd till internationell och territoriell gränsövervakning för att bekämpa korruption och gränsöverskridande organiserad brottslighet. |
2.3.5 |
I sin resolution av den 15 januari 2014 (2013/2747(INI)) uppmanade Europaparlamentet kommissionen att utarbeta en riktad EU-handlingsplan för kontroll av olaglig handel med vilda djur och växter, där det fastställs en strategi med tydliga mål och tidsplaner för insatser på medlemsstatsnivå och på internationell nivå. |
2.3.6 |
I Londonförklaringen (6) från februari 2014 fastställs nya och mer ambitiösa mål i kampen mot handeln med vilda djur och växter, bland annat ändring av gällande lagstiftning så att denna kategoriserar tjuvjakt och illegal handel med vilda djur som ”allvarliga brott”, stopp för användning av utrotningshotade djur, förstärkning av det gränsöverskridande samarbetet och samordning av ”nätverken för kamp mot handel med vilda djur och växter” (7). |
2.3.7 |
I slutförklaringen från toppmötet mellan EU och Afrika den 2–3 april 2014 anges avsikten att vidta gemensamma åtgärder i kampen mot organiserad brottslighet, inbegripet handel med vilda djur och växter. |
3. Svar på frågorna från samrådet
3.1 Är EU:s nuvarande politiska och rättsliga ram mot olaglig handel med vilda djur och växter tillräcklig?
3.1.1 |
EESK anser att den lagstiftning som för närvarande gäller i EU-länderna ännu inte är tillräcklig för en effektiv bekämpning av miljöbrott, bl.a. på grund av att straffen är för låga. |
3.2 Bör EU stärka sin strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter genom att utarbeta en ny EU-handlingsplan, som Europaparlamentet har krävt?
3.2.1 |
I dagens internationella situation finns det absolut behov av att utarbeta lagstiftning som är bindande för medlemsstaterna och som fastställer enhetliga kriterier för inspektion och effektiv övervakning, bl.a. genom samordning med de särskilda reglerna för straffrättsligt skydd av djur och växter i deras naturliga miljö. |
3.2.2 |
EESK ställer sig bakom att det antas en handlingsplan efter mönster av sådana som redan antagits mot andra former av organiserad brottslighet, t.ex. vapen- och människosmuggling. |
3.3 Hur kan EU öka det politiska engagemanget på alla nivåer mot olaglig handel med vilda djur och växter? Vilka diplomatiska verktyg är lämpligast för att säkra samstämmighet mellan olika internationella initiativ?
3.3.1 |
EESK välkomnar att de länder som berörs av handeln med vilda djur och växter (särskilt ursprungs-, transit- och avsättningsländerna) har ökat sina diplomatiska insatser, något som nyligen ledde fram till undertecknandet av en gemensam avsiktsförklaring att vidta beslutsamma och skyndsamma åtgärder för att bekämpa efterfrågan och utbudet av produkter som härrör från hotade arter (8). EESK uppmanar det internationella samfundet att vidta åtgärder för att undanröja den olagliga marknaden, säkerställa tillämpningen av en gemensam och säker rättslig ram och främja en hållbar förvaltning av naturresurser, under medverkan av lokalsamhällena. |
3.3.2 |
EESK uppmanar EU att främja en global strategi för att bekämpa handeln med vilda djur och växter, med utgångspunkt i en omformulering av målen i FN:s agenda för tiden efter 2015. |
3.4 Vilka verktyg på internationell nivå bör EU fokusera på för att intensifiera åtgärderna mot olaglig handel med vilda djur och växter och stärka styrningen?
3.4.1 |
Kommittén anser att man vid tullkontoren kan övervaka, ingripa mot och kontrollera den olagliga handeln mer effektivt genom samordning mellan nationella myndigheter och genom enhetliga bestämmelser, metoder och mål. EU bör främja åtgärder som syftar till att underlätta ett synergiskapande samarbete och en gemensam underrättelseverksamhet mellan de ansvariga myndigheterna i medlemsstaterna för att förenhetliga verksamheten och arbetsmetoderna. I detta sammanhang bör även nya partnerländer stödjas (t.ex. genom tidsbegränsad coaching). |
3.4.2 |
Den nya frontlinjen för olaglig handel är emellertid internethandeln, som är svår att kontrollera och som också kan skada den lagliga handeln. Ett av de exempel på god praxis som EESK finner intressant är det samförståndsavtal som undertecknats av Italiens nationella skogsmyndighet (Corpo Forestale) och de två största portalerna för internetannonsering (”eBay annunci” och ”Subito.it”), som innehåller bestämmelser om mer information till konsumenterna och möjligheten att snabbt avlägsna suspekta annonser. Enligt samförståndsavtalet ska annonserna också kunna kontrolleras genom ”filter” för att säkerställa att det endast offentliggörs annonser som garanterar att de marknadsförda produkterna kan spåras. |
3.4.3 |
Ett krav för internationella insatser när frihandelsavtal ingås med tredjeländer är att multilaterala miljö- och handelsavtal inom skogs- och fiskerisektorn respekteras. Det är viktigt att eftersträva målen i Cites-konventionen om handel med vilda djur och växter. Parterna till konventionen har förbundit sig att vidta konkreta åtgärder mot smuggling av och olaglig handel med vissa utrotningshotade arter. |
3.4.4 |
Deltagarna i den internationella sammanslutningen ICCWC (9), bl.a. Cites, Interpol, FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå (UNODC), Världstullorganisationen och Världsbanken, har en auktoritet som kan säkerställa effektiviteten i de insatser som görs för att förbättra kapaciteten att genomföra och efterleva bestämmelserna i avtalen om kontroll av handel med vilda djur och växter. I sitt arbete bör ICCWC använda sig av de bästa experterna i Europa för informationskampanjer, stöd till berörda nationella myndigheter och inte minst den praktiska utbildningen av kontrollanter och tjänstemän. |
3.4.5 |
Införandet och stärkandet av rättsstatsprincipen i ursprungsländerna för vilda djur och växter utgör tillsammans med korruptionsbekämpningen en viktig förutsättning för att utrota handeln med vilda djur och växter. I detta syfte önskar EESK att EU bidrar direkt, bland annat finansiellt, för att göra det möjligt att inrätta en åklagarmyndighet och en domstol och upplysa de lokala myndigheterna om frågan. |
3.5 Vilka verktyg lämpar sig bäst för EU-insatser som avser efterfrågan på olagliga produkter av vilda djur och växter, internationellt och på EU-nivå? Vilken roll kan det civila samhället och den privata sektorn spela i detta avseende?
3.5.1 |
För att framgångsrikt bekämpa olaglig handel med vilda djur och växter behövs en dubbel insats: Utbudet bör minskas med hjälp av strategier för att avskräcka från och förebygga bedrägerier, och efterfrågan bör nedbringas. EESK anser därför att det är ytterst viktigt att den privata sektorn och konsumenterna deltar på ett aktivt och informerat sätt. |
3.5.2 |
EESK menar i likhet med vad som framförs i Londonförklaringen att man bör införa särskilda åtgärder för att få den privata sektorn att agera på ett ansvarsfullt sätt, och efterlyser ett märknings- och spårningssystem som garanterar att handeln med vilda djur och växter genomförs på ett lagligt och hållbart sätt (ekonomiskt, miljömässigt och för de lokala samhällena). En förebild här kan vara de befintliga systemen för handel med kaviar och tropiska träslag (10). |
3.5.3 |
EESK anser att det är lika viktigt att upplysa civilsamhällesorganisationerna och konsumenterna och göra dem medvetna om de mycket allvarliga miljöskador som orsakas av olaglig handel och vilka konsekvenser de har för framtida generationer. EESK upprepar sin vilja att främja de initiativ som EU vill genomföra inom området, dels i institutioner (skolor, museer osv.), dels via nätverk, konferenser, reklaminslag och dokumentärer, både i och utanför EU, genom att utnyttja det nätverk av ekonomiska och sociala aktörer i EU och Afrika som inrättats vid kommittén. |
3.6 Hur kan EU bäst bidra till arbetet med freds- och säkerhetsaspekterna av olaglig handel med vilda djur och växter?
3.6.1 |
EESK anser att man i detta sammanhang bör lägga särskild vikt vid arter som på grund av sitt stora värde särskilt uppmärksammas av den organiserade brottsligheten på ett sätt som hotar inrikes säkerhet eller rent av världsfreden. Här bör man säkerställa lämpliga åtgärder på EU-nivå och globalt genom samarbete med Europol, Interpol och andra organisationer och forum samt med de nyckelländer som berörs av problemen. |
3.6.2 |
Kommittén är fullt medveten om att den senaste tidens globala epidemier såsom fågelinfluensan H5N1 och sars är en indirekt följd av den olagliga handeln med vilda djur och växter. De ovannämnda märknings- och spårningssystemen kan tillsammans med en lämplig veterinär och fytosanitär kontrollmekanism bidra till att motverka dessa sjukdomars utbrott och spridning på global nivå. |
3.7 Hur kan EU:s samarbetsinstrument bättre stödja en förstärkning av utvecklingsländernas kapacitet för bevarande av vilda djur och växter och åtgärder mot olaglig handel med vilda djur och växter?
3.7.1 |
Internationellt samarbete inom en bredare ram av handelsavtal och/eller partnerskap med tredjeländer kan vara ett effektivt instrument för att utrota olaglig handel. |
3.7.2 |
Icke-statliga organisationer kan som en länk mellan institutionerna och de berörda befolkningarna spela en viktig roll i informationskampanjer och som stöd för de politiska insatser som syftar till att minska tillgången. |
3.7.3 |
Kommittén konstaterar att man måste erbjuda den befolkning i tredjeländer som sysslar med illegal handel med vilda djur och växter nya och bättre möjligheter till hållbar utveckling och varaktig sysselsättning, bland annat genom att omvandla olaglig verksamhet till laglig, såsom ansvarsfull turism (11). |
3.8 Vilka åtgärder kan vidtas för att förbättra informationen om brottslighet avseende vilda djur och växter i EU, så att beslutsfattandet kan målinriktas mer effektivt?
3.8.1 |
EESK anser att insamling, sammanställning och analys av data om kriminalitet (databas) som genomförs av internationella säkerhetsorgan (Europol, Interpol, UNODC), kan bidra till att förbättra förståelsen för hur den organiserade brottsligheten fungerar och förebygga sådan verksamhet. |
3.8.2 |
I detta sammanhang kan Traffic (12) spela en viktig roll genom att informera det internationella samfundet och stödja spridningen av data och information om olaglig handel till alla berörda myndigheter och intressenter. |
3.9 Vilka åtgärder kan vidtas för att miljömyndigheterna, polisen, tullen och åklagarväsendet i medlemsstaterna ska kunna stärka bekämpningen av olaglig handel med vilda djur och växter, och för att stärka samarbetet mellan dessa myndigheter? Hur kan en ökad medvetenhet inom rättsväsendet åstadkommas?
3.9.1 |
Eftersom miljöbrottslighet är starkt kopplad till korruption och olagliga penningflöden anser kommittén att det är nödvändigt att klassificera handel med vilda djur och växter som ett brott som omfattas av åtgärderna för bekämpning av penningtvätt och korruption. Kommittén förespråkar därför att man tillämpar riktlinjer som beskriver hur man använder lämpliga finansiella instrument (t.ex. due diligence) som syftar till bättre spårbarhet av transaktioner inom EU och internationellt. |
3.9.2 |
EESK rekommenderar att man inför verkligt effektiva, proportionella och avskräckande påföljder först och främst för att motverka den omfattande olagliga handel som styrs av internationella kriminella organisationer. I detta syfte är det nödvändigt att EU-lagstiftningen säkerställer att medlemsstaterna kategoriserar olaglig handel med vilda djur och växter som ”allvarliga brott” som kan bestraffas med en maximal påföljd på minst fyra års fängelse. |
3.9.3 |
Enligt EESK är det av avgörande betydelse att öka medvetenheten bland alla myndigheter som deltar i kampen mot olaglig handel med vilda djur och växter och anordna lämplig utbildning för såväl kontrolltjänstemän som behöriga domstolar. Denna verksamhet bör ingå i den nya samordningen mellan de nationella myndigheterna i EU och i mån av möjlighet också omfatta myndigheterna i tredjeländer. |
3.10 Hur kan befintliga verktyg mot organiserad brottslighet på EU-nivå och nationell nivå utnyttjas bättre i kampen mot olaglig handel med vilda djur och växter? Vilka ytterligare åtgärder bör övervägas, t.ex. när det gäller påföljder? Hur kan Europol och Eurojust bidra i det avseendet?
Dessa brott bör tas med som ett prioriterat område för Europol och involvera strategisk samordning av de polisiära insatserna i medlemsstaterna, såsom kommissionen påpekar, så att det blir möjligt att effektivt väcka åtal för brott som infångande, insamling, innehav, olaglig handel och försäljning av skyddade växt- och djurarter liksom olaglig handel med delar och produkter av dem.
Bryssel den 5 juni 2014.
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande
Henri MALOSSE
(1) Konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (1973).
(2) Resolution antagen av FN:s kommission för brottsförebyggande arbete och straffrätt och godkänd av Ekonomiska och sociala rådet.
(3) Under de senaste åren har det också i EU-länder noterats en ökning av olaglig handel med vissa sällsynta fågel-, korall-, fisk- och sköldpaddsarter.
(4) I Asien har t.ex. den ökande efterfrågan på kashmir lett till ökad uppfödning av tamdjur, vilket inneburit att allt större landområden inte längre är tillgängliga för vilda växtätande djur (antiloper, vilda hästar, åsnor) som är basen i näringskedjan för större naturligt förekommande rovdjur (t.ex. varg, snöleopard). Se studien ”Globalization of the Cashmere Market and the Decline of Large Mammals in Central Asia”, publicerad i ”Conservation Biology”.
(5) Källa: Rapport från WWF – http://awsassets.panda.org/downloads/wwffightingillicitwildlifetrafficking_lr_1.pdf
(6) Undertecknad av statschefer, ministrar och företrädare för 46 länder som deltog i konferensen ”Illegal Wildlife Trade” (12–13 februari 2014).
(7) Nätverken för kamp mot handel med vilda djur och växter (wildlife enforcement networks) är regionala och mellanstatliga initiativ för utbyte av information och god praxis i frågan: http://www.cites.org/eng/news/pr/2013/20130307_wen.php
(8) Londonförklaringen av den 14 februari 2014.
(9) International Consortium on Combating Wildlife Crime.
(10) Inom ramen för Cites finns det ett allmänt märkningssystem för identifiering av kaviar, som bara får importeras efter det att de behöriga myndigheterna utfärdat erforderliga tillstånd (www.cites.org/common/resource/reg_caviar.pdf). Vad gäller handeln inom skogssektorn är målet för EU:s lagstiftning att motverka handeln med tropiska träslag genom att stödja inrättandet av nationella spårningssystem som stärker förvaltningen i partnerländerna. Sedan mars 2013 har EU ett förbud mot import av trä och träprodukter från hela världen om de härrör från olaglig skogsavverkning. Medlemsstaternas nationella myndigheter har skyldighet att övervaka och vid behov bestraffa aktörer som idkar handel med trä av omstritt ursprung.
(11) Ansvarsfull turism innebär dels att man bevarar den naturliga miljön i området, dels att man tar hänsyn till lokalbefolkningens försörjning så att de garanteras en inkomst. Miljömedveten turism eller ekoturism skulle hjälpa många länder att ta sig ut ur fattigdomen, ge många familjer uppehälle och bidra till att skydda naturen och djuren.
(12) http://www.traffic.org/