26.11.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 424/58

Föredragande:

Edgardo Maria Iozia

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) stöder kommissionens meddelande av den 17 december 2013 och anser att det är mycket viktigt att fullfölja stödprogrammen för utveckling av en effektiv och hållbar rörlighet i städer, t.ex. Civitas, IEE osv. För att genomföra så ambitiösa projekt som de föreslagna med de knappa finansiella medel som finns tillgängliga krävs det en grundlig och noggrann utvärdering av alla tänkbara lösningar när det gäller de initiativ inom området hållbar rörlighet som inte kan uppskjutas.

1.2

EESK anser att det är nödvändigt att

1.3

EESK håller med om den strategiska roll som hållbar rörlighet spelar i skapandet av smarta städer med mänskliga dimensioner, som kan hantera miljömässiga utmaningar och anpassa sig till nya situationer. Kommittén betonar det fortsatta behovet av att gå ifrån den sektorsspecifika metod som fortfarande ofta karakteriserar transportpolitiken.

1.4

De insatser som planeras bör genomföras med beaktande av behovet av jämvikt mellan sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter, som är den hållbara utvecklingens tre pelare.

1.5

EESK är inte motståndare till en konkurrensutsättning av kollektivtrafiken på villkor att man säkerställer arbetstagarnas rättigheter och arbetstillfällen, upprätthåller ett distribuerat nät och konkret förbättrar tjänster och prisnivåer. Fortlöpande övervakning krävs för att noggrant kunna kontrollera efterlevnaden av kontraktsvillkoren.

1.6

EESK anser att en effektiv, ändamålsenlig och hållbar transportpolitik bygger på följande åtgärder:

1.7

EESK understryker vikten av ett närmare samarbete mellan de behöriga offentliga organen och medborgarna, och hänvisar till vad som anges i kommissionens handlingsplan om rörlighet i städer (1) och särskilt rörlighetsbehoven för utsatta grupper såsom äldre, låginkomsttagare och personer med funktionsnedsättning, som kräver specifika politiska strategier.

1.8

EESK anser att kommissionen än en gång borde ha understrukit dessa aspekter, eftersom det handlar om en oacceptabel form av diskriminering. Kommissionen bör övervaka att medlemsstaterna garanterar denna grundläggande europeiska rättighet – rätten till rörlighet – för alla medborgare utan diskriminering.

1.9

Kommittén begär att också frågan om fattigdom och rörlighet behandlas och avgörs, såsom EU har gjort när det gäller energifattigdom och fattigdom inom andra områden. Medlemsstaterna bör planera åtgärder som främjar de mest utsatta och fattigaste samhällsgrupperna. Rätten till rörlighet är en grundläggande rättighet som inte får begränsas enbart till välbärgade medborgare.

1.10

EESK vill rikta uppmärksamheten på stadslogistikens potential som en beståndsdel i arbetet med att öka effektivitet och hållbarhet. Logistik bör därför uppmärksammas i tillräcklig utsträckning i stadsplaneringen och olika samarbetsprojekt. Kommittén välkomnar också de initiativ som kommissionen planerar i detta sammanhang.

1.11

EESK uppmanar kommissionen att samla alla initiativ och all politik inom området rörlighet i städer i ett enda instrument. Det finns för närvarande minst fem portaler som behandlar denna fråga, vilket medför ett slöseri av resurser och effektivitet.

1.12

Europa och medlemsstaterna måste utveckla en gemensam, integrerad politik med en gemensam ambitiös vision. Medborgarna måste göras medvetna om alternativa och mindre förorenande transportformer. Utbildning är det främsta sättet att få till stånd en förändring: Människorna måste återupptäcka hur trevligt det är att promenera i staden, cykla till jobbet och träffa vänner. De offentliga myndigheterna bör uppmuntra denna hållbara rörlighet genom kulturella initiativ, såsom att planera historiska och arkitektoniska rundturer i stadskärnorna, erbjuda guidade rundturer och stödja anordnandet av cykelturer som ger liv åt gatubilden och därigenom också sporrar andra att ta fram cykeln.

1.13

Dagens städer kommer att genomgå djupgående förändringar när det gäller arkitektur och stadsplanering under de kommande årtiondena. EESK rekommenderar att alla tillgängliga åtgärder sprids. Tack vare IKT, innovation i städerna och lokala initiativ är det möjligt att förbättra rörligheten och skapa mer beboeliga städer för framtida generationer.

1.14

Kommittén rekommenderar att man tar vederbörlig hänsyn till behovet av att se till att kollektivtrafiknätet fördelas opartiskt och jämnt, så att man undviker en situation där personer som bor i områden där kollektivtrafiktäckningen är dålig eller obefintlig tvingas leva instängda i moderna stadsghetton.

1.15

Det är absolut nödvändigt med en stark och enhetlig samordning mellan alla offentliga och privata beslutsfattare på samtliga nivåer. Planerna för hållbar rörlighet i städer, som ska stämma överens med målsättningarna i fråga om klimat, miljö, energi, hälsoskydd, samt tids- och energibesparing, som är viktiga drivkrafter för ekonomin, bör bli en prioritet på alla nivåer i EU.

1.16

EESK rekommenderar att man antar konkreta handlingsplaner inriktade på att utveckla cykelbanor och gångvägar avsedda enbart för denna typ av hållbar rörlighet. De bör genomföras där det är möjligt och i anslutning till intermodala noder för kollektivtrafik.

2.1

Europa är en av de mest urbaniserade kontinenterna i världen. Mer än två tredjedelar av Europas befolkning bor i dag i stadsområden och denna andel fortsätter att växa (”Cities of tomorrow”, Europeiska kommissionens rapport, 2011). I många städer blir rörligheten alltmer komplicerad och resursineffektiv, och den karakteriseras ofta av kroniska trafikstockningar, med årliga kostnader på uppskattningsvis 80 miljarder euro (totalkostnaden för trafikstockningar, se SEC(2011) 358 final), dålig luftkvalitet, olyckor, buller och stora koldioxidutsläpp. Rörligheten i Europas städer bygger i stor utsträckning på användning av privatbilar med konventionella drivmedel.

2.2

Siim Kallas, kommissionens vice ordförande med ansvar för transportfrågor, har förklarat följande: ”Att ta itu med problemen med rörlighet i städer är en av de viktigaste uppgifterna på dagens transportområde. Med samordnade åtgärder kan vi nå bättre resultat” (http://europa.eu/rapid/press-release_IP-13-1255_sv.htm).

2.3

Europaparlamentet och rådet har framhållit att ökad energieffektivitet och större energibesparingar förutsätter att man vidtar lämpliga åtgärder på transportområdet i syfte att ta itu med frågorna om energianvändning och utsläpp av växthusgaser. Av detta skäl antogs direktiv 2009/33/EG av den 23 april 2009, som syftar till att stimulera marknaden för rena och energieffektiva vägtransportfordon med beaktande av energi- och miljöpåverkan under hela livscykeln.

2.4

Vitboken ”Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem” (COM(2011) 144 av den 28 mars 2011), syftar till att bygga upp ett modernt och konkurrenskraftigt transportsystem som kan stimulera ekonomisk tillväxt och sysselsättning, reducera Europas beroende av olja och minska koldioxidutsläppen.

2.5

I EU svarar transporterna för en fjärdedel av de totala koldioxidutsläppen och bidrar påtagligt, särskilt i städerna, till försämrad luftkvalitet (partiklar, kväveoxider, kolväten och kolmonoxid). Användning av sådana drivmedel som utgör alternativ till bensin och diesel skulle minska vägtrafikens miljöeffekter, förutsatt att dessa drivmedel produceras på ett hållbart sätt.

2.6

I sitt yttrande om ”Handlingsplan för rörlighet i städerna” (2) gav EESK sitt fulla stöd till kommissionens offentliggörande 2009 av en handlingsplan för rörlighet i städer som gav lokala, regionala och nationella myndigheter olika möjligheter att erbjuda en så hög och hållbar livskvalitet som möjligt i stadsområdena. De flesta av de föreslagna åtgärderna var dock inte bindande.

2.7

Bland målsättningarna för ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem som föreslagits av kommissionen är att när det gäller stadstransporter fram till 2030 halvera användningen av fordon som drivs med konventionella drivmedel och fasa ut dem fram till 2050, samt att fram till 2030 uppnå i princip koldioxidfri stadslogistik i stadskärnorna, och slutligen att fram till 2050 uppnå ett mål med nästan inga dödsolyckor i trafiken (3).

2.8

Föreliggande yttrande ger en kortfattad översikt över de initiativ som EU har inlett för att uppnå hållbar rörlighet i städerna, och det är framför allt fokuserat på kommissionens aktuella meddelande ”Tillsammans mot konkurrenskraftig och resurseffektiv rörlighet i städer”. Med tanke på städernas höga befolkningstäthet är det just där som det finns möjlighet att omorientera den aktuella utvecklingsmodellen i riktning mot en mer effektiv användning av tillgängliga resurser.

2.9

De nya miljöutmaningar som städer och invånare kommer att ställas inför inom en snar framtid har bidragit till att framhäva den centrala betydelsen av rörlighet i städer genom uppbyggnad av ”motståndskraftiga” städer (transition town, omställningsrörelsen). Vid en granskning av politiken för rörlighet i städerna bör begreppet motståndskraft kunna innebära ett avgörande steg i riktning mot en mer effektiv integration av förändringar i städerna och säkerställa en integrerad styrningsstrategi när det gäller energi-, miljö- och rörlighetspolitik.

2.10

EESK ställer sig bakom användningen av en integrerad strategi som främjar åtgärder inom olika områden, t.ex. miljö och hälsovård, ren och energieffektiv teknik, förbättrad infrastruktur, stads- och transportplanering, logistik för varuleveranser, innovation och forskning, trafiksäkerhet och informationskampanjer riktade till allmänheten.

2.11

EESK framhåller vikten av att minska antalet trafikolyckor och förbättra folkhälsan genom att anta långsiktiga strategier för genomförandet av alla åtgärder som kan vara lämpliga för att uppnå de ambitiösa målen. Varje människoliv som räddas genom sådana politiska åtgärder, varje olycka som kan undvikas, varje medborgare som kan skyddas innebär en ovärderlig tillgång för samhället, och detta bör utgöra måttstocken för bedömningen av åtgärdernas nödvändighet.

3.1

Europeiska strategier och initiativ har syftat till att underlätta olika former av hållbar rörlighet i städerna, t.ex. att uppmuntra innovationer som rör transportmedel och metoder för stadstransporter, främja ett intermodalt system, utforma en politik till förmån för kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik, och införliva rörlighet i städerna i ett integrerat strategiskt ramverk för stadsutveckling. Tyvärr har de befintliga medlen minskats, och är otillräckliga för de initiativ som måste vidtas på olika nivåer. Medlemsstaterna har i sin tur skurit ner på finansieringen till de lokala myndigheterna, som har tvingats banta sina planer för att förbättra rörligheten i städerna. Här behövs en radikal kursändring och en återgång till den rätta vägen i fråga om investeringar och arbete. Framför allt behöver man snabbt förbättra människors livskvalitet.

3.2

Smarta städer och samhällen

3.3

Det europeiska innovationspartnerskapet för smarta städer och samhällen är en utveckling av initiativet ”smarta städer och samhällen” som kommissionen lanserade 2011. Det sammanför företrädare för invånare, företag och samhällen och erbjuder dem ett forum där de kan identifiera, utveckla och genomföra innovativa lösningar och omsätta dem i praktiken. Hållbar rörlighet i städer är ett av de viktigaste inslagen som det europeiska innovationspartnerskapet ska fokusera på, vid sidan av hållbar stads- och byggnadsmiljö, samt infrastruktur och integrerade processer inom områdena energi, informations- och kommunikationsteknik och transporter.

3.4

Civitas

3.5

Sedan 2002 har Civitas-initiativet, som samfinansieras av kommissionen, inneburit en frisk fläkt i städerna genom införandet av hållbara transportsystem i mer än 200 europeiska städer, och det är i dag ett mycket aktivt nätverk på detta område. Inom ramen för Horisont 2020 avser kommissionen att stärka initiativet så att det även omfattar användning av innovativ teknik i syfte att skapa en konkurrenskraftig och resurseffektiv rörlighet. EESK har vid flera tillfällen betonat vikten av detta initiativ, liksom av andra initiativ som genomförs för att främja hållbar rörlighet.

3.6

Det transeuropeiska transportnätet (TEN-T)

3.7

EU stöder projekt av gemensamt intresse i stadsområden, exempelvis för att förbättra stadslogistikverksamhet som ingår i nationella eller internationella försörjningskedjor.

3.8

Borgmästaravtalet

3.9

Endast långsamma framsteg görs i övergången till mer hållbara transportsätt för rörlighet i städsområden. Genom initiativet ”Borgmästaravtalet”, som Europeiska kommissionen lanserade 2008, uppmuntras de medverkande städerna att integrera frågor om transport och rörlighet i städer i handlingsplanerna för hållbar energi, samt att säkerställa invånarnas deltagande och, mer generellt, det civila samhällets medverkan (borgmästaravtalets riktlinjer för handlingsplanerna för hållbar energi).

4.1

Kommissionens meddelande är fokuserat på de svårigheter och den ineffektivitet som nu karakteriserar rörligheten i Europas städer, och man behandlar problem såsom trafikstockningar, höga koldioxidutsläpp, luftkvalitet, trafikdödligheten i städerna och effekterna på människors hälsa.

4.2

Syftet med meddelandet är att ge EU:s städer ökat stöd i deras arbete med att hantera problem med avseende på rörligheten i städerna, i syfte att garantera en hållbar utveckling och uppnå EU:s mål för ett mer konkurrenskraftigt och resurseffektivt europeiskt transportsystem.

4.3

Kommissionen kommer därför att stärka sina åtgärder för att stödja hållbar rörlighet på områden med ett europeiskt mervärde på följande sätt:

4.3.1

Utbyta erfarenheter och lyfta fram bästa praxis: lämpliga åtgärder för att sprida bästa praxis, särskilda portaler och inrättandet av en expertgrupp utgör kärnan i de aktiviteter som kommissionen har beslutat att inleda.

4.3.2

Tillhandahålla riktat ekonomiskt stöd: med hjälp av EU:s struktur- och investeringsfonder kommer man att kunna genomföra konkreta och gemensamma åtgärder, särskilt i de minst gynnade regionerna. Strukturfonderna, Europeiska socialfonden och andra tillgängliga medel kommer även fortsättningsvis att finansiera utgiftsåtaganden för stadstransporter.

4.4

Stödja forskning och innovation: Initiativet Civitas 2020 inom ramen för Horisont 2020 kommer att göra det möjligt för städer, företag, den akademiska världen och andra partner att utveckla och testa nya strategier för rörlighet i städer.

4.4.1

Kommissionen vill särskilt arbeta med följande:

4.5

Involvera medlemsstaterna: Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att skapa goda förutsättningar för städer och storstäder att kunna utforma och genomföra sina planer för hållbar rörlighet i städer. Detta är kärnpunkten i kommissionens förslag, och det är av största betydelse att medlemsstaterna agerar övertygat och positivt på det. Subsidiaritetsprincipen är en nödvändig och vinnande strategi under förutsättning att alla entusiastiskt gör sin del.

4.6

Samarbete: Kommissionen lägger fram en rad specifika rekommendationer för åtgärder som kan samordnas mellan alla förvaltningsnivåer och mellan den offentliga och den privata sektorn när det gäller fyra aspekter: