5.3.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 64/5

1.

artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

2.

Europa 2020-strategin och framför allt de årliga tillväxtöversikterna för 2012 och 2013 och de landsspecifika rekommendationerna 2012,

3.

rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) (1), enligt vilka det huvudsakliga målet är att stödja ytterligare utveckling av utbildningssystem i medlemsstaterna som syftar till att säkerställa självförverkligande för alla medborgare på det personliga, sociala och yrkesmässiga planet samt hållbart ekonomiskt välstånd och anställbarhet samtidigt som demokratiska värden, social sammanhållning, kreativitet och innovation, aktivt medborgarskap och interkulturell dialog främjas,

4.

den gemensamma rapport om genomförandet av den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) som rådet och kommissionen lade fram i februari 2012 (2), med åtgärder för att utnyttja processen med Utbildning 2020-strategin till stöd för Europa 2020-målen rörande tillväxt och sysselsättning samt ett antal prioriterade områden för europeiskt samarbete på utbildningsområdet för perioden 2012–2014,

5.

en ihållande ekonomisk kris som lyfts fram i de senaste prognoserna från kommissionen, där man förutsäger en återhämtning som blir långsammare än väntat samt en topp i fråga om arbetslöshet på nästan 11 % under 2013 (3) och med 60 % högre arbetslöshetsnivåer för lågkvalificerad arbetskraft (4),

6.

behovet av att bromsa den ökande ungdomsarbetslösheten i Europa som nu i genomsnitt uppgår till nästan 23 % och i flera medlemsstater till över 50 % (5),

7.

att fler belägg för att utbudet av färdigheter inte svarar mot arbetsmarknadens behov, med över två miljoner för närvarande obesatta lediga platser i Europa (6),

8.

behovet av att i samband med strama offentliga finanser lägga grunden för framtida tillväxt och konkurrenskraft genom mer effektiva investeringar inom utbildningsväsendet samt den obestridliga sociala och ekonomiska avkastning som dessa investeringar ger,

9.

rådets slutsatser av den 26 november 2012Utbildning i Europa 2020 – utbildningens bidrag till ekonomisk återhämtning, tillväxt och sysselsättning  (7), i vilka man är överens om att utbildningssektorn, även på ministernivå, bör spela en mer framträdande roll såväl när det gäller att fastställa gemensamma strategier och mål för utbildningsområdet som vid genomförandet av utbildningsaspekterna av den europeiska planeringsterminen inom ramen för Europa 2020,

10.

slutsatserna från Europeiska rådets möte den 13–14 december 2012 (8), i vilka man

11.

inrättandet av en koppling mellan valet av investeringsprioriteringar och interventioner inom ramen för strukturfondernas kommande programperiod 2014–2020, beroende av pågående förhandlingar om en flerårig budgetram för perioden 2014–2020, samt de politiska utmaningar som lyfts fram inom de landsspecifika rekommendationerna och medlemsstaternas nationella reformprogram,

1.

den centrala roll som i den årliga tillväxtöversikten för 2013 tilldelas utbildningen som en central drivkraft för tillväxt och konkurrenskraft liksom omnämnandet av den nyckelroll som investeringar i humankapital spelar för att bekämpa och förhindra arbetslöshet och för att bereda vägen för en återhämtning med ökad sysselsättning,

2.

ståndpunkten inom den årliga tillväxtöversikten för 2013 i fråga om differentierad finanspolitisk konsolidering, där medlemsstaterna uppmanas att bibehålla en framtida tillväxtpotential genom att där så är möjligt prioritera ökade investeringar i utbildning,

3.

uppmaningen i den årliga tillväxtöversikten för 2013 till reformer för att förbättra utbildningssystemens resultat och allmänna färdighetsnivåer så att arbetslivet och utbildningssystemen kopplas närmare till varandra, samtidigt som man erkänner att det inte finns någon universell handlingsplan och att det i fråga om vissa reformer kan ta lång tid innan man ser resultaten,

4.

den vikt man tillmäter färdigheter, utbildning och livslångt lärande för att öka möjligheterna att finna arbete och framför allt för att bekämpa och förhindra ungdomsarbetslöshet genom att angripa dess underliggande orsaker, varav många behandlas i kommissionens nyligen offentliggjorda meddelande av den 20 november 2012 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén En ny syn på utbildning: att investera i färdigheter för att uppnå bättre socioekonomiska resultat,

1.

säkerställa att utbildningens sociala aspekter bibehålls och att det råder lika möjligheter att få tillgång till kvalitetsutbildning, så att utbildningssystemen kan fortsätta att främja social sammanhållning, hållbar utveckling, aktivt medborgarskap och självförverkligande i Europas samhällen,

2.

förstärka utbildningens roll i Europa 2020-strategin med beaktande av meddelandet En ny syn på utbildning, utbildningsaspekterna av de årliga tillväxtöversikterna och de landsspecifika rekommendationerna, samt i enlighet med nationella prioriteringar och Utbildning 2020-prioriteringar och på grundval av tillgängliga resurser fokusera på att

1.

respektera subsidiaritetsprincipen och det nationella ansvaret för utbildning, samt institutionella utbildningsanordnares oberoende, och samtidigt stödja medlemsstaterna i deras insatser för att förbättra sina utbildningssystem genom att fullt ut utnyttja EU:s program och fonder på utbildningsområdet och genom förbättrad evidensbas, detaljerade kostnads-nyttoanalyser och större öppenhet, bland annat genom att

2.

stödja initiativ, såsom den föreslagna alliansen för lärlingsutbildning på EU-nivå, som syftar till bättre lärande på arbetsplatser och solida partnerskap mellan utbildning och sysselsättning, som framför allt inbegriper arbetsmarknadens parter, näringslivet och anordnare av yrkesinriktad utbildning i enlighet med Köpenhamnsprocessen,

3.

tillsammans med arbetsmarknadens parter på EU-nivå undersöka hur man kan höja nivån och kvaliteten på fortbildning för vuxna för att ge arbetskraften nya och bättre färdigheter,

4.

i nära samarbete med medlemsstater och relevanta intressenter bedöma effekterna av ett tänkbart inrättande av ett europeiskt område för färdigheter och kvalifikationer för att främja bättre samordning mellan olika EU-verktyg och nationella verktyg för tydlighet och erkännande i syfte att säkerställa att färdigheter och kvalifikationer lättare erkänns i olika länder,

5.

i samordning med eventuella medlemsstatsinitiativ på området lansera ett nytt initiativ om att ”Öppna utbildningen”, genom vilket man analyserar effekterna av EU-stöd till ökad tillgång till och användning av öppna utbildningsresurser och IKT,

6.

introducera verksamhet som främjar entreprenörskapsutbildning, framför allt politisk vägledning, samt en ram för att uppmuntra entreprenörskapsutbildning på institutionell nivå,

7.

analysera effektiviteten inom de offentliga utgifterna för utbildning, initiera en debatt på EU-nivå med relevanta intressenter om nyttan av investeringar inom olika utbildningssektorer,

1.

upprätta en närmare koppling mellan de centrala strategiska politiska utmaningar som fastställts inom den europeiska planeringsterminen och den öppna samarbetsmetoden, och på begäran utveckla den landsspecifika dimensionen i syfte att hjälpa både enskilda medlemsstater och grupper av medlemsstater med att följa upp de landsspecifika rekommendationerna,

2.

till fullo utnyttja samarbetspotentialen och den ”peer learning” som inrättats inom den öppna samarbetsmetoden, i tillämpliga fall genom förbättrade arbetsmetoder, bland andra

3.

stimulera till en konstruktiv uppföljning av de landsspecifika rekommendationerna genom att regelbundet delge de tillämpliga politiska kommittéerna (dvs. kommittén för ekonomisk politik och sysselsättningskommittén) resultaten av de ovannämnda mekanismerna för samarbete enligt den öppna samarbetsmetoden.