Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2013/C 335/05

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1).

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel  (2)

”CRÈME DE BRESSE”

EG-nr: FR-PDO-0005-01046-18.10.2012

SGB ( ) SUB ( X )

1.   Beteckning

”Crème de Bresse”

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Frankrike

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1   Produkttyp

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i (1) är tillämplig

”Crème de Bresse”

En grädde med ”halvtjock” textur som har genomgått en biologisk mognadsprocess. Fetthalten är minst 36 gram per 100 gram produkt.

Den kännetecknas i synnerhet av krämighet och lätt syrlighet med toner av kokt mjölk, söta kex och vanilj.

”Crème de Bresse” kompletterad med uppgiften ”épaisse” (tjock)

En grädde med ”tjock” textur som har genomgått en biologisk mognadsprocess. Fetthalten är minst 33 gram per 100 gram produkt.

Den kännetecknas av en markant syrlighet och en välutvecklad arom med klart friska toner och tydliga mjölk- (färsk mjölk, obehandlad mjölk etc.) och smöraromer.

Dessa två typer av grädde får inte homogeniseras. Man får inte heller tillsätta förtjockningsmedel eller smaktillsatser. Det är inte tillåtet att använda vasslegrädde, rekonstituerad, fryst eller djupfryst grädde, färgämnen, antioxidationsmedel eller surhetsreglerande medel som är avsedda att sänka mjölkens eller gräddens surhetsgrad.

3.3   Råvaror (endast för bearbetade produkter)

Den obehandlade helmjölken skummas inom 36 timmar från uppsamlingen.

Mjölkens pH-värde vid mottagningen ska ligga på 6,4‒6,9 och lipolysindexet på högst 0,80 milliekvivalenter per 100 gram fett.

3.4   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung)

Minst 80 % av besättningens totala foderranson per år, uttryckt i torrsubstans, ska komma från det geografiska området.

Besättningens foder baseras på ett utfodringssystem där torrsubstans utgör minst 75 % av kornas totala foderranson i genomsnitt per år.

Med foder avses

Raps som distribueras färsk, senap, kål, pepparrot, rovor, rybs, kålrötter och rädisor får inte användas i besättningens foder.

Endast fodermajs (kolvar eller korn) från icke-transgena produkter tillåts i besättningens foder.

Tillskottet av kompletteringsfoder begränsas till 1 800 kilo per ko i besättningen och år.

Med kompletteringsfoder avses

Palmolja och isomerer av sådan olja är inte tillåtna.

a)   Betesperiod

Besättningen ska beta minst 150 dagar per år, i följd eller inte.

Under denna period förfogar varje ko som mjölkas över minst 10 ar betesmark som kan nås från mjölkningslokalen.

Betningen får kompletteras med grönfoder. Det färska gräs som delas ut bör ätas inom 24 timmar och alla rester efter dessa 24 timmar ska tas bort från trågen.

Majstillskottet säkerställs genom distribution av minst 10 % torrsubstans majs i form av foder eller motsvarande minst 1 kg torra majskorn i den totala, genomsnittliga dagsransonen under perioden.

b)   Vinterperiod

Under denna period säkerställs grästillskottet genom distribution av minst 15 % torrsubstans gräs (gräs och lusern i alla konserveringsformer), i den totala, genomsnittliga dagsransonen under perioden.

Under denna period säkerställs majstillskottet genom distribution av minst 25 % torrsubstans majs i form av foder eller motsvarande minst 2,5 kg torra majskorn, i den totala, genomsnittliga dagsransonen under perioden.

3.5   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Mjölkproduktionen liksom framställningen av ”Crème de Bresse” ska ske i det geografiska området.

3.6   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.

Grädden ska förpackas i enheter med en volym på högst 1 000 liter.

3.7   Särskilda regler för märkning

Märkningen på de produkter som omfattas av ursprungsbeteckningen ”Crème de Bresse” ska innehålla följande uppgifter:

Namnet på ursprungsbeteckningen ”Crème de Bresse” kan följas av uppgiften ”épaisse” (tjock) för den grädde som uppfyller produktionsvillkoren.

När det rör sig om direktförsäljning av producenten eller någon annan person som står under dennes direkta ansvar, på gårdar eller marknader, krävs dock inte någon individuell märkning. En skylt bör emellertid vara försedd med dessa uppgifter.

Mallarna med avseende på märkningen och skylten ska fastställas av gruppen, som ska se till att övriga operatörer får tillgång till denna.

Beteckningen ”Crème de Bresse” följt av uppgiften ”Appellation d’origine protégée” (skyddad ursprungsbeteckning) måste finnas på fakturor och handelsdokument från och med det att Europeiska unionen registrerat produkten.

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

Det geografiska området omfattar följande kommuner:

5.   Samband med det geografiska området

5.1   Specifika uppgifter om det geografiska området

Det geografiska produktionsområdet för ”Crème de Bresse” består av en lätt kuperad slätt med inslag av skogspartier och häckar. Det kulliga landskapet är typiskt för Bresse och dess höjd överstiger inte 300 meter. Det är en geologisk enhet med lerjordar som säkerställer goda vattenreserver. Oftast finns dock en viss variation mellan gårdarnas olika skiften. Området har ett tätt och omfattande system av vattendrag som har sina källor i Jurabergen och fylls på av många åar och bäckar. Det har ett kontinentalt klimat som är typiskt för Bresse, med en stabil och regelbunden nederbörd på mer än 800 mm/år, vilket gynnar gräsets tillväxt under växtperioden och som, tillsammans med en god markskötsel, möjliggör odling av flera olika sorters spannmål, framför allt obevattnade majsodlingar.

De hydrografiska, geografiska, morfologiska och klimatmässiga förhållandena har lett till att området har isolerats (många vattentag, svårframkomliga vägar) och har gjort att detta jordbruksområde som lämpar sig för blandjordbruk och uppfödning i nästan självförsörjande system har organiserats på ett särskilt sätt. På de låglänta delarna med ogenomträngliga lerjordar som ofta översvämmas finns gräsmarker och häckar. På sluttningarna med bättre markförhållanden odlas spannmål, i synnerhet majs, och på platåerna där avrinningen är dålig låter man skogen växa. Den varierande vegetationen är det grundläggande geografiska särdraget i detta område (s.k. bocage bressan) med omväxlande odlingar, gräsmark och trädbevuxen mark.

Uppfödarna har varit tvungna att anpassa sig efter de olika platsernas särdrag och efter kapaciteten i den naturliga miljön, och har tvingats ta hänsyn till denna genom att utveckla ett visst jordbrukssystem. Därför utmärker sig blandodlingen i Bresse genom följande:

Det är utifrån dessa två huvudsakliga odlingar som uppfödarna i Bresse anpassar sitt produktionssystem när det gäller kompletterande uppfödning, exempelvis fjäderfä och mjölkdjur. De fastställer även med avseende på mjölkproduktionen ett fodersystem för djuren bestående av gräs och majs. De produkter som framställs av mjölken, i synnerhet grädden, har en viktig plats i denna ekonomi. Grädden säljs sedan på marknaderna till ett lokalt klientel eller till ägghandlare som transporterar den tillsammans med ägg och fjäderfän till de närliggande byarna i regionen.

Med utgångspunkt i gårdstillverkningen skapades de första kooperativen i början av 1930-talet. Medvetna om vikten av att bevara råvarans ursprungliga särdrag har de organiserat mjölkuppsamlingen från platser inom ett begränsat område kring bearbetningsanläggningarna och eftersträvar korta transportvägar. De ser även till att mjölken omgående börjar behandlas när den tas emot och begränsar antalet steg då grädden bearbetas och pumpas.

På så sätt bevarar de den traditionella framställningen av grädden, av grädde från komjölk, samtidigt som de utvecklar ett kontrollsystem för de biologiska mognadsprocesserna.

Tillverkarna använder sig av stammar av syrabildande och smakgivande mjölkbakterier för att uppnå en tillräcklig syrning och en intensiv smak hos grädden.

Särskild uppmärksamhet ägnas även åt förpackningen av grädden genom att man minimerar antalet steg då produkten bearbetas och pumpas.

5.2   Specifika uppgifter om produkten

Grädden erhålls genom en biologisk mognadsprocess, utan någon tillsats av förtjockningsmedel eller smaktillsatser. Den har en färg som varierar mellan antikvit och elfenbensvit, med en glansig och slät yta med få eller inga synliga bubblor.

Den finns i två olika varianter som utmärker sig genom sin fetthalt, surhetsgrad, textur och olika lämplighet för matlagning.

Den halvtjocka grädde som kännetecknas av en hög fetthalt med minst 36 gram per 100 gram lämpar sig bra för matlagning, har en slät och mycket fyllig textur och smaken fyller hela munnen. Den utvecklar en intensiv smak, både i näsan och i munnen, och blandar en lätt syrlighet med mjölkiga och söta toner (kokt mjölk, söta kex, vanilj), vilket ger den dess särart.

Denna grädde är mycket värmetålig (potatisgratänger, kyckling med gräddsås, korv med gräddsås, bakverk) och används ofta vid långvarig tillagning i höga temperaturer.

Den tjocka grädde som kännetecknas av en fetthalt på minst 33 gram per 100 gram produkt har en tjock textur och en markant syrlighet. Den är slät och mycket krämig och ger en fyllig känsla i munnen. Den utvecklar en intensiv smak, både i näsan och i munnen, med friska toner och tydliga mjölkaromer (färsk mjölk, obehandlad mjölk etc.) och smör.

Denna grädde används vanligtvis utan att tillagas, tillsammans med frukt eller i färskost, eller för kortvarig tillagning vid måttliga temperaturer.

5.3   Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB)

Det system där man ger traditionellt blandfoder från Bresse till boskapen, och blandar gräs och majs, är en av de faktorer som avgör egenskaperna hos den mjölk som produceras i det geografiska området. Balansen i fodret mellan de två beståndsdelarna (gräs och majs) påverkar egenskaperna hos mjölken, vilket gynnar omvandlingen till grädde.

Grästillskottet i foderransonen ger mjölken utmärkande sensoriska egenskaper. Det faktum att producenterna bevarar gräsmarkernas floristiska mångfald och botaniska sammansättning ger mjölken dess intensiva färg, påverkar mjölkens fettlösliga halt och sammansättning och den rikliga mängden arombildande ämnen som fäster sig vid fettet.

Majstillskottet garanterar, på grund av dess höga energivärde, en mjölk som är rik på fett och proteiner. Detta ligger också bakom de stora fettpartiklarna, vilket är typiskt för den mjölk som är avsedd för framställningen av ”Crème de Bresse”. Det har en direkt inverkan på den höga arompotentialen hos mjölken, eftersom bindningarna med de smakgivande beståndsdelarna stärks.

Villkoren för kylning och lagring av mjölken på gården, närheten till operatörerna och de korta uppsamlingsvägarna bidrar till att bevara mjölkens sammansättning och den inneboende kvaliteten i mjölkfettet. Den mjölk som är avsedd för framställningen av ”Crème de Bresse” har ett särskilt lågt lipolysindex, vilket visar att fettet är av en mycket god kvalitet. Dess ursprungliga färg bidrar till gräddens färg.

På grund av bearbetarnas snabba omhändertagande av mjölken och det begränsade antalet bearbetnings- och pumpningssteg bevarar fettet alla sina kvaliteter. Frånvaron av homogenisering gör det möjligt att bevara gräddens textur och halt och att ge den ett slätt och glansigt utseende med få eller inga synliga bubblor.

Den biologiska mogningen av grädden, vilket är ett viktigt steg i produktionen av ”Crème de Bresse”, tar lång tid och sker vid låga temperaturer med utvalda syrabildande och smakgivande stammar av mjölkbakterier. Genom att justera parametrarna under denna etapp är det möjligt att variera surhetsgraden hos grädden och få fram halvtjocka eller tjocka texturer. Denna variation, som påverkar fettrikedomen, ger grädden olika smakgivande sammansättningar. Eftersom förtjockningsmedel och smaktillsatser är förbjudna kan gräddens naturliga smak garanteras.

Särdragen hos ”Crème de Bresse” beror främst på mjölkens egenskaper liksom på yrkesskickligheten i samband med den framställning som utvecklats och bevarats av bearbetarna. Idag är ”Crème de Bresse” en ingrediens som är mycket vanlig i den regionala matlagningen. Den används ofta av kockar och konditorer som uppskattar dess kvaliteter (kyckling från Bresse med gräddsås, fisk eller frikadeller i krämig sås, potatisgratänger, briocher, tårtor och kakor från Bresse ‒ en blandning av socker, smör och grädde).

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen

(artikel 5.7 i förordning (EG) nr 510/2006 (3))

https://www.inao.gouv.fr/fichier/CDCCremedeBresse.pdf

(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12. Ersatt av förordning (EU) nr 1151/2012.

(3)  Se fotnot 2.