Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2013/C 251/06

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1).

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel  (2)

”DAUJĖNŲ NAMINĖ DUONA”

EG-nr: LT-PGI-0005-01059-28.11.2012

SGB ( X ) SUB ( )

1.   Beteckning

”Daujėnų naminė duona”

2.   Medlemsstat eller tredje land

Litauen

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1   Produkttyp

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i punkt 1 är tillämplig

Den skyddade geografiska beteckningen ”Daujėnų naminė duona” är ett brunt rågbröd som tillverkas helt i hemmet enligt en traditionell metod. Rågmjölsdeg får långsamt spontanjäsa i baktråg av trä som måste vara tillverkade helt i ek, eller i baktråg med botten och sidopaneler i ek. Brödet gräddas över glödande kol eller i en vedeldad ugn.

Form

Ovala eller avlånga limpor.

Vikt

Ovala limpor: 4–4,5 kg.

Avlånga limpor: 4,5–10 kg.

Utseende

Beror på användningsområde. Vardagslimpor har en slät yta medan festlimpor (som äts vid speciella tillfällen) är dekorerade med särskilda inskriptioner, festdekorationer eller blomstermotiv som gjorts av bitar av rågdegen.

Ytan kan vara ganska mörkgräddad, med synliga sprickor.

Skorpans tjocklek – oavsett limpornas form är skorpan upp till 6 mm tjock upptill och upp till 4 mm tjock nedtill. Skorpans färg är brun till mörkbrun.

Inkråmet i den gräddade, svalnade limpan är ljusbrunt, elastiskt, poröst utan tecken till icke-spridning, utan hålrum eller tätare fickor, ganska kladdigt med synliga kumminfrön här och där.

Fysikalisk-kemiska egenskaper

Inkråmets saftighet är upp till 43 %.

Inkråmets surhetsgrad är högst 11 grader (titrerbar surhetsgrad).

Inkråmets porositet är minst 57 %.

Smak, doft

Brödet kännetecknas av en angenäm smak som är typisk för detta bröd. Det har en kraftig doft och en sötsur smak.

3.3   Råvaror (endast för bearbetade produkter)

3.4   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung)

—

3.5   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Alla steg i produktionsprocessen måste äga rum i det avgränsade geografiska området, nämligen

3.6   Särskilda regler för att skiva och riva, förpackning etc.

När limpor i olika storlekar av brödet ”Daujėnų naminė duona” har svalnat förpackas de hela eller skivade. Ovala limpor delas i halvor eller fjärdedelar. Avlånga limpor delas i bitar som väger 400–450 g. Hela eller delade limpor förpackas i plast eller i papperspåsar särskilt avsedda för förpackning av bröd.

3.7   Särskilda regler för märkning

I enlighet med de offentliggjorda specifikationerna för denna produkt får tillverkare av produkten använda namnet ”Daujėnų naminė duona” på etiketter i reklam- och marknadsföringssyfte.

Märkningen ska innehålla följande uppgifter:

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

De administrativa gränserna för Daujėnai socken.

5.   Samband med det geografiska området

5.1   Specifika uppgifter om det geografiska området

Rågbröd har bakats i brödugnarna i Daujėnai socken sedan 1600-talet. Varje bonde bakade bröd för sin familjs husbehov och hade själv all utrustning som behövdes – kvarnstenar för att mala säden, degtråg av trä (ek) för jäsning av degen, en lerugn och bakspadar av trä. Allt var hemmagjort, behölls inom familjen och lämnades över till nästa generation. Gamla brödredskap (brödugnar, degtråg i trä, bakspadar) finns fortfarande kvar hos enskilda familjer och kan även hittas på museum. Dessa djupt rotade baktraditioner, som har utvecklats under lång tid och fortfarande lever kvar, förblev opåverkade av den snabba expansionen av industriell brödtillverkning som skedde överallt i världen i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. När det i slutet av 1900-talet blev möjligt att sälja denna produkt i butik började ”Daujėnų naminė duona” marknadsföras (1995). Det är numera familjeföretag som står för bakningen av detta bröd men själva bakningen har inte lämnat hemmets väggar.

I produktnamnet betyder ordet ”naminė””hembakat”, medan ordet ”Daujėnų” är ett egennamn.

Brödets specifika kvaliteter har förbättrats under de många år det har tillverkats. Även om guideböcker och litteraturen inte beskriver hur man tillverkar denna produkt, som är tätt förknippad med det avgränsade området i avsnitt 4 ovan, har närmare anvisningar om hur man bakar brödet och de praktiska färdigheter som behövs inom vissa familjer förts vidare från generation till generation.

De unika egenskaper som det bröd som produceras i detta geografiska område har beror på den information som samlats in av de kvinnor som traditionellt sett har skött hushållsarbetet, traditionella recept och användningen av traditionella produktionsmetoder som använder sig av gammal eller hemgjord autentisk utrustning som har bevarats inom familjen. Dessa välborgade hemligheter avgör brödets kvalitet och smak. En av de viktigaste kvalitetsgaranterna är knådningen av degen och syraresterna i den. Dessutom finns det en tradition av att inte låna ut baktråg till andra hushåll, för att på så sätt se till att det hushåll som lånar ut tråget inte avlägsnar surdegskultur och därigenom förlorar sin startkultur. En annan hemlighet är jäslängden och beredningstiden, som varje tillverkare avgör utifrån sin egen kunskap och erfarenhet.

Ännu i dag är alla som deltar i tillverkningen av denna typ av bröd ättlingar till familjer bosatta i det geografiska område som nämns i punkt 4 ovan och som har bakat bröd i hemmen i flera generationer.

5.2   Specifika uppgifter om produkten

Detta bröds distinkta kvalitet beror på en gammal och i stort sett oförändrad tillverkningsmetod som innefattar noggrant utfört hantverk, noggrannhet i fråga om detaljer, erfarenhet och förståelse. Hela produktionsprocessen följer den traditionella metoden – rågdegen sätts och får långsamt spontanjäsa i degtråg av trä som ska vara helt i ek, eller med en botten och sidor av ek. Ekträet ser till att syran behålls i degtrågets sidor, vilket ger brödet dess specifika smak. Det är därför som ekredskapen har använts i mer än hundra år och förts vidare från generation till generation.

”Daujėnų naminė duona” skiljer sig från andra typer av bröd på grund av limpornas storlek (varje limpa väger 4–10 kg) och brödets speciella kvaliteter.

En annan av detta bröds egenskaper är att det är gjort helt på rågmjöl, som får jäsa i ett degtråg av ek. Tack vare det håller sig brödet färskt länge (två veckor) och blir inte torrt. Den långa lagringstiden försämrar inte smaken, som framträder den andra dagen efter bakningen.

5.3   Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB)

Sambandet mellan ”Daujėnų naminė duona” och det geografiska området grundas på dess rykte och enskilda personers förmåga att tillverka bröd med de egenskaper som anges i punkt 5.2.

Det goda rykte som ”Daujėnų naminė duona” har beror främst på en obruten tradition av brödtillverkning som har förts vidare från generation till generation i regionen Daujėnai och som garanterar en unik produkt med jämn kvalitet som konsumenterna har förtroende för.

Det goda rykte som ”Daujėnų naminė duona” har, märks på att denna produkt regelbundet förekommer på utställningar, handelsmarknader och festivaler, från de priser och lovord som brödet har fått, och från artiklar i tidningar och andra medier:

Sedan 2002 har ”Daujėnų naminė duona” erkänts som en produkt som tillhör det kulinariska arvet och har tilldelats ett intyg av det statliga organet ”Stiftelsen för det kulinariska kulturarvet”. År 2008 fick brödet Agrobalts guldmedalj. Samma år tilldelades det ett diplom vid tävlingen ”Litauens bästa bröd”, som livsmedelsfakulteten vid tekniska högskolan i Kaunas och jordbruksministeriet anordnade tillsammans. År 2009 certifierades det som nationell kulturarvsprodukt och erhöll ett nationellt kulturarvsintyg från jordbruksministeriet.

”Daujėnų naminė duona” uppmärksammas regelbundet och dess rykte bekräftas i artiklar och inslag i regional, nationell och utländsk press: ”Hushåll bakar bröd i lerugnar” (Darbas, 1995, nr 88), ”Ett mysigt grannskap av blommor” (Darbas, 1996, nr 92), ”Nu ska även fransmännen få njuta av bröd från Saimeta (lokalt bolag bildat 1995)” (Darbas, 1997, nr 59), ”Bonden som har fullt upp med affärer” (Panevėžio rytas, 1998, nr 160), ”Doften av festbakande känns överallt i Saimeta” (Darbas, 1999, nr 11), ”Efter att ha sålt sina kor, nu bakar hon bröd” (Panevėžio rytas, 2000, nr 39), ”Smakar rustikt bröd mer?” (Geras skonis. Gastronomija, gėrimai, vartojimo kultūra, 2000, nr 1), ”Vita Stankevičienė, framgångsrik ägare till ett lokalt bageri i Daujėnai erbjuder dussintals spannmålsprodukter” (Alytaus naujienos, 2000, nr 2008), ”Sverige intresserat av Daujėnai-bröd” (Lietuvos aidas, 2000, nr 104), ”Lägger och reser sig med kraft” (Lietuvos aidas, 2001, nr 262), ”Saimeta-butik säljer bröd och bageriprodukter utan kemiska tillsatser” (Santarvė, 2001, nr 144), ”Bröd gör Daujėnai berömt” (Respublika, 2002, nr 68), ”Mammas recept gjorde dotter berömd” (Lietuvos žinios, 2003, nr 36), ”Levande sädeskorn i Daujėnai-bröd” (Laikas, den 21 november 2003), ”Litauen förvånar även de mest krävande besökarna på den internationella mässan Gröna veckan” (Ūkininko patarėjas, 2003, nr 10), ”Presidenten lovordar bybakat bröd” (XXI Amžius, 2003, nr 40), ”Bolag som drivs med stort engagemang” (Aukštaitijos verslo balsas, 2004, nr 24), ”Stor succé i Berlin” (Darbas, 2004, nr 19), ”Guldmedalj för hembakat bröd från Daujėnai” (Darbas, 2008, nr 115), ”Ny fas av AgroBalt – mellan väst och öst” (Ūkininko patarėjas, 2008, nr 114), ”AgroBalt-festival för producenter och konsumenter” (Valstietis, den 7 oktober 2008), ”Hur Vitalija Stankevičienė satte Daujėnai på kartan” (Respublika, 2010, nr 85), ”Daujėnai-bröd sätter Litauen på kartan – en familjetradition” (Ūkininko patarėjas, 2011, nr 40), ”Gröna veckan – smaker och dofter från hela världen” (Voruta, den 21 januari 2011).

I turistbroschyrer lyfts ”Daujėnai naminė duona” fram som ett av det geografiska områdets särdrag (Путешествуем по Пасвальскому краю. Туристическая карта района, Litauisk livsmedelsexport, 1998, maj, ”Brunt bröd från Daujėnai”, LŽ. ”Varumärket Litauen”, Lietuviškas ženklas, 2000, nr 2). Hur populärt brödet ”Daujėnų naminė duona” är framgår även av att det har varit föremål för särskilda jordbruksreportage på tv, t.ex. BTV:s ”Mellan stad och land” (den 7 december 2008) och TV3:s ”Om bondgårdar och bin” (den 31 januari 2009).

Enligt resultatet av en konsumentundersökning som genomfördes 2010 kopplade fyra av fem respondenter ihop Daujėnai med ”Daujėnų naminė duona” (en konsumentundersökning som det statliga organet ”Stiftelsen för det kulinariska kulturarvet” genomförde 2010). Undersökningen visar att konsumenterna känner till ”Daujėnų naminė duona”, letar efter det i butiker och äter det som en daglig brödprodukt, samtidigt som de gärna tar de dekorerade limporna med sig utomlands för festutsmyckning, gåvor och souvenirer.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen

(artikel 5.7 i förordning (EG) nr 510/2006 (3))

http://www.zum.lt/l.php?tmpl_into[0]=index&tmpl_name[0]=m_site_index163&tmpl_into[1]=middle&tmpl_id[1]=2945

(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12. Ändrad genom förordning (EU) nr 1151/2012.

(3)  Ändrad genom förordning (EU) nr 1151/2012.