|
25.6.2013 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 179/33 |
Offentliggörande av en ansökan om ändring i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel
2013/C 179/09
Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1).
ANSÖKAN OM ÄNDRING
RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006
om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (2)
ANSÖKAN OM ÄNDRING ENLIGT ARTIKEL 9
”SELLES-SUR-CHER”
EG-nr: FR-PDO-0117-0976-26.01.2012
SGB ( ) SUB ( X )
1. Rubrik i produktspecifikationen som berörs av ändringen
|
— |
|
Produktens beteckning |
|
— |
☒ |
Produktbeskrivning |
|
— |
|
Geografiskt område |
|
— |
☒ |
Bevis på ursprung |
|
— |
☒ |
Framställningsmetod |
|
— |
☒ |
Samband |
|
— |
☒ |
Märkning |
|
— |
☒ |
Nationella krav |
|
— |
|
Annat (specificera) |
2. Typ av ändring(ar)
|
— |
|
Ändring av sammanfattande dokument eller sammanfattning |
|
— |
☒ |
Ändring i specifikationen för en registrerad SUB eller SGB för vilken varken det sammanfattande dokumentet eller sammanfattningen har offentliggjorts |
|
— |
|
Ändring i specifikationen som inte kräver någon ändring i det offentliggjorda sammanfattande dokumentet (artikel 9.3 i förordning (EG) nr 510/2006) |
|
— |
|
Tillfällig ändring i specifikationen till följd av att de offentliga myndigheterna har infört obligatoriska sanitära eller fytosanitära åtgärder (artikel 9.4 i förordning (EG) nr 510/2006) |
3. Ändring(ar)
3.1 Kapitel 2: Produktbeskrivning
|
— |
Eftersom lagstiftningen om tillsatser har ändrats ska termen ”vegetabilisk aska” ersättas med ”vegetabiliskt kol”. |
|
— |
Ändring av ostens storlek: ostens mått preciseras närmare (från ungefär 10 cm till 9 cm), vilket stämmer överens bättre med formarnas storlek. |
Beskrivningen av osten har kompletterats. Ostens färg är övervägande askgrå av mer eller mindre jämn nyans. Snittytan är elfenbensvit, matt, slät och homogen med en integrerad, tunn och jämn skorpa. Doften av färsk getost utvecklas under lagringen och påminner om svamp och get. Konsistensen är mjuk och smältande. Smaken är välbalanserad mellan sälta, syrlighet och beska. Termen ”mjuk ostmassa” har strukits, eftersom den inte passar in på tillverkningen av getost (det är fråga om en mjölksyreprocess). Termerna ”mer eller mindre blåa, ytliga mögelstråk” har också strukits. Termerna kännetecknar gårdsostar som lagrats längre än den kortaste lagringstiden, och sådana svarar i dag för en ytterst liten del av produktionen.
Torrsubstansens totala vikt preciseras: 55 gram per ost.
3.2 Kapitel 4: Faktorer som bevisar att jordbruksprodukten kommer från det geografiska området
|
— |
Spårbarhet: För att stärka ursprungsgarantin ska alla producenter anmäla hur stora volymer de har producerat, och produkterna ska vara spårbara så att de kan följas från produktion till försäljning. |
3.3 Kapitel 5: Framställningsmetod
För att produkten ska förankras i sin ursprungstrakt har flera punkter i produktspecifikationen ändrats:
5.1:
|
— |
80 % av getterna för att förnya beståndet föds upp i det geografiska området för att begränsa hälsoriskerna och främja utvecklingen av en arvsmassa som är anpassad till miljön. |
|
— |
Getterna är av rasen Alpine, Saanen eller korsningar av dessa raser, eftersom de sedan länge är anpassade till trakten. |
|
— |
Avel utanför normal säsong gör det möjligt att förlänga produktionsperioden, utan att det försämrar produktens kvalitet. |
|
— |
Minimiytan per get i getstallen är 1,5 m2. |
|
— |
Minst 75 % av fodret ska komma från det geografiska området, det vill säga i genomsnitt minst 825 kg torrsubstans per år. |
|
— |
Foderransonen ska innehålla minst 550 kg torrsubstans grovfoder: för att säkerställa denna foderranson krävs en foderareal på minst 1 000 m2 per get. |
|
— |
För att precisera vilket foder som får användas har en lista av godkända foderslag från det geografiska området lagts till. |
|
— |
Användningen av inplastat vallfoder begränsas till 350 kg torrsubstans per get och år och halten torrsubstans i inplastat vallfoder ska vara minst 50 %. |
|
— |
Gräsensilage och majsensilage får användas till och med den 31 december 2014. |
|
— |
Det har införts preciseringar för tillskottsfoder. |
|
— |
Genmodifierade grödor är förbjudna. |
5.2:
|
— |
Det är tillåtet att låta mjölken mogna innan löpet tillsätts: denna metod förbättrar mjölkens ystningsförmåga och gör att smakerna kan utvecklas fullt ut. |
|
— |
Koaguleringstiden är mellan 18 och 48 timmar vid en temperatur på högst 25 °C för att säkerställa koaglets mjölksyrebalans. |
|
— |
Det är tillåtet att skära ostmassan. |
|
— |
Vasslen avskiljs för hand eller genom pumpning (det är inte tillåtet att först låta vasslen rinna av genom dukar). |
|
— |
Villkoren för tillsats av fryst koagel preciseras. |
|
— |
Godkända tillsatser är löpe, vegetabiliskt kol, jäsämnen, kalciumklorid och salt. |
|
— |
Ostarna tas ur formarna 18 till 48 timmar efter att de lagts i formarna. |
|
— |
Exakta mått och vinklar på formarna (formarna har inte ändrats). |
|
— |
Tiden mellan att löpet tillsätts och att ostarna tas ur formarna är 44 till 72 timmar. |
|
— |
Beteckningen ”fermière” (gårdsost) får användas om den mjölk som används är högst 24 timmar gammal från första mjölkningen och inget fryst koagel har tillsatts. |
|
— |
Ostarna ska transporteras till och från mognadslagret vid en temperatur på högst 10 °C. |
3.4 Kapitel 6: Faktorer som styrker sambandet med det geografiska ursprunget
Innehållet under rubriken Samband har omarbetats så att texten delas in i tre delar.
Kapitlet har kompletterats så att följande faktorer tas med eller understryks:
|
— |
framväxten av en stark getnäring i ett område med i övrigt liten jordbruksnäring, |
|
— |
områdets mångfald som ger en varierad foderproduktion, |
|
— |
den historiska bakgrunden till mjölkbearbetningstekniken, |
|
— |
mognadslagrens roll i standardiseringen av ostarnas format. |
Här redogörs för de viktigaste särdragen för osten ”Selles-sur-Cher”.
I detta kapitel redogörs för de fastställda sambanden mellan områdets naturliga faktorer och ostens unika karaktär.
3.5 Kapitel 7: Hänvisningar till kontrollorgan
Detta kapitel har uppdaterats på grund av reformen av INAO (Frankrikes nationella institut för ursprungsappellationer). Under reformen valde gruppen certifieringsorganet Qualisud.
3.6 Kapitel 8: Märkning
Det är obligatoriskt att ha med EU:s symbol för skyddade ursprungsbeteckningar (SUB) på etiketten.
3.7 Kapitel 9: Nationella krav
I detta kapitel finns en tabell över nyckelfaktorer som ligger till grund för kontrollplanens struktur.
SAMMANFATTANDE DOKUMENT
RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006
om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (3)
”SELLES-SUR-CHER”
EG-nr: FR-PDO-0117-0976-26.01.2012
SGB ( ) SUB ( X )
1. Beteckning
”Selles-sur-Cher”
2. Medlemsstat eller tredjeland
Frankrike
3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet
3.1 Produkttyp
|
Klass 1.3. |
Ost |
3.2 Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i (1) är tillämplig
Osten har formen av en skiva med sneda kanter, lätt konisk, omkring 9 cm i diameter och 3 cm hög. Osten har mjölksyrekaraktär och är beströdd med vegetabiliskt kol.
Skorpan är askgrå av mer eller mindre jämn nyans. Snittytan är elfenbensvit, matt, slät och homogen med en integrerad, tunn och jämn skorpa. När osten är ung doftar den färsk getost och mot slutet av lagringen utvecklas dofter som påminner om svamp och get. Konsistensen är mjuk, smältande och ytterst lätt krämig. I munnen har den en balanserad sälta, syrlighet och beska.
Osten innehåller minst 45 gram fett per 100 gram ost efter fullständig torkning. Torrsubstansens totalvikt får inte vara lägre än 55 gram.
Lagringstiden är minst tio dagar räknat från att löpet har tillsatts.
3.3 Råvaror (endast för bearbetade produkter)
”Selles-sur-Cher” tillverkas endast av obehandlad helmjölk från getter av rasen Alpine, Saanen eller korsningar av dessa raser. Minst 80 % av getterna för att förnya bestånden ska komma från det geografiska området.
3.4 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung)
För att garantera ett nära samband mellan trakten och produkten ska mjölkgetternas totala foderranson under året innehålla minst 75 % foder från det geografiska området, vilket motsvarar minst 825 kg torrsubstans.
Den totala årsransonen för en mjölkget innehåller minst 550 kg torrsubstans grovfoder. De foderslag som är godkända finns på en särskild lista.
Foderarealen ska motsvara en yta på minst 1 000 m2 per mjölkget. Denna areal kan utgöras av gårdens egen areal och/eller motsvarande areal för köpt foder.
Inplastat vallfoder får användas om det inte överstiger 350 kg torrsubstans per mjölkget och år. Halten torrsubstans i inplastat vallfoder ska vara minst 50 %.
Tillskott i form av kraftfoder (rikt på kväve och/eller energi) och/eller torkat foder får utgöra högst 550 kg torrsubstans som ges till varje mjölkget per år. Minst 275 kg av tillskottsfodret ska produceras i det geografiska område som definieras i punkt 4. De foderslag som är godkända som tillskott finns på en särskild lista.
Det är inte tillåtet att utfodra med halmkoncentrat, gräsensilage och majsensilage.
Gräsensilage och majsensilage får användas till och med den 31 december 2014.
Genmodifierade grödor får inte planteras på någon areal i ett jordbruksföretag som framställer mjölk som ska bearbetas till ost med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Selles-sur-Cher”. Djuren får endast utfodras med vegetabiliskt foder och tillskottsfoder från icke genmodifierade produkter.
3.5 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området
Mjölkproduktion, framställning och lagring av ostarna måste ske i det geografiska område som anges i punkt 4.
3.6 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.
Ingen
3.7 Särskilda regler för märkning
Alla ”Selles-sur-Cher” som saluförs måste vara märkta. Osten ska vara märkt med ursprungsbeteckningens namn (”Selles-sur-Cher”) i en teckenstorlek som är minst två tredjedelar av märkningens största tecken. I märkningen ska även EU:s logotyp för skyddad ursprungsbeteckning finnas med.
4. Kort beskrivning av det geografiska området
Det geografiska området utgörs av följande kantoner:
|
|
Cher (18): Graçay, Lury-sur-Arnon, Vierzon II (kommunerna Massay, Méry-sur-Cher, Saint-Hilaire-de-Court, Thénioux och Vignoux-sur-Barangeon). |
|
|
Indre (36): Valançay, Issoudin Nord, Saint-Christophe-en-Bazelle och Vatan. |
|
|
Loir-et-Cher (41): Contres, Montrichard, Saint-Aignan, Mennetou-sur-Cher, Romorantin-Lanthenay Nord, Romorantin-Lanthenay Sud och Selles-sur-Cher. |
5. Samband med det geografiska området
5.1 Specifika uppgifter om det geografiska området
Det geografiska området för ”Selles-sur-Cher” ligger väster om Sologne-skogen, där provinserna Touraine, Berry och Sologne möts. Det breder ut sig över en vidsträckt platå som klyvs i två delar i öst-västlig riktning av Cher-dalen.
Söder om floden Cher ligger regionen Boischaut, norr om floden ligger den södra delen av Gâtine tourangelle, ett naturligt avgränsat område.
Gâtine tourangelle består av vidsträckta siltavlagringar ovanpå kalksubstrat av typen Beauce. Landskapet är mestadels öppet med spridda buskage och används i stor utsträckning som betesmark.
Cher-dalen karaktäriseras av den gula turonium-jorden (från den geologiska åldern turonium). På dalsluttningarna och i angränsande dalar är jordbruket i stort inriktat på vinproduktion.
Regionen Boischaut består mest av kalkhaltig flinta med vissa inslag av silt. Här är jordbruket till stor del ett blandjordbruk med djuruppfödning.
I de fattigare, kargare delarna i dessa regioner utgör getuppfödningen sedan länge en av de få möjligheterna att få ut något av marken. Den används nästan inte alls till vinodling eller spannmålsodling.
Getnäringens tillväxt har också gynnats av att Cher-dalen sedan urminnes tider har varit en mycket viktig knutpunkt i de öst-västliga förbindelserna, både för människor (överföring av traditioner och kunskaper inom ystning) och handel (handelsvägen Nantes–Lyon).
Produktionsområdet kännetecknas av ett omväxlande havsklimat, där den kontinentala påverkan ökar gradvis ju längre österut man kommer. Årsnederbörden varierar mellan 650 och 750 mm, jämnt fördelad under året. Klimatet är milt med relativt stora temperaturskillnader mellan vinter och sommar (en medeltemperatur på 4,8 °C i januari och 18,9 °C i juli). De milda vintrarna och sällan torra somrarna gynnar odlingen av många slags spannmål och foderväxter som behövs som foder till getterna.
”Selles-sur-Cher” tillverkades från början i hemmet, oftast av kvinnorna, som tillämpade en mjölksyreprocess med flexibla tider som gick ihop med de övriga sysslorna på gården och i hushållet.
Det var i skafferiet, ett rum i anslutning till gården, oftast beläget mot norr, som osten lades för lagring. Att använda aska, senare pulvriserat träkol blandat med salt, gjorde att kvaliteten bevarades under lagringen.
I slutet av 1800-talet körde regelbundet uppköpare av jordbruksvaror omkring till gårdarna och köpte ägg och fjäderfän, men även ost. Vissa specialiserade sig på ostar och samlade in de färska ostarna för att själva beströ dem med aska och lagra dem innan försäljningen.
Den viktigaste orten för insamling och försäljning av dessa ostar var staden Selles-sur-Cher. Ostarna har därför fått namn efter den ort där lagringen skedde.
I början av 1900-talet ökade produktionen av getost successivt för att försörja industristäderna: Tours, Blois, Vierzon, Châteauroux, Paris, Lyon, osv. Denna ökade tillverkning av getprodukter gick hand i hand med en utveckling av uppfödningsmetoderna (lösdrift, mjölkmaskiner, införande av raserna Alpine och Saanen för att förbättra de lokala raserna) samt förebyggande vård och veterinärvård (t.ex. avmaskning och antibiotika). Snart började getostproducenterna specialisera sig, antingen genom att sälja mjölk eller tillverka gårdsostar (direktförsäljning eller leverans till ett mognadslager) och mejerikooperativ bildades.
”Selles-sur-Cher” godkändes som skyddad ursprungsbeteckning i ett beslut av den 21 april 1975.
5.2 Specifika uppgifter om produkten
”Selles-sur-Cher” är en ost som tillverkas av obehandlad helmjölk från getter med liten löpetillsats och baserad på mjölksyrekoagel.
Ostarna är saltade på ytan och beströdda med vegetabiliskt kol. Lagringstiden är minst tio dagar räknat från att löpet har tillsatts.
”Selles-sur-Cher” särskiljer sig på följande sätt:
|
|
genom sin typiska, lätt koniska form, |
|
|
sin massa som är elfenbensvit, matt, slät och homogen, |
|
|
sin mjölksyrekaraktär som gradvis avtar under lagringen, |
|
|
sin askbeströdda yta som ger skorpan en färg som går från askgrå till gråblå allt eftersom lagringen fortskrider. Skorpan består främst av Geotrichum och jästsvampar. |
5.3 Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB)
Inom de olika sektorerna med liten jordbrukspotential sågs geten mycket snart som ”de fattigas ko” som gjorde det möjligt att få ut något av marken.
De sandiga jordarna och ler-sandjordarna i västra Sologne och Cher-dalen samt regionens klimat gjorde det nödvändigt med speciella foderstater, samt produktion av torkat foder. Detta utgör basfodret för getterna. Nödvändigheten att framställa torkat foder ledde också till att marker med lågt jordbruksvärde togs tillvara (som de fuktiga slätterna i Fouzon). På så sätt uppstod en livskraftig getnäring på platser som inte lämpar sig för annan produktion. Än i dag bedrivs getnäringen i dessa områden, som inte lämpar sig för andra jordbruksgrenar som vinodling och spannmålsodling.
Kraven som rör självförsörjning på foder infördes i produktspecifikationen för att bevara traditionen att hjordarna får den största delen av fodret från gräs. Uppfödarna väljer ut de getter som är anpassade till miljön och fodret och som ger en mjölk av bra ystningskvalitet. Det gör att ostmästaren kan ta tillvara de särdrag som uppkommer genom foderstaten och mjölkens mikroflora. Mot bakgrund av detta garanterar självförsörjningen av foder, ett lägsta fiberinnehåll i fodret (cellulosahalt) och uppfödningen av de unga getter som ska förnya beståndet (genetiskt urval) i det geografiska området, att dessa kunskaper lever vidare.
Att formatet på ostarna har standardiserats beror på kontakterna med mognadslagren. ”Selles-sur-Cher” är en relativt stor ost för att vara surmjölksost. Den form som traditionellt använts (form med botten), koaguleringstiden (18 till 48 timmar vid en temperatur under 25 °C) och avrinningstiden i formarna gör att ostmassan är relativt blöt när lagringen börjar.
Från början bidrog askan som ostarna beströddes med till att de klarade lagringen i skafferiet och därefter osttorkningsrummet. I dag är det vegetabiliskt kol och salt som bildar skorpans ytflora och reglerar den yttre påverkan i mognadslagret, där temperaturen är relativt hög och jämn. Denna teknik bidrar till ostens konsistens och till att aromerna utvecklas.
Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen
(artikel 5.7 i förordning (EG) nr 510/2006 (4))
https://www.inao.gouv.fr/fichier/CDCSelles-sur-Cher.pdf
(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.
(2) EUT L 93, 31.3.2006, s. 12. Ersatt av förordning (EU) nr 1151/2012.
(3) Ersatt av förordning (EU) nr 1151/2012.
(4) Se fotnot 3.