1.6.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 155/9

Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2013/C 155/04

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1).

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (2)

”VALAŠSKÝ FRGÁL”

EG-nr: CZ-PGI-0005-0805-04.04.2010

SGB ( X ) SUB ( )

1. Beteckning

”Valašský frgál”

2. Medlemsstat eller tredjeland

Republiken Tjeckien

3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1 Produkttyp

Klass 2.4.

Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror

3.2 Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i (1) är tillämplig

En rund kaka med 30–32 cm i diameter. Den kallas i dagligt tal för ”vdolek”, ”pecák” eller ”lopaťák”, görs av en tunn jästbaserad deg och har en topping.

När den gräddats får kakan en gyllene färg, medan toppingens färg beror vilken topping som använts. Den har en ljus, smulig yta, på vilken man kan strö pepparkakssmulor eller malen kanel, eller ringla smör och strö socker.

De typer av topping som används är päron, ostmassa, vallmofrö, fruktkräm, frukt (plommon, äpple, blåbär eller aprikos), valnöt, kål (färsk kål eller surkål), morot och kålrabbi. Toppingen utgör ungefär 42–48 % av produkten.

Kakan placeras på ett runt papper och förpackas vanligtvis i en värmekrympbar förpackning eller i någon annan slags förpackning för livsmedel som används på marknaden. Den kan även förpackas i en låda av kartong, plast eller trä eller i en förpackning av smörpapper.

Typer av förpackningar: hela kakor: 600–700 g; halvor 300–350 g; fjärdedelar: 150–175 g.

Kakorna får säljas oförpackade i de lokaler där tillverkningen sker.

”Valašský frgál” får även säljas frysta. Frysningsprocessen förändrar inte produktens egenskaper. Den är redan förpackad när den placeras i frysen. Den frysta produkten får lagras vid en temperatur på – 18 °C eller lägre i nio månader. Den bör konsumeras inom 24 timmar från att den tinats. Nödvändig information om hållbarhet och lagring anges på förpackningen.

3.3 Råvaror (endast för bearbetade produkter)

Följande råvaror används för att göra degen: medelgrovt vetemjöl eller en blandning av tre sorters mjöl (finmalet, medelgrovt och grovt), betsocker eller sötningsmedel, vegetabiliska fetter eller vegetabilisk olja eller ister eller smör, pastöriserade eller färska äggulor, mjölkpulver eller färsk mjölk eller dricksvatten, fruktjuicer (citron, äpple eller päron), bagerijäst och salt. Nuförtiden är det tillåtet att använda en tillsats i degen för att hålla produkten färsk.

Huvudingrediensen är mjöl. De andra ingrediensernas proportioner i förhållande till degens vikt ska vara följande: fett (vegetabiliskt fett, olja, ister eller smör) – minst 20 %, socker eller sötningsmedel (fruktos) – minst 10 % (om ett annat sötningsmedel används avgör medlets sötma detta värde), äggulor – minst 5 %. Hur mycket fruktjuice, jäst, salt och andra smakgivande råvaror som används beror på de enskilda producenternas olika recept.

Toppingen ska utgöra cirka 42–48 % av den totala vikten hos en ”Valašský frgál” innan den gräddas.

Följande råvaror används för att göra toppingen:

Pärontopping: päronkräm gjord på torkade päron, plommonkräm eller fruktsylt, torkade äpplen, rivna pepparkakor, tillsats av typen etyloxihydrat (nedan kallad smaktillsats), malen stjärnanis, vaniljsocker och dricksvatten.

Ostmassetopping: mjuk ostmassa, betsocker eller sötningsmedel, pastöriserade eller färska äggulor, dricksvatten, russin, vaniljsocker eller vaniljkräm, fruktjuice (valfritt), vegetabilisk olja, smaktillsats, malen muskot, ostmassestabilisator och skogsbär.

Vallmofrötopping: malda vallmofrön, betsocker eller sötningsmedel, mjölkpulver eller färsk mjölk, dricksvatten, vegetabiliskt fett, finmalet vetemjöl, vaniljsocker, russin, brödsmulor, malen kanel och smaktillsats.

Fruktkrämstopping: plommonkräm, vaniljsocker eller sötningsmedel, dricksvatten och smaktillsats.

Äppletopping: rivna eller kokta äpplen, betsocker eller sötningsmedel, vaniljsocker, malen kanel, hackade nötter, russin och dricksvatten.

Blåbärstopping: färska, kokta eller frusna blåbär och blåbärssylt.

Aprikostopping: färska, kokta eller frusna aprikoser och aprikossylt.

Plommontopping: färska, kokta eller frusna plommon, plommonkräm, malda vallmofrön och socker eller sötningsmedel.

Nöttopping: malda nötter (valnötter, hasselnötter eller en blandning), betsocker eller sötningsmedel, finmalet vetemjöl, mjölk, smör eller vegetabiliskt fett eller vegetabilisk olja, brödsmulor, aprikossylt, dricksvatten, russin, vaniljsocker och smaktillsats.

Kåltopping: strimlad färsk kål eller välsköljd surkål, betsocker eller sötningsmedel, smör eller vegetabiliskt fett eller vegetabilisk olja, finmalet vetemjöl, dricksvatten, malen svartpeppar och salt.

Morotstopping: färska morötter, betsocker eller sötningsmedel, vaniljsocker, vallmofrö, smör, vegetabiliskt fett, vegetabilisk olja, finmalet vetemjöl, dricksvatten, malen kanel och salt.

Kålrabbitopping: färsk kålrabbi, betsocker eller sötningsmedel, smör eller vegetabiliskt fett eller vegetabilisk olja, finmalet vetemjöl, citronjuice eller äppeljuice, dricksvatten, malen svartpeppar, färsk eller torkad persilja och salt.

3.4 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung)

—

3.5 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Alla steg, från det att man gör degen (på grund av den metod som används: eftersom degen innehåller jäst måste alla enskilda steg i produktionen genomföras utan fördröjning) och breder ut toppingen till att kakan gräddas och därefter förpackas, måste äga rum i det avgränsade geografiska området för att upprätthålla kvaliteten och hygienen. Framställningen av själva toppingen behöver dock inte äga rum i det avgränsade området.

3.6 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.

Produkten är avsedd att konsumeras snabbt, vilket gör att skivningen och förpackningen måste ske i producentens lokaler så att kvaliteten kan upprätthållas. Om den färdiga produkten skulle transporteras oförpackad skulle dess kvalitet försämras, till följd av att den bryts, böjs eller att hygienreglerna överträds. Dessutom är det viktigt att förse produktförpackningen med en etikett som innehåller uppgifter om producenten och produktens sammansättning samt alla andra obligatoriska uppgifter som garanterar att produkten kommer från det avgränsade området och som används som grund för eventuella kontroller som kan komma att genomföras.

3.7 Särskilda regler för märkning

Producenter av ”Valašský frgál” ska tydligt ange namnet ”Valašský frgál” på produktförpackningen. Logotypen för den skyddade geografiska beteckningen ska även fästas på förpackningen för att tillhandahålla konsumentinformation, för kontrollorganets kontroller och för att produkten ska vara spårbar. Om produkten säljs oförpackad ska det på försäljningsstället tydligt anges att det är ”Valašský frgál” som säljs där.

4. Kort beskrivning av det geografiska området

Valašsko är en geografisk region i sydöstra Tjeckien. Den omfattar följande kommuner (från öst till väst): Velké Karlovice, Horní Bečva, Čeladná, Kunčice pod Ondřejníkem, Kozlovice, Měrkovice, Tichá, Vlčovice, Kopřivnice, Štramberk, Lichnov, Veřovice, Mořkov, Hodslavice, Straník, Kojetín, Loučka, Bernartice, Hůrka, Starojická Lhota, Vysoká, Hustopeče, Milotice, Špičky, Skalička, Horní Tešice, Rouské, Všechovice, Provodovice, Komárno, Podhradní Lhota, Rajnochovice, Držková, Rusava, Lukoveček, Fryšták, Mladcová, Zlín-Prštné, Zlín-Jaroslavice, Březnice, Želechovice, Lípa, Zádveřice, Vizovice, Slopné, Haluzice, Vlachovice, Vrbětice, Popov, Jestřábí, Štítná nad Vláří, Bylnice, Brumov, Nedašov, Nedašova Lhota, Študlov, Střelná, Francova Lhota, Valašská Senice, Hovězí, Halenkov och Nový Hrozenkov.

5. Samband med det geografiska området

5.1 Specifika uppgifter om det geografiska området

Förr var torkning den mest traditionella metod som Valašskos invånare använde sig av för att bevara frukt. Under resten av året användes den torkade frukten för många olika kulinariska ändamål. Det mest typiska exemplet på detta var användningen av torkade päron för att göra päronkräm. Användningen av en enda sorts pålägg – eller topping – på en ”frgál” är också typisk för Valašsko. Detta är en tradition som även bekräftas av historiska källor: En ”frgál” har aldrig mer än en typ av topping.

5.2 Specifika uppgifter om produkten

”Valašský frgál” skiljer sig från andra kakor tack vare i synnerhet följande egenskaper:

—

Den metod som används för att göra degen och degens sammansättning: Först vispar man samman de mer flytande ingredienserna tills de bildar en slät smet. Sedan tillsätts fetterna, vilka ska ha mjukats upp, och allting vispas samman igen så att man får fram en slät smet. Först då tillsätts jästen och därefter ska mjölet tillsättas gradvis, så att man får en slät deg som knådas tills det bildas bubblor (den innehåller mycket luft). Degen får inte vara klibbig.

—	Sättet på vilket degen kavlas ut så att den får en rund form, med hjälp av en enhandskavel som också har sitt ursprung i Valašsko. Att degen kavlas ut jämnt från mitten till kanterna innebär att den, trots att den är tunn, blir kompakt, mjuk och får fin konsistens när den gräddas.

—	Användningen av typiska toppingar, särskilt sådana av torkad frukt (päron).

—

En ”Valašský frgál” har aldrig mer än en sorts topping (toppingar kombineras aldrig). Toppingen utgör en stor andel av kakan: cirka 42–48 % av vikten innan gräddning. Toppingens yta beströs rikligt med smulor och kan beströs med pepparkakssmulor eller malen kanel. När kakan har gräddats kan man strö socker över den och ringla över smör.

5.3 Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB)

Denna ansökan grundar sig både på produktens särdrag och dess anseende både i Valašsko och utanför regionen. Första gången som de stora kakorna ”vdolek” eller ”frgál” nämns i skrift är i en krönika av J.H.A. Gallaš från 1826 med namnet Bromatologia moravo-rustica. Krönikan innehåller uppgifter om kakor som bakas med vete- eller rågmjöl och toppas med ostmassa, fruktkräm eller ett pålägg gjort av kokta och puréade päron som är typiskt för regionen, och som endast bakas i det avgränsade området Valašsko.

”Valašský frgál” bakas enligt traditionella recept från det avgränsade området som hittats i skriftliga källor från 1826. Folktraditionen att baka just denna kaka är i synnerhet förknippad med festligheter som bröllop, dop, jul och påsk och festen i slutet av skörden i Valašsko. Fattiga familjer åt den bara till jul, medan mer välbärgade familjer även åt den på söndagar. Kakans storlek (30–32 cm i diameter) beror på att man utnyttjade hela ytan på den bakspade som användes för att sätta in bröd i ugnen. Kakorna gjordes huvudsakligen med hemproducerade råvaror, i synnerhet torkad frukt, ostmassa, hemmalet mjöl, smör, ister, linfröolja, ägg och mjölk.

”Valašský frgál” med pärontopping är den mest kända typen och toppingen görs av torkade päron. Enligt traditionen fanns det ett päronträd vid varje byggnad i Valašsko. Den vanligaste päronsorten kallades ovesňanka och hade, trots sin ringa storlek, ett saftigt och mycket sött fruktkött. Andra sorters päron lämpade sig också för torkning, i synnerhet de som mognade under höstmånaderna. Man lät dem alltid mogna fram tills den första rimfrosten. De hela päronen torkades sedan långsamt i en torkkammare som värmdes upp med ved, helst av fruktträd. Det var mycket viktigt att de torkade ut helt, och därefter lagrades de i vävda påsar som hängdes upp på vinden. Recepten på hur man gör kräm av torkade päron och hur man bakar dessa stora bakverk med denna och andra toppingar har förts vidare från generation till generation under flera århundraden.

Under 1800-talet spred sig ryktet om dessa kakor ända till huvudstaden Prag. När den nationella utställningen hölls i Holešovice i Prag i slutet av 1800-talet levererades de dit från Valašsko tillsammans med många andra produkter och blev mycket populära. ”Valašský frgál” bibehåller sitt anseende än idag (det går att hitta mycket information på internet, i regional och nationell press och i turistguider) och har vunnit ett antal priser på utställningar och mässor (Zlatá Salima 2006 och 2008, Perla Zlínska 2006, 2007 och 2008, Trendy 2006, HIT 2006 Moderní obchod samt Značka kvality KLASA 2007).

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen

(Artikel 5.7 i förordning (EG) nr 510/2006 (3))

Den fullständiga produktspecifikationen finns tillgänglig på följande webbplats:

http://isdv.upv.cz/portal/pls/portal/portlets.ops.det?popk=1322&plang=cs

(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2) EUT L 93, 31.3.2006, s. 12. Ersatt av förordning (EU) nr 1151/2012.

(3) Se fotnot 2.