14.5.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 134/39


Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2013/C 134/10

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1).

ANSÖKAN OM ÄNDRING

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel  (2)

ANSÖKAN OM ÄNDRING ENLIGT ARTIKEL 9

”MIEL DE CORSE”/”MELE DI CORSICA”

EG-nr: FR-PDO-0105-0066-20.04.2011

SGB ( ) SUB ( X )

1.   Rubrik i produktspecifikationen som berörs av ändringen

Produktens beteckning

Produktbeskrivning

Geografiskt område

Bevis på ursprung

Framställningsmetod

Samband

Märkning

Nationella krav

Annat (uppdatering av kontaktuppgifter till gruppen och kontrollorganen)

2.   Typ av ändring(ar)

Ändring av sammanfattande dokument eller sammanfattning

Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB för vilken varken det sammanfattande dokumentet eller sammanfattningen har offentliggjorts

Ändring i specifikationen som inte kräver någon ändring i det offentliggjorda sammanfattande dokumentet (artikel 9.3 i förordning (EG) nr 510/2006)

Tillfällig ändring i specifikationen till följd av att de offentliga myndigheterna har infört obligatoriska sanitära eller fytosanitära åtgärder (artikel 9.4 i förordning (EG) nr 510/2006)

3.   Ändring(ar)

3.1   Rubriken ”Produktbeskrivning”

Rubriken har konsoliderats med dekretet av den 30 januari 1998 om kontrollerade ursprungsbeteckningar och den därtill hörande tekniska tillämpningsförordningen av den 1 juni 1999. De ändringar som har införts berör följande områden:

a)

För att förtydliga beskrivningen av produkten införs de olika sorterna för de olika typer av honungsprodukter som produceras under året i produktspecifikationen, i enlighet med beskrivningen i det nationella dekretet om den kontrollerade ursprungsbeteckningen. Dessutom preciseras att det är frivilligt att kategorisera produkten efter sort, eftersom den honung som märks med skyddad ursprungsbeteckning inte systematiskt delas in i någon av dessa sex sorter.

b)

Ett överföringsfel har rättats till: HMF-halten ska vara högst 10 mg/kg vid packningen och inte vid skörden.

Dessutom ändras gränsvärdena för HMF-halten och vattenhalten i vissa honungssorter av följande skäl:

 

När den relativa luftfuktigheten överstiger 60 % kan bina inte tillverka honung med en vattenhalt under 18 %. Det är fallet med den honung som tillverkas i skuggiga, fuktiga skogsområden som kastanjeskogar (châtaigneraie) eller under mycket fuktiga årstider, som hösten på Korsika. Honung från kastanjeskogar och hösthonung från macchiaskogar (maquis d'automne) har därför av naturliga skäl högre vattenhalt. Förslaget är därför att tillåta en vattenhalt i dessa honungssorter på högst 19 % eftersom ändringen inte påverkar produktens karaktär.

 

Genom sitt ursprung har vårhonung från macchiaskogar (maquis de printemps) med ljungvegetation (Erica arborea) ett lågt förhållande fruktos/glukos och ett högt innehåll av di- och trisackarider, vilket ger honungstyper som kristalliserar mycket snabbt. Biodlarna brukar därför ofta smälta om honungen, eftersom den höga temperaturen påskyndar uttorkningen av sockret och producerar HMF. Denna uttorkning av socker påskyndas också av ljunghonungens surhet, där pH-värdet ligger mellan 3 och 4. Dessa honungssorter har därför naturligt en högre HMF-halt än andra honungssorter. Det föreslås därför att HMF-halten i vårhonung från macchiaskogar med ljungvegetation (Erica arborea) får vara högst 12 mg/kg vid förpackningstillfället.

3.2   Rubriken ”Geografiskt område”

För att utesluta all tvetydighet redogörs i produktspecifikationen för vilka steg i produktionsprocessen som ska äga rum i det geografiska området (skörd och slungning).

3.3   Rubriken ”Bevis på ursprung”

På grund av ändringar i den nationella lagstiftningen har rubriken ”bevis för att produkten har sitt ursprung i det avgränsade geografiska området” konsoliderats och omfattar nu de krav på anmälan och registrering som rör produktens spårbarhet och kontroll av produktionsförhållandena.

Ändringarna hör ihop med den reform av kontrollsystemet för ursprungsbeteckningar som infördes genom lag 2006-1547 av den 7 december 2006 om ökning av värdet på jordbruksprodukter, skogsprodukter, livsmedel och havsprodukter. Aktörerna ska nämligen ha behörighet som visar att de kan uppfylla kraven i produktspecifikationen för det märke som de vill använda. Kontrollerna av produktspecifikationerna för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Miel de Corse”/”Mele di Corsica” ska göras enligt en kontrollplan som tagits fram av ett kontrollorgan.

Under denna rubrik har det också lagts till flera nya bestämmelser om register och handlingar som ska möjliggöra spårbarhet.

Följande bestämmelse har lagts till i produktspecifikationen: ”Etiketten med beteckningens namn gör att produkten kan spåras och det kan kontrolleras vilka volymer som har producerats och sålts. Det är obligatoriskt att fästa den väl synligt på burken”. Texten är hämtad ur den nationella lagstiftningen om kontrollerade ursprungsbeteckningar.

Det finns två syften med etiketten: det första är ett spårningsverktyg för sektorn, det andra är att kunna identifiera produkten. När det gäller spårbarhetsfunktionen fästs etiketten på alla honungsprodukter som får ursprungsbeteckningen. Etiketten hjälper också till att identifiera produkten eftersom den innehåller namnet ”Miel de Corse”/”Mele di Corsica”.

3.4   Rubriken ”Framställningsmetod”

Rubriken har konsoliderats med dekretet av den 30 januari 1998 om kontrollerade ursprungsbeteckningar och den därtill hörande tekniska tillämpningsförordningen av den 1 juni 1999. Följande bestämmelser från dessa rättsakter införs därför:

En lista över odlade växter som inte ingår: raps, solros, tuppklöver, bovete och esparsett.

Endast rent bivax får användas till ramarna.

En lista över godkända arter till förbränning: tallbarr, eukalyptusblad, rosmarin, m.fl.

Förbudet mot att mata bina under 15 dagar innan nektarn samlas in och tills dess honungen skördas.

Skörden ska göras av kakor täckta med täckvax. Termen ”helt” har strukits ur meningen ”Skörden ska göras av kakor helt täckta med täckvax”. I själva verket är honungskakorna aldrig helt täckta med täckvax, även om honungen är mogen och klar att skördas. Termen ”helt” är inte särskilt lämplig, merparten av kakorna är täckta med täckvax men det kan finnas celler som inte är det.

Utvinnings- och förpackningsställets särskilda karaktär.

I samband med filtreringen, särskilda krav på maskstorleken i filtret som ska släppa igenom partiklar i honungen som överensstämmer med gällande normer.

Tillstånd att smälta om honungen (en gång).

Villkor för kristalliseringen: ”Kontrollerad kristallisering är tillåten och ska ske enligt god biodlingssed”.

c)

Stycket ”Honung med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Miel de Corse”/”Mele di Corsica” ska uteslutande ha skördats och utvunnits på Korsika” har flyttats och återfinns under rubriken ”Definition av det geografiska området” i produktspecifikationen.

d)

Stycket ”Honungen måste ha en pollensammansättning som motsvarar det korsikanska ursprunget, en vattenhalt under 18 % och en HMF-halt på högst 10 mg/kg vid packningen” har flyttats och återfinns under rubriken ”Produktbeskrivning”.

3.5   Rubriken ”Samband”

Innehållet under rubriken har uppdaterats i enlighet med i förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel.

Det har också utökats för att bättre förklara sambandet mellan honungens egenskaper, det geografiska området och erfarenheterna av produktionen.

3.6   Rubriken ”Märkning”

Rubriken har uppdaterats för att fastställa att uppgiften ”Appelation d'origine controlée” eller ”AOC” ska ersättas med uppgiften ”Appelation d'origine protégée” eller ”AOP” och att EU:s symbol för skyddade ursprungsbeteckningar ska finnas med på produktens märkning.

Följande bestämmelse har lagts till i produktspecifikationen: ”Etiketten med beteckningens namn gör att produkten kan spåras och det kan kontrolleras vilka volymer som har producerats och sålts. Det är obligatoriskt att fästa den väl synligt på burken”. Den är hämtad från de nationella rättsakter som reglerar den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Miel de Corse”/”Mele di Corsica”.

3.7   Rubriken ”Nationella krav”

Till följd av ändringar i den nationella lagstiftningen innehåller rubriken ”Nationella krav” nu en tabell med de viktigaste punkterna som bör kontrolleras, deras referensvärden och vilken bedömningsmetod som ska användas.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

”MIEL DE CORSE”/”MELE DI CORSICA”

EG-nr: FR-PDO-0105-0066-20.04.2011

SGB ( ) SUB ( X )

1.   Beteckning

”Miel de Corse”/”Mele di Corsica”

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Frankrike

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1   Produkttyp

Klass 1.4.

Andra produkter av animaliskt ursprung (ägg, honung, mjölkprodukter utom smör, osv.)

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i (1) är tillämplig

”Miel de Corse”/”Mele di Corsica” är en produkt av som framställs av olika växter och som bär tydliga spår av öns flora.

Produktens allmänna egenskaper kan beskrivas enligt de olika sorter som förekommer och som motsvarar följande säsonger under året. Sorterna har följande namn:

 

Printemps,

 

Maquis de printemps,

 

Miellats du maquis,

 

Châtaigneraie,

 

Maquis d’été,

 

Maquis d’automne.

”Miel de Corse”/”Mele di Corsica” har dofter, aromer och smaker som varierar beroende på sort. Honungssorterna ska vara fria från främmande lukter, aromer och smaker.

För att kunna placeras in i en av ovanstående kategorier ska honungen uppfylla nedanstående krav på synliga egenskaper, doft- och smakegenskaper och pollensammansättningen ska motsvara de växtkombinationer som anges nedan.

Honungssorter

Synliga egenskaper

Doftegenskaper

Smakegenskaper

Främsta växtkombinationer

Printemps (vårhonung)

Mycket ljus till ljust gyllenbrun

Intensitet: svag till medelstark.

Aromatisk intensitet: svag till medelstark

Klementinträdet (Citrus aurentium x deliciosa) förekommer tillsammans med andra fruktträd och kiwi samt olika sorters macchiavegetation som omger odlingarna: cistros, ek, käringtand, sälg, björnbär, nypon, myrten, eukalyptus, cistrossnyltare

eller

Afodill (Asphodelus sp.) eller vicker (Vicia sp.) eller blåeld (Echium sp.) eller tistlar av typen Galactites samt olika sorters macchiavegetation (här innebär macchia Erica)

Kvalitet: örtig, blommig (kokt frukt eller mjölkprodukt)

Kvalitet: fruktig, blommig, friskt elegant eller färsk frukt, örtig, mjölkig

Smak: normal eller medelhög sötma, utan markant syrlighet eller lätt syrlighet

Varaktighet och eftersmak: svag till medelstark utan eftersmak

Maquis de printemps (vårmacchiahonung)

Bärnstensgul till mörkt bärnstensgul

Intensitet: medelstark

Aromatisk intensitet: medelstark, mer eller mindre rik

Trädljung (Erica arborea) samt andra nektarrika arter, främst skärmlavendel eller fjärilslavendel (Lavandula stoechas) och/eller:

sälgarter (Salix sp.)

olika arter käringtand (Lotus sp.)

blåeld (Echium sp.)

klöverarter, afodillarter

gullregn, ärttörnen

taggig getväppling (Anthyllis hermanniae)

gamandrar (Teucrium sp.), ginstarter (Genista sp.)

hagtorn (Crataegus monogyna)

med förekomst av pollen från:

cistros – ek – mannaask

buxbom och/eller kastanj

Kvalitet: blommig, mer eller mindre av typen ”kokos”, lakrits, läder

Kvalitet: elegant, mer eller mindre särpräglad. Mörk karamell, kakao

Smak: normal sötma utan markant syrlighet eller bitterhet

Varaktighet och eftersmak: svag till medelstark, svag eftersmak

Miellats du maquis (honungsdagg från macchia)

Mörk

Intensitet: Svag

Aromatisk intensitet: medelstark till stark, mer eller mindre rik

Tre sorters cistros (Cistus sp.) samt skärmlavendel, cistrossnyltare (Cytinus hypocistis), ärttörnen, blåmunkar (Jasione montana) tistlar av arterna Galactites, myrten (Myrtus communis), eukalyptus m.fl

eller

Ek (Quercus sp.) och olika slags macchiavegetation, främst då av släktet Erica

Kvalitet: Örtig, skogig, lätt kryddig, karamell, lätt stalldoft, muskat

Kvalitet: mogen, torkad frukt. Bränt socker, lakrits, karamell. (Balsamvinäger, kokt vin)

Smak: inte alltför söt, med tydlig syrlighet, maltsmak

Varaktighet och eftersmak: ganska varaktig med lång eftersmak

Chataigneraie (kastanjeskog)

Bärnstensgul till mörkt bärnstensgul

Intensitet: medelstark till stark

Aromatisk intensitet: medelstark till stark

Kastanjeträd (Castanea sativa) i kombination främst med:

björnbär (Rubus sp.) och sammansättningar av macchia:

Erica

Anthyllis

Teucrium

Genista

med ek och cistros samt murgröna (Hedera helix) och klematis (Clematis sp.)

Kvalitet: fenol, aromatisk, skogig, garvsyra

Kvalitet: fenol, övermoget äpple

Smak: liten sötma, beska, garvsyra, märkbar bitterhet (mer eller mindre

Varaktighet och eftersmak: mycket varaktig med lång eftersmak. Bitter eftersmak

Maquis d’ete (sommarmacchiahonung)

Ljus till ljust bärnstensgul

Intensitet: svag till mycket svag

Aromatisk intensitet: medelstark, relativt aromatisk för en ljus honung

taggig getväppling (Anthyllis hermanniae)

olika ginstarter (Genista sp.)

gamander (Teucrium marum)

björnbär (Rubus sp.)

korsikansk timjan (Thymus herba-barona)

Kvalitet: örtig, typisk honungskaraktär

Kvalitet: blommig, fruktig, aromatisk, aromatiskt trä.

Smak: relativt hög sötma utan markant syrlighet eller bitterhet

Varaktighet och eftersmak: inte så varaktig, utan eftersmak.

Maquis d’automne (höstmacchiahonung)

Ljust bärnstensgul.

Intensitet: medelstark till stark

Aromatisk intensitet: medelstark till stark

Smultronträd (Arbutus unedo) i kombination med:

murgröna (Hedera helix)

kastanj (Castanea sativa)

björnbär (Rubus sp.)

klibbdittrichia (Inula viscosa)

taggranka (Smilax aspera)

Kvalitet: fenol, kaffesump, bark, skog (gentiana)

Kvalitet: fenol, kaffesump.

Smak: mer eller mindre framträdande, tydligt märkbar bitterhet

Varaktighet och eftersmak: varaktig till mycket varaktig med bitter eftersmak

Honungen ska ha följande egenskaper:

 

en pollensammansättning som motsvarar det korsikanska ursprunget,

 

en vattenhalt på högst 18 %, med undantag för honung från kastanjeskogar och sent skördad hösthonung som får ha en vattenhalt på högst 19 %,

 

en hydroximetylfurfuralhalt (HMF) på högst 10 mg/kg vid förpackningstillfället, med undantag för i vårhonung från macchiaskogar med ljungvegetation (Erica arborea) som får ha en HMF-halt på högst 12 mg/kg vid förpackningstillfället.

Honungen ska komma från nektar och/eller honungsdagg som samlats in av den korsikanska honungsbiarten Apis mellifera mellifera L. från naturlig växtlighet på Korsika.

Honung från odlade växter (närmare bestämt raps, solros, tuppklöver, bovete och esparsett), med undantag för citrusodlingar, omfattas inte.

3.3   Råvaror (endast för bearbetade produkter)

3.4   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung)

Det är förbjudet att mata bina under 15 dagar innan nektarn samlas in och tills dess honungen skördas.

3.5   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Skörd och slungning av honungen ska äga rum i det avgränsade geografiska området.

3.6   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.

3.7   Särskilda regler för märkning

Utöver de uppgifter som krävs enligt den allmänna lagstiftningen ska märkningen av honung med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Miel de Corse”/”Mele di Corsica” innehålla följande uppgifter:

Beteckningen ”Miel de Corse”/”Mele di Corsica”.

Beteckningen ”Appelation d'origine protégée” eller ”AOP”.

EU:s symbol för skyddade ursprungsbeteckningar.

Beteckningen ”Miel de Corse”/”Mele di Corsica” ska stå med bokstäver som är minst hälften så stora som de största bokstäverna på märkningen. Omedelbart före eller efter ska uppgiften ”Appelation d'Origine Protégée” eller ”AOP” stå, utan någon annan uppgift emellan.

Uppgifterna ska stå med tydliga, läsliga och outplånliga bokstäver. Uppgifterna ska stå inom samma synfält, där kan också stå vilken sort det är, med mindre bokstäver.

Uppgifter om blom- eller växtursprung kan finnas med som komplement till sorten, men bara om produkten huvudsakligen kommer från dessa, och om den har motsvarande organoleptiska, fysikalisk-kemiska egenskaper och pollenegenskaper.

Etiketten med beteckningens namn gör att produkten kan spåras och det kan kontrolleras vilka volymer som har producerats och sålts. Det är obligatoriskt att fästa den väl synligt på burken.

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

Det geografiska området omfattar hela ön Korsika (departementen Haute-Corse och Corse du Sud).

5.   Samband med det geografiska området

5.1   Specifika uppgifter om det geografiska området

Särdrag i den fysiska miljön

Ökaraktären och den geografiska identiteten

 

Ön Korsika utmärks av den säregna naturliga växtligheten. Ökaraktären är den viktigaste faktorn i definitionen av produktionsområdet.

 

Korsika är en bergig ö med mycket brant relief. Den kan delas in i tre större geologiska enheter: kristallin bergart i väster och söder, skiffer i norr och öster och ett centralt sedimentärt bäcken.

 

Jordarna är mer eller mindre sura och vegetationen består därför främst av surjordsväxter.

 

Korsika har ett milt klimat och hög men oregelbunden nederbörd.

 

De stora variationerna i temperatur och nederbörd mellan kusten och de höga bergstopparna gör att man kan dela in ön i tre olika klimatzoner. Naturen ger upphov till en säregen flora med kombinationer av blommor och utbredning av växter som är utmärkande för Korsika.

 

Den korsikanska macchian särskiljer sig tydligt med avseende på struktur, form och blomsterprakt som är typisk för ön. Växtligheten är endemisk för området och täcker mycket stora ytor från kusten upp till ungefär 1 200 meters höjd över hela ön.

 

Vissa växter växer mycket tätt och har stor spridning, från kusten upp på hög höjd där de blommar. Detta ger stora regionala nektarmängder under årets olika delar och mängderna varierar beroende på klimatet det året. Vit ljung blommar under hela våren, kastanjerna på försommaren och smultronträd under hösten/vintern.

 

Till dessa dominerande arter som förekommer i hela regionen tillkommer en mängd andra mer lokala arter med särskilda krav på jordmån och/eller värme som ger upphov till mycket lokala variationer.

 

Det har vuxit fram en traditionell biodlingstradition där man på bästa sätt tar vara på den speciella floran.

Särdrag i den mänskliga miljön

Redskap och skriftliga källor om biodlingen på Korsika gör det möjligt att tidsbestämma verksamheten.

Många skriftliga källor ända sedan antiken vittnar om stor förekomst av honung, som i början samlades in i naturen.

De gamla skribenterna understryker hur stor produktionen var, hur viktig den var ekonomiskt sett (som skatt) och dess medicinska kvalitéer, vilket sammantaget gjorde den berömd.

Från och med slutet av 1500-talet och början av 1600-talet visar rättsliga dokument att biodlingen har blivit en fullvärdig jordbruksnäring.

1976 går biodlarna samman och tar fram en ordentlig plan för att utveckla sin näring. Ett första arbete med forskning och utveckling inleds, särskilt för att beskriva bisamhället för att göra ett urval, likaså beskrivs produkten för att få fram ordentliga normer.

I dag är biodlingen åter huvudnäring för de flesta producenterna.

Så snart biodlingen lämnade samlarstadiet utvecklade biodlarna redskap som anpassades för deras behov. Även om dessa föremål skiljer sig mycket från de som används i dag är det fortfarande möjligt att hitta några av dem ute i byarna. Biodling är med andra ord en integrerad del av Korsikas historia.

Särskilda bisamhällen: sorten korsikanskt bi

En biometrisk studie av över 6 000 mätningar har gjort det möjligt att fastställa att det finns en särskild bipopulation på ön som skiljer sig från både det italienska biet och det svarta biet på kontinenten genom att det har en längre tunga, högre kubitalindex och relativt kort päls.

I fråga om beteende och produktion skiljer sig denna sort tydligt genom att den är perfekt anpassad till miljön, då speciellt klimatvariationerna, och på bästa sätt kan utnyttja de extremt varierande blomningstiderna under året.

Det korsikanska biets särskilda biologiska årscykel visar hur bra det har anpassat sig till miljön, som är av medelhavstyp. Den kritiska perioden sammanfaller med sommartorkan (ingen äggläggning under augusti), medan utvecklingen endast avstannar kortvarigt under vinterperioden och nästan är obefintlig vid kusten. När det gäller biskötsel och honungsproduktion betyder det att alla de naturliga resurserna är pålitliga och kan utnyttjas på ett rationellt sätt.

5.2   Specifika uppgifter om produkten

Honung med beteckningen ”Miel de Corse”/”Mele di Corsica” är en genuin produkt som kan delas in i olika sorter. Sorterna motsvarar de olika säsongerna inom biodling och honungsproduktion.

Det är tillåtet med olika botaniska ursprung, från blommor eller honungsdagg.

Produkterna uppvisar stora variationer i fråga om doft, arom, smak och färg beroende på de många olika botaniska ursprungen. Honungssorterna har i de flesta fall en typisk karaktär. Sorterna sträcker sig från mycket milda honungssorter till mycket starka, från mycket ljusa till mörka med aromer från blommiga, fruktiga till aromatiska med fenolsmak.

Alla främmande dofter, aromer eller smaker (alltför utpräglad rökdoft, gammalt vax osv.) är dock förbjudna.

Honungen ska vara fri från främmande ämnen och orenheter med en diameter större än en tiondels mm, t.ex. vaxpartiklar. De enda ämnen som honungen innehåller naturligt är mikroskopiska partiklar (pollen eller alger och mikroskopiska svampsporer när det gäller honungsdagg).

Vattenhalten garanterar en högre kvalitet eftersom den förhindrar varje utveckling som kan leda till jäsning.

HMF-halten som är resultatet av nedbrytningen av fruktos garanterar produktens färskhet, eftersom den ökar med honungens ålder.

Pollenanalysen ger information om honungens korsikanska ursprung och vilken region den kommer ifrån. Det sker genom ”markörer” som finns i honungen. Analysen fastställer förekomsten av nektar från oljehaltiga grödor (som raps eller solros, men de är inte vanliga på Korsika i större mängder) eftersom honung med sådant innehåll inte får den skyddade ursprungsbeteckningen.

De växtsorter som identifierats efter en komplett inventering av polleninnehållet i en ursprungsskyddad honung, ska vara regionala sorter. Det är särskilt viktigt att honungen inte innehåller växtsorter som inte är en del av den korsikanska floran eller som är mycket lokala, men typiska för andra europeiska honungssorter runt Medelhavet.

Honung med den skyddade ursprungsbeteckningen får inte innehålla pollen från följande växtarter:

 

Odlade arter:

Onobrychis viciifolia: esparsett

Brassica napus: raps

Helianthus annuus: solros

Hedysarum coronarium: tuppklöver eller sulla

Fagopyrum esculentum: bovete

 

Vilda växter:

släktet Hypecoum

Loranthus europaeus

Rhus cotinus och Rhus coriaria

Calluna vulgaris

Thymus vulgaris.

5.3   Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB)

Särdraget hos korsikanska honungssorter är ett resultat av den naturliga växtligheten, klimatet, den särskilda topografin och jordmånen. Eftersom Korsika är en bergig ö växlar vegetationen snabbt från en typ till en annan.

Honungssorternas organoleptiska egenskaper präglas i hög grad av vilka essenser som främst har använts för att framställa produkten.

Genom de olika sorterna märks sambandet mellan de korsikanska honungssorternas organoleptiska särdrag och de viktigaste växtkombinationerna som är typiska för ön. De representerar de viktigaste nektargivande växternas blomningsperioder.

Var och en av kategorierna motsvarar en landskapstyp, en viss vegetation och blomstersammansättning som är typisk för området.

Produktens speciella egenskaper, som nästan uteslutande bygger på den naturliga växtligheten, resulterar i en mångfaldig produktion under hela årets lopp och mer variation inom ett och samma år än vad som är fallet med produkter från odlade växter.

Skördarna fördelas jämnt över hela året, från april till oktober-november eller till och med februari.

Särdragen hos den flora som de korsikanska bina utnyttjar är en grundläggande faktor för att bestämma honungens geografiska ursprung.

De olika sammansättningarna av både huvudingredienserna (socker och vatten) och övriga mindre ingredienser (olika ämnen), som har inflytande på honungssorternas egenskaper, är nära knutna till den flora som används som råvara till produkten.

För att fastställa sambandet till området är det pollenanalyser och organoleptiska analyser som är grunden. Det gäller att definiera vilka egenskaper som är karaktäristiska för honungssorterna. Polleninnehållets kvalitet och kvantitet varierar i förhållande till honungens olika geografiska och botaniska ursprung. Pollenkornen, som identifierar honungens ursprungssort, är en indikator på samspelet mellan bisamhället och miljön och fastställer därmed produktens samband med området. Analysen ger information om honungens korsikanska ursprung och från vilken region den kommer utifrån ”markörerna” (pollenkornen) i honungen.

Organoleptiska eller sensoriska analyser gör att honungssorterna kan delas in efter färg, arom, smak, utseende samt doft- och smakprov. De olika sinnesintrycken från honungssorterna har ett direkt samband med deras ursprung och sammansättning.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen

(artikel 5.7 i förordning (EG) nr 510/2006) (3)

https://www.inao.gouv.fr/fichier/CDCMielDeCorse.pdf


(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2)  Ersatt förordning (EU) nr 1151/2012.

(3)  Se fotnot 3.