Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2013/C 60/06

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1).

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel  (2)

”QUESO LOS BEYOS”

EG-nr: ES-PGI-0005-0806-22.04.2010

SGB ( X ) SUB ( )

1.   Beteckning:

”Queso Los Beyos”

2.   Medlemsstat eller tredjeland:

Spanien

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet:

3.1   Produkttyp:

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i (1) är tillämplig:

Den skyddade geografiska beteckningen ”Queso Los Beyos” avser ost som framställs av obehandlad eller pastöriserad ko-, får- eller getmjölk – dock inte en blandning av dessa – genom koagulering av mjölken. Osten mognadslagras i minst 20 dagar, eller 60 dagar om den framställs av obehandlad mjölk. Den ska uppfylla de produktspecifikationer och ha de egenskaper som anges nedan.

Fysiska egenskaper

Form: cylindrisk, med plan eller lätt konkav ovan- och undersida.

Form: 6–9 cm hög, med en diameter på 9–10 cm.

Vikt: 250–500 g.

Kemiska egenskaper

Torrsubstans: minst 50 %.

Fetthalt i torrsubstansen: minst 45 %.

Proteinhalt i torrsubstansen: minst 30 %.

Organoleptiska egenskaper

Tunn, grov skorpa vars färg varierar från gräddgul till blekt gul eller ljusbrun, beroende på om ko-, get- eller fårmjölk används.

Hård till halvhård sluten ostmassa utan jäsningshål och med få mekaniska hål, spröd eller smulig vid skivning. Färgen är vit hos ost framställd av getmjölk och marmorvit eller blekt gul hos ost framställd av ko- eller getmjölk.

Fast textur med ingen eller mycket liten elasticitet, medelgrynig till mycket grynig.

Svag doft eller mild arom hos ost framställd av komjölk, starkare doft eller arom hos får- och getost som erinrar något om den art mjölken kommer från.

Mild smak, som kan vara kraftigare i ost framställd av fårmjölk, med en lätt antydan av får eller get i ost framställd av mjölk från de arterna; något salt och lätt syrlig, behaglig och välbalanserad, med en frisk, mjölkaktig eftersmak hos ost framställd av komjölk och en kraftigare, lång eftersmak hos ost framställd av får- och getmjölk.

3.3   Råvaror (endast för bearbetade produkter):

Ko-, får- eller getmjölk, mjölksyrabakterier, kalciumklorid, löpe och salt. Dessa ingredienser har använts vid traditionell osttillverkning och används än i dag.

3.4   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung):

—

3.5   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området:

Alla steg i osttillverkningen, även mognadslagringen, äger rum i det avgränsade geografiska området.

3.6   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.:

—

3.7   Särskilda regler för märkning:

Ost som uppfyller kraven för försäljning med SGB-etiketten ska också vara försedd med både osttillverkarens etikett (etikett för handelsbruk) och en numrerad etikett som en garanti för produktens identitet. Den numrerade etiketten ska vara försedd med orden ”Indicación Geográfica Protegida” och ”Queso Los Beyos” samt med SGB-logotypen. På etiketten för handelsbruk ska den djurart som gett den mjölk som använts vid framställningen av osten anges med versaler, för att undvika att konsumenterna vilseleds.

4.   Kort beskrivning av det geografiska området:

Det avgränsade geografiska området för framställning och mognadslagring av ost med den skyddade geografiska beteckningen ”Queso Los Beyos” utgörs av kommunerna Oseja de Sajambre, Amieva och Ponga. Oseja de Sajambre tillhör administrativt sett den självstyrande regionen Castilla y León, och Ponga och Amieva tillhör Asturias.

5.   Samband med det geografiska området:

5.1   Specifika uppgifter om det geografiska området:

Det geografiska området har naturliga gränser åt alla håll i form av bergen: Kantabriska bergen i söder, utlöparna av det västra massivet i Picos de Europa i öster, bergskedjan Fontecha i norr och Pongabergen i väster. Bergen har försvårat utbyggnaden av transportförbindelser med området, eftersom höga, svåråtkomliga bergspass måste passeras.

Inom själva området har dock, trots den oländiga, besvärliga terrängen, en rad stigar och vägar underlättat förbindelser mellan byar och möjliggjort tillträde till gemensamma fårhus. Det har inneburit att liknande sedvänjor vuxit fram och resulterat i ett område med gemensamma särdrag, trots de administrativa gränserna.

Omkring en tredjedel av marken används som betesmark där djuren kan beta under större delen av året.

Generellt förekommer olika typer av terräng i alla tre kommunerna: för det första, på hög höjd, ojämna klippiga toppar med bergsbetesmark (pass) mellan klipporna; för det andra, på medelhög höjd, skogsmark med inslag av grön betesmark; för det tredje, på låg höjd, slåtterängar med träddungar.

Terrängen i området har utan tvivel haft avgörande betydelse för utvecklingen av denna unika osttyp, som framställts genom utnyttjande av det överskott i form av mjölkprodukter som uppstått till följd av en livsstil med få alternativ för lokalbefolkningen. Såsom redan nämnts har svårigheterna att utveckla externa transportförbindelser, även om de interna förbindelserna mellan kommunerna i det avgränsade området varit goda, bidragit till att främja nära kontakter mellan de lokala invånarna, som under en del av året levt tillsammans med sina flockar eller besättningar i bergspassen och delat ett fysiskt område och en livsstil. Detta har lett till ett gemensamt utnyttjande av de tillgängliga resurserna och därmed till tillverkning av ”Queso Los Beyos”.

Markens egenskaper har också haft stor betydelse för främjandet av traditionell produktion och förvaltningen av flockar eller besättningar baserat på (extensiv) i hög grad säsongsanpassad verksamhet på skogs- och betesmark, beroende på höjden och betestypen. Systemet för utnyttjande av mjölk och kött ledde till två huvudsakliga verksamheter: uppfödning av ungar av varje djurart och framställning av ost av överskottsmjölk så snart den diande ungen avvants.

Historiskt sett fick flockar eller besättningar sin specifika artsammansättning beroende på vilken typ av terräng som gynnade en art framför en annan, även inom varje kommun. Herdarna höll fårflockar eller get- eller kobesättningar men blandade dem sällan, och den produkt som framställdes var därför ost av ko-, får- eller getmjölk, men sällan en blandning av alla tre. Detta har varit en av de viktigaste faktorerna bakom utvecklingen av denna osttyp.

Områdets särskilda egenskaper har varit avgörande för utvecklingen av osttypen, och de osttillverkningsmetoder som på grund av dessa särskilda egenskaper har använts av lokalbefolkningen i byarna har också satt sin prägel på slutprodukten.

5.2   Specifika uppgifter om produkten:

De särskilda egenskaperna hos denna produkt framgår omedelbart av utseendet, som skiljer sig helt från alla andra lokalt tillverkade osttyper. ”Queso Los Beyos” känns igen på att det är en liten ost vars höjd är något mindre än dess diameter. Den ringa storleken är inte någon tillfällighet – den innebär att osten rinner av och torkar snabbare. Det är viktigt eftersom vasslan alltid har avlägsnats främst i samband med formningen. Under den fasen torkar ostmassan tack vare tyngdkraften och pressas samman av sin egen vikt (självpressning). Metoden används än i dag för att ge ostmassan dess särskilda textur och utseende. Det är ostmassans särskilda egenskaper, dvs. att den är sluten och spröd eller smulig vid skivning, som gör produkten unik. Smaken hos den ost som framställs av komjölk är mild. Den ost som framställs av får- eller getmjölk får dock en starkare smak som erinrar om den art den kommer från. Alla sorterna har lätt syrlig smak på grund av osttillverkningsprocessen, särskilt den typ av mjölkkoagulering som tillämpas, som gör att smaken inte blir för stark.

Det finns ett flertal texter som belyser den traditionella karaktären hos denna ost framställd av ko-, får- eller getmjölk. I exempelvis Los quesos artesanales de Asturias (Traditionella asturiska ostar, 1985) får vi veta att ”’Queso Los Beyos’ kan framställas av ko-, får- eller getmjölk men att de enligt den lokala traditionen inte får blandas”. José A. Fidalgo Sánchez säger i princip samma sak i Asturias, parada y fonda (Logi i Asturias, 1988). Enric Canut m.fl. håller med i Quesos (Ost, 1992). I Manual de quesos, queseros y quesómanos (Handbok för ost, osttillverkning och ostkännare) säger Canut återigen att ”helmjölk från ko, får eller get används, men de olika typerna blandas aldrig”.

5.3   Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB):

Osten har fått sitt namn av ravinen Los Beyos, som urholkades i kalksten av floden Sella som flyter genom de kommuner som utgör det avgränsade området. Den har av tradition högt anseende med koppling till sitt ursprung.

Det främsta sambandet mellan det geografiska området och osten är dess anseende. Det finns en mängd belägg för detta. I Miñanos lexikon (1827) hänvisas det uttryckligen till ostens kvalitet, men även dessförinnan finns bibliografiska hänvisningar i markis La Ensenadas fastighetsregister (1752) och i de kommunala stadgarna för områdets kommuner (från 1779). Senare nämns och behandlas osten i många böcker och texter, och Juan Gabriel Pallarés kallar den till och med ”österns juvel” eller ”ravinernas son” i sin Guía de productos de la tierra (Guide till lokala produkter, 1998).

Ostens anseende märks även i de många gastronomiska böcker där den nämns: Guía del buen comer español (Guide till god mat i Spanien, 1929), där ”ostens utsökta smak” lovordas; Lecciones de cocina regional (Lektioner i regional matlagning, 1962), där det sägs att osten ”har mycket god smak”; Comer en Asturias (Mat i Asturias, 1980), enligt vilken den är en mycket viktig asturisk ost, något som även sägs i Cocina práctica de los quesos de España (Praktisk matlagningsguide för spanska ostar, 1983). Vidare nämns den i El Gran libro de la cocina asturiana (Den stora asturiska kokboken, 1986)

Även om denna ost till en början framställdes för hushållskonsumtion eller som betalning för arrende blev den senare, i begränsad omfattning, något som gavs bort som gåva, som betalning eller i byteshandel och, genom att överskottsmjölk användes, en källa till direkta inkomster. Det rörde sig inledningsvis endast om lokal handel som så småningom spred sig genom marknader som etablerades i närbelägna kommuner, t.ex. marknaden i Cangas de Onís. Somliga menar att det i själva verket var vid denna marknad som osten fick sitt namn, eftersom den kom från ravinen Los Beyos.

Det var i denna kommun som osten deltog i en tävling och utställning för ost från Picos de Europa under höstmässan 1942. I stadshuset finns belägg för att osten deltog i denna tävling där den ständigt konkurrerade om topplatserna med andra lokala ostar. Det fanns även en särskild tävling för ”Queso Los Beyos”. Den asturiska dagstidningen La Nueva España skrev den 10 december 1984 att ”Ponga sedan i går har sin egen ’Los Beyos’-osttävling”. I andra artiklar från samma år står följande att läsa: ”’Los Beyos’-ost är bra för ekonomin” och ”anseendet för ’El Beyos’-ost ökar”. Den 28 maj 2004 tillkännagavs i La Voz de Asturias de första gastronomidagarna för ”Los Beyos”-ost, som skulle sammanfalla med den 21:a tävlingen för denna ost. Kommunen Amieva har arrangerat en liknande tävling sedan 1992. I stadshusen finns uppgifter om deltagare, jurymedlemmar, priser och vinnare.

Dessa tävlingar nämns än i dag i nyheterna. Osttillverkare från alla tre kommunerna i området deltar, och publikintresset är stort.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen:

(artikel 5.7 i förordning (EG) nr 510/2006 (3))

http://www.magrama.gob.es/es/alimentacion/temas/calidad-agroalimentaria/pliego_queso_los_beyos_versi%C3%B3n_7.6.2012_tcm7-211510.pdf

(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12. Ersatt av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel.

(3)  Se fotnot 2.