MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

1.1.        Motiv och syfte

Genom direktiv 2009/138/EG (Solvens II) införs ett modernt, riskbaserat system för tillsyn över europeiska försäkrings- och återförsäkringsföretag. Dessa nya regler är väsentliga för att säkerställa en trygg och solid försäkringssektor som kan tillhandahålla hållbara försäkringsprodukter och stödja den reala ekonomin via långsiktiga investeringar och ökad stabilitet.

Genom direktiv 2011/89/EU (Ficod1) ändras vissa direktiv, däribland Solvens II, i fråga om extra tillsyn över finansiella enheter i ett finansiellt konglomerat.

Den 19 januari 2011 antog kommissionen ett förslag till ändring av direktiv 2009/138/EG för att ta hänsyn till den nya tillsynsstrukturen på försäkringsområdet, särskilt inrättandet av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) den 1 januari 2011 (KOM (2011) 8, COD 2011/0006) (Omnibus II-förslaget), och ikraftträdandet av Lissabonfördraget som nödvändiggör en anpassning av kommissionens befogenhet att anta genomförandeåtgärder så att kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter och delegerade akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Förslaget innehåller även bestämmelser om att skjuta fram datumen för införlivande, upphävande och tillämpning i direktiv 2009/138/EG. Dessa regler är väsentliga för att skapa en smidig övergång till den nya ordningen. För att Solvens II-ordningen ska kunna fungera till fullo krävs dessutom att kommissionen antar ett stort antal delegerade akter och genomförandeakter, som reglerar viktiga tekniska detaljer. Många av dessa nivå 2-bestämmelser är nära knutna till Omnibus II och kan inte läggas fram av kommissionen förens Omnibus II offentliggjorts. Omnibus II kommer även att klargöra omfattningen av befogenheter rörande delegerade akter och genomförandeakter.

Tidsfristen för införlivande och tillämpning av direktiv 2009/138/EG var ursprungligen den 31 oktober 2012 respektive den 1 november 2012, men i avvaktan på resultatet av de pågående lagstiftningsförhandlingarna om Omnibus II har dessa datum skjutits fram till den 30 juni 2013 respektive den 1 januari 2014 genom direktiv 2012/23/EU(Quick Fix).

Genom direktiv 2013/23/EU skjuter man även fram datumen för upphävandet av de gällande försäkrings- och återförsäkringsdirektiven (direktiven 64/225/EEG, 73/239/EEG, 73/240/EEG, 76/580/EEG, 78/473/EEG, 84/641/EEG, 87/344/EEG, 88/357/EEG, 92/49/EEG, 98/78/EG, 2001/17/EG, 2002/83/EG och 2005/68/EG, i deras lydelse enligt de rättsakter som förtecknas i del A i bilaga VI), tillsammans benämnda Solvens I. I stället för den 1 november 2012 kommer dessa direktiv att upphävas med verkan från och med den 1 januari 2014.

Den mest kontroversiella frågan i de pågående lagstiftningsförhandlingarna mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen är införandet av åtgärder som rör behandling av försäkringsprodukter med långfristiga garantier enligt det nya Solvens II-försäkringsregelverket (“Long-term guarantee package” eller ”LTG-paketet”). Eftersom man inte kunde nå en överenskommelse om LTG-paketet i september 2012 avbröts förhandlingarna. Europaparlamentet, rådet och kommissionen gav därefter Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) i uppdrag att göra en teknisk bedömning av åtgärderna, för att man skulle få en teknisk bas för en politisk överenskommelse om Omnibus II.

Den 14 juni 2013 offentliggjorde Eiopa sin tekniska bedömning när det gäller produkter med långfristiga garantier. Dessa tekniska slutsatser bekräftar för det första hur viktigt det är med långfristiga garantiåtgärder för många medlemsstater under perioder av finansiella påfrestningar, som t.ex. 2011, och för det andra att det behövs ett paket med olika åtgärder för att man ska kunna hantera alla de olika försäkringsprodukter som erbjuds i medlemsstater. Eiopa föreslår i sina slutsatser ett antal åtgärder som syftar till att underlätta tillhandahållandet av försäkringsprodukter med långfristiga garantier för att skydda mot artificiell volatilitet på finansmarknaderna.

Dessa resultat utgör grunden för en politisk överenskommelse om Omnibus II. Enligt kommissionens rapport den 27 juni 2013 bör det vara möjligt att nå fram till en kompromiss på grundval av de åtgärder som Eiopa rekommenderar. Även om lagstiftningsförhandlingarna mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen återupptogs den 10 juli 2013, är det högst osannolikt att förhandlingarna om Omnibus II kommer att slutföras i tillräckligt god tid för att Omnibus II-direktivet ska kunna offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning före den dag då direktiv 2009/138/EG börjar tillämpas, såsom den anges i direktiv 2012/23/EU. Om detta datum inte ändras kommer direktiv 2009/138/EG att börja genomförs innan de övergångsbestämmelser och relevanta anpassningar som föreskrivs i Omnibus II-förslaget har trätt i kraft.

Med tanke på att förhandlingarna om Omnibus II ännu inte har avslutats och att tidsfristen för införlivandet, dvs. den 30 juni 2013, redan löpt ut bör tidsfristen för införlivande förlängas ännu en gång. Om datumen inte ändras måste man börja tillämpa Solvens II utan att de övergångsregler och andra viktiga anpassningar som anges i Omnibus II. För att undvika en situation där det inte finns någon rättslig förutsebarhet och för att säkra rättslig kontinuitet för de befintliga Solvens-bestämmelserna (Solvens I) till dess att hela Solvens II-paketet är på plats, föreslås det att tidsfristen för införlivande i direktiv 2009/138/EG skjuts fram till den 31 januari 2015.

Det är viktigt att tillsynsorgan och försäkrings- och återförsäkringsföretag får tid på sig att förbereda sig inför tillämpningen av Solvens II. Det föreslås därför att datumet för att börja tillämpa Solvens II förlängs ännu en gång, dvs. till den 1 januari 2016. Detta gör det möjligt för tillsynsorganen att inleda godkännandeförfaranden, t.ex. i fråga om interna modeller och företagsspecifika parametrar. Parterna i de pågående lagstiftningsförhandlingarna har kommit överens om att det inte bör företas några ytterligare ändringar av vare sig införlivande- eller tillämpningsdatum under Omnibus II-förhandlingarna, så att försäkrings- och återförsäkringsföretag och tillsynsmyndigheterna kan genomföra sina förberedelser i en situation av rättslig förutsebarhet.

Det framgår tydligt av den kronologiska ordningen att de uppskjutna datumen för införlivande och tillämpning av direktiv 2009/138/EG även gäller för ändringarna av artiklarna 212–216, 219, 226, 231, 233, 235, 243–247 249, 256, 257, 258, 262 och 263 i det direktivet, vilka införts genom direktiv 2011/89/EG.

Det datum då Solvens I upphör att gälla ska därför ändras i enlighet med detta.

Mot bakgrund av detta och den mycket korta tid som återstår till tidsfristen den 1 januari 2014 bör detta direktiv skyndsamt antas av Europaparlamentet och rådet och träda i kraft utan dröjsmål.

Detta direktiv krävs för att förhindra att ett rättsligt tomrum uppstår efter den 1 januari 2014.

Utan detta direktiv skulle det uppstå en lucka mellan EU:s rättssystem (Solvens II) och medlemsstaternas rättssystem (där Solvens I i dess införlivade version skulle vara i kraft). Detta skulle medföra oklarhet angående rättsläget för tillsynsmyndigheter, företag och medlemsstater.

1.2.        Direktiv 2009/138/EG (Solvens II)

Genom direktiv 2009/138/EG upprättas en ny och modern solvensordning för försäkrings- och återförsäkringsföretag i Europeiska unionen. Det införs ett ekonomiskt, riskbaserat tillvägagångssätt som ger försäkrings- och återförsäkringsföretag incitament att mäta och hantera sina risker på ett adekvat sätt.

1.3.        Direktiv 2011/89/EG (Ficod1)

Genom direktiv 2011/89/EU ändras vissa direktiv, däribland direktiv 2009/138/EG, i fråga om extra tillsyn över finansiella enheter i ett finansiellt konglomerat. Artikel 4 i direktiv 2011/89/EG ändrar artiklarna 212–216, 219, 226, 231, 233, 235, 243–247, 249, 256, 257 258, 262 och 263 i direktiv 2009/138/EG och artikel 6 i direktiv 2011/89/EG föreskriver att medlemsstaterna ska vara i överensstämmelse med dessa nya bestämmelser från och med den 10 juni 2013.

1.4.        Direktiv 2012/23/EU (Quick Fix)

Detta direktiv ändrar direktiv 2009/138/EG och senarelägger tidsfristen för dess införlivande från den 31 oktober 2012 till den 30 juni 2013, fastställer att det ska börja tillämpas från och med den 1 januari 2014 och skjuter upp det datum då Solvens I ska upphöra att gälla från den 1 november 2012 till den 1 januari 2014.

1.5.        Förslag KOM(2011) 8 (Omnibus II-direktivet)

Detta förslag syftar till att ändra direktiv 2009/138/EG för att anpassa Solvens II-ordningen till den nya tillsynsstrukturen på försäkringsområdet, särskilt inrättandet av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) den 1 januari 2011 (KOM(2011) 8, COD 2011/0006). Vidare föreslås att tidsfristen för införlivande av Solvens II skjuts fram till den 31 december 2012.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

2.1.        Översändande av förslaget till de nationella parlamenten

Utkast till lagstiftningsakter, däribland kommissionsförslag, som lämnas till Europaparlamentet och rådet ska översändas till de nationella parlamenten i enlighet med det protokoll (nr 1) om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen som är fogat till fördragen.

Enligt artikel 4 i det protokollet ska en tidsfrist på åtta veckor iakttas mellan den dag då ett utkast till lagstiftningsakt görs tillgängligt för de nationella parlamenten och den dag då utkastet förs upp på rådets preliminära dagordning för antagande av detta eller för antagande av en ståndpunkt inom ramen för ett lagstiftningsförfarande.

I brådskande fall kan dock enligt artikel 4 undantag göras, varvid skälen ska anges i rådets akt eller ståndpunkt. Av de skäl som anförs ovan uppmanar kommissionen Europaparlamentet och rådet att ge detta förslag högsta prioritet.

2.2.        Konsekvensbedömning

Detta förslag åtföljs inte av en separat konsekvensbedömning, eftersom en sådan redan har gjorts för Solvens II-direktivet och detta förslag enbart syftar till att undvika att ett rättsligt tomrum uppstår till följd av att Omnibus II kommer att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning först efter tillämpningsdatumet den 1 januari 2014.

Om ingenting görs i detta skede skulle en mycket osäker rättslig situation uppstå efter den 1 januari 2014. En lucka skulle uppstå mellan EU:s rättssystem (Solvens II) och medlemsstaternas rättssystem (där Solvens I i dess införlivade version skulle vara i kraft). Detta skulle medföra oklarhet angående rättsläget för tillsynsmyndigheter, företag och medlemsstater.

Vidare skulle ramdirektivet behöva genomföras utan de övergångsregler och andra viktiga anpassningar som införs genom Omnibus II. Detta innebär att tillsynsmyndigheter, företag och medlemsstater skulle behöva börja tillämpa en ordning som kort därefter skulle behöva ses över på nytt, vilket inte skulle vara effektivt.

Den föreslagna ändringen gäller bara medlemsstaternas skyldighet att införliva direktivet senast den 30 juni 2013, så att tidsfristen förlängs till den 31 december 2014. Det föreskrivs också en förlängning av tillämpningen av Solvens II-direktivet från den 1 januari 2014 till den 1 januari 2016 (och motsvarande förlängning av det datum då Solvens I upphör att gälla). I och med att direktivet inte ändras i sak åläggs företagen inte några nya förpliktelser.

3.           FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

3.1.        Sammanfattning av den föreslagna åtgärden

Förslaget ändrar artikel 309.1 i direktiv 2009/138/EG genom att tidsfristerna för införlivande (31 januari 2015) och tillämpning (1 januari 2016) skjuts fram. Förslaget ändrar också artiklarna 310 och 311 genom att införa ett nytt datum för upphävande av Solvens I (1 januari 2016).

3.2.        Rättslig grund

Artiklarna 53.1 och 62 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

3.3.        Subsidiaritetsprincipen

Subsidiaritetsprincipen är tillämplig, eftersom förslaget avser ett område där Europeiska unionen inte har ensam behörighet.

Målen för förslaget kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna, eftersom bestämmelser i direktiv inte kan ändras eller upphävas på nationell nivå.

Målen för förslaget kan endast uppnås på unionsnivå, eftersom det ändrar en gällande unionsrättsakt, vilket medlemsstaterna inte kan göra på egen hand.

Subsidiaritetsprincipen följs i och med att förslaget leder till ändringar av befintliga unionsåtgärder.

3.4.        Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl:

Gällande EU-lagstiftning ändras inte i sak. Genom detta förslag skjuts tidsfristen för införlivande av direktiv 2009/138/EG fram till den 31 januari 2015 för att undvika en situation där det inte finns någon rättslig förutsebarhet i ett läge då den nuvarande tidsfristen för införlivande (den 30 juni 2013) har löpt ut. Förslaget skjuter även fram den dag då Solvens II ska börja tillämpas, och därmed även den dag då Solvens I ska upphöra att gälla (den 1 januari 2016).

3.5.        Val av regleringsform

Föreslagen regleringsform: direktiv.

Någon annan regleringsform skulle inte vara lämplig. Det rör sig om en ändring av ett direktiv, vilket bara kan ske genom ett nytt direktiv.

4.           BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget påverkar inte unionens budget.

5.           ÖVRIGT

· Förenklingar

Det nya förslaget innehåller i sig inga förenklingar. Det syftar enbart till att skjuta fram tidsfristen för införlivande av direktiv 2009/138/EG till den 31 januari 2015 och att fastställa ett nytt datum då direktivet ska börja tillämpas (den 1 januari 2016).

· Upphävande av gällande lagstiftning

Att förslaget antas medför inte i sig att befintlig lagstiftning upphör att gälla. Det medför bara att det datum för upphävande som redan föreskrivs i direktiv 2009/138/EG justeras.

· Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)

Förslaget gäller ett område som omfattas av EES-avtalet och rättsakten bör därför utsträckas till att gälla EES-länderna.

· Ingående förklaring av förslaget per kapitel eller artikel

Genom detta förslag skjuts tidsfristen för införlivande av direktiv 2009/138/EG fram till den 31 januari 2015.

Genom artikel 1.1 i förslaget ändras artikel 309.1 i direktiv 2009/138/EG i enlighet med detta. Det anger också ett nytt, senare datum för tillämpning av Solvens II (den 1 januari 2016).

Genom artikel 1.2 ändras också den dag då Solvens I ska upphöra att gälla (den 1 januari 2016) enligt artikel 310 och anges motsvarande datum för den dag då Solvens I-bestämmelserna i deras omarbetade lydelse enligt Solvens II ska börja tillämpas enligt artikel 311.

2013/0327 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om ändring av direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) vad gäller datumen för dess införlivande och tillämpning och datumet för upphävande av vissa direktiv

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 53.1 och artikel 62,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)       Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG[1] införs ett modernt, riskbaserat system för reglering av och tillsyn över europeiska försäkrings- och återförsäkringsföretag. Dessa nya regler är väsentliga för att säkerställa en trygg och solid försäkringssektor som kan tillhandahålla hållbara försäkringsprodukter och stödja den reala ekonomin via långsiktiga investeringar och ökad stabilitet.

(2)       Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/89/EU[2] införs vissa ändringar av artiklarna 212–262 i direktiv 2009/138/EG, vilka ska införas senast den 10 juni 2013.

(3)       Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/23/EU[3] skjuter fram datumet för införlivande av direktiv 2009/138/EG från den 31 oktober 2012 till den 30 juni 2013, datumet för tillämpningen av direktiv 2009/138 från den 1 november 2012 till den 1 januari 2014 och datum för upphävande av de gällande försäkrings- och återförsäkringsdirektiven, dvs. rådets direktiv 64/225/EEG[4], rådets första direktiv 73/239/EEG[5], rådets direktiv 73/240/EEG[6], rådets direktiv 76/580/EEG[7], rådets direktiv 78/473/EEG[8], rådets direktiv 84/641/EEG[9], rådets direktiv 87/344/EEG[10], rådets andra direktiv 88/357/EEG[11], rådets direktiv 92/49/EEG[12], Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG[13], Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/17/EG[14], Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/83/EG[15] och Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/68/EG [16] (tillsammans benämnda Solvens I) från den 1 november 2012 till den 1 januari 2014.

(4)       Den 19 januari 2011 antog kommissionen ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiven 2003/71/EG och 2009/138/EG (nedan kallat Omnibus II-förslaget)[17] för att ta hänsyn till den nya tillsynsstrukturen på försäkringsområdet, särskilt inrättandet av den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa)). Genom Omnibus II-förslaget anpassas dessutom direktiv 2009/138/EG till ikraftträdandet av Lissabonfördraget, vilket innebär att kommissionens befogenhet att anta genomförandeåtgärder anpassas så att kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter och delegerade akter.

(5)       Det finns en tydlig risk för att Omnibus II-förslaget inte ska hinna antas, och offentliggöra den i Europeiska unionens officiella tidning, innan de relevanta artiklarna i direktiv 2009/138/EG ska börja tillämpas. Om datumen för införlivande, tillämpning och upphävande inte ändras kommer detta att leda till att direktiv 2009/138/EG börjar genomföras innan de övergångsbestämmelser och relevanta anpassningar, bl.a. de ytterligare klargörandena av befogenheten att anta genomförandeakter och delegerade akter, som föreskrivs i Omnibus II-förslaget har trätt i kraft.

(6)       För att undvika onödigt tunga lagstiftningsskyldigheter för medlemsstaterna inom ramen för direktiv 2009/138/EG, och därefter inom ramen för den nya struktur som anges i Omnibus II-förslaget, bör datumen för införlivande och tillämpning av direktiv 2009/138/EG skjutas fram och tillsynsorgan och försäkrings- och återförsäkringsföretag ges tillräckligt med tid för att hinna införa den nya strukturen.

(7)       Det framgår tydligt av den kronologiska ordningen att de uppskjutna datumen för införlivande och tillämpning av direktiv 2009/138/EG även gäller för ändringarna av artiklarna 212–216, 219, 226, 231, 233, 235, 243–247, 249, 256, 257, 258, 262 och 263 i det direktivet, vilka införts genom direktiv 2011/89/EG.

(8)       För att skapa rättslig förutsebarhet bör således datumen för upphävande av direktiven 64/225/EEG, 73/239/EEG, 73/240/EEG 76/580/EEG, 78/473/EEG, 84/641/EEG, 87/344/EEG, 88/357/EEG, 92/49/EEG, 98/78/EG, 2001/17/EG, 2002/83/EG och 2005/68/EG skjutas fram i överensstämmelse med detta.

(9)       Med hänsyn till den mycket korta tid som återstår innan tidsfristerna i direktiv 2009/138/EG löper ut bör det här direktivet träda i kraft utan dröjsmål.

(10)     Följaktligen är det också motiverat att i detta fall tillämpa det undantag för brådskande fall som föreskrivs i artikel 4 i protokoll (nr 1) om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, när det gäller överlämnandet till de nationella parlamenten av förslaget till detta direktiv.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv 2009/138/EG ska ändras på följande sätt:

1.           Artikel 309.1 ska ändras på följande sätt:

2.           a)       I första stycket ska datumet ”30 juni 2013” ersättas med datumet ”31 januari 2015”.

b)       I andra stycket ska datumet ”1 januari 2014” ersättas med datumet ”1 januari 2016”.

3.           I artikel 310 första stycket ska datumet ”1 januari 2014” ersättas med datumet ”1 januari 2016”.

4.           I artikel 311 andra stycket ska datumet ”1 januari 2014” ersättas med datumet ”1 januari 2016”.

Artikel 2

Detta direktiv träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 3

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

[1]               Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1).

[2]               Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/89/EU av den 16 november 2011 om ändring av direktiven 98/78/EG, 2002/87/EG, 2006/48/EG och 2009/138/EG vad gäller extra tillsyn över finansiella enheter i ett finansiellt konglomerat (EUT L 326, 8.12.2011, s. 113).

[3]               Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/23/EU av den 12 september 2012 om ändring av direktiv 2009/138/EG (Solvens II) vad gäller datumet för dess införlivande och datumet för dess tillämpning samt datumet för när vissa direktiv upphör att gälla (EUT L 249, 14.9.2012).

[4]               Rådets direktiv 64/225/EEG av den 25 februari 1964 om avskaffande av inskränkningar i etableringsfriheten och i friheten att tillhandahålla tjänster avseende återförsäkring och retrocession (EGT 56, 4.4.1964, s. 878).

[5]               Rådets första direktiv 73/239/EEG av den 24 juli 1973 om samordning av lagar och andra författningar angående rätten att etablera och driva verksamhet med annan direkt försäkring än livförsäkring (EGT L 228, 16.8.1973, s. 3).

[6]               Rådets direktiv 73/240/EEG av den 24 juli 1973 om avskaffande av inskränkningar i etableringsfriheten för verksamhet med annan direkt försäkring än livförsäkring (EGT L 228, 16.8.1973, s. 20).

[7]               Rådets direktiv 76/580/EEG av den 29 juni 1976 om ändring av direktiv 73/239/EEG (EGT L 189, 13.7.1976, s. 13).

[8]               Rådets direktiv 78/473/EEG av den 30 maj 1978 om samordning av lagar och andra författningar som avser koassuransverksamhet inom gemenskapen (EGT, L 151, 7.6.1978, s. 25).

[9]               rådets direktiv 84/641/EEG av den 10 december om ändring, speciellt med avseende på reserisker, i första direktivet (73/239/EEG) (EGT L 339, 27.12.1984, s. 21).

[10]             Rådets direktiv 87/344/EEG av den 22 juni 1987 om samordning av lagar och andra författningar angående rättsskyddsförsäkring (EGT L 185, 4.7.1987, s. 77).

[11]             Rådets andra direktiv 88/357/EEG av den 22 juni 1988 om samordning av lagar och andra författningar som avser annan direkt försäkring än livförsäkring, och med bestämmelser avsedda att göra det lättare att effektivt utöva friheten att tillhandahålla tjänster (EGT L 172, 4.7.1988, s. 1).

[12]             Rådets direktiv 92/49/EEG av den 18 juni 1992 om samordning av lagar och andra författningar som avser annan direkt försäkring än livförsäkring (tredje direktivet om annan direkt försäkring än livförsäkring) (EGT L 228, 11.8.1992, s. 1)

[13]             Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG av den 27 oktober 1998 om extra tillsyn över försäkrings- och återförsäkringsföretag som ingår i en försäkrings- eller återförsäkringsgrupp (EGT L 330, 5.12.1998, s. 1).

[14]             Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/17/EG av den 19 mars 2001 om rekonstruktion och likvidation av försäkringsföretag (EGT L 110, 20.4.2001, s. 28).

[15]             Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/83/EG av den 5 november 2002 om livförsäkring (EGT L 345, 19.12.2002, s. 1).

[16]             Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/68/EG av den 16 november 2005 om återförsäkring (EUT L 323, 9.12.2005, s. 1).

[17]             KOM(2011) 8.