MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Eurojust inrättades genom rådets beslut 2002/187/RIF[1] för att stärka kampen mot grov brottslighet i Europeiska unionen. Sedan dess har Eurojust underlättat samordningen och samarbetet mellan nationella utredande organ och åklagarmyndigheter vid hanteringen av ärenden som berör olika medlemsstater. Eurojust har hjälpt till att bygga upp ett ömsesidigt förtroende och förena EU:s olika rättssystem och rättstraditioner. Genom att snabbt lösa rättsproblem och identifiera behöriga myndigheter i andra länder har Eurojust underlättat utförandet av begäranden om instrument för samarbete och ömsesidigt erkännande. Under åren har organisationen fortsatt att växa och är idag en central aktör inom det straffrättsliga samarbetet.

Kampen mot organiserad brottslighet och kriminella organisationer förblir en daglig utmaning. Dessvärre har man under det senaste årtiondet upplevt en dramatisk ökning av den gränsöverskridande brottsligheten. Narkotikahandel, människohandel, terrorism och it-brottslighet, inbegripet barnpornografi, är några exempel. Gemensamt för dessa brottsområden är att de begås över gränserna av mycket rörliga och flexibla grupper som är verksamma inom flera rättskipningsområden och brottssektorer. För att kunna bekämpa dem effektivt krävs därför en samordnad alleuropeisk insats.

Brottslighetens alltmer gränsöverskridande karaktär liksom dess spridning till flera olika typer av kriminella verksamheter gör det svårt för en enskild medlemsstat att upptäcka och hantera gränsöverskridande brottslighet, och i synnerhet organiserad brottslighet. Mot denna bakgrund spelar Eurojust fortfarande en avgörande roll för att förbättra det rättsliga samarbetet och samordningen mellan behöriga rättsliga myndigheter i medlemsstaterna och biträda utredningar som inbegriper tredjeländer.

Lissabonfördraget har gett Eurojust nya möjligheter att förbättra sin effektivitet vid hanteringen av dessa typer av brottslighet. Artikel 85 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) erkänner uttryckligen Eurojusts uppgift att stödja och stärka samordningen och samarbetet mellan nationella utredande organ och åklagarmyndigheter i samband med allvarlig brottslighet som berör två eller flera medlemsstater eller som det krävs lagföring för på gemensamma grunder. Det är därför viktigt att säkerställa att Eurojust används på ett så bra sätt som möjligt och att hinder mot dess effektiva funktion undanröjs.[2]

2008 utfördes en omfattande reform av Eurojust-beslutet för att stärka Eurojust.[3] Tidsfristen för införlivande fastställdes till den 4 juni 2011. Det är viktigt att beslutet i dess ändrade lydelse genomförs korrekt, men detta bör inte hindra utvecklingen i fråga om hanteringen av nya utmaningar och förbättringen av Eurojusts funktion, samtidigt som man bevarar de aspekter som har stärkt dess operativa effektivitet.

Artikel 85 i EUF-fördraget behandlar också Eurojusts struktur, arbetssätt, verksamhetsområde och uppgifter som ska fastställas genom förordningar som antas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Fördraget kräver också att dessa förordningar fastställer villkoren för deltagande av Europaparlamentet och de nationella parlamenten i utvärderingen av Eurojusts verksamhet.

Efter kommissionens meddelande ”EU:s tillsynsmyndigheter – Mot en gemensam ansats[4], enades Europaparlamentet, rådet och kommissionen om att inleda en interinstitutionell dialog för att förbättra de decentraliserade byråernas enhetlighet, effektivitet och arbete, vilket ledde till att man skapade en interinstitutionell arbetsgrupp i mars 2009. Den behandlade ett antal viktiga frågor, såsom byråernas roll och ställning i EU:s institutionella ram, deras bildande, struktur och verksamhet, samt frågor som rör finansiering, budget, tillsyn och förvaltning.

Detta arbete ledde till den gemensamma strategin för EU:s decentraliserade byråer som antogs av Europaparlamentet, rådet och kommissionen i juli 2012, och som är avsedd att beaktas inom ramen för alla deras framtida beslut om EU:s decentraliserade byråer efter en analys av varje enskilt ärende.

Detta förslag till förordning tar hänsyn till alla dessa delar och tillhandahåller en enda och förnyad rättslig ram för en ny byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust), som är den rättsliga efterträdaren till Eurojust som inrättades genom rådets beslut 2002/187/RIF.

I förordningen bevaras de delar som har visat sig vara effektiva vid hanteringen och driften av Eurojust. Samtidigt moderniserar man dess rättsliga ramar och effektiviserar dess funktion och struktur i linje med Lissabonfördraget och kraven i den gemensamma strategin, i den mån som dess beskaffenhet tillåter detta.

Eftersom förslaget till denna förordning antas samtidigt som förslaget till en förordning om inrättande av den europeiska åklagarmyndigheten har man inkluderat bestämmelser för att säkerställa att denna myndighet baseras på Eurojust i enlighet med artikel 86 i EUF-fördraget och att Eurojust kan stödja den.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER

För utarbetandet av denna förordning har kommissionen rådfrågat berörda specialiserade aktörer vid ett antal tillfällen. Målet med detta förslag är till stor del att utnyttja den möjlighet som erbjuds genom Lissabonfördraget för att modernisera Eurojust, genom att ge byrån en förbättrad förvaltningsstruktur som minskar den administrativa börda som för tillfället belastar kollegiet, och göra det möjligt för byrån att fokusera på dess centrala uppgift.

Den 18 oktober 2012 anordnade kommissionen ett samrådsmöte med experter från medlemsstaterna och representanter från rådets generalsekretariat, Europaparlamentet och Eurojust för att diskutera frågorna kring en möjlig reform enligt artikel 85 i EUF-fördraget. Frågorna omfattade förbättrad styrning, parlamentariskt deltagande på EU-nivå och nationell nivå och andra möjliga befogenheter, samt kopplingar till utvecklingen av den europeiska åklagarmyndigheten. Vid mötet stöddes generellt en förbättring av Eurojusts styrningsstruktur och effektivitet.

Eurojust har också deltagit direkt i samrådsförfarandet och lämnat sina synpunkter genom inlägg och möten med kommissionen. Dessutom har diskussioner om reformen ägt rum vid olika seminarier, t.ex. det strategiska seminariet Eurojust och Lissabonfördraget: mot en mer effektiv verksamhet (Brygge den 20–22 september 2010) och konferensen för Eurojust och Europeiska rättsakademin, 10 år med Eurojust: operativa framsteg och kommande utmaningar, som ägde rum i Haag den 12 och 13 november 2012. Eurojusts framtid diskuterades dessutom vid rådets särskilda informella möte vid Eurojusts 10-årsjubileum i februari 2012.

Aktörernas synpunkter samlades också in genom studien om förstärkning av Eurojust[5] som beställdes av kommissionen, vilken gav en bra översikt över de befintliga frågorna och lade fram flera strategiska alternativ för att bemöta dessa.

3.           FÖRSLAG

1.1. Rättslig grund

Artikel 85 i EUF-fördraget utgör den rättsliga grunden för förslaget. I fördraget föreskrivs användningen av en förordning.

1.2. Subsidiaritet och proportionalitet

Det finns ett behov av EU-åtgärder på grund av att de planerade åtgärderna har en EU-dimension. De syftar till att skapa en enhet vars uppdrag är att stödja och stärka samordningen och samarbetet mellan nationella rättsliga myndigheter i samband med allvarlig brottslighet som berör två eller flera medlemsstater eller som det krävs lagföring för på gemensamma grunder. Detta mål kan endast uppnås på EU-nivå i enlighet med subsidiaritetsprincipen.

I enlighet med proportionalitetsprincipen går inte denna förordning utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

1.3. Förklaring av förslaget per kapitel

De huvudsakliga målen med förslagen är

· att öka Eurojusts effektivitet genom att förse det med en ny styrningsstruktur,

· att förbättra Eurojusts operativa effektivitet genom att på ett enhetligt sätt definiera de nationella medlemmarnas ställning och befogenheter,

· att ge Europaparlamentet och de nationella parlamenten en roll vid utvärderingen av Eurojusts verksamhet i linje med Lissabonfördraget,

· att anpassa Eurojusts rättsliga ram efter den gemensamma strategin, samtidigt som man till fullo tar hänsyn till dess särskilda roll vad gäller samordningen av pågående brottsutredningar,

· att se till att Eurojust kan bedriva ett nära samarbete med den europeiska åklagarmyndigheten när denna har inrättats.

3.3.1.     Kapitel I: Mål och uppgifter

Detta kapitel reglerar inrättandet av Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust) som den rättsliga efterträdaren till Eurojust som inrättades genom rådets beslut 2002/187/RIF. Det definierar också dess uppgifter och befogenheter. Befogenheterna definieras självständigt i förslaget till förordning genom en bilaga.

3.3.2.     Kapitel II: Eurojusts struktur och organisation

Detta kapitel innehåller vissa av reformens huvuddelar.

Avsnitt II ägnas åt Eurojusts nationella medlemmar. Reformen upprätthåller deras koppling till sin ursprungsmedlemsstat men tar samtidigt uttryckligen upp de operativa befogenheter som samtliga ska ha. Detta kommer att göra det möjligt för dem att samarbeta med varandra och med de nationella myndigheterna på ett mer effektivt sätt.

Avsnitten III, IV och V inrättar Eurojusts nya struktur genom att var för sig reglera kollegiet, styrelsen och den administrativa direktören. Eurojusts styrning förbättras genom att man på ett tydligt sätt gör åtskillnad mellan kollegiets två sammansättningar, beroende på om det utför operativa uppgifter eller förvaltningsuppgifter. Den förra avser Eurojusts kärnverksamhet, som består av att stödja och samordna nationella utredningar. Den senare hör till exempel ihop med antagandet av byråns verksamhetsprogram, årsbudget eller årsrapport. Styrelsen, som är ett nytt organ, upprättas för att utarbeta kollegiets förvaltningsbeslut och direkt ta på sig vissa administrativa uppgifter. Kommissionen finns representerad i kollegiet när det utför sina förvaltningsuppgifter och i styrelsen. Slutligen behandlas uttryckligen utnämningsförfarandet, ansvarsområdena och den administrativa direktörens uppgifter.

Detta introducerar en dubbel styrning enligt vad som föreskrivs i den gemensamma strategin samtidigt som man upprätthåller Eurojusts särskilda beskaffenhet och skyddar dess oberoende. Detta är också kostnadseffektivt och bidrar till Eurojusts effektivitet eftersom nationella medlemmar kommer att få stöd i budgetfrågor och administrativa frågor, vilket kommer att göra det möjligt för dem att fokusera på sina operativa uppgifter.

3.3.3.     Kapitel III: Operativa ärenden

Detta kapitel bevarar de befintliga mekanismerna för Eurojusts operativa effektivitet, inbegripet joursamordningen, det nationella samordningssystemet för Eurojust, informationsutbytet och uppföljningen av Eurojusts begäranden. Strukturen hos Eurojusts ärendehanteringssystem förblir densamma.

3.3.4.     Kapitel IV: Informationsbehandling

Detta kapitel hänvisar till förordning 45/2001[6] som det gällande systemet för behandling av alla personuppgifter vid Eurojust. Dessutom preciserar och kompletterar denna förordning ovannämnda förordning 45/2001 vad gäller operativa personuppgifter, med hänsyn tagen till det rättsliga samarbetets särdrag och med beaktande av behovet av konsekvens och kompatibilitet med relevanta principer om dataskydd. Begränsningar i fråga om behandlingen av personuppgifter förblir möjliga.

Kapitlet anpassar också bestämmelserna om registrerades rättigheter med förordning 45/2001 och tar hänsyn till de skyddsstandarder som föreskrivs i reformpaketet om uppgiftsskydd som antogs av kommissionen i januari 2012. Dessutom föreskrivs det i kapitlet en viktig ändring av tillsynsmekanismen. Det fastställer ansvarsområdena för Europeiska datatillsynsmannen vad gäller övervakningen av alla personuppgifter som behandlas vid Eurojust. Europeiska datatillsynsmannen kommer att ta över den gemensamma tillsynsmyndighetens uppgifter som fastställts i rådets Eurojust-beslut.

3.3.5.     Kapitel V: Förbindelser med partner

Detta kapitel speglar vikten av partnerskap och samarbete mellan Eurojust och andra institutioner, organ och byråer inom EU i kampen mot brottslighet. För det första inbegriper detta förbindelser med sekretariaten för det europeiska rättsliga nätverket, expertnätverket för gemensamma utredningsgrupper och det europeiska nätverket av kontaktpunkter med avseende på personer som har gjort sig skyldiga till folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, som Eurojust står som värd för. Det inbegriper också en särskild bestämmelse om förbindelserna med den europeiska åklagarmyndigheten.

För det andra är samarbetet med Europol särskilt viktigt, i synnerhet med beaktande av dess roll vid tillhandahållandet av information till Eurojust i enlighet med artikel 85 i EUF‑fördraget. En särskild bestämmelse har införts för att precisera den privilegierade förbindelsen mellan de två byråerna för att öka deras effektivitet i kampen mot allvarliga former av internationell brottslighet inom deras behörighetsområden. Detta inbegriper en mekanism för korsvis kontroll av deras respektive informationssystem och det efterföljande informationsutbytet. De praktiska detaljerna kommer att regleras genom ett avtal.

Kopplingar till tredjeländer upptäcks ofta i ärenden som omfattar grov och organiserad brottslighet, vilket gör att ett nära samarbete med sådana länder är av avgörande betydelse. Lissabonfördraget har ändrat det sätt som Europeiska unionen bedriver sina yttre förbindelser på och dessa ändringar berör också byråerna. Som en följd kommer inte längre byråerna själva kunna förhandla fram internationella avtal, utan dessa avtal måste ingås i enlighet med artikel 218 i EUF-fördraget. Dock kommer Eurojust att kunna ingå samarbetsavtal för att öka samarbetet med behöriga myndigheter i tredjeländer, inbegripet genom informationsutbyte. Befintliga internationella avtal kommer att fortsätta att gälla.

3.3.6.     Kapitel VI: Finansiella bestämmelser

Dessa bestämmelser syftar till att modernisera Eurojusts budget, dess upprättande och genomförande, redovisningen av räkenskaperna och bestämmelserna om ansvarsfrihet.

3.3.7.     Kapitel VII: Personalbestämmelser

Dessa bestämmelser speglar principerna i den gemensamma strategin och tar samtidigt hänsyn till Eurojusts särdrag. Eurojusts blandade karaktär och vikten av den operativa förbindelsen mellan nationella enheter och deras ursprungsmedlemsstater förklarar att löner och arvoden till sådan personal betalas av medlemsstaterna. Eurojusts administrativa direktör utnämns fortfarande av Eurojusts kollegium men på grundval av en urvalslista som upprättas av kommissionen efter ett öppet urvalsförfarande. Detta tar hänsyn till byråns autonomi och garanterar samtidigt en noggrann utvärdering av kandidaterna. Ett liknande förfarande har fastställts för uppsägning av den administrativa direktören.

3.3.8.     Kapitel VIII: Utvärdering och rapportering

Detta kapitel anpassar Eurojusts rättsliga ram efter Eurojusts ökade demokratiska legitimitet som krävs av Lissabonfördraget. Det redogör för Europaparlamentets och de nationella parlamentens deltagande vid utvärderingen av Eurojusts verksamhet. Detta utförs på ett kostnadseffektivt sätt, på grundval av Eurojusts årsrapport, samtidigt som man bevarar Eurojusts operativa oberoende. En periodisk övergripande utvärdering av Eurojust i enlighet med den gemensamma strategin föreskrivs också.

3.3.9.     Kapitel IX: Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser

Detta kapitel innehåller bestämmelser för att anpassa Eurojust-förordningen efter den gemensamma strategin samt bestämmelser om förordningens ikraftträdande.

4.           BUDGETKONSEKVENSER

Styrningsreformen påverkar inte budgeten (styrelse plus kollegium) och den enda nya uppgift som planeras för Eurojust i detta förslag än att stödja den europeiska åklagarmyndigheten, vilket kommer att ske utan kostnad.

2013/0256 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 85,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

efter samråd med Europeiska datatillsynsmannen,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)       Eurojust upprättades genom rådets beslut 2002/187/RIF[7] såsom ett av unionens organ med rättskapacitet för att kunna främja och förbättra samordningen och samarbetet mellan de behöriga rättsliga myndigheterna i medlemsstaterna, i synnerhet vad gäller grov organiserad brottslighet. Rådets beslut 2003/659/RIF[8] och rådets beslut 2009/426/RIF[9] om förstärkning av Eurojust som ändrar Eurojusts rättsliga ram.

(2)       Artikel 85 i fördraget fastställer att Eurojust ska regleras av en förordning i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Det kräver också att man fastställer villkoren för deltagande av Europaparlamentet och de nationella parlamenten i utvärderingen av Eurojusts verksamhet.

(3)       Artikel 85 i fördraget föreskriver också att Eurojusts uppdrag ska vara att stödja och stärka samordningen och samarbetet mellan nationella utredande organ och åklagarmyndigheter i samband med allvarlig brottslighet som berör två eller flera medlemsstater eller som det krävs lagföring för på gemensamma grunder, på grundval av insatser som genomförs och information som tillhandahålls av medlemsstaternas myndigheter och av Europol.

(4)       Eftersom den europeiska åklagarmyndigheten kommer att inrättas baserat på Eurojust inbegriper denna förordning de bestämmelser som är nödvändiga för att reglera förbindelserna mellan Eurojust och den europeiska åklagarmyndigheten.

(5)       Medan den europeiska åklagarmyndigheten ska ha exklusiv behörighet att utreda och åtala brott som skadar unionens finansiella intressen ska Eurojust kunna stödja nationella myndigheter när de utreder och åtalar dessa typer av brott i enlighet med den förordning som inrättar den europeiska åklagarmyndigheten.

(6)       För att Eurojust ska kunna fullgöra sitt uppdrag och utveckla hela sin potential i kampen mot grov gränsöverskridande brottslighet ska dess operativa uppgifter förstärkas genom en minskning av de nationella medlemmarnas administrativa arbetsbörda, och dess europeiska dimension ska förstärkas genom kommissionens deltagande i byråns förvaltning och det ökade deltagandet av Europaparlamentet och de nationella parlamenten vid utvärderingen av dess verksamhet.

(7)       Därför ska rådets beslut 2002/187/RIF upphävas och ersättas med denna förordning som fastställer bestämmelser gällande parlamentariskt deltagande, modernisering av dess struktur och förenkling av Eurojusts gällande rättsliga ram, samtidigt som man bevarar de delar som har visat sig vara effektiva i dess verksamhet.

(8)       Denna förordning uppfyller de grundläggande rättigheter som stadfästs bland annat i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(9)       De former av grov brottslighet som berör två eller flera medlemsstater där Eurojust har behörighet ska fastställas. Dessutom ska ärenden som inte inbegriper två eller flera medlemsstater men för vilka det krävs lagföring på gemensamma grunder definieras. Sådana ärenden ska inbegripa utredningar och åtal som endast berör en medlemsstat och ett tredjeland samt ärenden som endast berör en medlemsstat och unionen.

(10)     Vid utförandet av dess operativa uppgifter vad gäller konkreta brottsfall ska Eurojust på begäran av behöriga myndigheter i medlemsstaterna eller på eget initiativ ingripa antingen genom en eller flera av de nationella medlemmarna eller som ett kollegium.

(11)     För att se till att Eurojust på lämpligt sätt kan stödja och samordna gränsöverskridande utredningar krävs det att alla nationella medlemmar har samma operativa befogenheter för att samarbeta sinsemellan och med nationella myndigheter på ett mer effektivt sätt. De nationella medlemmarna ska ges de befogenheter som gör det möjligt för Eurojust att på lämpligt sätt fullgöra sitt uppdrag. Dessa befogenheter ska inbegripa tillgång till relevant information i nationella offentliga register, utfärdande och verkställande av begäranden om ömsesidigt stöd och erkännande, direktkontakt och informationsutbyte med behöriga myndigheter, deltagande i gemensamma utredningsgrupper och, i överenskommelse med den behöriga nationella myndigheten eller i brådskande fall, förordnande av utredande åtgärder och kontrollerade leveranser.

(12)     Det är nödvändigt att förse Eurojust med en administrativ struktur och förvaltningsstruktur som gör det möjligt för den att utföra sina uppgifter på ett mer effektivt sätt och som uppfyller de principer som gäller för EU:s byråer samtidigt som man bevarar Eurojusts särskilda egenskaper och skyddar dess oberoende vid utförandet av dess operativa uppgifter. I detta syfte ska de nationella medlemmarnas, kollegiets och den administrativa direktörens uppgifter tydliggöras och en styrelse ska inrättas.

(13)     Det ska fastställas bestämmelser för att på ett tydligt sätt särskilja mellan kollegiets operativa uppgifter och förvaltningsuppgifter, vilket kommer att minska de nationella medlemmarnas administrativa börda till ett minimum så att fokus kan läggas på Eurojusts operativa arbete. Kollegiets förvaltningsuppgifter ska i synnerhet inbegripa antagandet av Eurojusts verksamhetsprogram, budget, årliga verksamhetsrapport, relevanta finansiella regler och samarbetsavtal med partner. Kollegiet ska verka som tillsättningsmyndighet gentemot byråns personal, inbegripet den administrativa direktören.

(14)     För att förbättra Eurojusts styrning och effektivisera förfarandena ska en styrelse inrättas för att bistå kollegiet i dess förvaltningsuppgifter och möjliggöra ett förenklat beslutsfattande gällande icke-operativa och strategiska frågor.

(15)     Kommissionen ska finnas representerad i kollegiet när det utför sina förvaltningsuppgifter och i styrelsen för att säkerställa icke-operativ tillsyn och strategisk vägledning av Eurojust.

(16)     För att säkerställa en effektiv löpande förvaltning av Eurojust ska den administrativa direktören vara dess rättsliga ombud och direktör, och också vara ansvarig inför kollegiet och styrelsen. Den administrativa direktören ska utarbeta och verkställa kollegiets och styrelsens beslut.

(17)     Upprättandet av en joursamordning inom Eurojust är nödvändigt för att göra Eurojust tillgängligt dygnet runt och för att göra det möjligt att ingripa i brådskande ärenden. Varje medlemsstat ansvar själv för att säkerställa att deras representanter i joursamordningen kan ingripa 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan.

(18)     Eurojusts nationella samordningssystem bör inrättas i medlemsstaterna för att samordna det arbete som utförs av Eurojusts nationella kontaktpersoner, Eurojusts nationella kontaktperson i frågor som rör terrorism, den nationella kontaktpersonen för det europeiska rättsliga nätverket och upp till tre andra kontaktpersoner, samt representanter i nätverket för gemensamma utredningsgrupper och för de nätverk som upprättats genom rådets beslut 2002/494/RIF av den 13 juni 2002 om inrättande av ett europeiskt nätverk av kontaktpunkter med avseende på personer som gjort sig skyldiga till folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser[10], rådets beslut 2007/845/RIF av den 6 december 2007 om samarbete mellan medlemsstaternas kontor för återvinning av tillgångar när det gäller att spåra och identifiera vinning eller annan egendom som härrör från brott[11] och genom rådets beslut 2008/852/RIF av den 24 oktober 2008 om ett antikorruptionsnätverk med kontaktpunkter[12].

(19)     I syfte att främja och stärka samordningen och samarbetet mellan nationella utredande myndigheter och åklagarmyndigheter är det av största vikt att Eurojust erhåller relevant information från nationella myndigheter som är nödvändig för att Eurojust ska kunna utföra sina uppgifter. För detta ändamål bör nationella behöriga myndigheter informera sina nationella medlemmar om upprättandet och resultaten av de gemensamma utredningsgrupperna, om ärenden som omfattas av Eurojusts behörighet och som direkt inbegriper minst tre medlemsstater och för vilka begäranden eller beslut om rättsligt samarbete har skickats till minst två medlemsstater samt under vissa omständigheter, information om behörighetskonflikter, kontrollerade leveranser och återkommande svårigheter i fråga om rättsligt samarbete.

(20)     Medan behandlingen av personuppgifter vid Eurojust omfattas av tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter[13] omfattas behandlingen av personuppgifter av medlemsstaternas myndigheter och överföringen av dessa uppgifter till Eurojust av Europarådets konvention 108 [ska ersättas med relevant gällande direktiv när förordningen antas].

(21)     När Eurojust överför personuppgifter till en myndighet i ett tredjeland eller till en internationell organisation eller Interpol med stöd av ett internationellt avtal som ingåtts i enlighet med artikel 218 i fördraget måste tillräckliga skyddsåtgärder som åberopas med hänsyn till integritetsskydd och grundläggande rättigheter och friheter för individer säkerställa att bestämmelserna om dataskydd i denna förordning följs.

(22)     Eurojust ska ha behörighet att behandla vissa personuppgifter för personer som enligt nationell lagstiftning i de berörda medlemsstaterna misstänks för att ha begått eller deltagit i ett brott för vilket Eurojust är behörigt, eller som har dömts för ett sådant brott. Det är inte meningen att Eurojust ska utföra någon automatisk jämförelse av DNA-profiler eller fingeravtryck.

(23)     Eurojust ska ges möjlighet att förlänga tidsfristerna för lagring av personuppgifter under förutsättning att principen om ändamålsbegränsning som gäller för behandlingen av personuppgifter inom ramen för hela Eurojusts verksamhet uppfylls, för att Eurojust ska uppnå sina mål. Sådana beslut ska fattas efter noggrant övervägande av alla berörda intressen, inbegripet de registrerades intressen. En sådan förlängning av tidsfristerna för behandling av personuppgifter där åtal har preskriberats i alla berörda medlemsstater ska endast beslutas om där det finns ett specifikt behov av att tillhandahålla stöd enligt denna förordning.

(24)     Eurojust ska upprätthålla de privilegierade förbindelserna med det europeiska rättsliga nätverket på grundval av samråd och komplementaritet. Denna förordning ska hjälpa till att tydliggöra Eurojusts och det europeiska rättsliga nätverkets respektive roller och deras ömsesidiga förbindelser och samtidigt bevara det europeiska rättsliga nätverkets särdrag.

(25)     Eurojust ska upprätthålla samarbetsförbindelser med andra organ och byråer inom EU, med den europeiska åklagarmyndigheten, med behöriga myndigheter i tredjeländer samt med internationella organisationer i den utsträckning som krävs för fullgörandet av dess uppgifter.

(26)     För att förbättra det operativa samarbetet mellan Eurojust och Europol, och i synnerhet för att upprätta förbindelser mellan uppgifter som redan finns hos någon av byråerna, ska Eurojust ge Europol tillgång till och låta Europol kunna söka mot de uppgifter som finns tillgängliga hos Eurojust.

(27)     Eurojust ska kunna utbyta personuppgifter med andra EU-byråer i den utsträckning som krävs för fullgörandet av dess uppgifter.

(28)     Eurojust bör ges möjlighet att sända ut sambandspersoner till tredjeländer i syfte att nå mål som liknar dem för sambandspersoner som sänds ut av medlemsstaterna på grundval av rådets gemensamma åtgärd 96/277/RIF av den 22 april 1996 om en ordning för utbyte av sambandspersoner för att förbättra det rättsliga samarbetet mellan Europeiska unionens medlemsstater[14].

(29)     Eurojust bör ges möjlighet att samordna verkställigheten av framställningar om rättsligt samarbete från tredjeländer när dessa framställningar är delar av samma utredning och måste verkställas i minst två medlemsstater.

(30)     För att garantera Eurojusts fullständiga autonomi och oberoende ska byrån beviljas en autonom budget med intäkter som i huvudsak kommer från ett bidrag från EU:s budget, med undantag för löner och arvoden för de nationella medlemmarna och stödpersonerna, vilka ska betalas av deras ursprungsmedlemsstater. EU:s budgetförfarande bör gälla i den utsträckning som EU:s bidrag och andra subventioner som ska belasta EU:s allmänna budget berörs. Revisionen av räkenskaperna ska utföras av Europeiska revisionsrätten.

(31)     För att öka Eurojusts öppenhet och den demokratiska övervakningen är det nödvändigt att inrätta mekanismer för Europaparlamentets och de nationella parlamentens deltagande vid utvärderingen av Eurojusts verksamhet. Detta bör inte hindra självständighetsprincipen vad gäller åtgärder som vidtas i specifika operativa ärenden eller diskretions- och tystnadsplikten.

(32)     Det är lämpligt att regelbundet utvärdera tillämpningen av denna förordning.

(33)     Förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002[15] bör gälla för Eurojust.

(34)     Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf)[16] bör gälla för Eurojust.

(35)     De nödvändiga föreskrifterna om Eurojusts inkvartering i den medlemsstat där den har sitt säte, alltså i Nederländerna, och de specifika regler som gäller för Eurojusts alla anställda och deras familjemedlemmar ska fastställas i ett avtal om säte. Dessutom ska värdmedlemsstaten tillhandahålla bästa möjliga villkor för att säkerställa att Eurojust fungerar korrekt, vilket inbegripet skolor för barn och transport för att locka till sig högkvalificerad personal från ett så stort geografiskt område som möjligt.

(36)     Eftersom Eurojust som inrättas genom denna förordning ersätter och efterträder Eurojust enligt inrättandet på grundval av beslut 2002/187/RIF ska byrån vara den rättsliga efterträdaren till Eurojust med hänsyn till alla dess avtalsenliga skyldigheter, inbegripet anställningsavtal, förpliktelser och fastigheter som förvärvats. Internationella avtal som ingåtts av Eurojust som upprättats på grundval av det beslutet ska fortsätta att gälla.

(37)     Eftersom målet med denna förordning, nämligen upprättandet av enhet med ansvar för att stödja och stärka samordningen och samarbetet mellan rättsliga myndigheter i samband med allvarlig brottslighet som berör två eller flera medlemsstater eller som det krävs lagföring för på gemensamma grunder, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av åtgärdens omfattning och verkan, bättre kan uppnås på EU-nivå får EU vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(38)     [I enlighet med artikel 3 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, har dessa medlemsstater meddelat att de önskar delta i antagandet och tillämpningen av denna förordning.] ELLER [Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Förenade kungariket eller Irland inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på dessa länder.]

(39)     I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I MÅL OCH UPPGIFTER

Artikel 1 Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete

1.           Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust) inrättas härmed.

2.           Eurojust som inrättas genom denna förordning ska vara den rättsliga efterträdaren till Eurojust enligt rådets beslut 2002/187/RIF.

3.           I varje medlemsstat ska Eurojust ha den mest omfattande rättskapacitet som juridiska personer kan ha enligt deras lagar. Byrån ska särskilt kunna förvärva och avyttra lös och fast egendom och föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

Artikel 2 Uppgifter

1.           Eurojust ska stödja och stärka samordningen och samarbetet mellan nationella utredande myndigheter och åklagarmyndigheter i samband med allvarlig brottslighet som berör två eller flera medlemsstater eller som det krävs lagföring för på gemensamma grunder, på grundval av insatser som genomförs och information som tillhandahålls av medlemsstaternas myndigheter och av Europol.

2.           Vid fullgörandet av dess uppgifter ska Eurojust

a)      ta hänsyn till varje begäran från en medlemsstats behöriga myndighet och all information från varje behörigt organ enligt de bestämmelser som fastställts inom ramen för fördragen eller som själv har samlats in av Eurojust,

b)      underlätta verkställandet av begäranden eller beslut om rättsligt samarbete, inbegripet beträffande instrument som ger verkan åt principen om ömsesidigt erkännande.

3.           Eurojust ska fullgöra sina uppgifter på begäran av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna eller på eget initiativ.

Artikel 3 Eurojusts behörighet

1.           Eurojusts behörighet ska omfatta de typer av brottslighet som förtecknas i bilaga 1. Dock ska dess behörighet inte inbegripa de brott som omfattas av den europeiska åklagarmyndighetens behörighet.

2.           Eurojusts behörighet ska omfatta relaterade brott. Följande brott ska anses vara relaterade brott:

a)      Brott som begås för att anskaffa medel för att begå de gärningar som förtecknas i bilaga 1.

b)      Brott som begås för att underlätta för eller utföra de gärningar som förtecknas i bilaga 1.

c)      Brott som begås för att säkerställa straffrihet för de gärningar som förtecknas i bilaga 1.

3.           På begäran från en medlemsstats behöriga myndighet får Eurojust också bistå vid utredningar och åtal som endast berör en medlemsstat och ett tredjeland där ett samarbetsavtal eller avtal som upprättar samarbete enligt artikel 43 har ingåtts med det tredjelandet eller där det i ett specifikt ärende finns väsentligt intresse av att tillhandahålla sådant stöd.

4.           På begäran av antingen en medlemsstats behöriga myndighet eller kommissionen får Eurojust bistå vid utredningar och lagföring som endast berör den medlemsstaten och EU.

Artikel 4 Eurojusts operativa uppgifter

1.           Eurojust ska

a)      informera de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna om utredningar och åtal om vilka den har informerats och som får konsekvenser på EU-nivå eller som kan påverka andra medlemsstater än de som berörs direkt,

b)      bistå de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna vid säkerställande av bästa möjliga samordning av utredningar och åtal,

c)      ge stöd för att förbättra samarbetet mellan behöriga myndigheter i medlemsstaterna, i synnerhet på grundval av Europols analyser,

d)      samarbeta med och rådfråga det europeiska rättsliga nätverket i brottmål, även dra nytta av och bidra till förbättringen av det europeiska rättsliga nätverkets dokumentationsdatabas,

e)      tillhandahålla operativt, tekniskt och finansiellt stöd till medlemsstaternas gränsöverskridande insatser och utredningar, inbegripet de gemensamma utredningsgrupperna.

2.           Vid utförandet av dess uppgifter får Eurojust anmoda de behöriga myndigheterna i de medlemsstater som berörs med angivande av dess skäl att

a)      göra en utredning eller väcka åtal beträffande specificerade gärningar,

b)      godta att en av dem kan vara bättre skickad att göra en utredning eller väcka åtal beträffande specificerade gärningar,

c)      skapa samordning mellan de behöriga myndigheterna i berörda medlemsstater,

d)      inrätta en gemensam utredningsgrupp i enlighet med relevanta samarbetsinstrument,

e)      tillhandahålla all information som Eurojust behöver för att fullgöra sina uppgifter,

f)       vidta särskilda utredningsåtgärder,

g)      vidta alla andra åtgärder som är motiverade med anledning av utredningen eller åtalet.

3.           Eurojust får också

a)      tillhandahålla Europol yttranden på grundval av Europols analyser,

b)      ge logistiskt stöd, bland annat stöd till översättning, tolkning och anordnande av samordningsmöten.

4.           Om två eller flera medlemsstater inte kan komma överens om vem av dem som ska göra en utredning eller väcka åtal efter en begäran som gjorts enligt punkt 2 b ska Eurojust utfärda ett skriftligt yttrande om ärendet. Yttrandet ska omedelbart vidarebefordras till de berörda medlemsstaterna.

5.           På begäran av en behörig myndighet ska Eurojust utfärda ett skriftligt yttrande om upprepade avslag eller svårigheter beträffande verkställigheten av begäranden och beslut om rättsligt samarbete, inbegripet beträffande instrument som ger verkan åt principen om ömsesidigt erkännande, om den inte kan lösas i samförstånd mellan de berörda nationella myndigheterna eller genom ingripande av de berörda nationella medlemmarna. Yttrandet ska omedelbart vidarebefordras till de berörda medlemsstaterna.

Artikel 5 Utövande av operativa uppgifter

1.           Eurojust ska ingripa genom en eller flera av de berörda nationella medlemmarna när den vidtar någon av de åtgärder som avses i artikel 4.1 eller 4.2.

2.           Eurojust ska ingripa som ett kollegium

a)      när byrån vidtar någon av de åtgärder som avses i artikel 4.1 eller 4.2

i)        när så begärs av en eller flera av de nationella medlemmar som berörs av ett ärende som hanteras av Eurojust,

ii)       när ärendet inbegriper utredningar eller åtal som kan få konsekvenser på EU-nivå eller som kan påverka andra medlemsstater än de som direkt berörs,

b)      när byrån vidtar någon av de åtgärder som avses i artikel 4.3, 4.4 eller 4.5,

c)      när det handlar om en allmän fråga om uppfyllandet av dess operativa mål,

d)      när det på annat sätt föreskrivs i denna förordning.

3.           Vid fullgörandet av dess uppgifter ska Eurojust ange om den ingriper genom en eller flera av de nationella medlemmarna eller som ett kollegium.

KAPITEL II EUROJUSTS STRUKTUR OCH ORGANISATION

Avsnitt I Struktur

Artikel 6 Eurojusts struktur

Eurojusts struktur ska vara sammansatt av

a)           de nationella medlemmarna,

b)           kollegiet,

c)           styrelsen,

d)           den administrativa direktören.

Avsnitt II nationella medlemmar

Artikel 7 De nationella medlemmarnas status

1.           Eurojust ska ha en nationell medlem utstationerad från varje medlemsstat i enlighet med dess rättsliga system, som ska ha sin ordinarie arbetsplats vid Eurojusts säte.

2.           Varje nationell medlem ska biträdas av en biträdande nationell medlem och av en annan person som assisterande nationell medlem. Den biträdande nationella medlemmen och den assisterande nationella medlemmen får ha sin normala arbetsplats vid Eurojust. Fler biträdande nationella medlemmar eller assisterande nationella medlemmar får biträda den nationella medlemmen och får om så är nödvändigt och med kollegiets samtycke ha sin ordinarie arbetsplats vid Eurojust.

3.           De nationella medlemmarna och de biträdande nationella medlemmarna ska ha en ställning som åklagare, domare eller polis med motsvarande behörighet. De behöriga nationella myndigheterna ska bevilja dem de befogenheter som avses i denna förordning för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter.

4.           Den biträdande nationella medlemmen ska kunna ingripa på uppdrag av eller kunna ersätta den nationella medlemmen. En assisterande nationell medlem får också ingripa på uppdrag av eller ersätta den nationella medlemmen om denne har en sådan ställning som avses i punkt 3.

5.           Operativ information som utbyts mellan Eurojust och medlemsstaterna ska gå mellan de nationella medlemmarna.

6.           De nationella medlemmarna ska kontakta medlemsstaternas behöriga myndigheter direkt.

7.           De nationella medlemmarnas, de biträdande nationella medlemmarnas och de assisterande nationella medlemmarnas löner och arvoden ska betalas av deras ursprungsmedlemsstat.

8.           Då nationella medlemmar, biträdande nationella medlemmarna och assisterande nationella medlemmar ingriper inom ramen för Eurojusts uppgifter ska de utgifter som hör ihop med dessa insatser anses vara operativa utgifter.

Artikel 8 De nationella medlemmarnas befogenheter

1.           De nationella medlemmarna ska ha befogenhet att

a)      underlätta eller på annat sätt stödja utfärdandet och verkställandet av begäranden om ömsesidig rättslig hjälp eller ömsesidigt erkännande eller utfärda och verkställa dem själva,

b)      direkt kontakta och utbyta information med en medlemsstats nationella behöriga myndighet,

c)      direkt kontakta och utbyta information med en behörig internationell myndighet, i enlighet med dess medlemsstats internationella åtaganden,

d)      delta i gemensamma utredningsgrupper, inbegripet upprättandet av dem.

2.           I samförstånd med den behöriga nationella myndigheten ska de nationella medlemmarna

a)      föreskriva utredningsåtgärder,

b)      godkänna och samordna kontrollerade leveranser i medlemsstaten i enlighet med nationell lagstiftning.

3.           I brådskande fall när medgivanden inte kan erhållas i tid ska de nationella medlemmarna vara behöriga att vidta de åtgärder som avses i punkt 2 och så snabbt som möjligt informera den nationella behöriga myndigheten.

Artikel 9 Tillgång till nationella register

De nationella medlemmarna ska ha tillgång till, eller åtminstone kunna inhämta, den information som finns i följande typer av register i deras medlemsstat, i enlighet med nationell lagstiftning:

a)           Kriminalregister.

b)           Register över gripna eller anhållna personer.

c)           Utredningsregister.

d)           DNA-register.

e)           Andra register hos offentliga myndigheter i deras medlemsstater där denna information anses vara nödvändig för att kunna fullgöra sina uppgifter.

Avsnitt III Kollegiet

Artikel 10 Kollegiets sammansättning

1.           Kollegiet ska vara sammansatt av

a)      alla nationella medlemmar när kollegiet utför sina operativa uppgifter enligt artikel 4,

b)      alla nationella medlemmar och två representanter från kommissionen när kollegiet utför sina förvaltningsuppgifter enligt artikel 14.

2.           Mandatperioden för medlemmarna och deras biträdande nationella medlemmar ska vara minst fyra år och ska kunna förlängas en gång. Vid utgången av deras mandatperiod eller i händelse av att de avgår ska medlemmarna kvarstå i ämbetet tills deras mandatperiod förlängs eller tills de ersätts.

3.           Den administrativa direktören ska delta i kollegiets förvaltningsmöten utan någon rösträtt.

4.           Kollegiet kan bjuda in personer vars åsikt kan vara av intresse för att delta i dess möten som observatör.

5.           Kollegiets medlemmar kan biträdas av rådgivare eller experter under förutsättning att bestämmelserna i dess arbetsordning uppfylls.

Artikel 11 Eurojusts ordförande och vice ordförande

1.           Kollegiet ska utse en ordförande och två vice ordföranden från de nationella medlemmarna genom omröstning med två tredjedelars majoritet av dess medlemmar.

2.           Den vice ordföranden ska ersätta ordföranden om han eller hon förhindras från att fullgöra sina uppgifter.

3.           Mandatperioden för ordföranden och vice ordföranden ska vara fyra år. De kan väljas om en gång. När en nationell medlem väljs som Eurojusts ordförande eller vice ordförande ska hans eller hennes mandatperiod som nationell medlem förlängas för att säkerställa att han eller hon kan fullgöra sin uppgift som ordförande eller vice ordförande.

Artikel 12 Kollegiets möten

1.           Ordföranden ska kalla samman kollegiets möten.

2.           Kollegiet ska hålla minst ett operativt möte per månad. För att utföra sina förvaltningsuppgifter ska kollegiet hålla minst två ordinarie möten per år. Dessutom ska de träffas på initiativ av ordföranden, på begäran av kommissionen eller på begäran av minst en tredjedel av dess medlemmar.

3.           Den europeiska åklagaren ska motta dagordningarna från kollegiets alla möten och ska ha rätt att delta i sådana möten utan rösträtt närhelst frågor diskuteras som han eller hon anser är av relevans för den europeiska åklagarmyndighetens funktion.

Artikel 13 Kollegiets omröstningsregler

1.           Om inget annat anges ska kollegiet fatta beslut med en majoritet av sina medlemmar.

2.           Varje medlem har en röst. Vid frånvaro av en röstberättigad medlem ska den biträdande nationella medlemmen ha rätt att rösta.

3.           Ordföranden och vice ordföranden ska ha rösträtt.

Artikel 14 Kollegiets förvaltningsuppgifter

1.           Kollegiet ska vid utförandet av dess förvaltningsuppgifter

a)      anta Eurojusts programdokument med två tredjedelars majoritet och i enlighet med artikel 15 varje år,

b)      med två tredjedelars majoritet bland dess medlemmar anta Eurojusts årsbudget och utföra andra uppgifter vad gäller Eurojusts budget enligt kapitel VI,

c)      anta en konsoliderad årlig verksamhetsrapport om Eurojusts verksamhet och skicka den senast den [datum som förutses i rambudgetförordningen] året efter till Europaparlamentet, de nationella parlamenten, rådet, kommissionen och Europeiska revisionsrätten och offentliggöra den konsoliderade verksamhetsrapporten,

d)      anta programplaneringen av personalresurser som en del av programdokumentet,

e)      anta de finansiella regler som gäller för Eurojust i enlighet med artikel 52,

f)       anta regler för förebyggande och hantering av intressekonflikter med avseende på dess medlemmar,

g)      i enlighet med punkt 2, med avseende på byråns personal, utöva de befogenheter som beviljats genom tjänsteföreskrifterna[17] om tillsättningsmyndigheten och genom anställningsvillkoren för övriga anställda[18] om myndigheten med befogenheter att ingå anställningsavtal (nedan kallade tillsättningsmyndighetens befogenheter),

h)      utse den administrativa direktören och i förekommande fall förlänga hans eller hennes mandatperiod eller säga upp han eller henne från ämbetet i enlighet med artikel 17,

i)       utse en räkenskapsförare och ett personuppgiftsombud som ska vara funktionsmässigt oberoende vid fullgörandet av sina uppgifter,

j)       anta samarbetsavtal som ingåtts i enlighet med artikel 43,

k)      utse ordföranden och den vice ordföranden i enlighet med artikel 11,

l)       anta dess arbetsordning.

2.           Kollegiet ska i enlighet med artikel 110 i tjänsteföreskrifterna anta ett beslut som fattats på grundval av artikel 2.1 i tjänsteföreskrifterna och artikel 6 i anställningsvillkoren för övriga anställda som delegerar de relevanta befogenheterna för tillsättningsmyndigheten till den administrativa direktören och definierar de villkor enligt vilka denna delegering av befogenheter kan upphävas. Den administrativa direktören ska ha behörighet att vidaredelegera dessa befogenheter.

3.           När särskilda omständigheter så kräver kan kollegiet temporärt besluta att upphäva delegeringen av befogenheterna för tillsättningsmyndigheten till den administrativa direktören och till dem som vidaredelegerats dem av den senare och själv utöva dessa befogenheter eller delegera dem till en av sina medlemmar eller till en annan tjänsteman än den administrativa direktören.

4.           Kollegiet ska besluta om tillsättning av, förlängning av mandatperioden för och uppsägning från ämbetet av den administrativa direktören med stöd av två tredjedelars majoritet av dess medlemmar.

Artikel 15 Årlig och flerårig programplanering

1.           Senast den [30 november varje år] ska kollegiet anta ett programdokument som innehåller en flerårig och en årlig programplanering på grundval av ett förslag som lagts fram av den administrativa direktören, med beaktande av kommissionens yttrande. Förslaget ska vidarebefordras till Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Programdokumentet ska bli slutgiltigt när den allmänna budgeten slutligen antas och ska vid behov justeras i enlighet med denna.

2.           Det årliga verksamhetsprogrammet ska innehålla detaljerade mål och förväntade resultat, inbegripet resultatindikatorer. Det ska också innehålla en beskrivning av de åtgärder som ska finansieras och en uppgift om de finansiella och mänskliga resurser som tilldelats varje åtgärd, i enlighet med principerna om aktivitetsbaserad budget och förvaltning. Det årliga verksamhetsprogrammet ska överensstämma med det fleråriga verksamhetsprogram som avses i punkt 4. Det ska på ett tydligt sätt ange vilka uppgifter som har lagts till, ändrats eller tagits bort i jämförelse med det föregående räkenskapsåret.

3.           Kollegiet ska ändra det antagna verksamhetsprogrammet när byrån tilldelas en ny uppgift. En väsentlig ändring av det årliga verksamhetsprogrammet ska antas genom samma förfarande som det ursprungliga årliga verksamhetsprogrammet. Kollegiet kan till den administrativa direktören delegera befogenheten att utföra icke väsentliga ändringar av det årliga verksamhetsprogrammet.

4.           Det fleråriga verksamhetsprogrammet ska ange den övergripande strategiska programplaneringen, inbegripet mål, förväntade resultat och resultatindikatorer. Det ska också ange resursplaneringen, vilket inkluderar flerårig budget och personal. Resursplaneringen ska uppdateras varje år. Den strategiska programplaneringen ska uppdateras i förekommande fall och i synnerhet för att ta itu med resultatet från den utvärdering som avses i artikel 56.

Avsnitt IV Styrelsen

Artikel 16 Styrelsens funktion

1.           Kollegiet ska biträdas av en styrelse. Styrelsen ska inte delta i Eurojusts operativa uppgifter som avses i artiklarna 4 och 5.

2.           Styrelsen ska också

a)      utarbeta de beslut som ska antas av kollegiet i enlighet med artikel 14,

b)      anta en bedrägeribekämpningsstrategi som är proportionerlig i förhållande till riskerna för bedrägeri, med beaktande av en lönsamhetsanalys av de åtgärder som ska genomföras,

c)      anta lämpliga genomföranderegler för tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda i enlighet med artikel 110 i tjänsteföreskrifterna,

d)      säkerställa tillräcklig uppföljning av resultaten och rekommendationerna från de interna eller externa revisionsrapporterna, utvärderingarna och utredningarna, inbegripet de från den europeiska datatillsynsmannen och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning,

e)      fatta alla beslut om upprättande och, vid behov, ändring av Eurojusts interna administrativa strukturer,

f)       utan att det påverkar den administrativa direktörens ansvarsområden enligt artikel 18, biträda och ge råd till honom eller henne vid genomförandet av kollegiets beslut i syfte att förstärka tillsynen av den administrativa förvaltningen och budgetförvaltningen,

g)      fatta alla andra beslut som inte uttryckligen tillskrivs kollegiet i artikel 5 eller 14 eller enligt den administrativa direktörens ansvarsområden i enlighet med artikel 18,

h)      anta dess arbetsordning.

3.           Vid behov kan styrelsen på grund av brådska fatta vissa interimistiska beslut på uppdrag av kollegiet vad gäller administrativa ärenden och budgetärenden, vilka ska bekräftas av kollegiet.

4.           Styrelsen ska vara sammansatt av kollegiets ordförande och vice ordförande, en representant från kommissionen samt en annan medlem ur kollegiet. Kollegiets ordförande ska vara styrelseordförande. Styrelsen ska fatta beslut med en majoritet av sina medlemmar där varje medlem har en röst. Den administrativa direktören ska delta vid styrelsemötena men ska inte ha någon rösträtt.

5.           Mandatperioden för styrelsens medlemmar ska vara fyra år, med undantag för kollegiets medlem som ska utses med ett rotationssystem på två år. Mandatperioden för styrelsens medlemmar ska upphöra när deras mandat som nationella medlemmar upphör.

6.           Styrelsen ska hålla minst ett ordinarie möte var tredje månad. Dessutom ska de träffas på initiativ av ordföranden eller på begäran av kommissionen eller på begäran av minst två av dess medlemmar.

7.           Den europeiska åklagaren ska motta dagordningarna från styrelsens alla möten och ska ha rätt att delta i sådana möten utan rösträtt närhelst frågor diskuteras som han eller hon anser är av relevans för den europeiska åklagarmyndighetens funktion.

8.           Den europeiska åklagaren kan rikta skriftliga yttranden till styrelsen, som styrelsen ska svara skriftligen på utan onödigt dröjsmål.

Avsnitt V Den administrativa direktören

Artikel 17 Den administrativa direktörens status

1.           Den administrativa direktören ska vara tillfälligt anställd vid Eurojust enligt artikel 2 a i arbetsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen.

2.           Den administrativa direktören ska utses av kollegiet från en förteckning över kandidater som föreslås av kommissionen efter ett öppet urvalsförfarande. I syfte att ingå den administrativa direktörens avtal ska Eurojust representeras av kollegiets ordförande.

3.           Mandatperioden för den administrativa direktören ska vara fem år. I slutet av denna period ska kommissionen utföra en bedömning som tar hänsyn till utvärderingen av den administrativa direktörens arbete.

4.           Kollegiet kan förlänga den administrativa direktörens mandatperiod en gång med högst fem år på förslag från kommissionen som tar hänsyn till den bedömning som avses i punkt 3.

5.           En administrativ direktör vars mandatperiod har förlängts får inte delta i ett annat urvalsförfarande för samma tjänst efter den sammanlagda perioden.

6.           Den administrativa direktören ska vara ansvarig inför kollegiet och styrelsen.

7.           Den administrativa direktören kan endast sägas upp genom ett beslut från kollegiet som ingriper på grundval av ett förslag från kommissionen.

Artikel 18 Den administrativa direktörens ansvarsområden

1.           För administrativa ändamål ska Eurojust ledas av sin administrativa direktör.

2.           Utan att det påverkar kommissionens, kollegiets eller styrelsens befogenheter ska den administrativa direktören vara oberoende vid fullgörandet av sina uppgifter och ska varken fråga efter eller ta emot instruktioner från någon myndighet eller från något annat organ.

3.           Den administrativa direktören ska vara Eurojusts rättsliga ombud.

4.           Den administrativa direktören ska vara ansvarig för genomförandet av de administrativa uppgifter som tilldelats Eurojust. I synnerhet är den administrativa direktören ansvarig för

a)      Eurojusts löpande administration,

b)      att genomföra de beslut som antas av kollegiet och styrelsen,

c)      att utarbeta programdokumentet och skicka in det till styrelsen och kollegiet efter samråd med kommissionen,

d)      att genomföra programdokumentet och rapportera till styrelsen och kollegiet om dess genomförande,

e)      att utarbeta årsrapporten om Eurojusts verksamhet och lägga fram den för styrelsen för färdigställande och till kollegiet för godkännande,

f)       att utarbeta en handlingsplan som följer upp slutsatserna från de interna och externa revisionsrapporterna, utvärderingarna och utredningarna, inbegripet de från den europeiska datatillsynsmannen och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och att rapportera om utvecklingen två gånger om året till styrelsen, kommissionen och den europeiska datatillsynsmannen,

g)      att skydda EU:s finansiella intressen genom att vidta preventiva åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan brottslig verksamhet med effektiva kontroller och, om oegentligheter upptäcks, med återkrav av felaktigt utbetalda belopp och i förekommande fall genom att införa effektiva, proportionerliga och avskräckande administrativa och finansiella sanktioner,

h)      att utarbeta en bedrägeribekämpningsstrategi för Eurojust och lägga fram den för styrelsen för godkännande,

i)       att utarbeta förslaget till finansiella regler för Eurojust,

j)       att utarbeta Eurojusts förslag till yttrande om förväntade intäkter och utgifter och genomförande av dess budget.

KAPITEL III OPERATIVA ÄRENDEN

Artikel 19 Joursamordning

1.           För att fullgöra sina uppgifter i brådskande ärenden ska Eurojust sköta en joursamordning som alltid kan ta emot och behandla de begäranden som hänskjuts till byrån. Joursamordningen ska kunna kontaktas via en enda kontaktpunkt för joursamordningen vid Eurojust 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan.

2.           Joursamordningen ska förlita sig på en representant (joursamordningsrepresentant) per medlemsstat som antingen är den nationella medlemmen, den biträdande nationella medlemmen eller en assisterande nationell medlem som har rätt att ersätta den nationella medlemmen. Joursamordningsrepresentanten ska kunna ingripa 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan.

3.           Joursamordningsrepresentanterna ska ingripa utan dröjsmål när det gäller verkställandet av begäran i deras medlemsstat.

Artikel 20 Det nationella samordningssystemet för Eurojust

1.           Varje medlemsstat ska utse en eller flera nationella kontaktpersoner för Eurojust.

2.           Varje medlemsstat ska upprätta en version av Eurojusts nationella samordningssystem för att säkerställa samordning av det arbete som utförs av

a)      de nationella kontaktpersonerna för Eurojust,

b)      den nationella kontaktpersonen för Eurojust avseende terrorism,

c)      den nationella kontaktpersonen för det europeiska rättsliga nätverket vid brottmål och upp till tre andra kontaktpunkter för det europeiska rättsliga nätverket,

d)      nationella medlemmar eller kontaktpunkter för nätverket för gemensamma utredningsgrupper och för de nätverk som inrättats genom beslut 2002/494/RIF, beslut 2007/845/RIF och genom beslut 2008/852/RIF.

3.           De personer som avses i punkterna 1 och 2 ska behålla sin ställning och status enligt nationell rätt.

4.           De nationella kontaktpersonerna för Eurojust ska ansvara för att det nationella samordningssystemet för Eurojust fungerar. När flera kontaktpersoner för Eurojust utses ska en av dem ansvara för att det nationella samordningssystemet för Eurojust fungerar.

5.           Eurojusts nationella samordningssystem ska inom medlemsstaterna underlätta fullgörandet av Eurojusts uppgifter, särskilt genom att

a)      säkerställa att det ärendehanteringssystem som avses i artikel 24 får information som avser den berörda medlemsstaten på ett effektivt och tillförlitligt sätt,

b)      hjälpa till att fastställa om ett ärende bör behandlas med bistånd av Eurojust eller av det europeiska rättsliga nätverket,

c)      bistå den nationella medlemmen med att fastställa relevanta myndigheter för verkställande av begäranden och beslut om rättsligt samarbete, inbegripet de som baseras på instrument som ger verkan åt principen om ömsesidigt erkännande,

d)      upprätthålla nära förbindelser med den nationella Europolenheten.

6.           För att kunna uppnå målen i punkt 5 ska de personer som avses i punkt 1 och punkt 2 a, b och c, och får de personer som avses i punkt 2 d, anslutas till ärendehanteringssystemet i enlighet med denna artikel och med artiklarna 24, 25, 26 och 30. Anslutningen till ärendehanteringssystemet ska belasta Europeiska unionens allmänna budget.

7.           Upprättandet av Eurojusts nationella samordningssystem och fastställandet av nationella kontaktpunkter ska inte förhindra direktkontakt mellan den nationella medlemmen och de behöriga myndigheterna i dennes medlemsstat.

Artikel 21 Utbyte av information med medlemsstater och mellan nationella medlemmar

1.           De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska med Eurojust utbyta all information som är nödvändig för att Eurojust ska kunna fullgöra sina uppgifter i enlighet med artiklarna 2 och 4 samt de regler om dataskydd som anges i denna förordning. Detta ska minst omfatta den information som avses i punkterna 5, 6 och 7.

2.           Överföring av information till Eurojust ska tolkas som en begäran om hjälp av Eurojust i det aktuella fallet endast om detta anges av en behörig myndighet.

3.           De nationella medlemmarna ska utbyta all information som är nödvändig för att Eurojust ska kunna fullgöra sina uppgifter, utan föregående tillstånd, sinsemellan eller med de behöriga myndigheterna i deras medlemsstat. I synnerhet ska de behöriga myndigheterna omedelbart informera sina nationella medlemmar om ett ärende som berör dem.

4.           De nationella behöriga myndigheterna ska informera sina nationella medlemmar om inrättandet av gemensamma utredningsgrupper och om resultaten av sådana gruppers arbete.

5.           De nationella behöriga myndigheterna ska informera sina nationella medlemmar utan onödigt dröjsmål om ärenden som gäller brott inom Eurojusts behörighet som berör minst tre medlemsstater och för vilka begäranden eller beslut om rättsligt samarbete, inbegripet beträffande instrument som ger verkan åt principen om ömsesidigt erkännande, har överlämnats till minst två medlemsstater.

6.           De nationella behöriga myndigheterna ska informera sina nationella medlemmar om

a)      ärenden där behörighetskonflikter har uppstått eller sannolikt kommer att uppkomma,

b)      kontrollerade leveranser som påverkar minst tre länder, varav minst två är medlemsstater,

c)      upprepade svårigheter eller avslag vad gäller verkställandet av begäranden och beslut om rättsligt samarbete, inbegripet beträffande instrument som ger verkan åt principen om ömsesidigt erkännande.

7.           Nationella myndigheter ska inte vara skyldiga att i ett särskilt ärende tillhandahålla information om detta skulle

a)      skada viktiga nationella säkerhetsintressen, eller

b)      äventyra en persons säkerhet.

8.           Denna artikel ska inte påverka de villkor som fastställts i bilaterala eller multilaterala avtal eller avtal mellan medlemsstater och tredjeländer, inbegripet alla villkor som fastställts av tredjeländer gällande användningen av information när den har tillhandahållits.

9.           Den information som avses i denna artikel ska tillhandahållas på ett strukturerat sätt som fastställs av Eurojust.

Artikel 22 Information som lämnats till behöriga nationella myndigheter av Eurojust

1.           Eurojust ska förse de behöriga nationella myndigheterna med information om resultaten av informationsbehandlingen, inbegripet förekomsten av kopplingar till fall som redan finns lagrade i ärendehanteringssystemet. Denna information kan komma att innehålla personuppgifter.

2.           När en behörig nationell myndighet anmodar Eurojust att förse den med information ska Eurojust översända informationen inom den tidsfrist som den myndigheten begär.

Artikel 23 Uppföljning av begäranden och yttranden från Eurojust

De behöriga nationella myndigheterna ska utan onödigt dröjsmål svara på Eurojusts begäranden och yttranden som lämnats enligt artikel 4. När de behöriga myndigheterna i berörda medlemsstater inte uppfyller en sådan begäran som avses i artikel 4.2 eller beslutar att inte följa ett sådant skriftligt yttrande som avses i artikel 4.4 eller 4.5, ska de informera Eurojust utan onödigt dröjsmål om deras beslut och skälen till det. Där det inte är möjligt att ange skälen för att inte uppfylla en begäran på grund av att det skulle skada viktiga nationella säkerhetsintressen eller äventyra en persons säkerhet kan de behöriga myndigheterna i medlemsstaten ange operativa skäl.

Artikel 24 Ärendehanteringssystem, index och tillfälliga arbetsregister

1.           Eurojust ska inrätta ett ärendehanteringssystem som består av tillfälliga arbetsregister och ett index som innehåller sådana personuppgifter som avses i bilaga 2 och uppgifter utan koppling till person.

2.           Syftet med ärendehanteringssystemet ska vara att

a)      stödja handläggningen och samordningen av utredningar och åtal i vilka Eurojust ger bistånd, särskilt genom korsvis hänvisning av information,

b)      underlätta tillgången till uppgifter om pågående utredningar och åtal,

c)      underlätta övervakningen av att behandlingen av personuppgifter sker lagenligt och i enlighet med denna förordning.

3.           Ärendehanteringssystemet får kopplas till den säkra telekommunikationskoppling som avses i artikel 9 i beslut 2008/976/RIF.

4.           Indexet ska innehålla hänvisningar till tillfälliga arbetsregister som behandlas inom Eurojust och får inte innehålla några andra personuppgifter än de som avses i punkterna 1 a–i, k och m samt 2 i bilaga 2.

5.           För att kunna fullgöra sina uppgifter får de nationella medlemmarna i ett tillfälligt arbetsregister behandla uppgifter som rör bestämda fall som de arbetar med. De ska ge personuppgiftsombudet tillgång till arbetsregistren. Personuppgiftsombudet ska av den berörda nationella medlemmen underrättas om öppnandet av varje nytt arbetsregister som innehåller personuppgifter.

6.           När det gäller behandlingen av operativa personuppgifter får Eurojust inte upprätta något annat automatiskt dataregister än ärendehanteringssystemet eller ett tillfälligt arbetsregister.

7.           Ärendehanteringssystemet och dess tillfälliga arbetsregister ska tillgängliggöras för användning av europeiska åklagarmyndigheten.

8.           Bestämmelserna om tillgång till ärendehanteringssystemet och de tillfälliga arbetsregistren ska också tillämpas på europeiska åklagarmyndigheten. Dock ska inte information som skrivits in i ärendehanteringssystemet, tillfälliga arbetsregister och indexet av europeiska åklagarmyndigheten vara tillgänglig på nationell nivå.

Artikel 25 Det tillfälliga arbetsregistrets och indexets funktion

1.           Ett tillfälligt arbetsregister ska öppnas av den berörda nationella medlemmen för varje ärende om vilket information sänds till honom eller henne i den mån detta sker i enlighet med denna förordning eller med andra tillämpliga rättsliga instrument. Den nationella medlemmen ska ansvara för hanteringen av de tillfälliga arbetsregistren som denne har öppnat.

2.           Den nationella medlem som har öppnat ett tillfälligt arbetsregister ska besluta, för varje enskilt fall, huruvida tillgången till det tillfälliga arbetsregistret ska vara begränsad eller, för att Eurojust vid behov ska kunna fullgöra sina uppgifter, till hela eller delar av registret ska ges till andra nationella medlemmar eller till Eurojustpersonal som bemyndigats av den administrativa direktören.

3.           Den nationella medlem som har öppnat ett tillfälligt arbetsregister ska också besluta om vilken information avseende detta tillfälliga arbetsregister som ska föras in i indexet.

Artikel 26 Tillgång till ärendehanteringssystemet på nationell nivå

1.           De personer som avses i artikel 20.2 får i den mån de är kopplade till ärendehanteringssystemet endast ha tillgång till

a)      indexet, om inte den nationella medlemmen som har beslutat föra in uppgifter i indexet uttryckligen har vägrat sådan tillgång,

b)      tillfälliga arbetsregister som öppnas av den nationella medlemmen från deras medlemsstat,

c)      tillfälliga arbetsregister som öppnas av nationella medlemmar från andra medlemsstater och till vilka den nationella medlemmen från deras medlemsstater har getts tillgång, om inte den nationella medlem som öppnat det tillfälliga arbetsregistret uttryckligen vägrat sådan tillgång.

2.           Den nationella medlemmen ska, inom de begränsningar som fastställs i punkt 1, besluta om i vilken omfattning de personer i hans eller hennes medlemsstat som avses i artikel 20.2, i den mån de är anslutna till ärendehanteringssystemet ska beviljas tillgång till de tillfälliga arbetsregistren.

3.           Varje medlemsstat ska besluta, efter samråd med sin nationella medlem, om i vilken utsträckning tillgången till indexet garanteras i den medlemsstaten till de personer som avses i artikel 20.2 i den mån de är anslutna till ärendehanteringssystemet. Medlemsstaterna ska underrätta Eurojust och kommissionen om sitt beslut avseende genomförandet av denna punkt. Kommissionen ska underrätta de övriga medlemsstaterna om detta.

4.           Personer som har getts tillgång i enlighet med punkt 2 ska dock åtminstone ha tillgång till indexet i den mån det är nödvändigt för att få tillgång till de tillfälliga arbetsregister till vilka de har garanterats tillgång.

KAPITEL IV INFORMATIONSBEHANDLING

Artikel 27 Behandling av personuppgifter

1.           I den utsträckning det krävs för att uppnå dess uttryckligen angivna mål får Eurojust, inom ramen för sin behörighet och för att utföra sina operativa uppgifter, automatiserat eller i strukturerade manuella register i enlighet med denna förordning endast behandla de personuppgifter som anges i punkt 1 i bilaga 2 för enskilda personer som enligt den nationella lagstiftningen i de berörda medlemsstaterna misstänks för att ha begått eller deltagit i ett brott där Eurojust är behörig eller som har dömts för ett sådant brott.

2.           Eurojust får endast behandla de personuppgifter som anges i punkt 2 i bilaga 2 för enskilda personer som enligt de berörda medlemsstaternas nationella lagstiftning betraktas som vittnen eller brottsoffer i en brottsutredning eller i ett åtal avseende en eller flera typer av brottslighet som avses i artikel 3, eller personer under 18 års ålder. Behandlingen av sådana personuppgifter får endast ske om det är absolut nödvändigt för att uppnå Eurojusts uttryckligt angivna mål, inom ramen för dess behörighet och för att utföra dess operativa uppgifter.

3.           I undantagsfall får Eurojust, under en begränsad tid som inte sträcker sig längre än den tid som krävs för att avsluta det ärande för vilket uppgifterna behandlas, även behandla andra uppgifter än de som avses i punkterna 1 och 2 och som avser omständigheter kring ett brott som de är av omedelbar betydelse för och ingår i pågående utredningar vars samordning Eurojust sköter eller bidrar till, och när behandlingen av dessa är absolut nödvändig för de ändamål som anges i punkt 1. Det personuppgiftsombud som avses i artikel 31 ska omgående underrättas om att denna punkt har tillämpats och om de specifika omständigheter som motiverar behovet av att behandla dessa personuppgifter. Om sådana andra uppgifter avser vittnen eller brottsoffer enligt definitionen i punkt 2 ska beslutet om att behandla dessa fattas gemensamt av minst två nationella medlemmar.

4.           Personuppgifter som behandlas automatiserat eller inte, som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening samt uppgifter som rör hälsa och sexualliv, får endast behandlas av Eurojust när sådana uppgifter är absolut nödvändiga för berörda nationella utredningar samt för samordning inom Eurojust, och om de kompletterar andra personuppgifter som redan har behandlats. Personuppgiftsombudet ska omgående underrättas om att denna punkt har tillämpats. Sådana uppgifter får inte behandlas i det index som avses i artikel 24.4. När dessa andra uppgifter rör vittnen eller brottsoffer enligt punkt 3 ska beslutet att behandla uppgifterna fattas av kollegiet.

5.           Förordning (EG) nr 45/2001 ska gälla för Eurojusts behandling av personuppgifter inom ramen för dess verksamhet. Denna förordning specificerar och kompletterar förordning (EG) nr 45/2001 i den mån som personuppgifter som behandlas av Eurojust för dess operativa uppgifter berörs.

Artikel 28 Tidsfrister för bevarande av personuppgifter

1.           De personuppgifter som behandlas av Eurojust får inte bevaras längre än det först tillämpliga datumet bland följande datum:

a)      Det datum då preskription har inträtt i alla de medlemsstater som berörs av utredningen och åtalen.

b)      Det datum då personen frikänns och det rättsliga avgörandet blir slutligt fastställt.

c)      Tre år efter det datum då det rättsliga avgörandet från den sista medlemsstat som berörs av utredningen eller åtalen blir slutligt fastställt.

d)      Det datum då Eurojust och de berörda medlemsstaterna har konstaterat eller i samförstånd beslutat att det inte längre är nödvändigt för Eurojust att samordna utredningen och åtalen, såvida det inte finns någon skyldighet att förse Eurojust med denna information i enlighet med artikel 21.5 eller 21.6.

e)      Tre år efter det datum då uppgifterna överfördes i enlighet med artikel 21.6 eller 21.7.

2.           Efterlevnaden av de tidsfrister för att bevara personuppgifter som avses i punkt 1 a, b, c och d ska kontrolleras fortlöpande med lämplig automatiserad behandling. I vart fall ska Eurojust vart tredje år efter personuppgifternas registrering kontrollera om det är nödvändigt att bevara dem. Om uppgifter som rör de personer som avses i artikel 27.4 bevaras under mer än fem år ska Europeiska datatillsynsmannen underrättas i enlighet därmed.

3.           Vid utgången av någon av de tidsfrister för att bevara personuppgifter som avses i punkt 1 a, b, c och d ska Eurojust kontrollera om det är nödvändigt att bevara personuppgifterna längre för att Eurojust ska kunna utföra sina uppgifter, och Eurojust får besluta att undantagsvis bevara dessa personuppgifter till nästa kontroll. Skälen till det fortsatta bevarandet måste motiveras och registreras. Om inget beslut fattas om fortsatt bevarande av personuppgifter ska dessa uppgifter raderas automatiskt efter tre år. När åtalet preskriberats i alla berörda medlemsstater enligt punkt 1 a får uppgifter dock endast bevaras om de krävs för att Eurojust ska kunna tillhandahålla hjälp i enlighet med denna förordning.

4.           Om uppgifter i enlighet med punkt 3 har bevarats längre än de datum som beskrivs i punkt 1 ska Europeiska datatillsynsmannen vart tredje år kontrollera om det är nödvändigt att bevara dem.

5.           Om det finns en akt med uppgifter som inte automatiserats eller strukturerats och tidsfristen för att bevara den sista automatiserade uppgiften i denna akt har överskridits, ska var och en av handlingarna i denna akt sändas tillbaka till den myndighet som lämnat ut dem och eventuella kopior förstöras.

6.           Om Eurojust har samordnat en utredning eller ett åtal ska de berörda nationella medlemmarna underrätta Eurojust och de övriga berörda medlemsstaterna om alla slutgiltiga rättsliga avgöranden i ärendet, särskilt beträffande tillämpningen av punkt 1 b.

Artikel 29 Loggning and dokumentering

1.           För att kontrollera att databehandlingen och självövervakningen sker lagligt, och för att säkerställa korrekt dataintegritet och datasäkerhet, ska Eurojust föra register över all insamling, ändring, tillgång, spridning, kombinering eller radering av personuppgifter som används i verksamheten. Sådana loggar eller dokumentation ska raderas efter 18 månader, såvida inte uppgifterna krävs för löpande kontroll.

2.           Loggar eller dokumentation som tas fram enligt punkt 1 ska på begäran överföras till Europeiska datatillsynsmannen. Europeiska datatillsynsmannen ska endast använda denna information för att kontrollera dataskyddet och säkerställa en korrekt behandling av uppgifterna samt dataintegritet och datasäkerhet.

Artikel 30 Tillåten tillgång till personuppgifter

Endast nationella medlemmar, deras biträdande nationella medlemmar eller assisterande nationella medlemmar, de personer som avses i artikel 20.2 i den mån de är anslutna till ärendehanteringssystemet samt Eurojusts personal får ha tillgång till personuppgifter som behandlas av Eurojust för Eurojusts operativa uppgifter och inom de begränsningar som föreskrivs i artiklarna 24, 25 och 26.

Artikel 31  Utnämning av personuppgiftsombudet

1.           Styrelsen ska utse ett personuppgiftsombud i enlighet med artikel 24 i förordning (EG) nr 45/2001.

2.           I samband med fullgörandet av de skyldigheter som anges i artikel 24 i förordning (EG) nr 45/2001 ska personuppgiftsombudet

a)      övervaka att en skriftlig förteckning över överföringen av personuppgifter bevaras,

b)      samarbeta med Eurojusts personal med ansvar för förfaranden, utbildning och rådgivning om behandling av personuppgifter,

c)      utarbeta en årsrapport och skicka denna rapport till kollegiet och Europeiska datatillsynsmannen.

3.           Vid utförandet av hans eller hennes uppgifter ska personuppgiftsombudet ha tillgång till alla personuppgifter som Eurojust behandlar och till Eurojusts alla lokaler.

4.           Eurojusts personal som hjälper personuppgiftsombudet i samband med utförandet av hans eller hennes uppgifter ska ha tillgång till de personuppgifter som behandlas vid Eurojust och till Eurojusts lokaler i den utsträckning som krävs för utförandet av deras uppgifter.

5.           Om personuppgiftsombudet anser att bestämmelserna i förordning (EG) nr 45/2011 eller denna förordning med avseende på behandlingen av personuppgifter inte har följts ska han eller hon underrätta den administrativa direktören och be honom eller henne att vidta åtgärder mot avvikelsen inom en viss tidsfrist. Om den administrativa direktören inte har vidtagit åtgärder mot avvikelsen inom den angivna perioden ska personuppgiftsombudet underrätta kollegiet och ska komma överens med kollegiet om en tidsfrist inom vilken åtgärder ska vidtas. Om kollegiet inte vidtar åtgärder mot avvikelsen inom den angivna tidsfristen ska personuppgiftsombudet hänskjuta frågan till Europeiska datatillsynsmannen.

6.           Styrelsen ska anta de genomförandebestämmelser som avses i artikel 24.8 i förordning (EG) nr45/2001.

Artikel 32 Villkor för utövande av rätten av att få tillgång

1.           Alla registrerade som vill utöva sin rätt till att få tillgång till personuppgifter ska utan kostnad i valfri medlemsstat kunna lämna in en begäran till den myndighet som denna medlemsstat har utsett. Myndigheten ska utan dröjsmål hänskjuta begäran till Eurojust och i varje fall inom en månad från mottagandet.

2.           Eurojust ska svara på begäran utan onödigt dröjsmål och i varje fall inom tre månader från det att Eurojust mottagit begäran.

3.           De behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna ska rådfrågas av Eurojust om beslut som ska fattas. Ett beslut om tillgång till uppgifter ska fattas på grundval av ett nära samarbete mellan Eurojust och de medlemsstater som direkt berörs av överföringen av sådana uppgifter. I de fall då en medlemsstat invänder mot Eurojusts föreslagna svar ska den meddela Eurojust om skälen till invändningen.

4.           Om rätten till tillgång begränsas i enlighet med artikel 20.1 i förordning (EG) nr 45/2001 ska Eurojust underrätta den registrerade skriftligen i enlighet med artikel 20.3 denna förordning. Informationen om de huvudsakliga skälen kan utelämnas om tillhandahållandet av denna information skulle beröva begränsningen dess verkan. Den registrerade ska åtminstone underrättas om att Europeiska datatillsynsmannen har utfört alla nödvändiga kontroller.

5.           Eurojust ska dokumentera skälen till utelämnandet av informationen om de huvudsakliga skäl på vilken den begränsning som avses i punkt 4 grundas.

6.           De nationella medlemmar som berörs av en sådan begäran ska på Eurojusts vägnar behandla och besluta om denna. Begäran ska behandlas fullständigt inom tre månader efter mottagandet. De nationella medlemmarna ska, om de inte är eniga, hänskjuta ärendet till kollegiet, som ska fatta sitt beslut med två tredjedels majoritet.

7.           När Europeiska datatillsynsmannen kontrollerar lagligheten hos den behandling som utförs av Eurojust i enlighet med artiklarna 46 och 47 i förordning (EG) nr 45/2001 ska han eller hon underrätta den registrerade om att åtminstone alla nödvändiga kontroller från Europeiska datatillsynsmannens sida har utförts.

Artikel 33 Rätt till rättelse, utplåning och begränsningar i behandlingen

1.           Om de personuppgifter som måste rättas, utplånas eller vars behandling måste begränsas i enlighet med artiklarna 14, 15 eller 16 i förordning (EG) nr 45/2001 har lämnats till Eurojust av tredjeländer, internationella organisationer, privata parter eller privatpersoner eller är ett resultat av Eurojusts egna analyser, ska Eurojust rätta, utplåna eller begränsa behandlingen av sådana uppgifter.

2.           Om de personuppgifter som måste rättas, utplånas eller vars behandling måste begränsas i enlighet med artiklarna 14, 15 eller 16 i förordning (EG) nr 45/2001 har lämnats direkt till Eurojust av medlemsstaterna, ska Eurojust rätta, utplåna eller begränsa behandlingen av sådana uppgifter i samarbete med medlemsstaterna.

3.           Om felaktiga uppgifter överfördes på något annat lämpligt sätt eller om felen i de uppgifter som lämnats av medlemsstaterna beror på en felaktig överföring eller om de överfördes i strid mot denna förordning eller om de är ett resultat av att de har förts in, tagits över eller bevarats på ett felaktigt sätt eller i strid mot denna förordning av Eurojust, ska Eurojust rätta eller utplåna uppgifterna i samarbete med de berörda medlemsstaterna.

4.           I de fall som avses i artiklarna 14, 15 och 16 i förordning (EG) nr 45/2011 ska dem som sådana uppgifter riktar sig mot genast meddelas i enlighet med artikel 17 i förordning (EG) nr 45/2011. I enlighet med de regler som gäller för dem ska de som uppgifterna riktar sig mot sedan rätta, utplåna eller begränsa behandlingen av sådana uppgifter i sina system.

5.           Eurojust ska skriftligen underrätta den registrerade utan onödigt dröjsmål och i varje fall inom tre månader från mottagandet av begäran om att uppgifterna om han eller henne har rättats, utplånats eller fått sin behandling begränsad.

6.           Eurojust ska skriftligen underrätta den registrerade om eventuella avslag på rättelsen, utplåningen eller begränsningarna av behandlingen, och möjligheten att lämna in klagomål hos Europeiska datatillsynsmannen och begära rättshjälp.

Artikel 34 Ansvar i frågor om uppgiftsskydd

1.           Eurojust ska behandla personuppgifter på ett sådant sätt att det kan fastställas vilken myndighet som tillhandahöll uppgifterna eller var personuppgifterna har hämtats.

2.           Ansvaret för kvaliteten på personuppgifterna ska ligga på den medlemsstat som lämnade personuppgifterna till Eurojust och på Eurojust för de personuppgifter som lämnats av EU-organ, tredjeländer eller internationella organisationer, liksom för de personuppgifter som hämtats av Eurojust från allmänt tillgängliga källor.

3.           Ansvaret för efterlevnaden av förordning (EG) nr 45/2001 och denna förordning ska ligga på Eurojust. Ansvaret för lagligheten hos överföringen av personuppgifter som lämnats av medlemsstater till Eurojust ska ligga på den medlemsstat som lämnar personuppgifterna och på Eurojust för de personuppgifter som lämnas till medlemsstater, EU-organ och tredjeländer eller organisationer av Eurojust.

4.           Enligt övriga bestämmelser i denna förordning ska Eurojust ansvara för alla uppgifter som Eurojust behandlar.

Artikel 35 Samarbete mellan Europeiska datatillsynsmannen och nationella dataskyddsmyndigheter

1.           Europeiska datatillsynsmannen ska ingripa i nära samarbete med behöriga nationella myndigheter inom övervakning av dataskydd med avseende på specifika frågor som kräver nationellt deltagande, i synnerhet om Europeiska datatillsynsmannen eller en nationell myndighet som är behörig inom övervakning av dataskydd upptäcker omfattande avvikelser mellan medlemsstatens förfaranden eller potentiellt olagliga överföringar genom Eurojusts kommunikationskanaler, eller mot bakgrund av frågor som lyfts fram av en eller flera nationella tillsynsorgan gällande genomförandet och tolkningen av denna förordning.

2.           I de fall som avses i punkt 1 kan Europeiska datatillsynsmannen och de behöriga nationella myndigheterna inom övervakning av dataskydd, som var och en ingriper inom sina respektive behörighetsområden, utbyta relevant information, hjälpa varandra vid utförandet av revisioner och inspektioner, undersöka svårigheter i fråga om tolkning eller tillämpning av denna förordning, studera problem med anknytning till utövandet av oberoende tillsyn eller utövandet av de registrerades rättigheter, utarbeta harmoniserade förslag till gemensamma lösningar på eventuella problem och främja medvetenheten om dataskyddsrättigheter, i förekommande fall.

3.           De nationella tillsynsmyndigheterna och Europeiska datatillsynsmannen ska träffas för de ändamål som beskrivs i denna artikel, i förekommande fall. Kostnaderna och de tjänster som behövs för dessa möten ska Europeiska datatillsynsmannen stå för. Arbetsordningen ska antas vid det första mötet. Ytterligare arbetsmetoder ska vid behov tas fram gemensamt.

Artikel 36 Rätt att framföra klagomål till Europeiska datatillsynsmannen

1.           När ett klagomål som framförs av en registrerad enligt artikel 32.2 i förordning (EG) nr 45/2001 avser ett beslut enligt artiklarna 32 eller 33 ska Europeiska datatillsynsmannen rådfråga de nationella tillsynsorganen eller den behöriga rättsliga myndigheten i den medlemsstat som uppgifterna kommer från eller den medlemsstat som direkt berörs. Europeiska datatillsynsmannens beslut, som kan omfatta ett avslag på informationsöverföringen, ska fattas i nära samarbete med det nationella tillsynsorganet eller den behöriga rättsliga myndigheten.

2.           Om ett klagomål rör behandlingen av de uppgifter som en medlemsstat lämnat till Eurojust ska Europeiska datatillsynsmannen säkerställa att de kontroller som krävs har utförts korrekt i nära samarbete med det nationella tillsynsorganet i den medlemsstat som lämnade uppgifterna.

3.           Om ett klagomål avser behandlingen av de uppgifter som lämnats till Eurojust av EU-organ, tredjeländer eller organisationer eller privata parter ska den europeiska datatillsynsmannen säkerställa att de kontroller som krävs har utförts av Eurojust.

Artikel 37 Ansvar för otillåten eller felaktig behandling av uppgifter

1            Eurojust ska, i enlighet med artikel 340 i fördraget, vara ansvarig för all skada som åsamkas en person till följd av otillåten eller felaktig behandling av uppgifter som utförts av Eurojust.

2.           Klagomål mot Eurojust som rör dess ansvar enligt punkt 1 ska lämnas in till domstolen i enlighet med artikel 268 i fördraget.

3.           Varje medlemsstat ska, i enlighet med sin nationella lagstiftning, vara ansvarig för all skada som har åsamkats en person till följd av en av medlemsstaten utförd otillåten eller felaktig behandling av till Eurojust överförda uppgifter.

KAPITEL V FÖRBINDELSER MED PARTNER

AVSNITT I GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

Artikel 38 Gemensamma bestämmelser

1.           I den utsträckning det krävs för att genomföra dess uppgifter får Eurojust upprätta och upprätthålla samarbetsförbindelser med EU:s organ och byråer i enlighet med målen för dessa organ eller byråer, samt med behöriga myndigheter i tredjeländer, med internationella organisationer och med Internationella kriminalpolisorganisationen (Interpol).

2.           I den utsträckning som det är relevant för genomförandet av dess uppgifter och i enlighet med eventuella begränsningar enligt artikel 21.8 får Eurojust utbyta all form av information direkt med de enheter som anges i punkt 1, med undantag för personuppgifter.

3.           Eurojust får i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 45/2001 ta emot och hantera personuppgifter som mottagits från de enheter som anges i punkt 1 i den utsträckning som krävs för genomförandet av dess uppgifter och i enlighet med de bestämmelser som anges i avsnitt IV.

4.           Personuppgifter får endast överföras från Eurojust till tredjeländer, internationella organisationer och Interpol om det är nödvändigt för att förebygga och bekämpa brott som omfattas av Eurojusts behörighet och om det sker i enlighet med denna förordning. Om de uppgifter som överförs har lämnats av en medlemsstat ska Eurojust söka ett medgivande från denna medlemsstat, såvida inte

a)      ett godkännande av överföringen kan tas för givet mot bakgrund av att medlemsstaten inte uttryckligen har begränsat möjligheten till vidare överföringar, eller såvida inte

b)      medlemsstaten har förhandsgodkänt en sådan vidare överföring, antingen i allmänna ordalag eller i enlighet med särskilda villkor. Ett sådant medgivande kan när som helst dras tillbaka.

5.           Medlemsstaters, EU-organs och EU-byråers, tredjeländers och internationella organisationers eller Interpols vidare överföring av personuppgifter som erhållits från Eurojust till tredje parter ska vara förbjuden såvida inte Eurojust uttryckligen har gett sitt samtycke efter beaktande av omständigheterna kring fallet, för ett särskilt syfte som inte är oförenligt med det syfte för vilket uppgifterna överfördes.

AVSNITT II FÖRBINDELSER MED PARTNER

Artikel 39 Samarbete med det europeiska rättsliga nätverket och andra EU-nätverk som deltar i straffrättsligt samarbete

1.           Eurojust och det europeiska rättsliga nätverket ska upprätthålla privilegierade förbindelser med varandra på grundval av samråd och komplementaritet, särskilt mellan nationella medlemmar, det europeiska rättsliga nätverkets kontaktpunkter för samma medlemsstat och de nationella kontaktpersonerna för Eurojust och det europeiska rättsliga nätverket. För att garantera ett effektivt samarbete ska följande åtgärder vidtas:

a)      Nationella medlemmar ska i varje enskilt fall underrätta det europeiska rättsliga nätverkets kontaktpunkter om alla fall som de anser att nätverket är bättre skickat att hantera.

b)      Det europeiska rättsliga nätverkets sekretariat ska ingå i Eurojusts personal. Det ska fungera som en självständig enhet. Det kan utnyttja de administrativa resurser hos Eurojust som krävs för genomförandet av det europeiska rättsliga nätverkets uppgifter, inbegripet för att täcka kostnaderna för nätverkets plenarsammanträden.

c)      Det europeiska rättsliga nätverkets kontaktpunkter får bjudas in i varje enskilt fall för att närvara vid Eurojusts möten.

2.           Sekretariatet för nätverket för gemensamma utredningsgrupper och för det nätverk som inrättats genom beslut 2002/494/RIF ska ingå i Eurojusts personal. Dessa sekretariat ska fungera som självständiga enheter. De kan utnyttja de administrativa resurser hos Eurojust som krävs för att de ska kunna genomföra sina uppgifter. Eurojust ska säkerställa samordning mellan sekretariaten. Denna punkt ska gälla för sekretariatet för varje nytt nätverk som inrättas genom ett beslut från rådet, förutsatt att sekretariatet enligt beslutet ska tillhandahållas av Eurojust.

3.           Det nätverk som inrättas genom beslut 2008/852/RIF kan kräva att Eurojust ska förse nätverket med ett sekretariat. Om ett sådant krav läggs fram ska punkt 2 gälla.

Artikel 40 Förbindelser med Europol

1.           Eurojust ska vidta alla åtgärder som krävs för att Europol inom ramen för sitt mandat ska kunna ha indirekt tillgång på grundval av ett system med träff/icke träff till information som tillhandahålls Eurojust, utan att det påverkar eventuella begränsningar som anges av de tillhandahållande medlemsstaterna, EU-organen, tredjeländerna, internationella organisationerna eller av Interpol. I händelse av en träff ska Eurojust inleda ett förfarande där den information som gav upphov till träffen får delas i enlighet med beslutet från den medlemsstat, det EU-organ, det tredjeland, den internationella organisation eller från Interpol som tillhandahöll Eurojust informationen.

2.           Informationssökningar i enlighet med punkt 1 får bara göras i syfte att fastställa huruvida den information som finns tillgänglig hos Eurojust överensstämmer med den information som behandlas av Europol.

3.           Eurojust ska tillåta sökningar i enlighet med punkt 1 uteslutande efter att ha erhållit information från Europol om vilka medlemmar av personalen som har utsetts som behöriga att genomföra sådana sökningar.

4.           Om Eurojust eller en medlemsstat i samband med Eurojusts informationsbehandlingsverksamhet avseende en enskild utredning fastställer ett behov av samordning, samarbete eller stöd i enlighet med Europols mandat ska Eurojust meddela dem om detta och inleda informationsdelningsförfarandet i enlighet med beslutet från den medlemsstat som lämnar informationen. I sådana fall ska Eurojust samråda med Europol.

5.           Europol ska respektera eventuella begränsningar vad gäller tillträde eller användning som i allmänna eller specifika ordalag anges av medlemsstater, EU:s organ eller byråer, tredjeländer, internationella organisationer eller Interpol.

Artikel 41 Förbindelser med den europeiska åklagarmyndigheten

1.           Eurojust ska upprätta och upprätthålla en särskild förbindelse med den europeiska åklagarmyndigheten som baseras på ett nära samarbete och utveckling av operativa, administrativa och förvaltningsmässiga inbördes förbindelser i enlighet med vad som anges nedan. I detta syfte ska den europeiska åklagaren och Eurojusts ordförande träffas regelbundet för att diskutera frågor av gemensamt intresse.

2.           Eurojust ska behandla varje förfrågan om stöd från den europeiska åklagarmyndigheten utan onödigt dröjsmål och i tillämpliga fall hantera sådana förfrågningar som om de mottagits från en nationell myndighet som är behörig för rättsligt samarbete.

3.           Närhelst det är nödvändigt ska Eurojust dra nytta av Eurojusts nationella samordningssystem som inrättats i enlighet med artikel 20 samt av de förbindelser som man har upprättat med tredjeländer, inbegripet med sina sambandspersoner, för att stödja det samarbete som upprättats i enlighet med punkt 1.

4.           Det samarbete som upprättats i enlighet med punkt 1 ska omfatta utbyte av information, inbegripet personuppgifter. Alla uppgifter som varit föremål för sådant utbyte får uteslutande användas för de syften för vilka de tillhandahållits. All annan användning av uppgifterna ska endast tillåtas i den mån en sådan användning omfattas av mandatet för det organ som mottar uppgifterna och har förhandsgodkänts av det organ som lämnade uppgifterna.

5.           I syfte att fastställa huruvida information som finns hos Eurojust överensstämmer med information som behandlas av den europeiska åklagarmyndigheten ska Eurojust inrätta en mekanism för automatisk korsvis kontroll av uppgifter som förts in i dess ärendehanteringssystem. När överensstämmelse visar sig föreligga mellan uppgifter som förts in i ärendehanteringssystemet av den europeiska åklagarmyndigheten och de uppgifter som förts in av Eurojust ska det faktum att det föreligger en överensstämmelse meddelas både Eurojust och den europeiska åklagarmyndigheten samt den medlemsstat som lämnade uppgifterna till Eurojust. I fall där uppgifterna lämnades av en tredje part ska Eurojust uteslutande informera denna tredje part om överensstämmelsen i händelse av att den europeiska åklagarmyndigheten samtycker till det.

6.           Eurojust ska utse de medlemmar av personalen som ska vara behöriga att få tillgång till resultat från mekanismen för korsvis kontroll och underrätta den europeiska åklagarmyndigheten om detta.

7.           Eurojust ska stödja driften av den europeiska åklagarmyndigheten genom tjänster som tillhandahålls av dess personal. Sådant stöd ska under alla omständigheter omfatta

a)      tekniskt stöd vid utarbetandet av årsbudgeten, det programplaneringsdokument som innehåller den årliga och fleråriga programplaneringen samt förvaltningsplanen,

b)      tekniskt stöd vid personalrekrytering och karriärförvaltning,

c)      säkerhetstjänster,

d)      it-tjänster,

e)      ekonomisk förvaltning, bokföring och revisionstjänster,

f)       andra tjänster av gemensamt intresse.

Uppgifter om de tjänster som ska tillhandahållas ska fastställas i en överenskommelse mellan Eurojust och den europeiska åklagarmyndigheten.

8.           Den europeiska åklagaren kan rikta skriftliga yttranden till kollegiet, som kollegiet ska svara skriftligen på utan onödigt dröjsmål. Sådana skriftliga yttranden ska i samtliga fall läggas fram närhelst kollegiet godkänner årsbudgeten och verksamhetsprogrammet.

Artikel 42 Förbindelser med EU:s övriga organ och byråer

1.           Eurojust ska upprätta och upprätthålla samarbetsförbindelser med det europeiska nätverket för rättslig utbildning.

2.           Olaf kan bidra till Eurojusts samordningsarbete beträffande skyddet av EU:s finansiella intressen i enlighet med sitt bemyndigande enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr …/2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 samt av rådets förordning (Euratom) nr 1074/99.

3.           Med anledning av mottagandet och överföringen av information mellan Eurojust och Olaf, och utan att det påverkar artikel 8, ska medlemsstaterna garantera att Eurojusts nationella medlemmar ska betraktas som behöriga myndigheter av medlemsstaterna uteslutande vid tillämpningen av förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999[19]. Informationsutbytet mellan Olaf och de nationella medlemmarna ska inte påverka den information som ska lämnas till andra behöriga myndigheter enligt dessa förordningar.

AVSNITT III INTERNATIONELLT SAMARBETE

Artikel 43 Förbindelser med tredjeländers myndigheter och med internationella organisationer

1.           Eurojust får upprätta samarbetsavtal med de enheter som anges i artikel 38.1.

2.           Eurojust får enligt överenskommelse med behöriga myndigheter utse kontaktpunkter i tredjeländer för att underlätta samarbetet.

AVSNITT IV ÖVERFÖRINGAR AV PERSONUPPGIFTER

Artikel 44 Överföring av personuppgifter till EU:s organ och byråer

Med beaktande av alla eventuella begränsningar enligt artikel 21.8 får Eurojust överföra personuppgifter direkt till EU:s organ och byråer i den mån det är nödvändigt för utförandet av dess uppgifter eller för utförandet av EU-organens/EU-byråernas uppgifter.

Artikel 45 Överföring av personuppgifter till tredjeländer och internationella organisationer

1.           Eurojust får överföra personuppgifter till en myndighet i ett tredjeland, till en internationell organisation eller till Interpol i den mån det är nödvändigt för utförandet av dess uppgifter uteslutande på grundval av

a)      ett beslut från kommissionen som antagits i enlighet med artiklarna 25 och 31 i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG[20] om att landet eller den internationella organisationen i fråga eller en behandlande sektor inom tredjelandet eller den internationella organisationen garanterar en adekvat skyddsnivå (beslut om adekvat skyddsnivå), eller

b)      ett internationellt avtal som slutits mellan EU och tredjelandet eller den internationella organisationen i fråga i enlighet med artikel 218 i fördraget, genom vilken adekvata nivåer beträffande skyddet av enskilda personers privatliv och de grundläggande fri- och rättigheterna åberopas, eller

c)      ett samarbetsavtal som slutits mellan Eurojust och tredjelandet eller den internationella organisationen i fråga i enlighet med artikel 27 i beslut 2002/187/RIF.

För sådana överföringar krävs inget ytterligare tillstånd. Eurojust kan ingå samarbetsavtal för att genomföra sådana avtal eller beslut om adekvat skyddsnivå.

2.           Genom undantag från punkt 1 kan Eurojust tillåta överföringar av personuppgifter till tredjeländer, internationella organisationer eller Interpol i varje enskilt fall om

a)      överföringen av uppgifter är absolut nödvändig för att skydda viktiga intressen för en eller flera medlemsstater inom ramen för Eurojusts mål,

b)      överföringen av uppgifter är absolut nödvändig för att förebygga omedelbara faror med anknytning till brott eller terrorism,

c)      överföringen på annat sätt är nödvändig eller rättsligt motiverad på grundval av ett viktigt allmänintresse inom EU eller medlemsstaterna, i enlighet med vad som erkänns genom EU-lagstiftning eller nationell lagstiftning, eller för upprättandet, utövandet eller försvar av laga rätt, eller om

d)      överföringen är nödvändig för att skydda avgörande intressen för den registrerade eller en annan person.

3.           Dessutom kan kollegiet enligt överenskommelse med Europeiska datatillsynsmannen tillåta en uppsättning överföringar i enlighet med leden a–d ovan, med beaktande av förekomsten av skyddsåtgärder avseende skydd av enskilda personers privatliv samt grundläggande fri- och rättigheter för en period på högst ett år med möjlighet till förlängning.

4.           Europeiska datatillsynsmannan ska underrättas om fall där punkt 3 har tillämpats.

5.           Eurojust får överföra administrativa personuppgifter i enlighet med artikel 9 i förordning (EG) nr 45/2001.

Artikel 46 Sambandspersoner stationerade i tredjeländer

1.           I syfte att främja det rättsliga samarbetet med tredjeländer i fall där Eurojust tillhandahåller stöd i enlighet med denna förordning kan kollegiet stationera ut sambandspersoner i ett tredjeland inom ramen för ett samarbetsavtal som överensstämmer med vad som anges i artikel 43 med ifrågavarande tredjeland.

2.           Den sambandsperson som anges i punkt 1 ska ha erfarenhet av arbete med Eurojust och ha lämpliga kunskaper om rättsligt samarbete och om hur Eurojust verkar. Utstationeringen av en sambandsperson på uppdrag av Eurojust ska förhandsgodkännas av denna person och av hans eller hennes medlemsstat.

3.           Då den sambandsperson som utstationeras av Eurojust väljs ut bland nationella medlemmar, biträdande nationella medlemmar eller assisterande nationella medlemmar

a)      ska han eller hon av medlemsstaten ersättas i sin egenskap av nationell medlem, biträdande nationell medlem eller assisterande nationell medlem,

b)      ska han eller hon ha rätt att utöva de befogenheter som tillfaller honom eller henne enligt artikel 8.

4.           Utan att det påverkar artikel 110 i tjänsteföreskrifterna ska kollegiet upprätta regler om utstationeringen av sambandspersoner och vidta nödvändiga genomförandeåtgärder i frågan i samråd med kommissionen.

5.           Den verksamhet som utförs av Eurojusts utstationerade sambandspersoner ska omfattas av Europeiska datatillsynsmannens tillsyn. Sambandspersonerna ska rapportera till kollegiet, som på ett lämpligt sätt ska underrätta Europaparlamentet och rådet om deras verksamhet i årsrapporten. Sambandspersonerna ska underrätta de nationella medlemmarna och de behöriga nationella myndigheterna om alla fall som berör deras medlemsstat.

6.           Behöriga myndigheter i medlemsstaterna och de sambandspersoner som anges i punkt 1 får ta direkt kontakt med varandra. I sådana fall ska sambandspersonen underrätta den berörda nationella medlemmen om dessa kontakter.

7.           De sambandspersoner som anges i punkt 1 ska vara anslutna till ärendehanteringssystemet.

Artikel 47 Begäranden om rättsligt samarbete till och från tredjeländer

1.           Eurojust ska samordna verkställandet av begäranden om rättsligt samarbete som utfärdats av ett tredjeland då dessa förfrågningar ingår i samma utredning och kräver verkställande i minst två medlemsstater. Sådana begäranden får även översändas till Eurojust av en behörig nationell myndighet.

2.           Vid brådska och i enlighet med artikel 19 kan joursamordningen ta emot och hantera begäranden enligt punkt 1 i denna artikel som utfärdats av ett tredjeland som har ingått ett samarbetsavtal med Eurojust.

3.           Utan att det påverkar artikel 3.3 ska Eurojust, då det görs begäranden om rättsligt samarbete som avser samma utredning och som kräver verkställande i ett tredjeland, främja det rättsliga samarbetet med ifrågavarande tredjeland.

KAPITEL VI FINANSIELLA BESTÄMMELSER

Artikel 48 Budget

1.           Beräkningar av Eurojusts samtliga inkomster och utgifter ska utarbetas för varje räkenskapsår, motsvarande kalenderåret, och ska förevisas i Eurojusts budget.

2.           Eurojusts budget ska vara balanserad i fråga om inkomster och utgifter.

3.           Utan att det påverkar andra medel ska Eurojusts inkomster omfatta

a)      ett bidrag från EU, vilket ingår i Europeiska unionens allmänna budget,

b)      eventuella frivilliga finansiella bidrag från medlemsstaterna,

c)      avgifter för publikationer och eventuella tjänster som Eurojust tillhandahållit,

d)      tillfälliga bidrag.

4.           Eurojusts utgifter ska omfatta personallöner, utgifter för administration och infrastruktur samt driftskostnader.

Artikel 49 Upprättande av budgeten

1.           Varje år ska den administrativa direktören upprätta ett utkast till redogörelse för Eurojusts sammantagna beräknade inkomster och utgifter för nästkommande räkenskapsår, inbegripet tjänsteförteckningen, och översända det till kollegiet.

2.           Kollegiet ska på grundval av detta utkast utarbeta ett preliminärt utkast till beräkning av Eurojusts inkomster och utgifter för nästkommande räkenskapsår.

3.           Det preliminära utkastet till beräkning av Eurojusts inkomster och utgifter ska översändas till kommissionen senast den 31 januari varje år. Kollegiet ska översända ett slutligt utkast till beräkning, som ska inbegripa ett utkast till tjänsteförteckning, till kommissionen senast den 31 mars.

4.           Kommissionen ska översända redogörelsen för beräkningarna till Europaparlamentet och rådet (budgetmyndigheten) tillsammans med förslaget till Europeiska unionens allmänna budget.

5.           På grundval av redogörelsen för beräkningarna ska kommissionen i förslaget till Europeiska unionens allmänna budget föra in de beräkningar som den anser nödvändiga för tjänsteförteckningen och det bidragsbelopp som ska tas från den allmänna budgeten, vilket den ska lägga fram för budgetmyndigheten i enlighet med artiklarna 313–314 i fördraget.

6.           De anslag som utgör bidraget till Eurojust ska godkännas av budgetmyndigheten.

7.           Eurojusts tjänsteförteckning ska godkännas av budgetmyndigheten.

8.           Kollegiet ska anta Eurojusts budget. Budgeten blir slutgiltig när Europeiska unionens allmänna budget slutligen har antagits. I nödvändiga fall ska den anpassas i enlighet därmed.

9.           Beträffande varje byggprojekt som sannolikt kommer att ha betydande inverkan på budgeten ska Eurojust underrätta Europaparlamentet och rådet så tidigt som möjligt i enlighet med bestämmelserna i artikel 203 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

10.         Förutom i händelse av force majeure enligt vad som anges i artikel 203 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 ska Europaparlamentet och rådet överlägga om byggprojektet inom fyra veckor från den tidpunkt då båda institutionerna mottagit det.

Byggprojektet ska anses vara godkänt när denna fyraveckorsperiod löpt ut såvida inte Europaparlamentet eller rådet fattar ett beslut som avfärdar förslaget inom denna tidsperiod.

Om Europaparlamentet och rådet framför vederbörligen motiverade invändningar inom fyraveckorsperioden ska perioden förlängas en gång med två veckor.

Om Europaparlamentet och rådet fattar ett beslut om att avfärda byggprojektet ska Eurojust dra tillbaka sitt förslag och kan i stället lämna in ett nytt förslag.

11.         Eurojust kan finansiera ett budgeterat förvärvsprojekt genom ett lån som omfattas av förhandsgodkännande från budgetmyndigheten i enlighet med artikel 203 i förordning (EU, Euratom) 966/2012.

Artikel 50 Genomförande av budgeten

Den administrativa direktören ska verka som Eurojusts utanordnare och genomföra Eurojusts budget under sitt ansvar och inom de ramar som budgeten tillåter.

Artikel 51 Redovisning av räkenskaper och ansvarsfrihet

1.           Senast den 1 mars efter varje räkenskapsår ska Eurojusts räkenskapsförare översända de preliminära räkenskaperna till kommissionens räkenskapsförare och till revisionsrätten.

2.           Eurojust ska översända rapporten om budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten senast den 31 mars nästkommande räkenskapsår.

3.           Senast den 31 mars efter varje räkenskapsår ska kommissionens räkenskapsförare översända Eurojusts preliminära räkenskaper som konsoliderats med kommissionens räkenskaper till revisionsrätten.

4.           I enlighet med artikel 148.1 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 ska revisionsrätten senast den 1 juli nästkommande år lägga fram sina synpunkter om Eurojusts preliminära räkenskaper.

5.           Vid mottagande av revisionsrättens synpunkter avseende Eurojusts preliminära räkenskaper enligt artikel 148 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 ska den administrativa direktören upprätta Eurojusts slutliga räkenskaper under sitt ansvar och överlämna dessa till kollegiet för ett yttrande.

6.           Kollegiet ska yttra sig om Eurojusts slutliga räkenskaper.

7.           Den administrativa direktören ska senast den 1 juli efter varje räkenskapsår översända de slutliga räkenskaperna till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten tillsammans med kollegiets yttrande.

8.           Eurojusts slutliga räkenskaper ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning senast den 15 november nästkommande år.

9.           Den administrativa direktören ska till revisionsrätten översända sitt svar avseende dess synpunkter senast den 30 september nästkommande år. Den administrativa direktören ska även översända detta svar till kollegiet och kommissionen.

10.         Den administrativa direktören ska på uppmaning rapportera till Europaparlamentet om utförandet av sina skyldigheter. Rådet kan uppmana den administrativa direktören att rapportera om utförandet av sina skyldigheter.

11.         Den administrativa direktören ska på Europaparlamentets begäran till Europaparlamentet översända all information som krävs för en problemfri tillämpning av förfarandet för ansvarsfrihet beträffande ifrågavarande räkenskapsår i enlighet med artikel 165.3 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

12.         Enligt rekommendation från rådet, där beslut fattats med kvalificerad majoritet, ska Europaparlamentet före den 15 maj år N + 2 utfärda ansvarsfrihet till den administrativa direktören beträffande genomförandet av budgeten för år N.

Artikel 52 Finansiella regler

De finansiella regler som gäller för Eurojust ska antas av kollegiet i enlighet med [förordning 2343/2002 av den 23 december 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget] och efter samråd med kommissionen. De ska inte avvika från [förordning 2342/2002] såvida inte en sådan avvikelse är specifikt nödvändig för Eurojusts verksamhet och förutsatt att kommissionen har gett ett förhandsgodkännande.

KAPITEL VII PERSONALBESTÄMMELSER

Artikel 53 Allmänna bestämmelser

Europeiska unionens tjänsteföreskrifter och anställningsvillkoren för andra anställda vid unionen samt de regler som antagits genom överenskommelse mellan EU:s institutioner för verkställande av dessa tjänsteföreskrifter ska liksom anställningsvillkoren för andra anställda gälla för Eurojusts anställda.

Artikel 54 Utsända nationella experter och annan personal

1.           Eurojust får anlita utsända nationella experter och annan personal som inte är anställd av Eurojust.

2.           Kollegiet ska anta ett beslut om fastställande av regler för Eurojusts utsändande av nationella experter.

KAPITEL VIII UTVÄRDERING OCH RAPPORTERING

Artikel 55 Europaparlamentets och de nationella parlamentens deltagande

1.           Eurojust ska översända sin årsrapport till Europaparlamentet som får lägga fram synpunkter och slutsatser.

2.           Kollegiets ordförande ska på begäran inställa sig inför Europaparlamentet för att diskutera frågor med anknytning till Eurojust och i synnerhet för att lägga fram dess årsrapport, med beaktande av diskretions- och tystnadsplikten. Diskussionerna ska inte hänvisa direkt eller indirekt till konkreta åtgärder med anknytning till specifika operativa ärenden.

3.           Utöver de informations- och samrådsskyldigheter som anges i denna förordning ska Eurojust översända följande till Europaparlamentet i informationssyfte:

a)      Resultaten av studier och strategiska projekt som utarbetats av eller genomförts på uppdrag av Eurojust.

b)      Samarbetsavtal som slutits med tredje parter.

c)      Europeiska datatillsynsmannens årsrapport.

4.           Eurojust ska översända sin årsrapport till de nationella parlamenten. Eurojust ska även översända de handlingar som avses i punkt 3 till de nationella parlamenten.

Artikel 56 Utvärdering och granskning

1.           Senast den [5 år efter denna förordnings ikraftträdande] och vart femte år därefter ska kommissionen beställa en utvärdering av genomförandet och konsekvenserna av denna förordning samt av verkningsfullheten och effektiviteten hos Eurojusts arbetsmetoder. Utvärderingen ska i synnerhet behandla det möjliga behovet av att ändra Eurojusts mandat och de finansiella följderna av varje sådan ändring.

2.           Kommissionen ska vidarebefordra utvärderingsrapporten tillsammans med sina slutsatser till Europaparlamentet och de nationella parlamenten samt till rådet och kollegiet. Utvärderingens resultat ska offentliggöras.

3.           I samband med varannan utvärdering ska kommissionen även utvärdera de resultat som uppnåtts av Eurojust med beaktande av dess mål, mandat och uppgifter.

KAPITEL IX ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 57 Privilegier och immunitet

Protokollet om Europeiska unionens privilegier och immunitet ska gälla för Eurojust och dess personal.

Artikel 58

Språkanvändning

1.           Förordning nr 1[21] ska gälla för Eurojust.

2.           De översättningstjänster som krävs för Eurojusts funktion ska tillhandahållas av Översättningscentrum för Europeiska unionens organ.

Artikel 59 Tystnadsplikt

1.           Nationella medlemmar, biträdande nationella medlemmar och assisterande nationella medlemmar som avses i artikel 7, Eurojusts personal, nationella kontaktpersoner och personuppgiftsombudet ska omfattas av tystnadsplikt beträffande all information som kommer till deras kännedom under deras ämbetsutövning.

2.           Tystnadsplikten ska gälla för alla personer och alla organ på vilka det ankommer att arbeta med Eurojust.

3.           Tystnadsplikten ska även gälla utanför arbetsplatsen och efter avslutad anställning samt efter avslutandet av den verksamhet som de personer som avses i punkterna 1 och 2 ägnar sig åt.

4.           Tystnadsplikten ska gälla all information som Eurojust tar emot, såvida inte informationen redan har offentliggjorts eller är tillgänglig för allmänheten.

5.           Medlemmar och Europeiska datatillsynsmannens personal ska omfattas av tystnadsplikt avseende all information som kommer till deras kännedom under deras ämbetsutövning.

Artikel 60 Öppenhet

1.           Förordning (EG) nr 1049/2001 ska gälla alla handlingar med anknytning till Eurojusts administrativa uppgifter.

2.           Kollegiet ska inom sex månader från det datum då det första mötet äger rum anta detaljerade regler avseende tillämpningen av förordning (EG) nr 1049/2001.

3.           Beslut som fattas av Eurojust i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 1049/2001 kan bli föremål för ett klagomål till Europeiska ombudsmannen eller för en åtgärd från Europeiska unionens domstol enligt de villkor som anges i artiklarna 228 respektive 263 i fördraget.

Artikel 61 Olaf och Europeiska revisionsrätten

1.           För att främja kampen mot bedrägerier, korruption och annan olaglig verksamhet enligt förordning (EG) nr 1073/1999 ska den inom sex månader från denna förordnings ikraftträdande ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 om internutredningar vid Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och anta lämpliga bestämmelser som gäller för alla Eurojusts anställda genom användning av den mall som anges i bilagan till avtalet.

2.           Revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på grundval av handlingar och kontroller på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit medel från Eurojust.

3.           Olaf kan genomföra utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i enlighet med de bestämmelser och förfaranden som fastställs i förordning (EG) nr 1073/2009 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 2185/96[22] i syfte att fastställa om det har förekommit några oegentligheter som skadar unionens finansiella intressen i samband med utgifter som finansieras av Eurojust.

4.           Utan att det påverkar punkterna 1–3 ska Eurojusts samarbetsavtal med tredjeländer, internationella organisationer och Interpol samt dess avtal, bidragsöverenskommelser och bidragsbeslut inbegripa bestämmelser genom vilka revisionsrätten och Olaf uttryckligen ges befogenhet att genomföra revisioner och utredningar i enlighet med sina respektive behörigheter.

Artikel 62 Säkerhetsregler om skydd av sekretessbelagda uppgifter

Eurojust ska tillämpa de säkerhetsregler som ingår i kommissionens säkerhetsregler för skydd av sekretessbelagda EU-uppgifter och känsliga icke-sekretessbelagda uppgifter i enlighet med vad som anges i bilagan till kommissionens beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom[23]. Detta ska bland annat omfatta bestämmelser om utbyte, hantering och lagring av sådana uppgifter.

Artikel 63 Administrativa utredningar

Eurojusts administrativa verksamhet ska omfattas av Europeiska ombudsmannens utredningar i enlighet med artikel 228 i fördraget.

Artikel 64 Ansvar utöver ansvaret för otillåten eller felaktig hantering av uppgifter

1.           Eurojusts avtalsrättsliga ansvar ska regleras av den lagstiftning som gäller för avtalet i fråga.

2.           Revisionsrätten ska vara behörig att döma i enlighet med varje eventuell skiljedomsklausul som ingår i ett avtal som Eurojust har slutit.

3.           I händelse av utomobligatoriskt ansvar ska Eurojust, i enlighet med de allmänna principer som är gemensamma för medlemsstaternas lagstiftning och oberoende av allt eventuellt ansvar enligt artikel 37, gottgöra all eventuell skada som kollegiet eller Eurojusts personal har orsakat vid utförandet av deras uppgifter.

4.           Punkt 3 ska även gälla skada som orsakats genom fel begångna av en nationell medlem, en biträdande nationell medlem eller en assisterande medlem vid utförandet av deras uppgifter. Emellertid ska hans eller hennes ursprungsmedlemsstat ersätta Eurojust för de belopp som Eurojust har betalat ut för att gottgöra sådan skada när han eller hon verkar på grundval av de befogenheter som han eller hon beviljas i enlighet med artikel 8.

5.           Europeiska unionens domstol ska vara behörig att döma i tvister angående ersättning för skador som avses i punkt 3.

6.           De nationella domstolar i medlemsstaterna som är behöriga att hantera tvister som inbegriper Eurojusts ansvar, i enlighet med vad som avses i denna artikel, ska fastställas genom hänvisning till rådets förordning (EG) nr 44/2001[24].

7.           Personalens personliga ansvar gentemot Eurojust ska regleras av de bestämmelser som fastställs i tjänsteföreskrifterna eller de anställningsvillkor som gäller för dem.

Artikel 65 Avtal om säte och villkor för verksamheten

Eurojust ska ha sitt säte i Haag i Nederländerna.

De arrangemang som är nödvändiga beträffande inkvartering som ska tillhandahållas Eurojust i Nederländerna och de lokaler som ska tillgängliggöras i Nederländerna tillsammans med de specifika regler som gäller i Nederländerna avseende den administrativa direktören, kollegiets medlemmar, Eurojusts personal och dessas familjemedlemmar ska fastställas i ett avtal om säte mellan Eurojust och Nederländerna, vilket ska slutas när kollegiets godkännande väl har erhållits.

Nederländerna ska sörja för så goda förhållanden som möjligt för att säkerställa att Eurojust fungerar väl, inbegripet flerspråkig, EU-inriktad utbildning och lämpliga transportförbindelser.

Artikel 66 Övergångsbestämmelser

1.           Eurojust ska vara den allmänna rättsliga efterträdaren beträffande alla avtal som slutits av Eurojust samt beträffande allt ansvar som åligger Eurojust och beträffande all egendom som Eurojust förvärvat i enlighet med rådets beslut 2002/187/RIF.

2.           De nationella medlemmar av Eurojust som varit utsända av var och en av medlemsstaterna enligt beslut 2002/187/RIF ska övergå till att bli nationella medlemmar av Eurojust enligt avsnitt II i denna förordning. Mandattiden för deras tjänstgöring kan förlängas en gång enligt artikel 10.2 i denna förordning efter denna förordnings ikraftträdande, oberoende av en tidigare förlängning.

3.           Eurojusts ordförande och vice ordförande vid tidpunkten för denna förordnings ikraftträdande ska övergå till att bli Eurojusts ordförande och vice ordförande enligt artikel 11 till dess att deras mandattid enligt beslut 2002/187/RIF löper ut. De kan väljas om en gång efter denna förordnings ikraftträdande enligt artikel 11.3 i denna förordning, oberoende av ett tidigare omval.

4.           Den administrativa direktör som senast utsetts enligt artikel 29 i beslut 2002/187/RIF ska övergå till att bli administrativ direktör enligt artikel 17 till dess att hans eller hennes mandattid i enlighet med vad som beslutats enligt beslut 2002/187/RIF löper ut. Den administrativa direktörens mandattid kan förlängas en gång efter denna förordnings ikraftträdande.

5.           Denna förordning ska inte påverka den rättsliga verkan hos avtal som slutits av Eurojust i enlighet med beslut 2002/187/RIF. I synnerhet ska alla internationella avtal som slutits av Eurojust och som trätt i kraft före denna förordnings ikraftträdande förbli rättsligt giltiga.

Artikel 67 Upphävande

1.           Genom denna förordning ersätts och upphävs besluten 2002/187/RIF, 2003/659/RIF och 2009/426/RIF.

2.           Hänvisningar till de upphävda rådsbeslut som avses i punkt 1 ska tolkas som hänvisningar till denna förordning.

Artikel 68 Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

BILAGA 1

Förteckning över typer av grov brottslighet som Eurojust har behörighet att hantera i enlighet med artikel 3.1:

– Organiserad brottslighet

– Terrorism

– Olaglig narkotikahandel

– Penningtvätt

– Korruption

– Brott mot unionens finansiella intressen

– Mord, grov misshandel

– Människorov, olaga frihetsberövande och tagande av gisslan

– Sexuella övergrepp mot och sexuellt utnyttjande av kvinnor och barn, barnpornografi och kontaktsökning av barn i sexuellt syfte

– Rasism och främlingsfientlighet

– Organiserad stöld

– Handel med stulna fordon

– Svindleri och bedrägeri

– Beskyddarverksamhet och utpressning

– Förfalskning och piratkopiering

– Urkundsförfalskning och tillhörande handel

– Förfalskning av pengar och betalningsmedel

– Databrott

– Insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan

– Människosmuggling

– Människohandel

– Olaga handel med mänskliga organ och vävnader

– Olaga handel med hormonsubstanser och andra tillväxtsubstanser

– Olaga handel med kulturföremål, inklusive antikviteter och konstverk

– Olaga handel med vapen, ammunition och sprängämnen

– Olaga handel med utrotningshotade djurarter

– Olaga handel med utrotningshotade växtarter och växtsorter

– Miljöbrott

– Förorening från fartyg

– Brott med anknytning till kärnämnen och radioaktiva ämnen

– Folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser

BILAGA 2

Kategorier av personuppgifter som avses i artikel 27

1.           a)       Efternamn, namn som ogift, förnamn och i förekommande fall alias eller antagna namn,

b)      födelsedatum och födelseort,

c)      nationalitet,

d)      kön,

e)      den berörda personens hemvist, yrke och vistelseort,

f)       personnummer, körkort, identitetshandlingar och passuppgifter, tull- och skatteregistreringsnummer,

g)      uppgifter om juridiska personer om detta inbegriper uppgifter om identifierade eller identifierbara fysiska personer som är föremål för utredning eller åtal,

h)      bankkonton och konton hos andra finansinstitut,

i)       en beskrivning av de påstådda brotten, tidpunkten då de begicks, brottsrubricering samt uppgift om hur långt utredningen har kommit,

j)       de omständigheter som tyder på att utredningen kan få en internationell omfattning,

k)      upplysningar som rör en förmodad tillhörighet till en kriminell organisation,

l)       telefonnummer, e-postadresser, trafikuppgifter och lokaliseringsuppgifter samt tillhörande uppgifter som krävs för identifiering av prenumeranten eller användaren,

m)     fordonsregistreringsuppgifter,

n)      DNA-profiler som upprättats från den icke-kodande delen av DNA, fotografier och fingeravtryck.

2.           a)       Efternamn, namn som ogift, förnamn och i förekommande fall alias eller antagna namn,

b)      födelsedatum och födelseort,

c)      nationalitet,

d)      kön,

e)      den berörda personens hemvist, yrke och vistelseort,

f)       en beskrivning av de påstådda brotten, tidpunkten då de begicks, brottsrubricering samt uppgift om hur långt utredningen har kommit.

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              1.1.    Förslagets eller initiativets beteckning

              1.2.    Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

              1.3.    Typ av förslag eller initiativ

              1.4.    Mål

              1.5.    Motivering till förslaget eller initiativet

              1.6.    Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

              1.7.    Planerad metod för genomförandet

2.           FÖRVALTNING

              2.1.    Bestämmelser om uppföljning och rapportering

              2.2.    Administrations- och kontrollsystem

              2.3.    Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              3.1.    Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

              3.2.    Beräknad inverkan på utgifterna

              3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

              3.2.2. Beräknad inverkan på [organets] anslag

              3.2.3. Beräknad inverkan på [organets] personalresurser

              3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

              3.2.5. Bidrag från tredje part

              3.3.    Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1. Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust)

1.2. Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[25]

Politikområde: 33 – Rättsliga frågor

Verksamhet: 33.03 – Rättvisa – Straffrättsliga och civilrättsliga frågor (fr.o.m. 2014: 33.03 – Rättsliga frågor)

1.3. Typ av förslag eller initiativ

¨ Ny åtgärd

¨ Förslaget eller initiativet gäller en ny åtgärd efter ett pilotprojekt/en förberedande åtgärd[26]

þ Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

¨ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4. Mål

1.4.1.     Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Eurojust inrättades till följd av ett medlemsstatsinitiativ genom beslut 2002/187/RIF som ett EU-organ med rättsförmåga för att stärka kampen mot grov brottslighet. Enligt artikel 85 i EUF-fördraget ska Eurojust regleras av en förordning som antas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Eurojusts uppgift är att stödja och stärka samordningen och samarbetet mellan de nationella myndigheter som har till uppgift att utreda och lagföra grov brottslighet som berör två eller fler EU-medlemsstater. Enligt detta förslag till förordning föreskrivs en enda förnyad rättslig ram för ett nytt EU-organ för rättsligt samarbete, som ska vara Eurojusts rättsliga efterträdare.

1.4.2.     Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifikt mål nr 2: Att stärka det rättsliga samarbetet i brottmål och därigenom bidra till tillkomsten av ett genuint europeiskt område med rättvisa

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

33.03 – Rättvisa – Straffrättsliga och civilrättsliga frågor

1.4.3.     Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Genom att föra samman erfarna åklagare och domare från alla EU:s medlemsstater spelar Eurojust en viktig roll för utvecklingen av ett europeiskt område med rättvisa. Eurojust spelar även en viktig roll i fråga om kampen mot gränsöverskridande brottslighet inom EU genom att vara en effektiv befrämjare av rättsligt samarbete, vars hjälp efterfrågas i allt större utsträckning av rättstillämpare på nationell nivå. Det förväntade resultatet omfattar följande:

1. Eurojusts operativa arbete

Eurojust ska stödja och stärka det rättsliga samarbetet i brottmål. De nationella medlemmarna ska som individer eller som ett samlat kollegium ingripa i brottmål där nationella myndigheter behöver förstärkt samordning eller måste övervinna svårigheter i samband med den praktiska tillämpningen av det rättsliga samarbetet och instrumenten för ömsesidigt erkännande. Eurojust har bidragit till att förena den stora variationen i fråga om rättssystem och rättstraditioner inom EU och till att främja ömsesidigt förtroende, vilket utgör hörnstenen i instrumenten för ömsesidigt erkännande genom att skyndsamt lösa språkliga eller rättsliga problem och genom att fastställa behöriga myndigheter i andra länder.

2. Eurojusts centrum för rättslig sakkunskap för effektiva åtgärder mot grov gränsöverskridande brottslighet

Eurojust har en viktig uppgift inom kampen mot gränsöverskridande brottslighet. Eurojust anordnar samordningsmöten där nationella myndigheter samlas för att komma överens om en gemensam utredningsstrategi, utarbeta framställningar om rättsligt bistånd, lösa eller i förhand besvara rättsliga frågor och för att besluta om samtidiga insatser. Eurojust deltar i upprättandet av gemensamma utredningsgrupper och i dessas arbete, varigenom stöd ges till medlemsstaterna.

3. Eurojusts samarbete med partner

Eurojust samarbetar med andra organ, i synnerhet Europol och Olaf samt med tredjeländer, och Eurojust är värd för sekretariaten för det europeiska rättsliga nätverket, de gemensamma utredningsgruppernas expertnätverk samt det europeiska nätverket av kontaktpunkter med avseende på personer som har gjort sig skyldiga till folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, i enlighet med rådets beslut.

4. Eurojusts förbindelser med den europeiska åklagarmyndigheten

I enlighet med artikel 86 i EUF-fördraget ska en europeisk åklagarmyndighet inrättas som baseras på Eurojust. Därför syftar detta förslag även till att reglera förbindelserna mellan Eurojust och den europeiska åklagarmyndigheten. Det administrativa stödet till den europeiska åklagarmyndigheten kommer att tillhandahållas utan några kostnader.

1.4.4.     Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

I enlighet med färdplanen för genomförandet av den gemensamma strategin för byråer håller kommissionen på att utarbeta riktlinjer för fastställandet av centrala resultatindikatorer för byråerna. Arbetet förväntas vara klart under 2013.

1.5. Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.     Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

På kort sikt förväntas Eurojust fortsätta att bedriva sin kärnverksamhet, i synnerhet verksamhet avseende stöd till och förstärkning av samordningen och samarbetet mellan nationella myndigheter som har till uppgift att utreda och lagföra gränsöverskridande grov brottslighet. Informationsflödet och förbindelsen mellan nationella myndigheter och Eurojust måste förstärkas.

På medellång sikt kommer Eurojusts struktur, drift, uppgifter och parlamentariska tillsyn att förstärkas genom detta förslag i enlighet med artikel 85 i EUF-fördraget. Det finns även krav med anknytning till artikel 86 i EUF-fördraget och inrättandet av en europeisk åklagarmyndighet som baseras på Eurojust: Det kommer att åligga Eurojust att tillhandahålla den europeiska åklagarmyndigheten administrativa stödtjänster.

1.5.2.     Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

Mervärdet av den åtgärd som utarbetas av Eurojust: Det finns en inneboende EU-dimension i främjandet av det rättsliga samarbetet mellan medlemsstaternas nationella myndigheter och i en förbättring av samordningen för att bekämpa organiserad brottslighet på ett mer effektivt sätt. Detta kan bara uppnås på EU-nivå.

1.5.3.     Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Eurojusts årsrapporter bekräftar att det finns ett aktuellt behov av samordning och stöd på området gränsöverskridande grov brottslighet från internationellt håll och från EU. Under det senaste årtiondet har det skett en dramatisk ökning av den organiserade brottsligheten i form av narkotikasmuggling, människohandel, terrorism och it-brott, vilket inbegriper barnpornografi. En ny spelplan för brottsligheten håller på att växa fram, som i allt högre grad präglas av ytterst rörliga och flexibla grupper som verkar inom flera rättskipningsområden och brottssektorer, och som i synnerhet gynnas av en utbredd olaglig användning av internet. Medlemsstaterna kan inte på ett effektivt sätt bekämpa dessa på nationell nivå, varför samordning och stöd blir ytterst viktigt. Eurojust är det enda EU-organet som stöder nationella rättskipande myndigheter vad gäller att på lämpligt sätt utreda och lagföra dessa fall.

1.5.4.     Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Förstärkningen av det rättsliga samarbetet i brottmål utgör en avgörande del i tillkomsten av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. Eurojusts uppdrag i fråga om att främja samordningen och samarbetet utvecklas mot bakgrund av andra rättsliga instrument på området såsom konventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater från 2000, rådets rambeslut om europeisk arresteringsorder och rådets rambeslut om behörighetskonflikter. Synergieffekter med övriga RIF-organ, i synnerhet Europol, och behovet av att undvika en dubblering av uppgifter samt av att förstärka samarbetet måste beaktas. Tydliga synergieffekter kommer också att utgöra en del av samarbetet mellan Eurojust och den europeiska åklagarmyndigheten.

1.6. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

¨ Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

– ¨  Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ

– ¨  Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ

x Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

– Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

– beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7. Planerad metod för genomförandet[27]

Direkt av kommissionen

– genom dess avdelningar, inbegripet dess personal vid EU:s delegationer,

– ¨  genom dess genomförandeorgan.

¨ Delad förvaltning med medlemsstaterna

X Indirekt förvaltning genom delegering av genomförandeuppgifter till

– ¨ tredjeländer eller de organ som dessa har utsett,

– ¨ internationella organisationer och dessas byråer (ange vilka),

– ¨EIB och Europeiska investeringsfonden,

– X organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen,

– ¨ offentligrättsliga organ,

– ¨ civilrättsligt reglerade organ med ett uppdrag att verka i allmänhetens tjänst i den utsträckning som dessa tillhandahåller finansiella garantier,

– ¨ organ som regleras genom civilrätten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig–privat partnerskap och som tillhandahåller tillräckliga finansiella garantier,

– ¨ personer som anförtrotts genomförandet av specifika åtgärder inom Gusp i enlighet med avdelning V i FEU-fördraget, som har fastställts i den relevanta grundläggande akten.

– Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

Detta lagförslag syftar till att modernisera Eurojusts rättsliga ram och förenkla dess funktionssätt.

Det har utarbetats med hänsyn till budgetneutralitet. Följaktligen gäller den finansiella programplanering för Eurojust som utarbetats för perioden 2014–2020 och som antogs av kommissionen i juli 2013 för detta lagförslag.

Emellertid har ett nytt inslag förts in i denna förordning beträffande förbindelserna med den europeiska åklagarmyndigheten: I enlighet med vad som fastställs i denna förordning ska Eurojust tillhandahålla den europeiska åklagarmyndigheten administrativa stödstrukturer, inbegripet finansiering, personalresurser, säkerhet och it.

Samtidigt ska Eurojust inte längre arbeta med brott som skadar EU:s finansiella intressen, vilket motsvarar mellan 5 % och 10 % av alla fall i dagsläget. Följaktligen kan befattningar inom byrån överföras till att täcka stödet till europeiska åklagarmyndighetens verksamhet.

Detta innebär att förslaget är budgetneutralt och att det inte förändrar summan av de tjänster som anges i den finansiella programplaneringen för perioden 2014–2020.

2.           FÖRVALTNING

1.

2.

2.1. Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder.

Varje år ska Eurojusts ordförande på uppdrag av kollegiet vidarebefordra årsrapporten om Eurojusts arbete till Europaparlamentet, tillsammans med uppgifter om de samarbetsavtal som slutits med tredje parter och Europeiska datatillsynsmannens årsrapport.

Kommissionen ska inom fem år efter att förordningens ikraftträdande, och därefter vart femte år, beställa en extern oberoende granskning av förordningens genomförande och av Eurojusts verksamhet.

2.2. Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.     Risker som identifierats

Inga specifika risker beträffande administrations- och kontrollsystem har identifierats i detta skede.

2.2.2.     Planerade kontrollmetoder

Eurojust är föremål för administrativa kontroller, vilket inbegriper budgetkontroll, internrevision, årsrapporter från europeiska revisionsrätten och årligt beviljande av ansvarsfrihet för EU-budgetens verkställande.

2.3. Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade).

Med hänsyn till kampen mot bedrägerier, korruption och annan olaglig verksamhet ska bestämmelserna i förordning (EG) nr 1073/1999 gälla utan restriktioner för byrån.

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.

3.1. Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

· Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd.

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik || Typ av anslag || Bidrag

Nummer [Rubrik………………………...……….] || Diff./icke-diff. ([28]) || från Efta-länder[29] || från kandidatländer[30] || från tredjeländer || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen

3 || 33.0304 Europeiska unionens byrå för rättsligt samarbete (Eurojust) || Diff. || NEJ || JA Enligt överenskommelse || NEJ || NEJ

· Nya budgetrubriker som efterfrågats

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd.

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik || Typ av anslag || Bidrag

Nummer [Rubrik……………………………………..] || Diff./icke-diff. () || från Efta-länder || från kandidatländer || från tredjeländer || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen

|| || Diff. || NEJ || NEJ || NEJ || NEJ

3.2. Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.     Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen: || Nummer 3 || Säkerhet och medborgarskap

Eurojust || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

Avdelning 1 || Åtaganden || (1) || || || || || || || ||

Betalningar || (2) || || || || || || || ||

Avdelning 2 || Åtaganden || (1a) || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

Betalningar || (2a) || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

Avdelning 3 || Åtaganden || (3a) || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

|| Betalningar || (3b) || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

TOTALA anslag till Eurojust || Åtaganden || =1+1a +3a || || || || || || || ||

Betalningar || =2+2a +3b || || || || || || || ||

Programmet Rättsliga frågor || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

33 03 02 – Att förbättra det rättsliga samarbetet i civilrättsliga och straffrättsliga frågor || Åtaganden || (1) || || || || || || 0,400 || || 0,400

Betalningar || (2) || || || || || || 0,400 || || 0,400

TOTALT Programmet Rättsliga frågor[31] || Åtaganden || (1) || || || || || || 0,400 || || 0,400

Betalningar || (2) || || || || || || 0,400 || || 0,400

Den föreliggande beräkningen utgår från antagandet att de administrativa stödstrukturer som Eurojust tillhandahåller europeiska åklagarmyndigheten, inbegripet finansiering, personalresurser, säkerhet och it, är budgetneutrala och inte kräver ytterligare personal från Eurojusts tjänsteförteckning, eftersom intern omplacering inom Eurojust planeras till följd av att viss verksamhet upphör efter inrättandet av europeiska åklagarmyndigheten.

I praktiken ska Eurojusts administrativa struktur täcka både Eurojusts och den europeiska åklagarmyndighetens behov. Genom den administrativa strukturen säkerställs samordningen av budgetplaneringen och budgetgenomförandet, liksom av flera aspekter av personalförvaltning och tillhandahållandet av alla övriga stödtjänster.

Eurojusts revisor förväntas även vara revisor för den europeiska åklagarmyndigheten.

Kostnaderna för utvärderingen av att i synnerhet bedöma genomförandet samt konsekvenserna av denna förordning liksom av Eurojusts ändamålsenlighet och effektivitet bör täckas av det nya programmet Rättsliga frågor.

Rubrik i den fleråriga budgetramen: || 5 || ”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

GD: Rättsliga frågor ||

Ÿ Personal || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

Ÿ Övriga administrativa utgifter || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

TOTALT GD Rättsliga frågor || Anslag || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (Summa åtaganden = summa betalningar) || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || || || || || || 0,400 || || 0,400

Betalningar || || || || || || 0,400 || || 0,400

3.2.2.     Beräknad inverkan på [organets] anslag

– X  Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk         Förslaget/initiativet kräver användning av driftsanslag, enligt beskrivningen nedan:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål- och resultat-beteckning ò || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

RESULTAT

Typ[32] || Genomsnittliga kostnader || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Totalt antal || Total kostnad

SPECIFIKT MÅL NR 1[33] ... || || || || || || || || || || || || || || || ||

– Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

SPECIFIKT MÅL nr 2 … || || || || || || || || || || || || || || || ||

– Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

SPECIFIKT MÅL nr 3 || || || || || || || || || || || || || || || ||

Resultat || || || || || || || || || || || || || || || ||

TOTALA KOSTNADER || || || || || || || || || || . || || || || || ||

3.2.3.     Beräknad inverkan på [organets] personalresurser

3.2.3.1.  Sammanfattning

– þ  Förslaget/initiativet kräver inte användning av administrativa anslag

– o  Förslaget/initiativet kräver användning av administrativa anslag, enligt beskrivningen nedan:

i heltidsekvivalent.

Personal || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || Totalt

Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (personalstyrka) || || || || || || || ||

– AD-tjänster || || || || || || || ||

– AST-tjänster || || || || || || || ||

Extern personal (heltidsekvivalent) || || || || || || || ||

– Kontraktsanställda || || || || || || || ||

– Utsända nationella experter || || || || || || || ||

Totalt, personal || || || || || || || ||

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Personalkostnader || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || Totalt

Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen || || || || || || || ||

– AD-tjänster || || || || || || || ||

– AST-tjänster || || || || || || || ||

Extern personal || || || || || || || ||

– Kontraktsanställda || || || || || || || ||

– Utsända nationella experter || || || || || || || ||

Totala personalkostnader || || || || || || || ||

3.2.3.2.  Beräknat personalbehov vid det ansvariga generaldirektoratet

– X  Förslaget/initiativet kräver inte att ytterligare personalresurser tas i anspråk.

– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Uppgifterna ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

|| || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020

Ÿ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) ||

|| XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || || || || || || ||

|| XX 01 01 02 (vid delegationer) || || || || || || ||

|| XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

|| 10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

|| || || || || || || ||

|| Ÿ Extern personal (i heltidsekvivalent)[34] ||

|| XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier – totalt) || || || || || || ||

|| XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter vid delegationerna) || || || || || || ||

|| XX 01 04 yy[35] || – vid huvudkontoret[36] || || || || || || ||

|| – vid delegationerna || || || || || || ||

|| XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

|| 10 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

|| Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || || || ||

|| TOTALT || || || || || || ||

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, och/eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till rådande begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda || Politisk uppbackning och rådgivning till byrån, budgetrådgivning och finansiell rådgivning till byrån och förfaranden avseende faktiska betalningar, ansvarsfrihet och budgetförslag

Extern personal ||

En beskrivning av kostnadsberäkningen för heltidsekvivalenten bör ingå i bilagan, avsnitt 3.

3.2.4.     Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– X  Förslaget/initiativet är förenligt med nästa fleråriga budgetram.

– ¨  Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

– ¨  Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras[37].

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

3.2.5.     Bidrag från tredje part

– X Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet.

– Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) || Totalt

Ange medfinansierande organ || || || || || || || ||

TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering || || || || || || || ||

3.3. Beräknad inverkan på inkomsterna

– X  Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– ¨  Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– ¨         Påverkan på egna medel

– ¨         Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel: || Belopp som förts in för det innevarande budgetåret || Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna[38]

År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Artikel …………. || || || || || || || ||

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod påverkan på inkomsterna har beräknats.

[1]               Rådets beslut av den 28 februari 2002 om inrättande av Eurojust för att stärka kampen mot grov brottslighet, ändrat genom rådets beslut 2003/659/RIF och genom rådets beslut 2009/426/RIF av den 16 december 2008 om förstärkning av Eurojust.        EGT L 63, 6.3.2002, s. 1.

[2]               Förbättrat polissamarbete och polishjälp vid förebyggande och bekämpning av grov brottslighet behandlas av förslaget till en ny Europolförordning.

[3]               Rådets beslut 2009/426/RIF av den 16 december 2008, EUT L 138, 4.6.2009, s. 14.

[4]               Se KOM(2008) 135

[5]               Studien om en förstärkning av Eurojust som utfördes av GHK.

[6]               EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

[7]               EGT L 63, 6.3.2002, s. 1.

[8]               EUT L 245, 29.9.2003, s. 44.

[9]               EUT L 138, 4.6.2009, s. 14.

[10]             EGT L 167, 26.6.2002, s. 1.

[11]             EUT L 332, 18.12.2007, s. 103.

[12]             EUT L 301, 12.11.2008, s. 38.

[13]             EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

[14]             EGT L 105, 27.4.1996, s.1.

[15]             EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.

[16]             EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.

[17]             Rådets förordning nr 31 (EEG), 11 (Euratom) av den 18 december 1961 om fastställandet av tjänsteföreskrifter för tjänstemän och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen, EGT P 045, 14.6.1962, s. 1385 ändrad i synnerhet genom rådets förordning 259/68 av den 29 februari 1968 (EGT L 56, 4.3.1968, s. 1) som den själv ändrade därefter.

[18]             Rådets förordning nr 31 (EEG), 11 (Euratom) av den 18 december 1961 om fastställandet av tjänsteföreskrifter för tjänstemän och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen, EGT P 045, 14.6.1962, s. 1385 ändrad i synnerhet genom rådets förordning 259/68 av den 29 februari 1968 (EGT L 56, 4.3.1968, s. 1) som den själv ändrade därefter.

[19]             EGT L 136, 31.5.1999, s. 8.

[20]             EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

[21]             EGT L 17, 6.10.1958, s.385.

[22]             EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

[23]             EGT L 317, 3.12.2001, s. 1.

[24]             EGT L 12, 16.1.2001, s. 1. Förordning (EG) nr 44/2001 ersätts av förordning (EU) nr 1215/2012 från och med den 10 januari 2015

[25]             [Denna fotnot avser initialförkortningar som inte används i den svenska versionen.] Denna not avser initialförkortningar som inte används i den svenska versionen. Denna not avser initialförkortningar som inte används i den svenska versionen.

[26]             I den mening som avses i artikel 49.6 a respektive 49.6 b i budgetförordningen

[27]             Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[28]             Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

[29]             Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[30]             Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i Västra Balkan.

[31]             Enligt artikel 56 i förslaget till förordning ska det åligga kommissionen att lägga fram en rapport om förordningens genomförande. Denna rapport ska utgå från en extern studie.

[32]             De resultat som ska anges är de produkter eller tjänster som ska levereras (t.ex. antalet studentutbyten som har finansierats eller antalet kilometer väg som har byggts).

[33]             Enligt beskrivningen i punkt 1.4.2 ”Specifika mål…”

[34]             [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen.]

[35]             Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

[36]             Främst inom förvaltningen av strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt Europeiska fiskerifonden (EFF).

[37]             Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[38]             När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.