Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om fastställande av produktionsavgifterna inom sockersektorn för regleringsåren 2001/2002, 2002/2003, 2003/2004, 2004/2005 och 2005/2006, av den koefficient som krävs för beräkning av tilläggsavgiften för regleringsåren 2001/2002 och 2004/2005 och av de belopp som sockerproducenterna ska betala till säljarna av sockerbetor med avseende på skillnaden mellan maximibeloppet för avgifterna och de belopp för dessa avgifter som faktiskt tas ut för regleringsåren 2002/2003, 2003/2004 och 2005/2006 /* COM/2013/0527 final - 2013/0252 (NLE) */
MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET Den 27 september 2012 avkunnade domstolen sin
dom i de förenade målen C-113/10, C-147/10 och C-234/10, Zuckerfabrik Jülich AG
mot Hauptzollamt Aachen, British Sugar plc mot Rural Payments Agency, Tereos
mot Directeur général des douanes et droits indirects (dom i målet Jülich-II),
genom vilken den ogiltigförklarade kommissionens förordning (EG) nr 1193/2009
av den 3 november 2009 om ändring av förordningarna (EG) nr 1762/2003, (EG) nr
1775/2004, (EG) nr 1686/2005 och (EG) nr 164/2007 samt om fastställande av
produktionsavgifter för socker för regleringsåren 2002/03, 2003/04, 2004/05 och
2005/06. Genom förordning (EG) nr 1193/2009,
ogiltigförklarad i sin helhet genom dom av den 27 september 2012, korrigerades
retroaktivt de produktionsavgifter för regleringsåren 2002/2003, 2003/2004,
2004/2005, 2005/2006 som tidigare fastställts av kommissionen efter domstolens
ogiltigförklaring av förordningarna (EG) nr 1762/2003, 1775/2004, 1686/2005 och
164/2007 genom sin dom av den 8 maj 2008 i de förenade målen C-5/06 och C-23/06
till C-36/06, Zuckerfabrik Jülich m.fl. (Jülich I) och efterföljande beslut av
den 6 oktober 2008 i de förenade målen C-175/07 till C-184/07, SAFBA m.fl.
(SAFBA). Avgifterna för regleringsåren i fråga hade ursprungligen
fastställts av kommissionen i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1260/2001
av den 19 juni 2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker
(nedan kallad grundförordningen), som innehåller bestämmelser om ett
system för självfinansiering inom sockersektorn genom flexibla
produktionsavgifter, för regleringsåren 2001/2002, 2002/2003, 2003/2004,
2004/2005, 2005/2006. Inom ramen för rådets förordning (EG) nr
1260/2001 grundade sig den gemensamma organisationen av marknaden för socker på
principen att producenterna har fullständigt finansiellt ansvar under varje
regleringsår för de förluster som uppstår när den gemenskapsproduktion inom
ramen för kvoterna som överstiger den interna efterfrågan måste avsättas och på
en ordning med pris- och avsättningsgarantier som varierar beroende på det
individuella företagets produktionskvoter. Principen om finansiellt ansvar garanterades
genom en basproduktionsavgift på all produktion av A- och B-socker, som var
begränsad till 2 % av interventionspriset för vitsocker, samt genom en
B-avgift på produktionen av B-socker som inte fick vara högre än 37,5 % av
samma pris. När dessa avgifter inte gjorde det möjligt att nå målet att göra
sockerproduktionen självfinansierande varje enskilt regleringsår skulle, enligt
grundförordningen, en tilläggsavgift betalas av producenterna. I artikel 15 i
grundförordningen angavs vilka uppgifter som skulle beaktas vid beräkningen av
avgifterna I de ovan nämnda domarna ifrågasatte domstolen
inte systemet med produktionsavgifter eller principen att sockerproducenterna
måste bära det fulla ekonomiska ansvaret för de förluster under varje
regleringsår som uppstår vid avyttrandet av den del av kvotproduktionen som
utgör ett produktionsöverskott i förhållande till unionens interna förbrukning,
och att de därför var skyldiga att betala en avgift för sin kvotproduktion som
fastställdes av kommissionen i syfte att täcka de förluster som uppkommit under
regleringsåren från och med 2001/2002, 2002/2003, 2003/2004, 2004/2005 och 2005/2006. Domstolen fastslog emellertid att kommissionen
vid upprepade tillfällen har gjort en felaktig beräkning av de årliga avgifter
som fastställts för perioden i fråga i enlighet med rådets förordning (EG) nr
1260/2001. Slutligen konstaterade den att den metod som kommissionen använde i
förordning (EG) nr 1193/2009 för att fastställa avgifterna var oriktig,
eftersom den ledde till en övervärdering av de kostnader som skulle täckas och
följaktligen till för höga avgifter för sockerproducenterna. Som en följd av ogiltigförklaringen av
förordning (EG) nr 1193/2009 ansåg domstolen att enskilda har rätt till
återbetalning av de felaktigt inbetalda överskjutande beloppen, dvs. den del av
produktionsavgifterna som inte skulle ha tagits ut av medlemsstaterna under
perioden i fråga, samt till räntan på dessa belopp. Domen har lämnat ett rättsligt tomrum vad
gäller det exakta avgiftsbeloppet för regleringsåren 2002/2003, 2003/2004,
2004/2005 och 2005/2006. För att följa domen bör de avgifter som fastställts
för dessa regleringsår ersättas med nya, beräknade enligt den metod som
validerats av domstolen, med retroaktiv verkan. 2. RESULTAT AV SAMRÅD MED
BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR Kommissionen har lagt fram olika
arbetsdokument för medlemsstaterna rörande fastställandet av korrigerade
sockeravgifter och uppföljningen av domstolens dom av den 27 september 2012.
Dessa arbetsdokument lades fram för förvaltningskommittén för den samlade
marknadsordningen inom jordbruket den 6 december 2012, den 20 december 2012,
den 24 januari 2013 och en konsoliderad version den 28 februari 2013. Flera medlemsstater (DE, BE, LV, IT, FR, NL,
UK, CZ) bad kommissionen att utarbeta en rättsakt om korrigering av avgifterna
som skulle inbegripa återbetalningen ur unionens budget av ränta på de
betalningar som de berörda medlemsstaterna har gjort eller kommer att göra till
de sockerproducenter som betalat för höga avgifter under de aktuella åren.
Vissa delegationer föreslog också att räntan bör beräknas med en enhetlig
procentsats på europeisk nivå. 3. FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA
ASPEKTER Enligt artikel 266 i EUF-fördraget ska den
institution vars rättsakt har förklarats ogiltig ... vidta de åtgärder som är
nödvändiga för att följa domen i Europeiska unionens domstol. Till följd
av ogiltigförklaringen av förordning (EG) nr 1193/2009 måste därför nya
avgifter fastställas för perioden i fråga. Eftersom förordning (EG) nr 1260/2001
upphävdes med verkan från och med regleringsåret 2006/2007 och ersattes av
rådets förordning (EG) nr 318/2006 om den gemensamma organisationen av
marknaden för socker, och vidare ersattes med förordning (EG) nr 1234/2007 om
upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om
särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (förordningen om en samlad
marknadsordning), kan rådets förordning (EG) nr 1260/2001 inte längre kan tjäna
som rättslig grund för korrigering av sådana avgifter. Kommissionen har därför
inte behörighet att anta den korrigeringsrättsakt som krävs för att genomföra
domen. Enligt artikel 43.3 i EUF-fördraget ”ska rådet
på förslag av kommissionen besluta om åtgärder om fastställande av...
avgifter.” Med tanke på den föreslagna förordningens art, förefaller
artikel 43.3 vara en lämplig rättslig grund för att fastställa de korrigerade sockeravgifterna
för regleringsåren i fråga. Domstolen ogiltigförklarade visserligen inte
förordning (EG) nr 1837/2002 om fastställande av produktionsavgifterna för
regleringsåret 2001/2002, men med hänsyn till att samma metod som domstolen
ogiltigförklarat har använts för att fastställa avgifterna för regleringsåret
2001/2002, bör även de avgifter som fastställts för det regleringsåret anses
vara felaktiga. Därför bör nya avgifter fastställas för det regleringsåret och
införas i den korrigerande lagstiftningsakten. I sina ovan nämnda domar har domstolen
klargjort alla de faktorer som måste beaktas vid beräkning av den
”genomsnittliga förlust”, i den mening som avses i artikel 15 i
grundförordningen, som måste ligga till grund för beräkningen av den ”totala förlust”
som ska täckas av produktionsavgifterna. Den ”genomsnittliga förlusten”
beräknas genom att det faktiska totala exportbidrag som betalats ut (lägre än
det som beräknats av kommissionen i den ogiltigförklarade förordningen (EG) nr
1193/2009) divideras med de totala exportkvantiteterna, oberoende av om de
exporterats med eller utan bidrag. Det ”överskott som kan exporteras” beräknas
också på grundval av all export, oberoende av om ett bidrag har betalats ut
eller inte. Tillämpningen av den nya metod som angetts av domstolen leder till
en avsevärd minskning av den ”genomsnittliga förlusten” och av den ”totala
förlust” som ska täckas av avgifterna för perioden i fråga. I den föreslagna förordningen kommer därför
produktionsavgifterna för socker att fastställas för regleringsåren 2001/2002,
2002/2003, 2003/2004, 2004/2005 och 2005/2006, omräknade på grundval av den
metod som domstolen angett. Detta kommer att göra det möjligt för
medlemsstaterna att beräkna ersättningen till sockerproducenterna för de överskjutande
avgifter som dessa har betalat under samma period. Vidare kommer översynen av
produktionsavgifterna för regleringsåren 2001/2002, 2002/2003, 2003/2004,
2004/2005 och 2005/2006 att påverka det kompletterande pris som
sockerproducenterna fick betala till sockerbetsodlarna med avseende på
skillnaden mellan maximibeloppet för A- eller B-avgiften och det belopp som
togs ut för regleringsåren 2002/2003, 2003/2004 och 2005/2006 för dessa
avgifter. Inom ramen för den gemensamma organisation av
marknaderna inom sockersektorn som var i kraft till 2006 betalades avgifterna
visserligen av sockerproducenterna, men dessa fick senare tillbaka 60 % av
dessa utgifter från sockerbetsodlarna, eftersom de betalade ett lägre pris för
sockerbetor. När avgifterna sattes lägre än maximinivån för A- eller B-avgifter
(dvs. 2 % respektive 37,5 % av interventionspriset för vitsocker)
måste, enligt artikel 18.2 i grundförordningen, sockerproducenterna betala en
säljare av sockerbetor 60 % av skillnaden mellan den högsta tillåtna
avgiften i fråga och den basproduktionsavgift eller B-avgift som faktiskt togs
ut. I denna korrigeringsrättsakt fastställs därför
de reviderade kompletterande priser som sockerproducenterna ska betala tillbaka
till säljarna av sockerbetor. Endast skillnaden mellan de gamla och nya
kompletterande priserna bör återbetalas till säljarna av sockerbetor. Återbetalningen av sockeravgifterna utgör en
korrigering i EU:s egna medel av de ursprungligen betalade sockeravgifterna.
Medlemsstaterna måste fastställa nya anspråk avseende sockeravgifter grundade
på de nya avgifterna, inom fyra månader efter ikraftträdandet av denna
rättsakt. 4. BUDGETKONSEKVENSER Översynen av produktionsavgifterna på socker
för regleringsåren 2001/2002, 2002/2003, 2003/2004, 2004/2005 och 2005/2006
kommer att resultera i en negativ korrigering på 295 541 212 euro,
som belastar EU:s egna medel. Utöver dessa belopp kan medlemsstaterna avkräva
kommissionen ersättning för den ränta som faktiskt betalas av dem, i enlighet
med nationell lagstiftning, i samband med återbetalningen av de överskjutande
avgifterna för de relevanta åren. De sistnämnda kostnaderna måste anges separat
i de berörda medlemsstaterna anspråk på återbetalning ur EU-budgeten, när de
lägger fram de motsvarande betalningsbevisen. 5. ÖVRIGT Kommissionen kommer att utfärda en förklaring
som åtföljer detta förslag till rådets förordning, för att förtydliga vissa
aspekter som rör återbetalning av kapital och ränta samt ersättning till
säljare av sockerbetor, bokföringsrutiner och övervakning av
återbetalningsförfarandet. 2013/0252 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om fastställande av produktionsavgifterna
inom sockersektorn för regleringsåren 2001/2002, 2002/2003, 2003/2004,
2004/2005 och 2005/2006, av den koefficient som krävs för beräkning av
tilläggsavgiften för regleringsåren 2001/2002 och 2004/2005 och av de belopp
som sockerproducenterna ska betala till säljarna av sockerbetor med avseende på
skillnaden mellan maximibeloppet för avgifterna och de belopp för dessa avgifter
som faktiskt tas ut för regleringsåren 2002/2003, 2003/2004 och 2005/2006 EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT
DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3, med beaktande av Europeiska kommissionens
förslag, och av följande skäl: (1) Genom rådets förordning (EG)
nr 1260/2001 av den 19 juni 2001 om den gemensamma organisationen av marknaden
för socker[1],
särskilt artikel 15.8 första strecksatsen och artiklarna 16.5 och 18.5, gavs
kommissionen befogenhet att anta tillämpningsföreskrifter för de avgiftsbelopp
som ska tas ut, koefficienten för tilläggsavgiften och återbetalningen till
säljarna av sockerbetor. (2) Kommissionen fastställde
produktionsavgifterna för regleringsåren 2001/2002[2], 2002/2003[3], 2003/2004,[4]2004/2005[5] och 2005/2006[6]. (3) Enligt artikel 18.2 i
förordning (EG) nr 1260/2001 gällde att om basproduktionsavgiften var mindre än
det maximibelopp som avses i artikel 15.3 eller om den B-avgift som avses i
samma artikel var mindre än det maximibelopp som avses i artikel 14.4 i den
förordningen, vid behov justerat i enlighet med punkt 5 i den artikeln, skulle
sockerproducenterna åläggas att till säljarna av sockerbetor betala 60 %
av skillnaden mellan maximibeloppet på avgiften i fråga och storleken på den
avgift som skulle tas ut. (4) I enlighet med artikel 9.1 i
kommissionens förordning (EG) 314/2002 av den 20 februari 2002 om
tillämpningsföreskrifter för kvotsystemet inom sektorn för socker[7], har de belopp som
sockerproducenterna ska betala till säljarna av sockerbetor med avseende på
skillnaden mellan maximibeloppet för basproduktionsavgiften och B-avgiften och
det belopp för dessa avgifter som tagits ut, fastställts för regleringsåren
2002/2003[8],
2003/2004[9]
och 2005/2006[10].
(5) Inom ramen för reformen av
den gemensamma organisationen av marknaden för socker har förordning (EG) nr
1260/2001 från och med regleringsåret 2006/2007 upphävts genom och ersatts av
rådets förordning (EG) nr 318/2006 av den 20 februari 2006 om den gemensamma
organisationen av marknaden för socker[11].
Genom förordning (EG) nr 318/2006, upphävd och införlivad i rådets förordning
(EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam
organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter
(förordningen om en samlad marknadsordning)[12],
har självfinansieringssystemet med rörliga produktionsavgifter för socker och
en ordning med produktionskvoter ersatts med en ny produktionsavgift som har
till syfte att bidra till finansieringen av sådana utgifter inom sockersektorn
som uppstår inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaden för
socker. (6) Den 8 maj 2008
ogiltigförklarade domstolen[13]
kommissionens förordning (EG) nr 1762/2003 av den 7 oktober 2003 om
fastställande av produktionsavgifter för socker under regleringsåret 2002/2003[14] och kommissionens förordning
(EG) nr 1775/2004 av den 14 oktober 2004 om fastställande av
produktionsavgifter för socker under regleringsåret 2003/04[15]. I sin dom fastställde
domstolen att samtliga produktkvantiteter som har exporterats ska beaktas vid
fastställandet av den genomsnittliga förlusten per ton av produkten, oberoende
av om bidrag faktiskt betalats ut eller inte. (7) Domstolen ogiltigförklarade[16] också kommissionens förordning
(EG) nr 1686/2005 av den 14 oktober 2005 om fastställande av
produktionsavgifterna och koefficienten för tilläggsavgiften för regleringsåret
2004/2005 inom sockersektorn[17]. (8) För att följa domstolens dom
antog kommissionen förordning (EG) nr 1193/2009 om ändring av förordningarna
(EG) nr 1762/2003, (EG) nr 1775/2004, (EG) nr 1686/2005 och (EG) nr 164/2007
samt om fastställande av produktionsavgifter för socker för regleringsåren
2002/03, 2003/04, 2004/05 och 2005/06[18]. (9) Den 29 september 2011
avkunnade tribunalen sin dom i mål T-4/06, i vilken den konstaterade att det
inte fanns någon lämplig rättslig grund för en differentierad koefficient för
tilläggsavgiften för socker och ogiltigförklarade artikel 2 i förordning (EG)
nr 1686/2005 ersatt av artikel 3 i kommissionens förordning (EG) nr 1193/2009. (10) Den 27 september 2012
ogiltigförklarade domstolen förordning (EG) nr 1193/2009 och förklarade att
artikel 15.1 d i förordning (EG) nr 1260/2001 skulle tolkas på så sätt att det
totala bidragsbelopp som beaktas vid fastställandet av den beräknade
genomsnittliga förlusten per ton produkt skulle ha omfattat det totala belopp
som betalats[19].
(11) Följaktligen bör avgifterna
fastställas till rätt nivå. Den ”genomsnittliga förlusten” i den mening som
avses i artikel 15.1 d i förordning (EG) nr 1260/2001 bör beräknas genom att
det faktiska totala exportbidrag som betalats ut divideras med de exporterade
kvantiteterna, oberoende av om bidrag betalats ut eller ej, för sådan export
som anges i artikel 6.5 i kommissionens förordning (EG) 314/2002 av den 20
februari 2002 om tillämpningsföreskrifter för kvotsystemet inom sektorn för
socker[20].
Det ”överskott som kan exporteras” i den mening som avses i artikel 15.1 c i
förordning (EG) nr 1260/2001 bör också beräknas på grundval av all export,
oberoende av om ett bidrag har betalats ut eller inte. (12) Eftersom samma metod som
domstolen ogiltigförklarade användes för att beräkna avgifterna för
regleringsåret 2001/2002, bör även produktionsavgifterna och koefficienten för
tilläggsavgiften för regleringsåret 2001/2002 korrigeras i enlighet med detta. (13) Det följer av domstolens dom
att de korrigerade avgifterna bör tillämpas från och med samma datum som de
avgifter som har förklarats vara ogiltiga. (14) Som en följd av fastställandet
av sockeravgifter enligt den nya metod som avses i skäl 11, är det också
lämpligt att med retroaktiv verkan på nytt fastställa de belopp
sockerproducenterna är skyldiga att betala till säljarna av sockerbetor med
avseende på skillnaden mellan maximibeloppet för basproduktionsavgiften och det
avgiftsbelopp som faktiskt kommer att tas ut för regleringsåren 2002/2003,
2003/2004 och 2005/2006. (15) För regleringsåret 2001/2002
uppgår den totala förlusten, omräknad enligt den metod som anges i skäl 11,
till 14 123 937 EUR. Den koefficient som avses i artikel 16.2 i
förordning (EG) nr 1260/2001 bör fastställas i enlighet med detta och vara
tillämplig för det nämnda regleringsåret. (16) För regleringsåret 2002/2003
ger tillämpningen av den metod som anges i skäl 11 en basproduktionsavgift på
2 % och en B-avgift på 16,371 %, vilka bör tillämpas för det
regleringsåret med retroaktiv verkan. Den omräknade sammanlagda förlusten täcks
i sin helhet av intäkterna från basproduktionsavgiften och B-avgiften. Därför
finns det ingen anledning att för det regleringsåret fastställa den koefficient
som avses i artikel 16.2 i förordning (EG) nr 1260/2001. (17) Genom kommissionens förordning
(EG) nr 1440/2002 av den 7 augusti 2002 om ändring av det maximala beloppet för
B-avgiften och justering av minimipriset för B-betor inom sockersektorn för
regleringsåret 2002/2003[21]
fastställdes för regleringsåret 2002/2003 det maximala beloppet för B-avgiften
till 37,5 % av interventionspriset för vitsocker medan den reviderade
B-avgiften är 16,371 % av interventionspriset för vitsocker enligt den
metod som avses i skäl 11 och som är tillämplig för det regleringsåret. Denna
skillnad innebär att det belopp som ska betalas av sockerproducenterna till
säljarna av sockerbetor bör fastställas per ton sockerbetor av standardkvalitet
för det regleringsåret, i enlighet med artikel 18.2 i förordning (EG) nr
1260/2001. (18) För regleringsåret 2003/2004
ger tillämpningen av den nya beräkningsmetod som avses i skäl 11 en
basproduktionsavgift på 2 % och en B-avgift på 17,259 %. Den
omräknade sammanlagda förlusten täcks i sin helhet av intäkterna från
basproduktionsavgiften och B-avgiften. Därför finns det ingen anledning att för
det regleringsåret fastställa den koefficient som avses i artikel 16.2 i förordning
(EG) nr 1260/2001. (19) För regleringsåret 2003/2004
fastställs i förordning (EG) nr 1440/2002 det maximala belopp för B-avgiften
till 37,5 % av interventionspriset för vitsocker, medan den reviderade
B-avgiften är 17,259 % av interventionspriset på vitsocker enligt den
metod som avses i skäl 11 och som är tillämplig för det nämnda regleringsåret.
Denna skillnad innebär att det belopp som ska betalas av sockerproducenterna
till säljarna av sockerbetor bör fastställas per ton sockerbetor av standardkvalitet
för det regleringsåret, i enlighet med artikel 18.2 i förordning (EG) nr
1260/2001. (20) För regleringsåret 2004/2005
ändrar tillämpningen av den metod som avses i skäl 11 varken
basproduktionsavgiften eller B-avgiften. För det regleringsåret uppgår den
totala förlusten beräknad enligt den nya metoden till 57 648 788 EUR.
Den koefficient som avses i artikel 16.2 i förordning (EG) nr 1260/2001 bör
därför fastställas. Det följer av domstolens dom till vilken hänvisas i skäl 9,
att koefficienten bör vara enhetlig för unionens medlemsstater i dess
sammansättning den 30 april 2004 och unionens medlemsstater i dess
sammansättning den 1 maj 2004. (21) För regleringsåret 2005/2006
leder tillämpningen av den metod som avses i skäl 11 till en basproduktionsavgift
på 1,2335 % utan att det krävs någon B-avgift. Den omräknade sammanlagda
förlusten täcks i sin helhet av intäkterna från basproduktionsavgifterna, och
det är inte nödvändigt att fastställa den koefficient som avses i artikel 16.2
i förordning (EG) nr 1260/2001, för det regleringsåret. (22) Genom kommissionens förordning
(EG) nr 1296/2005 av den 5 augusti 2005 om ändring av det maximala beloppet för
B-avgiften och justering av minimipriset för B-betor inom sockersektorn för
regleringsåret 2005/06[22]
fastställs det maximala beloppet för B-avgiften för regleringsåret 2005/2006
till 37,5 % av interventionspriset på vitsocker. Då basproduktionsavgiften,
reviderad i enlighet med den metod som anges i skäl 11 (tillämplig för nämnda
regleringsår), är 1,2335 % av interventionspriset för vitsocker, finns det
inget behov av att fastställa en B-avgift. På grund av dessa skillnader är det
nödvändigt att fastställa vilka belopp per ton sockerbetor av standardkvalitet
som skulle betalas av sockerproducenterna till säljarna av sockerbetor för det
regleringsåret, i enlighet med artikel 18.2 i förordning (EG) nr 1260/2001. (23) Av rättssäkerhetsskäl och för
att säkerställa enhetlig behandling av de berörda aktörerna i de olika
medlemsstaterna, är det nödvändigt att ange ett datum då de avgifter som
fastställs genom den här förordningen bör ha fastlagts i enlighet med artikel
2.2 andra stycket i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 av den 22 maj
2000 om genomförande av beslut 2007/436/EG, Euratom om systemet för gemenskapernas
egna medel[23].
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 1. Produktionsavgifterna inom
sockersektorn för regleringsåren 2001/2002, 2002/2003, 2003/2004, 2004/2005 och
2005/2006 anges i punkt 1 i bilagan. 2. De koefficienter som krävs
för att beräkna tilläggsavgiften för regleringsåren 2001/2002 och 2004/2005
anges i punkt 2 i bilagan. 3. De belopp som ska betalas av
sockerproducenterna till säljarna av sockerbetor i fråga om A- eller B-avgifter
för regleringsåren 2002/2003, 2003/2004 och 2005/2006 anges i punkt 3 i
bilagan. Artikel 2 Dagen för fastställande av de avgifter som
anges i den här förordningen och som det hänvisas till i artikel 2.2 andra
stycket i förordning (EG, Euratom) 1150/2000, ska vara den sista dagen i den
fjärde månaden efter dagen för ikraftträdandet av den här förordningen. Artikel 3 Denna förordning träder i kraft dagen efter
det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Artikel 1.1 ska tillämpas från och med den –
16 oktober 2002 för regleringsåret 2001/2002, –
8 oktober 2003 för regleringsåret 2002/2003, –
15 oktober 2003 för regleringsåret 2003/2004, –
18 oktober 2005 för regleringsåret 2004/2005, –
23 februari 2007 för regleringsåret 2005/2006. Artikel 1.2 ska tillämpas från och med den –
16 oktober 2002 för regleringsåret 2001/2002, –
18 oktober 2005 för regleringsåret 2004/2005. Artikel 1.3 ska tillämpas från och med den –
8 oktober 2003 för regleringsåret 2002/2003, –
15 oktober 2003 för regleringsåret 2003/2004, –
23 februari 2007 för regleringsåret 2005/2006. Denna förordning är till alla delar bindande
och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den På
rådets vägnar Ordförande BILAGA 1. Produktionsavgifter inom sockersektorn
enligt artikel 1.1 || 2001/2002 || 2002/2003 || 2003/2004 || 2004/2005 || 2005/2006 a) EUR per ton vitsocker som basproduktionsavgift för A- och B-socker || 12,638 || 12,638 || 12,638 || 12,638 || 7,794 b) EUR per ton vitsocker som B-avgift för B-socker. || 236,963 || 103,447 || 109,061 || 236,963 || - c) EUR per ton torrsubstans som basproduktionsavgift för A- och B-isoglukos || 5,330 || 5,330 || 5,330 || 5,330 || 3,394 d) EUR per ton torrsubstans som B-avgift för B-isoglukos || 99,424 || 46,017 || 48,261 || 99,424 || - e) EUR per ton motsvarande torrsubstans socker/isoglukos som basproduktionsavgift för A- och B-inulinsirap || 12,638 || 12,638 || 12,638 || 12,638 || 7,794 f) EUR per ton motsvarande torrsubstans socker/isoglukos som B-avgift för B-inulinsirap || 236,963 || 103,447 || 109,061 || 236,963 || - 2. Koefficienter för beräkning av
tilläggsavgiften enligt artikel 1.2 Regleringsår 2001/2002: 0,01839 Regleringsår 2004/2005: 0,07294 3. Belopp som sockerproducenterna ska betala
till säljarna av sockerbetor i fråga om de A- eller B-avgifter som avses i
artikel 1.3 || 2002/2003 || 2003/2004 || 2005/2006 Kompletterande pris för A-betor* || || || 0,378 Kompletterande pris för B-betor* || 10,414 || 9,976 || 18,258 * Kompletterande pris
i fråga om A- eller B-avgift per ton sockerbetor av standardkvalitet (EUR). FINANSIERINGSÖVERSIKT || Fs/13/367494 6.2.2013.1 || DATUM: 15.4.2013 1. || BUDGETRUBRIK: Se budgetprognos nedan. Artikel 1.1 (Avgifter och liknande pålagor inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaden för socker): 05 07 02 (Tvistlösning) || ANSLAG: 123,4 miljoner euro 53,4 miljoner euro 2. || RUBRIK: RÅDETS FÖRORDNING om fastställande av produktionsavgifterna inom sockersektorn för regleringsåren 2001/2002, 2002/2003, 2003/2004, 2004/2005 och 2005/2006, av den koefficient som krävs för beräkning av tilläggsavgiften för regleringsåren 2001/2002 och 2004/2005 och av de belopp som sockerproducenterna ska betala till säljarna av sockerbetor med avseende på skillnaden mellan det högsta tillåtna beloppet för avgifterna och de belopp för dessa avgifter som faktiskt tas ut för regleringsåren 2002/03, 2003/04 och 2005/06. 3. || RÄTTSLIG GRUND: Artikel 43.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt 4. || SYFTE: Den 27 september 2012 avkunnade domstolen sin dom i de förenade målen C-113/10, C-147/10 och C-234/10 (dom i målet Jülich-II) genom vilken den ogiltigförklarade kommissionens förordning (EG) nr 1193/2009 av den 3 november 2009. Den föreliggande förordningen syftar till att retroaktivt fastställa produktionsavgifterna för socker för regleringsåren 2001/2002 till 2005/06, omräknade på grundval av den metod som domstolen angett. 5. || BUDGETKONSEKVENSER || 12-MÅNADERSPERIOD (miljoner EUR) || INNEVARANDE BUDGETÅR 2013 (miljoner EUR) || FÖLJANDE BUDGETÅR 2014 (miljoner EUR) 5,0 || UTGIFTER - SOM BELASTAR GEMENSKAPENS BUDGET (BIDRAG/STÖD) - NATIONELLA MYNDIGHETER - ANDRA || 53,4 miljoner euro || 53,4 miljoner euro || Ej tillämpligt 5,1 || INKOMSTER - EU:s EGNA MEDEL (AVGIFTER / TULLAR) – Se anmärkningarna - NATIONELLA || -214,1 miljoner euro || -214,1 miljoner euro || Ej tillämpligt || || 2015 || 2,016 || 2017 || 2018 5.0.1 || BERÄKNADE UTGIFTER || || || || 5.1.1 || BERÄKNADE INKOMSTER || || || || 5.2 || BERÄKNINGSMETOD: Se anmärkningarna. 6.0 || KAN PROJEKTET FINANSIERAS MED DE MEDEL SOM ANSLAGITS UNDER DET BERÖRDA KAPITLET I BUDGETEN FÖR INNEVARANDE ÅR? || Nej 6.1 || KAN PROJEKTET FINANSIERAS GENOM ÖVERFÖRING MELLAN KAPITEL I DEN GÄLLANDE BUDGETEN? || Ja 6.2 || KOMMER DET ATT BEHÖVAS EN TILLÄGGSBUDGET? || Nej 6,3 || KOMMER DET ATT BEHÖVAS ANSLAG I KOMMANDE BUDGETAR? || Se anmärkningarna. ANMÄRKNINGAR: Den 27 september 2012 avkunnade domstolen sin dom i de förenade målen C-113/10, C-147/10 och C-234/10 (dom i målet Jülich-II) genom vilken den ogiltigförklarade kommissionens förordning (EG) nr 1193/2009 av den 3 november 2009. Domstolen fastslog emellertid att kommissionen vid upprepade tillfällen gjort en felaktig beräkning av de årliga avgifter som fastställts för perioden i fråga. Domstolen fastslog att enskilda har rätt till återbetalning av de överskjutande belopp som betalats in felaktigt i samband med de ogiltiga produktionsavgifter som medlemsstaterna tog ut under perioden i fråga och som lagts till unionens budget. Korrigeringsrättsakten syftar till att retroaktivt fastställa produktionsavgifterna för socker för regleringsåren 2001/2002 till 2005/06, omräknade på grundval av den metod som domstolen angett. Enligt domen måste ersättningen till aktörerna även innefatta ränta (baserat på nationella regler och enligt principen om obehörig vinst måste EU ersätta medlemsstaterna för den ränta som betalats). Det totala belopp som ska återbetalas till medlemsstaterna är följande: Egna medel – kapital 295,5 miljoner euro - 10,0 miljoner EUR (som redan återbetalats under 2009) * 75 % = 214,1 miljoner EUR i avgifter efter insamlingsavgifter. Kompensationsränta Den begärda kompensationsräntan är inte inräknad i beloppen inom ramen för de egna medlen. Det uppskattade beloppet enligt ovan har beräknats för 100 % av skillnaden mellan gamla och nya avgifter. Räntesatserna kommer att fastställas i nationell lagstiftning så det slutliga beloppet kan inte slutgiltigt fastställdas vid denna tidpunkt. De räntesatser som använts som underlag för att beräkna budgetkonsekvenserna på 53,4 miljoner euro är de räntesatser som offentliggjorts i följande förordningar: Förordning (EU) nr 2012/2001, förordning (EU) nr 1852/2002, förordning (EU) nr 1842/2003, förordning (EU) nr 1751/2004, förordning (EU) nr 956/2005, förordning (EU) nr 1119/2005, förordning (EU) nr 1668/2005, förordning (EU) nr 1489/2006, förordning (EU) nr 981/2007, förordning (EU) nr 1190/2007, förordning (EU) nr 999/2008, förordning (EU) nr 1012/2009, förordning (EU) nr 974/2010, förordning (EU) nr 1036/2011 förordning (EU) nr 938/2012. Beloppet att betalas under budgetrubrik 05 07 02. Om förordningen inte har kunnat antas i tillräckligt god tid för att betalningarna ska kunna ske underbudgetåret 2013, måste beloppet tas upp i en ändringsskrivelse till budgeten 2014. [1] EGT L 178, 30.6.2001, s. 1. [2] EGT L 278, 16.10.2002, s. 13. [3] EUT
L 254, 8.10.2003, s. 4. [4] EUT
L 316, 15.10.2004, s. 64. [5] EUT
L 271, 15.10.2005, s. 12. [6] EUT
L 51, 20.2.2007, s. 17. [7] EGT
L 50, 21.2.2002, s. 40. [8] EUT
L 254, 8.10.2003, s. 5. [9] EUT
L 316, 15.10.2004, s. 65. [10] EUT
L 51, 20.2.2007, s. 16. [11] EUT
L 58, 20.2.2006, s. 1. [12] EUT
L 299, 16.11.2007, s. 1. [13] Dom i de förenade målen C-5/06 och C-23/06 till C-36/06,
REG 2008, s. I-03231. [14] Se hänvisning i fotnot 3. [15] Se hänvisning i fotnot 4. [16] Beslut av den 6 oktober 2008 i de förenade målen C-175/07
till C-184/07, REG 2008, s. I-00142, samt i målen C-466/06, REG 2008, s.
I-00140, och C-200/06, REG 2008, s. I-00137. [17] Se hänvisning i fotnot 5. [18] EUT L 321, 8.12.2009, s. 1. [19] Förenade målen C-113/10, C-147/10 och C-234/10, ännu ej
offentliggjorda. [20] EGT L 50, 21.2.2002, s. 40. [21] EGT L 212, 8.8.2002, s. 3. [22] EUT
L 205, 6.8.2005, s. 20. [23] EGT
L 130, 31.5.2000, s. 1.