MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Europeiska unionens solidaritetsfond inrättades 2002[1] för att göra det möjligt för EU att vidta åtgärder vid större katastrofer inom EU och i länder som deltar i anslutningsförhandlingar. Målen för solidaritetsfonden uppnås i allmänhet väl, men fonden anses inte vara tillräckligt kraftfull och tydlig. Vissa kriterier för att ta fonden i anspråk anses dessutom vara alltför komplicerade och otydliga.

Under 2005 lade kommissionen fram ett förslag till en ny förordning om Europeiska unionens solidaritetsfond[2]. Förslaget mottogs positivt i Europaparlamentet[3], men antogs inte i rådet. Kommissionen drog officiellt tillbaka sitt förslag i juni 2012.

I oktober 2011 lade kommissionen fram ett meddelande om framtiden för Europeiska unionens solidaritetsfond[4], som innehåller en utvärdering av hur det nuvarande instrumentet har fungerat samt förslag till förbättringar av funktionssättet. Den nuvarande politiken analyserades också i ett särskilt kapitel i 2008 års rapport om Europeiska unionens solidaritetsfond[5].

Det här förslaget läggs fram mot bakgrund av den nya fleråriga budgetramen för åren 2014–2020.

Förslaget kompletterar dessutom det gemensamma förslag som nyligen lagts fram av kommissionen och den höga representanten för genomförandet av solidaritetsklausulen i artikel 222 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget)[6], där det understryks att solidaritetsfonden fyller en funktion som ett av unionens centrala instrument för tillämpningen av dessa fördragsbestämmelser.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER

Meddelandet från oktober 2011 låg till grund för diskussionerna med medlemsstaterna, Europaparlamentet och andra berörda parter.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Europaparlamentet har antagit rapporter och betänkanden med i stort sett samma analys som i meddelandet. De stödde också kommissionens tankar om att förbättra fonden genom att göra vissa ändringar av förordningen.[7][8]

Medlemsstaterna har lämnat synpunkter vid möten i samordningskommittén för fonderna och i rådets arbetsgrupp för strukturåtgärder.

3.           FÖRSLAGETS SAKINNEHÅLL

Huvudsyftet med förslaget är att få solidaritetsfonden att fungera bättre genom att se till att åtgärder kan vidtas snabbare, göra den synligare för medborgarna och enklare att tillämpa samt förtydliga bestämmelserna i förordningen. Detta ska uppnås genom ett begränsat antal tekniska ändringar av förordningen. Däremot förändras inte instrumentets principer, metoden för finansiering utanför den fleråriga budgetramen eller den sannolika utgiftsnivån.

I förslaget ingår följande ändringar av förordningen som togs upp i 2011 års meddelande om solidaritetsfondens framtid:

· En tydlig definition av tillämpningsområdet för solidaritetsfonden, som begränsas till naturkatastrofer, inklusive katastrofer som orsakas av människor som en direkt följd av en naturkatastrof (dominoeffekter). Detta kommer att undanröja den nuvarande rättsliga osäkerheten om tillämpningsområdet, vilket innebär att man undviker att ansökningarna som inte uppfyller villkoren lämnas in.

· Ett nytt och enkelt enda kriterium för exceptionellt utnyttjande av solidaritetsfonden vid s.k. exceptionella regionala katastrofer baserat på ett BNP-relaterat tröskelvärde. Såsom framgår av 2011 års meddelande kommer de nuvarande otydliga bestämmelserna om villkoren för exceptionellt utnyttjande av solidaritetsfonden att ändras genom att skadegränsen för regionala katastrofer fastställs till 1,5 % av BNP på Nuts 2-nivå. Detta kommer att leda till att de bidragsberättigade ländernas ansökningar och kommissionens bedömning av ansökningarna avsevärt förenklas och påskyndas. Det kommer samtidigt att betydligt minska antalet ansökningar som avslås, eftersom sökandena redan från början kommer att veta om kriteriet är uppfyllt. En andel på 1,5 % av BNP på regional nivå föreslås som ny gräns, eftersom en närmare analys av tidigare ansökningar har visat att det kommer att leda till nästan exakt samma resultat som tidigare, samtidigt som det möjliggör en avsevärd förenkling och är till stor hjälp för att påskynda beslutsfattandet och utbetalningen av bidragen.

· Det införs en ny möjlighet att på begäran av den berörda medlemsstaten betala ut snabba förskott med upp till 10 % av det förväntade stödbeloppet på högst 30 miljoner euro. Återkrav på medlemsstaterna från solidaritetsfonden och sammanhållningsinstrumenten (Eruf och Sammanhållningsfonden) upp till ett högsta årligt belopp bör göras tillgängliga för solidaritetsfonden som inkomster avsatta för särskilda ändamål till åtaganden för förskottsbetalningarna i unionens budget. Utöver en särskild bestämmelse i förordningen om solidaritetsfonden kommer det också att behövas en bestämmelse i förordningen om de gemensamma bestämmelserna[9] som rör sammanhållningsfonderna och en bestämmelse i övergångsbestämmelserna som rör den nuvarande programperioden. Det är tänkt att kommissionen ska lägga fram ett ändrat förslag som ska antas vid samma tidpunkt som föreliggande förslag.

· Införande av en särskild bestämmelse om katastrofer som utvecklar sig långsamt, t.ex. torka. Genom att man fastställer början för sådana katastrofer till den dag då myndigheterna vidtar de första katastrofåtgärderna undanröjs det juridiska problem som följer av den nuvarande skyldigheten att lämna in ansökningarna inom tio veckor från dagen för den första skadan.

· Införande av vissa bestämmelser för att stimulera effektivare åtgärder för att förebygga katastrofer, inklusive ett fullständigt genomförande av relevant unionslagstiftning om förebyggande åtgärder, utnyttjande av tillgängliga medel från unionen för relaterade investeringar och förbättrad rapportering om dessa åtgärder. Om det inträffar en katastrof av samma karaktär som en katastrof för vilken fonden redan har utnyttjats och unionslagstiftningen inte har följts, kommer kommissionen att överväga att avslå en ny ansökan eller bara bevilja ett nedsatt belopp.

· Beslutet om beviljande av stöd slås samman med genomförandeavtalet i en enda akt. Denna administrativa åtgärd kommer att bidra till att påskynda handläggningen av ansökningar inom kommissionen, så att det blir möjligt att betala ut stöd snabbare.

Rekommendationerna i Europeiska revisionsrättens revisionsrapport om det ekonomiska stödet till Italien för jordbävningen i Aquila[10] beaktas genom en tydligare definition av termerna tillfälliga bostäder och omedelbara nödåtgärder samt en bestämmelse om inkomstgenerering.

Vissa andra aspekter har dessutom tagits med i förslaget. Förslaget innehållet t.ex. en särskild bestämmelse om bidragsberättigande för moms och om uteslutande av tekniskt stöd, en bestämmelse om att unionsrätten måste följas, en ändrad bestämmelse om undvikande av dubbelfinansiering, utvidgad efterhandsrapportering om förebyggande åtgärder samt en bestämmelse om användning av euro och om dess omräkning till nationella valutor.

Slutligen införs några ändringar för att anpassa förordningen till 2012 års ändrade budgetförordning. Detta rör inte bara terminologi, utan i synnerhet vissa bestämmelser och skyldigheter i samband med medlemsstaternas genomförande av fonden enligt principen om delad förvaltning och de bidragsberättigade kandidatländernas (länder som förhandlar om anslutning till unionen) genomförande av fonden enligt principen om indirekt förvaltning. För att fondens mål inte ska äventyras, dvs. för att det ekonomiska biståndet ska göras tillgängligt så snabbt som möjligt efter en större katastrof, måste dock undantag göras från vissa bestämmelser i budgetförordningen. Det gäller särskilt den ofta tidskrävande processen att utse myndigheter som ansvarar för genomförandet, bl.a. revisions- och kontrollmyndigheter, samt tidpunkten för den årliga rapporteringen.

4.           FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

Rättslig grund

Den rättsliga grunden för detta förslag är artikel 175 tredje stycket och artikel 212 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, vilka motsvarar den gällande förordningens rättsliga grund. Artikel 212 är nödvändig som rättslig grund för att inbegripa länder som förhandlar om anslutning till EU.

Solidaritetsfonden ska ses som ett av unionens instrument för att genomföra solidaritetsklausulen i artikel 222 i EUF-fördraget, men den klausulen är inte lämplig som rättslig grund för fonden. Artikel 222 är avsedd för de allvarligaste krissituationerna, medan kriterierna för utnyttjandet av solidaritetsfonden är definierade på ett sätt som innebär att fonden utnyttjas flera gånger varje år. Enligt lagstiftningsförfarandet i artikel 222 ska Europaparlamentet informeras men inte medverka aktivt. Detta ligger inte i linje med bestämmelserna om fonden, enligt vilka parlamentet fullt ut medverkar i att ta fram anslagen för det ekonomiska stödet genom solidaritetsfonden. Solidaritetsfonden omfattar dessutom vissa länder utanför EU som inte omfattas av artikel 222.

Subsidiaritetsprincipen

Förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen och går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen för solidaritetsfonden, som inrättades 2002. Den nuvarande förordningen om solidaritetsfonden grundar sig också på subsidiaritetsprincipen. Fonden ingriper bara när ett katastrofdrabbat land självt inte kan hantera situationen. Syftet är inte att hantera katastrofer på EU-nivå, utan att ge de drabbade länderna ekonomiskt stöd för att bära den finansiella bördan till följd av en naturkatastrof. Förslaget påverkar inte dessa grundprinciper och förändrar inte heller kriterierna för bidragsberättigande för de katastrofer som kan komma i fråga.

Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen. Det går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de mål som redan fastställts i den nuvarande förordningen.

5.           BUDGETKONSEKVENSER

I förslaget beaktas den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020, där det anges att man ska bibehålla den nuvarande mekanismen varigenom nödvändiga budgetmedel för beviljande av ekonomiskt stöd görs tillgängliga utöver taken i den fleråriga budgetramen genom ett beslut av budgetmyndigheten inom en maximal årlig tilldelning på 500 miljoner euro i 2011 års priser.

Beslutet att uttrycka den maximala årliga tilldelningen via fonden i 2011 års priser (i stället för löpande priser) återspeglas i förslaget genom att samma grund tillämpas på beloppet tre miljarder euro, som är en av de två skadetrösklarna för definitionen av ”större katastrofer”. Den andra tröskeln, 0,6 % av bruttonationalinkomsten (BNI), påverkas inte.

Om ett förskott har betalats ut kommer förskottsbeloppet att beaktas när det slutliga bidraget från fonden betalas ut.

2013/0248 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 175 tredje stycket och artikel 212.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[11],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[12],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)       Genom rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 inrättades Europeiska unionens solidaritetsfond (nedan kallad fonden)[13].

(2)       Europeiska unionen bör fortsätta att visa solidaritet med de länder som för närvarande förhandlar om anslutning. Om förordningen ska utvidgas till att även omfatta dessa länder måste artikel 212 i fördraget användas som rättslig grund.

(3)       Kommissionen bör snabbt kunna besluta om att anslå särskilda medel och ta dem i anspråk så fort som möjligt. De administrativa förfarandena bör anpassas i enlighet med detta och begränsas till det som är absolut nödvändigt. Europaparlamentet, rådet och kommissionen ingick därför den [dd/mm/åååå] ett interinstitutionellt avtal om finansieringen av fonden och om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet.

(4)       Terminologin och förfarandena i förordning (EG) nr 2012/2002 bör anpassas till bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002[14].

(5)       Definitionen av naturkatastrof, som avgör tillämpningsområdet i förordning (EG) nr 2012/2002, bör vara otvetydig.

(6)       Skador orsakade av andra typer av katastrofer som genom en kedjereaktion är en direkt följd av en naturkatastrof, bör vid tillämpningen av förordning (EG) nr 2012/2002 anses ingå i de direkta skador som orsakats av den naturkatastrofen.

(7)       I syfte att kodifiera etablerad praxis och säkerställa likabehandling av ansökningarna bör det anges att bidragen från fonden endast ska beviljas för direkta skador.

(8)       En större naturkatastrof i enlighet med förordning (EG) nr 2012/2002 bör definieras som en naturkatastrof som har orsakat direkt skada över ett tröskelvärde uttryckt i finansiella termer, som ska anges i priser under ett referensår eller som andel av bruttonationalinkomsten (BNI) i den berörda staten.

(9)       För att bättre kunna ta hänsyn till den särskilda karaktären av dessa katastrofer, som trots att de är omfattande inte når upp till den miniminivå som krävs för att beviljas bidrag från fonden, bör kriterierna för regionala katastrofer fastställas på grundval av den beräkningsbara skadan i förhållande till den regionala bruttonationalprodukten (BNP). Dessa kriterier bör fastställas på ett klart och tydligt sätt för att minska sannolikheten för att ansökningar som inte uppfyller kraven i förordning (EG) nr 2012/2002 lämnas in.

(10)     Vid fastställandet av den direkta skadan bör harmoniserade uppgifter från Eurostat användas för att säkerställa en rättvis behandling av ansökningarna.

(11)     Fonden bör bidra till återställande av infrastruktur i fungerande skick, till röjningsarbete i de katastrofdrabbade områdena samt till kostnaderna för räddningstjänst och tillfälliga bostäder för den berörda befolkningen under hela genomförandeperioden. Det bör också fastställas hur länge inkvarteringen av människor som blivit bostadslösa på grund av katastrofen kan anses vara tillfällig.

(12)     Bestämmelserna i förordning (EG) nr 2012/2002 bör anpassas till unionens allmänna finansieringspolitik i fråga om mervärdesskatt.

(13)     Det bör också anges att bidragsberättigande insatser inte bör omfatta utgifter för tekniskt stöd.

(14)     För att undvika att mottagarstaterna gör en nettovinst på fondens insatser bör det fastställas på vilka villkor insatser som finansieras genom fonden får vara inkomstbringande.

(15)     Vid vissa typer av naturkatastrofer, t.ex. torka, tar det lång tid innan man märker av de katastrofala följderna. Det bör föreskrivas att solidaritetsfonden kan användas även i sådana fall.

(16)     Det är viktigt att se till att de bidragsberättigade staterna gör de ansträngningar som krävs för att undvika att katastrofer uppstår och för att mildra följderna av dem, inklusive genom att fullt ut genomföra relevant unionslagstiftning om förebyggande och hantering av katastrofrisker samt genom att använda tillgängliga unionsmedel för relevanta investeringar. För de fall en medlemsstat underlåter att följa unionslagstiftningen om förebyggande och hantering av katastrofrisker efter att ha fått bidrag från fonden för en tidigare naturkatastrof bör det därför föreskrivas att en senare ansökan som gäller samma typ av katastrof kan leda till att ansökan avslås eller till att bidragsbeloppet minskas.

(17)     Medlemsstaterna kan behöva ekonomiskt katastrofbistånd snabbare än vad som är möjligt vid det vanliga förfarandet. Det bör därför föreskrivas en möjlighet att göra en förskottsutbetalning på begäran av den berörda medlemsstaten en kort tid efter det att ansökan om bidrag från fonden har lämnats in till kommissionen. Förskottet bör inte överstiga ett visst belopp och bör beaktas vid utbetalningen av det slutliga bidragsbeloppet. Dessutom bör belopp från fonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden som återvunnits från medlemsstaterna upp till ett visst belopp betraktas som interna inkomster avsatta för särskilda ändamål i syfte att göra åtaganden för förskottsutbetalningar tillgängliga i unionsbudgeten. Utbetalningen av förskottsbelopp bör inte påverka det slutliga beslutet om utnyttjande av fonden.

(18)     De administrativa förfaranden som utmynnar i utbetalning av bidrag bör vara så enkla och tidseffektiva som möjligt. I genomförandebesluten om beviljande av bidrag bör det därför för medlemsstaterna ingå närmare bestämmelser om genomförandet av bidraget från fonden. Av rättsliga skäl bör dock separata genomförandeavtal behållas för mottagarstater som ännu inte är medlemmar i unionen.

(19)     Genom förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 infördes förändringar när det gäller delad och indirekt förvaltning samt särskilda rapporteringskrav som bör beaktas. Rapporteringskraven bör återspegla den korta genomförandeperioden för fondens insatser. Förfarandena för att utse förvaltnings- och kontrollorgan för unionsmedlen bör återspegla typen av instrument det rör sig om och bör inte leda till att utbetalningen av bidraget fördröjs. Det är därför nödvändigt att göra undantag från förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

(20)     Det bör föreskrivas bestämmelser för att undvika att insatser som finansierats genom fonden också finansieras genom andra av unionens finansieringsinstrument eller genom internationella rättsliga instrument för ersättning av specifika skador.

(21)     Det bör vara så enkelt som möjligt att redovisa de utgifter som länderna har haft från ett bidrag från fonden. En enda växelkurs bör därför användas under hela genomförandet av bidraget för länder som inte tillhör euroområdet.

(22)     Kommissionen bör tilldelas genomförandebefogenheter för att säkerställa enhetliga villkor vid tillämpningen av förordning (EU) nr 2012/2002 när det gäller beviljande av bidrag från fonden.

(23)     Bestämmelserna om skydd av unionens ekonomiska intressen bör göras mer detaljerade så att det tydligt fastställs åtgärder för att förebygga, spåra och utreda oriktigheter och för att återkräva medel som gått förlorade, utbetalats felaktigt eller använts felaktigt.

(24)     Eftersom målen för denna förordning, nämligen att säkra unionsomfattande solidaritetsinsatser för att stödja katastrofdrabbade stater, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna med tillfälliga lösningar, och därför, genom att man på ett systematiskt, regelbundet och rättvist sätt beviljar ekonomiskt stöd där alla medlemsstater bidrar efter förmåga, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen anta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(25)     Förordning (EG) nr 2012/2002 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 2012/2002 ska ändras på följande sätt:

1.           Artikel 2 ska ersättas med följande:

”Artikel 2

1.       Efter ansökan av en medlemsstat eller ett land med vilket det pågår förhandlingar om anslutning till unionen får bistånd från fonden frigöras när allvarliga återverkningar på levnadsvillkoren, miljön eller ekonomin inträffar i en eller flera regioner i den staten eller det landet till följd av en större eller regional naturkatastrof på samma stats eller lands territorium, i en angränsande medlemsstat eller ett grannland med vilket det pågår förhandlar om anslutning till unionen (nedan kallat stödberättigad stat). Direkta skador till följd av en katastrof orsakad av människor som en direkt följd av en naturkatastrof ska betraktas som en del av den direkta skada som vållats genom denna naturkatastrof.

2.       I denna förordning avses med större naturkatastrof en naturkatastrof som i en medlemsstat eller ett land med vilket det pågår förhandlingar om anslutning till unionen leder till direkta skador som uppskattas överstiga 3 000 000 000 euro i 2011 års priser eller utgöra mer än 0,6 % av dess bruttonationalinkomst (BNI).

3.       I denna förordning avses med regional naturkatastrof en naturkatastrof som i en region på Nuts 2-nivå i en medlemsstat eller ett land med vilket det pågår förhandlingar om anslutning till unionen leder till direkta skador som överstiger 1,5 % av regionens bruttonationalprodukt (BNP). Om katastrofen berör flera regioner på Nuts 2-nivå ska tröskelvärdet tillämpas på dessa regioners vägda genomsnittliga BNP.

4.       Stödet från fonden får också tas i anspråk för en naturkatastrof i en stödberättigad stat som utgör en större naturkatastrof i en angränsande medlemsstat eller ett land med vilket det pågår förhandlingar om anslutning till unionen.

5.       Vid tillämpningen av denna artikel ska harmoniserade statistiska uppgifter från Eurostat användas.”

2.           Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

a)      Punkterna 1, 2 och 3 ska ersättas med följande:

”1.        Stödet ska ha formen av ett bidrag från fonden. För varje naturkatastrof ska ett enda bidrag beviljas mottagarstaten.

2.          Fonden ska ha som syfte att komplettera de berörda staternas egna insatser och täcka en del av deras offentliga utgifter och därmed hjälpa mottagarstaten att, beroende på katastrofens art, genomföra följande väsentliga nöd- och återställningsinsatser:

a)       Återställa infrastruktur och installationer i fungerande skick på områdena energi, vattenförsörjning och avloppsvatten, telekommunikationer, transporter, hälsa och utbildning.

b)      Tillhandahålla tillfälliga bostäder och finansiera räddningstjänst för att tillgodose den berörda befolkningens behov.

c)       Säkerställa förebyggande infrastruktur och vidta åtgärder för att skydda kulturarvet.

d)      Röja katastrofdrabbade områden, inklusive naturområden.

Vid tillämpningen av led b avses med tillfälliga bostäder inkvartering tills den berörda befolkningen kan återvända till sina ursprungliga bostäder efter reparation eller ombyggnad.

3.          Utbetalningar från fonden ska vara begränsade till finansiering av åtgärder för att lindra icke försäkringsbara skador och ska återkrävas om kostnaderna för att åtgärda skadan senare täcks av tredje part i enlighet med artikel 8.3.”

b)      Följande punkter ska läggas till som punkterna 4–7:

”4.        Mervärdesskatt (moms) ska inte utgöra en bidragsberättigande utgift för en insats, utom när momsen inte är avdragsgill enligt nationell momslagstiftning.

5.          Tekniskt stöd, inbegripet förvaltning, övervakning, information och kommunikation, beslut om klagomål samt kontroll och revision ska inte berättiga till bidrag från fonden.

6.          Det totala bidraget från fonden får inte leda till att det uppkommer inkomster som överstiger en stats totala kostnad för nöd- och återställningsinsatserna. Mottagarstaten ska redovisa uppgifter om detta i sin rapport om genomförandet av bidraget från fonden i enlighet med artikel 8.3.

7.          Minst en fjärdedel av fondens årliga medel bör den 1 oktober varje år vara tillgängliga för att täcka behov som uppkommer fram till årets slut.”

3.           Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

a)      Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.        Så snart som möjligt och senast tio veckor efter den dag då den första skadan till följd av en naturkatastrof uppkom får en stat lämna in en ansökan om bidrag från fonden till kommissionen och då lämna alla tillgängliga uppgifter om

a)       den totala direkta skada som orsakats av katastrofen och dess inverkan på den berörda befolkningen, ekonomin och miljön,

b)      en uppskattning av kostnaderna för de insatser som avses i artikel 3.2,

c)       andra källor för unionsfinansiering,

d)      andra källor för nationell eller internationell finansiering, inklusive offentligt och privat försäkringsskydd som kan bidra till kostnaderna för att åtgärda skadorna,

e)       genomförandet av unionslagstiftningen om förebyggande och hantering av katastrofrisker med hänsyn till katastrofens art,

f)       andra relevanta upplysningar om förebyggande och begränsande åtgärder som vidtagits med hänsyn till katastrofens art.”

b)      Följande punkt ska införas som punkt 1a:

”1a.      Vid en successivt tilltagande naturkatastrof ska den tidsfrist på tio veckor för inlämning av ansökan som avses i punkt 1 börja löpa den dag då de offentliga myndigheterna i den bidragsberättigade staten vidtar de första officiella åtgärderna mot katastrofens verkningar.”

c)      Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2.        På grundval av de uppgifter som avses i punkt 1 och eventuella förtydliganden som ska tillhandahållas av den bidragsberättigade staten, ska kommissionen, så snart som möjligt och inom ramen för tillgängliga medel, bedöma om villkoren för att ta fonden i anspråk är uppfyllda och fastställa storleken på ett eventuellt bidrag från fonden.

Om kommissionen har beviljat ett bidrag från fonden på grundval av en ansökan som inkommit efter den [dd/mm/åååå] för en katastrof av en viss art, får den avslå en ytterligare ansökan om bidrag för en katastrof av samma slag eller minska det belopp som beviljas om den bidragsberättigade medlemsstaten är föremål för ett överträdelseförfarande och har delgetts ett motiverat yttrande om underlåtenhet att genomföra unionslagstiftningen om förebyggande och hantering av katastrofrisker vars syfte motsvarar arten av den katastrof den drabbats av.

Kommissionen ska behandla alla ansökningar om bidrag från fonden på ett rättvist sätt.”

d)      Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4.        När anslagen gjorts tillgängliga av budgetmyndigheten ska kommissionen anta ett genomförandebeslut om beviljande av bidraget från fonden och omedelbart betala ut bidraget som ett engångsbelopp till mottagarstaten. Om ett förskott har betalats ut i enlighet med artikel 4a ska endast saldot betalas ut.”

e)      Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5.        Utgifterna ska vara bidragsberättigande från och med dagen för den första skada som avses i punkt 1. Vid en successivt tilltagande naturkatastrof ska utgifterna vara bidragsberättigande från och med den dag som avses i punkt 1a.”.

4.           Följande artikel ska införas som artikel 4a:

”Artikel 4a

1.       När en medlemsstat lämnar in en ansökan om bidrag från fonden till kommissionen får den begära en förskottsbetalning.

Kommissionen ska göra en preliminär bedömning av om ansökan uppfyller villkoren i artikel 4.1 och kontrollera om budgetmedel är tillgängliga. Om dessa villkor är uppfyllda och tillräckliga medel finns tillgängliga får kommissionen anta ett beslut om beviljande av förskott och utan dröjsmål utbetala det innan det beslut som avses i artikel 4.4 har fattats. Utbetalningen av förskottsbelopp ska inte påverka det slutliga beslutet om utnyttjande av fonden.

2.       Förskottet får inte överstiga 10 % av det förväntade bidragsbeloppet och får aldrig överstiga 30 000 000 euro. När det slutliga bidragsbeloppet har fastställts ska kommissionen beakta summan av förskottet innan saldot av bidraget betalas ut. Kommissionen ska återkräva felaktigt utbetalade förskott.

3.       För att säkerställa en snabb tillgång till budgetmedel ska de belopp från fonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden som återkrävs från medlemsstaterna, upp till högst 50 000 000 euro, göras tillgängliga för fonden som interna inkomster avsatta för särskilda ändamål. Belopp som använts till förskottsbetalningar eller som dragits tillbaka i budgeten ska ersättas så snart som nya belopp återkrävs från medlemsstaterna.”

5.           Artikel 5 ska ersättas med följande:

”Artikel 5

1.       Bilagan till det beslut som avses i artikel 4.4 ska innehålla närmare bestämmelser om genomförandet av bidraget från fonden.

I dessa bestämmelser ska det särskilt beskrivas vilken typ av insatser som ska finansieras av fonden och på vilka platser insatserna ska ske på förslag av den bidragsberättigade staten.

2.       Innan bidrag betalas ut från fonden till en bidragsberättigad stat som inte är en medlemsstat ska kommissionen ingå ett delegeringsavtal med den staten med närmare bestämmelser om genomförandet av bidraget från fonden enligt punkt 1 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012* och kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012** samt med de skyldigheter som rör förebyggande och hantering av katastrofrisker.

3.       Ansvaret för att välja ut enskilda insatser och genomföra bidraget från fonden ska åligga mottagarstaten i enlighet med denna förordning, särskilt artikel 3.2 och 3.3, det beslut som avses i artikel 4.4 om beviljande av bidrag från fonden och, i förekommande fall, det delegeringsavtal som avses i punkt 2.

4.       Bidraget från fonden till en medlemsstat ska genomföras genom delad förvaltning i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. Bidrag från fonden till ett land med vilket det pågår förhandlingar om anslutning till unionen ska genomföras genom indirekt förvaltning i enlighet med den förordningen.

5.       Utan att det påverkar kommissionens ansvar för genomförandet av unionens allmänna budget ska mottagarstaten ansvara för förvaltningen av de insatser som stöds genom fonden och för den finansiella kontrollen av insatserna. De ska bland annat vidta följande åtgärder:

a)      Kontrollera att förvaltnings- och kontrollsystem har inrättats och att de tillämpas på ett sådant sätt att det säkerställs att unionens medel används på ett effektivt och korrekt sätt, i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning.

b)      Kontrollera att de finansierade insatserna har genomförts korrekt.

c)      Se till att de finansierade utgifterna grundas på kontrollerbara verifikationer och att de är korrekta och följer tillämpliga bestämmelser.

d)      Förhindra, spåra och korrigera oegentligheter samt återkräva belopp som felaktigt betalats ut tillsammans med ränta på försenade betalningar i förekommande fall. De ska underrätta kommissionen om alla eventuella oegentligheter och hålla kommissionen informerad om hur de administrativa och rättsliga förfarandena fortskrider.

6.       Mottagarstaterna ska utse organ med ansvar för förvaltning och kontroll av insatser som får stöd genom fonden i enlighet med artiklarna 59 och 60 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. De ska för detta ändamål beakta kriterier som rör interna förhållanden, kontrollverksamhet, information och kommunikation samt övervakning. Medlemsstaterna får utse de organ som redan utsetts i enlighet med [förordningen om gemensamma bestämmelser][15].

När de utsedda organen lämnar in den rapport och redovisning som avses i artikel 8.3 i denna förordning ska de förse kommissionen med den information som anges i artikel 59.5 eller artikel 60.5 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 för hela genomförandeperioden.

7.       Mottagarstaten ska göra de finansiella korrigeringar som krävs om en oegentlighet konstateras. Mottagarstatens korrigering ska bestå i att bidraget från fonden helt eller delvis dras in. Mottagarstaten ska återkräva varje belopp som gått förlorat till följd av en konstaterad oegentlighet.

8.       Utan att det påverkar revisionsrättens befogenheter eller mottagarstatens kontroller i enlighet med nationella lagar och andra författningar, får kommissionens tjänstemän eller andra företrädare för kommissionen genomföra kontroller på plats av de insatser som finansieras genom fonden. Kommissionen ska underrätta mottagarstaten för att få all hjälp som behövs. Den berörda medlemsstatens tjänstemän eller andra företrädare för medlemsstaten får delta i dessa kontroller.

9.       Mottagarstaten ska se till att alla handlingar som styrker uppkomna utgifter hålls tillgängliga för kommissionen och revisionsrätten under tre år efter det att ärendet avseende stödet från fonden har avslutats.

___

* EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.

** EUT L 362, 31.12.2012, s. 1.”

6.           I artikel 6 ska punkterna 2 och 3 ersättas med följande:

”2.     Mottagarstaten ska se till att de utgifter som ersätts enligt denna förordning inte ersätts genom andra av unionens finansieringsinstrument, särskilt inte instrumenten för sammanhållnings-, jordbruks- och fiskeripolitiken.

3.       Skador som regleras via unionsinstrument eller internationella instrument med anknytning till ersättning för specifika skador ska inte vara berättigade till stöd för samma ändamål från fonden.”

7.           Artikel 7 ska ersättas med följande:

”Artikel 7

Insatser som finansieras genom fonden ska vara förenliga med bestämmelserna i fördraget och de instrument som antagits enligt detta, med unionens politik och åtgärder, särskilt när det gäller ekonomisk förvaltning och offentlig upphandling, och med föranslutningsinstrument. Insatserna ska om möjligt bidra till att uppnå målen för unionens politik avseende miljöskydd, förebyggande och hantering av katastrofrisker och anpassning till klimatförändringar.”

8.           Artiklarna 8 och 9 ska ersättas med följande:

”Artikel 8

1.       Bidraget från fonden ska användas inom ett år från den dag då kommissionen har betalat ut det fullständiga stödbeloppet. Den del av bidraget som inte har använts när denna period löper ut eller som konstaterats ha använts till icke bidragsberättigande insatser ska återkrävas av kommissionen från mottagarstaten.

2.       Mottagarstaterna ska söka all ersättning som är möjlig från tredje part.

3.       Senast sex månader efter utgången av den ettårsperiod som avses i punkt 1 ska mottagarstaten lämna en rapport om genomförandet av bidraget från fonden, tillsammans med en redovisning som motiverar utgifterna och med uppgifter om alla andra källor till finansiering som tagits emot för de berörda insatserna, inbegripet ersättning från försäkringar och från tredje part.

Rapporten om genomförandet ska innehålla uppgifter om vilka förebyggande åtgärder som mottagarstaten vidtagit eller föreslagit för att minska de framtida skadornas omfattning och i möjligaste mån undvika att liknande katastrofer upprepas, inklusive genom användning av unionens struktur- och investeringsfonder för detta ändamål, och om hur långt genomförandet av relevant unionslagstiftning om förebyggande och hantering av katastrofrisker har kommit. Den ska också innehålla en redovisning av erfarenheterna från katastrofen och av de åtgärder som vidtagits eller föreslagits för att garantera motståndskraft när det gäller klimatförändringar och katastrofer.

Rapporten om genomförandet ska åtföljas av ett yttrande från ett oberoende revisionsorgan, upprättat i enlighet med internationellt accepterade revisionsstandarder, som visar att den redovisning som motiverar utgifterna ger en sann och rättvisande bild och att bidraget från fonden är lagligt och korrekt, i enlighet med artiklarna 59.5 och 60.5 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

När det förfarande som avses i punkt 1 har avslutats ska kommissionen avsluta stödet från fonden.

4. Om kostnaderna för att åtgärda skadorna senare täcks av tredje part ska kommissionen kräva att mottagarstaten återbetalar motsvarande del av bidraget från fonden.

Artikel 9

I ansökningar om bidrag från fonden, i de beslut som avses i artikel 4.4 samt i delegeringsavtal, rapporter och andra tillhörande dokument ska alla belopp uttryckas i euro.

De utgiftsbelopp som uppkommit i nationell valuta ska räknas om till euro till den genomsnittliga dagliga växelkurs som offentliggörs i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning och som fastställts under perioden för genomförandet av de insatser som omfattas av bidraget från fonden. Om ingen daglig växelkurs till euro offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning för den berörda valutan ska omräkningen göras till den genomsnittliga bokföringskurs per månad som kommissionen fastställt för den perioden. Denna enhetliga växelkurs ska användas under hela genomförandet av bidraget från fonden och som grund för den slutliga rapporten om och redovisningen av genomförandet och de uppgifter som krävs enligt artikel 59.5 eller artikel 60.5 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 för bidraget.”

9.           I artikel 10 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2.     Om det framkommer nya fakta som visar att de inträffade skadorna värderas avsevärt lägre, ska mottagarstaten till kommissionen återbetala motsvarande del av bidraget från fonden.

10.         Artikel 11 ska ersättas med följande:

”Artikel 11

1.       Kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att se till att unionens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av insatser som finansieras enligt denna förordning, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda medel samt vid behov genom effektiva, proportionella och avskräckande administrativa och ekonomiska påföljder.

2.       Kommissionen eller dess företrädare och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på grundval av handlingar och genom kontroller på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som beviljats medel från unionen enligt denna förordning.

3.       Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får göra utredningar, däribland kontroller på plats och inspektioner, i enlighet med bestämmelserna och förfarandena i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999[16] och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96[17] i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med ett avtal om finansiering från unionen.

4.       Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 ska delegeringsavtal med tredjeländer samt avtal och beslut om beviljande av bidrag från fonden som följer av tillämpningen av denna förordning innehålla bestämmelser som uttryckligen ger kommissionen, revisionsrätten och Olaf befogenhet att utföra sådana revisioner och utredningar i enlighet med sina respektive befogenheter.”

11.         Artiklarna 13 och 14 ska utgå.

Artikel 2 Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1         Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond

1.2         Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen (ABM) och budgeteringen (ABB)[18]

EU:s solidaritetsfond verksamhet 13.06

1.3         Typ av förslag eller initiativ

¨ Ny åtgärd

¨ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[19]

¨ Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

¨ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4         Mål

1.4.1      Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

1.4.2      Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifikt mål nr: ej tillämpligt

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen: 13.06

1.4.3      Verkan eller resultat som förväntas

Huvudsyftet med förslaget är att få solidaritetsfonden att fungera bättre genom att se till att åtgärder kan vidtas snabbare, göra den synligare för allmänheten, enklare att tillämpa och förtydliga bestämmelserna i förordningen. Detta ska uppnås genom ett begränsat antal tekniska anpassningar av förordningen. Inga förändringar görs av instrumentets principer, finansieringsmetod utanför EU-budgeten på grundval av ett interinstitutionellt avtal och den sannolika utgiftsnivån.

1.4.4      Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Fonden ingriper bara i de fall då ett katastrofdrabbat land självt inte kan hantera situationen (subsidiaritetsprincipen). Syftet är inte att hantera katastrofer på EU-nivå, utan att ge de drabbade länderna ekonomiskt stöd för att bära den finansiella bördan till följd av en naturkatastrof.

1.5         Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1      Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Att tillgodose ansökningar från mottagarländer (EU-länder och länder som förhandlar om anslutning till EU) om ekonomiskt stöd efter naturkatastrofer.

1.5.2      Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

Det här förslaget läggs fram mot bakgrund av den nya fleråriga budgetramen för åren 2014–2020.

Förslaget kompletterar dessutom det gemensamma förslag som nyligen lagts fram av kommissionen och den höga representanten för genomförandet av solidaritetsklausulen i artikel 222 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget)[20], där solidaritetsfondens funktion som ett av unionens centrala instrument för tillämpningen av fördragsbestämmelserna understryks.

1.5.3      Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Det införs tydligare kriterier och enklare förfaranden samt en möjlighet till förskottsutbetalning för att snabbare åtgärder ska kunna vidtas.

1.5.4      Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Fonden kompletterar andra EU-instrument när det gäller förebyggande och begränsning av risker och snabba insatser (särskilt sammanhållningspolitiska instrument och räddningstjänstmekanismen).

1.6         Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

¨ Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

– ¨  Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

– ¨  Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

¨ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

– Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

– beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7         Planerad metod för genomförandet[21]

2013 års budget: Ej tillämpligt

¨ Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen

¨ Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till

– ¨  genomförandeorgan

– ¨  byråer/organ som inrättats av gemenskaperna[22]

– ¨  nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

– ¨  personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen

¨ Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer

¨ Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

– Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Från och med 2014 års budget

¨ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– ¨ genom dess avdelningar, inklusive personal vid unionens delegationer

– ¨  via genomförandeorgan

¨ Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨ Indirekt förvaltning genom delegering till

– ¨ tredjeländer eller organ som de har utsett

– ¨ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– ¨EIB och Europeiska investeringsfonden

– ¨ organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen

– ¨ offentligrättsliga organ

– ¨ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

– ¨ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

– ¨ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten

– Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

Länder som kan få stöd från fonden:

1.           Medlemsstater för vilka principerna om delad förvaltning tillämpas. Närmare uppgifter om utnämning av de myndigheter som deltar i genomförandet, revision och kontroll, inbegripet rapporteringskyldigheter, fastställs i förordningen.

2.           Länder som förhandlar om anslutning till unionen och för vilka principerna om indirekt förvaltning tillämpas. Innan ett bidrag från fonden betalas ut till en annan mottagarstat än en medlemsstat kommer kommissionen att ingå ett delegeringsavtal med den staten med närmare bestämmelser om genomförandet av bidraget från fonden i enlighet med budgetförordningen som är jämförbara med dem som gäller för medlemsstaterna.

2.           FÖRVALTNING

2.1         Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Det befintliga övervakningssystemet ändras inte. Det bygger på ett system med delad förvaltning för medlemsstaterna och indirekt förvaltning för de bidragsberättigande kandidatländerna med jämförbara skyldigheter. Det är anpassad till den korta genomförandeperioden (ett år) och den särskilda karaktären på instrumenten för åtgärder i nödsituationer. En slutlig rapport krävs om genomförandet av bidraget från fonden inom sex månader efter utgången av ettårsperioden. Den rapporten ska innehålla närmare uppgifter om det system för genomförandet som tillämpats, inklusive om revision och kontroll, samt en fullständig redogörelse av insatserna. Dessutom måste det utsedda organet uppfylla rapporteringskraven enligt artikel 59.5 eller 60.5 under hela den period då verksamheten genomförs.

2.2         Administrations- och kontrollsystem

2.2.1      Risker som identifierats

Mottagarstaten skickar en begäran som bedöms av kommissionen. Om begäran uppfyller villkoren kommer ett förskott på 10 % att betalas ut. Slutredovisningen görs på grundval av slutrapporten, då också detta förskott kommer att regleras. Utbetalningen av förskott sker genom en särskild metod som införts i förordningen om strukturfonderna med utnyttjande av återkrav från Eruf och Sammanhållningsfonden. Den föreslagna strukturen är en utveckling av den nuvarande situationen.

Rekommendationerna i Europeiska revisionsrättens revisionsrapport om det ekonomiska stödet till Italien för jordbävningen i Aquila[23] beaktas genom en tydligare definition av termerna tillfälliga bostäder och omedelbara nödåtgärder samt en bestämmelse om inkomstgenerering.

Vissa andra faktorer har dessutom tagits med i förslaget. Det innehåller t.ex. en särskild bestämmelse om bidragsberättigande för moms och om uteslutande av tekniskt stöd, en bestämmelse om att unionsrätten måste följas, en ändrad bestämmelse om undvikande av dubbelfinansiering, utvidgad efterhandsrapporteringen om förebyggande åtgärder samt en bestämmelse om användning av euro och om dess omräkning till nationella valutor.

2.2.2      Uppgifter om det interna kontrollsystemet

Bilagan till varje beslut ska innehålla närmare bestämmelser om genomförandet av bidraget från fonden. För icke-medlemsstater kommer dessa bestämmelser att fastställas i delegeringsavtalet. Det är ingen ändring jämfört med den gällande förordningen. Organet ska utses av mottagarstaten. Bidraget från fonden till en medlemsstat ska genomföras genom delad förvaltning mellan medlemsstaterna och kommissionen i enlighet med budgetförordningen. Bidrag från fonden till stater som ännu inte är EU-medlemmar ska genomföras genom indirekt förvaltning.

Utan att det påverkar kommissionens ansvar för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget är det främst mottagarstaternas ansvar att förvalta de insatser som stöds genom fonden och att sköta den finansiella kontrollen av insatserna. De ska därför kontrollera att förvaltnings- och kontrollsystem har införts och att de tillämpas på ett sådant sätt att det säkerställs att unionens medel används på ett effektivt och korrekt sätt i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning, kontrollera att de finansierade insatserna har genomförts korrekt samt se till att de finansierade utgifterna är grundade på kontrollerbara verifikationer och att de är korrekta och överensstämmer med tillämpliga bestämmelser.

Kommissionen ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att kontrollera att de finansierade insatserna genomförs i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning. Det är mottagarstatens ansvar att se till att den har förvaltnings- och kontrollsystem som fungerar väl. Kommissionen ska kontrollera att dessa system verkligen inrättats. Utan att det påverkar revisionsrättens befogenheter eller mottagarstatens kontroller i enlighet med nationella lagar och andra författningar, får kommissionens tjänstemän eller andra företrädare för kommissionen genomföra kontroller på plats av de insatser som finansieras genom fonden. Kommissionen ska underrätta den sökande mottagarstaten för att få all hjälp som behövs. Mottagarstatens tjänstemän eller andra företrädare för den mottagarstaten får delta i dessa kontroller.

2.2.3      Beräknade kostnader för och fördelar med kontroller – bedömning av förväntad risk för fel

Ett nytt och enkelt enda kriterium för exceptionellt utnyttjande av solidaritetsfonden vid s.k. exceptionella regionala katastrofer baserat på ett BNP-relaterat tröskelvärde. Såsom framgår av 2011 års meddelande kommer den bristande tydligheten i de nuvarande bestämmelserna om villkoren för exceptionellt utnyttjande av solidaritetsfonden att undanröjas genom att skadegränsen för regionala katastrofer fastställs till 1,5 % av BNP på Nuts 2-nivå. Detta kommer att leda till att de bidragsberättigade ländernas ansökningar och kommissionens bedömning av ansökningarna avsevärt förenklas och påskyndas. Det kommer samtidigt att betydligt minska antalet ansökningar som avslås, eftersom sökandena redan från början kommer att veta om kriteriet är uppfyllt. Detta bör minska kostnaderna för kontroller.

Kommissionens och Europeiska revisionsrättens revisioner har inte gett upphov till några problem som skulle förhindra att man fått en rimlig säkerhet om utnyttjandet av fonden tidigare. Den totala skattade felfrekvensen ligger under väsentlighetsgränsen på 2 %.

2.3         Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Det primära ansvaret för att vidta lämpliga åtgärder mot bedrägerier och oegentligheter/oriktigheter ligger hos mottagarstaten, som måste utse ett revisionsorgan och vid behov återkräva oriktiga utgifter. En sammanfattning av de utförda revisionerna och kontrollerna under genomförandeperioden ska lämnas till kommissionen i enlighet med bestämmelserna i budgetförordningen. Kommissionens revisorer, revisionsrätten eller Olaf kan när som helst utföra revisioner.

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1         Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

· Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd.

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik || Typ av utgift || Bidrag

Nummer […] Beteckning …………………….] || Diff./icke-diff. ([24]) || från Efta-länder[25] || från kandidatländer[26] || från tredjeländer || enligt artikel 21.2 b i budgetförordningen

3 || 13.060100 || Diff. || NEJ || NEJ || NEJ || NEJ

4 || 13,060200 || Diff. || NEJ || NEJ || NEJ || NEJ

· Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd.

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik || Typ av utgift || Bidrag

Nummer […] Beteckning …………...……….] || Diff./ Icke-diff. || från Efta-länder || från kandidatländer || från tredjeländer || enligt artikel 21.2 b i budgetförordningen

|| […][XX.YY.YY.YY] || || JA/ NEJ || JA/ NEJ || JA/ NEJ || JA/NEJ

3.2         Beräknad inverkan på utgifterna

[Dessa uppgifter ska anges på det särskilda databladet för budgetuppgifter av administrativ karaktär (andra dokumentet i bilagan till denna finansieringsöversikt), vilket ska laddas upp i CISNet som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.]

3.2.1      Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

EU:s solidaritetsfond inte är budgeterad. De faktiska utgifterna kommer att bero på de ansökningar om stöd som lämnas in av mottagarstaterna efter (oförutsebara) naturkatastrofer och det högsta beloppet för årliga anslag som finns tillgängliga för fonden som fastställts i det interinstitutionella avtalet.

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budget ramen || Nummer || […][Beteckning……………...……………………………………………………………….]

GD: <…….> || || || År N[27] || År N+1 || År N+2 || År N+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) || TOTALT

Ÿ Driftsanslag || || || || || || || ||

Budgetrubrik (nr) || Åtaganden || (1) || || || || || || || ||

Betalningar || (2) || || || || || || || ||

Budgetrubrik (nr) || Åtaganden || (1a) || || || || || || || ||

Betalningar || (2a) || || || || || || || ||

Anslag av administrativ karaktär som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program[28] || || || || || || || ||

Budgetrubrik (nr) || || (3) || || || || || || || ||

TOTALA anslag för GD <….> || Åtaganden || =1+1a +3 || || || || || || || ||

Betalningar || =2+2a +3 || || || || || || || ||

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || || || || || || || ||

Betalningar || (5) || || || || || || || ||

Ÿ TOTALA anslag av administrativ karaktär som finansieras genom ramanslagen för särskilda program || (6) || || || || || || || ||

TOTALA anslag för RUBRIK <….> i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || =4+ 6 || || || || || || || ||

Betalningar || =5+ 6 || || || || || || || ||

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || || || || || || || ||

Betalningar || (5) || || || || || || || ||

Ÿ TOTALA anslag av administrativ karaktär som finansieras genom ramanslagen för särskilda program || (6) || || || || || || || ||

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–4 i den fleråriga budgetramen (referensbelopp) || Åtaganden || =4+ 6 || || || || || || || ||

Betalningar || =5+ 6 || || || || || || || ||

Rubrik i den fleråriga budget ramen || 5 || ”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

GD: GD REGIO ||

Ÿ Personalresurser || 0,262 || 0,262 || 0,262 || 0,262 || 0,262 || 0,262 || 0,262 || 1,834

Ÿ Övriga administrativa utgifter || || || || || || || ||

TOTALT GD <…….> || Anslag || || || || || || || ||

TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (summa åtaganden = summa betalningar) || 0,262 || 0,262 || 0,262 || 0,262 || 0,262 || 0,262 || 0,262 || 1,834

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 0,262 || 0,262 || 0,262 || 0,262 || 0,262 || 0,262 || 0,262 || 1,834

Betalningar || 0,262 || 0,262 || 0,262 || 0,262 || 0,262 || 0,262 || 0,262 || 1,834

3.2.2      Beräknad inverkan på driftsanslagen

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– ¨  Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål- och resultatbeteckning ò || || || År N || År N+1 || År N+2 || År N+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) || TOTALT

RESULTAT

Typ[29] || Genomsnittlig kostnad || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Totalt antal || Total kostnad

SPECIFIKT MÅL nr 1[30] ... || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

Delsumma för specifikt mål nr 1 || || || || || || || || || || || || || || || ||

SPECIFIKT MÅL nr 2… || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

Delsumma för specifikt mål nr 2 || || || || || || || || || || || || || || || ||

TOTAL KOSTNAD || || || || || || || || || || || || || || || ||

3.2.3      Beräknad inverkan på anslag av administrativ karaktär

3.2.3.1   Sammanfattning

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– ¨  Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || 0,262 || 0,262 || 0,262 || 0,262 || 0,262 || 0,262 || 0,262 || 1,834

Övriga administrativa utgifter || || || || || || || ||

Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Belopp utanför RUBRIK 5[31] i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || || || || || || || ||

Andra utgifter av administrativ karaktär || || || || || || || ||

Delsumma utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

TOTALT || || || || || || || ||

Personalbehoven ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.2   Beräknat personalbehov

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– ¨  Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

|| 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020

Ÿ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) || ||

XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || 2 || 2 || 2 || 2 || 2 || 2 || 2

XX 01 01 02 (vid delegationer) || 0 || || || || || ||

XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || 0 || || || || || ||

10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || 0 || || || || || ||

Ÿ Extern personal (i heltidsekvivalenter)[32]

XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget) || 0 || || || || || ||

XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna) || 0 || || || || || ||

XX 01 04 yy[33] || - vid huvudkontoret || 0 || || || || || ||

- vid delegationerna || 0 || || || || || ||

XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) || 0 || || || || || ||

10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder) || 0 || || || || || ||

Annan budgetrubrik (ange vilken) || 0 || || || || || ||

TOTALT || 2 || 2 || 2 || 2 || 2 || 2 || 2

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel. Arbetet utförs för närvarande av 1 AD- och 1 AST-tjänsteman.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda || Granskning av ansökningar om bidrag från fonden, utarbetande av bidragsbeslut, uppföljning av betalningar, utvärdering av rapporter osv.

Extern personal || Ej tillämpligt

3.2.4      Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– ¨  Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

– ¨  Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

– ¨  Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras[34].

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

3.2.5      Bidrag från tredje part

– Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

– Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År N || År N+1 || År N+2 || År N+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) || Totalt

Ange vilken extern organisation eller annan källa som bidrar till finansieringen || || || || || || || ||

TOTALT antal medfinansierade anslag || || || || || || || ||

3.3         Beräknad inverkan på inkomsterna

Kan inte beräknas i förväg

– ¨  Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– ¨  Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– ¨  Påverkan på egna medel

– ¨  Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel: || Belopp som förts in för det innevarande budgetåret || Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna[35]

År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020

Artiklarna 6150 och 6500 || || 50 || 50 || 50 || 50 || 50 || 50 || 50

|| || || || || || || ||

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

Förskott bör finansieras från återvunna belopp från Eruf och Sammanhållningsfonden med upp till högst 50 miljoner euro. Kommissionen kommer att föreslå en ändring av sitt förslag till förordning KOM(2011) 615 slutlig.

[1]               Rådets förordning (EG) nr 2012/2002.

[2]               KOM(2005) 108.

[3]               Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond, A6-0123/2006, 31.3.2006.

[4]               KOM(2011) 613.

[5]               KOM(2009) 193.

[6]               Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUT C 83, 30.3.2010, s. 47.

[7]               Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande om kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Framtiden för Europeiska unionens solidaritetsfond, ECO/319, 28.3.2012.

[8]               Betänkande om Europeiska unionens solidaritetsfond, genomförande och tillämpning, A7-0398/2012, 20.12.2012.

[9]               Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006, COM(2013) 246 final.

[10]             Europeiska revisionsrätten, särskild rapport nr 24/2012. Europeiska unionens solidaritetsfonds insatser vid jordbävningen i Abruzzerna 2009: Insatsernas betydelse och kostnad.

[11]             EUT C […].

[12]             EUT C […].

[13]             EGT L 311, 14.11.2002, s. 3.

[14]             EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.

[15]             …..

[16]             EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.

[17]             EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

[18]             ABM = Activity-based management – ABB: Activity-based budgeting.

[19]             I den mening som avses i artikel 54.2 a eller b i budgetförordningen.

[20]                    Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUT C 83, 30.3.2010, s. 47.

[21]             Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[22]             Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen.

[23]             Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 24, 2012, Europeiska unionens solidaritetsfonds insatser vid jordbävningen i Abruzzerna 2009: Insatsernas betydelse och kostnad.

[24]             Diff. = differentierade anslag/icke-differentierade anslag = icke-diffenretierade anslag.

[25]             Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[26]             Kandidatländer och, i förekommande fall, potentiella kandidatländer i västra Balkan.

[27]             Med år N avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[28]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[29]             Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

[30]             Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

[31]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[32]             Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen.

[33]             Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

[34]             Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet (avseende perioden 2007–2013).

[35]             När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.