MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

På grundval av det mandat som Europeiska kommissionen har fått av rådet[1], har kommissionen och Republiken Madagaskar fört förhandlingar om att förnya protokollet till partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Madagaskar. Som avslutning på förhandlingarna paraferades ett nytt protokoll den 10 maj 2012. Det nya protokollet omfattar en period på två år räknat från och med den 1 januari 2013.

I protokollet föreskrivs fiskemöjligheter för 34 ytlångrevsfartyg med ett tonnage över 100 GT och för 22 ytlångrevsfartyg med ett tonnage under 100 GT.

En del av ytlångrevsfartygens fångster består av hajar, och hajfångster regleras av åtgärder som antas av Indiska oceanens tonfiskkommitté (IOTC) eftersom hajar räknas som associerade arter inom fisket av tonfisk och tonfiskliknande arter.

På grundval av de senaste utlåtandena och de senaste rekommendationerna från IOTC:s vetenskapliga kommitté och med beaktande av de berörda hajarternas sårbarhet och det fisketryck som de är utsatta för, anser båda parter att fångsterna av dessa arter i Madagaskars fiskezon bör begränsas till en nivå som motsvarar eller är lägre än de senaste årens fångstnivå.

Därför kom parterna vid det senaste mötet i den gemensamma kommittén för fiskeriavtalet överens om att fastställa den tillåtna hajfångstnivån för Europeiska unionens ytlångrevsfartyg till högst 200 ton per år under en tvåårsperiod från och med den 1 januari 2013, och fryser därigenom fisketrycket på grundval av den fångsthistorik för EU:s fiskeflotta som validerats av Europeiska unionens vetenskapliga institut för perioden 2007–2011.

Det bör därför fastställas hur fiskemöjligheterna ska fördelas mellan medlemsstaterna.

Kommissionen föreslår, på grundval av detta, att rådet antar denna förordning.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Medlemsstaterna har rådfrågats inom ramen för rådets fiskeriutskott och inom ramen för tekniska möten före och i samband med sammanträdet i utskottet. Slutsatsen av samråden är att hajfångsterna bör regleras strängare, bland annat genom att det fastställs ett fångsttak i enlighet med de bestämmelser som antagits av IOCT.

2013/0228 (NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av rådets förordning (EU) nr 1258/2012 av den 28 november 2012 om fördelning av fiskemöjligheter inom ramen för protokollet mellan Europeiska unionen och Republiken Madagaskar om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i det gällande partnerskapsavtalet om fiske mellan de två parterna

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,

med beaktande av rådets förordning (EU) nr 1258/2012 av den 28 november 2012 om fördelning av fiskemöjligheter inom ramen för protokollet mellan Europeiska unionen och Republiken Madagaskar om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i det gällande partnerskapsavtalet om fiske mellan de två parterna,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

Den 15 november 2007 antog rådet förordning (EG) nr 31/2008 om ingående av ett partnerskapsavtal om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Madagaskar (nedan kallat partnerskapsavtalet).

Den 10 maj 2012 paraferades ett nytt protokoll till partnerskapsavtalet (nedan kallat det nya protokollet). Genom det nya protokollet ges unionens fartyg fiskemöjligheter i vatten som står under Madagaskars överhöghet eller jurisdiktion i fråga om fiske.

Den 28 november antog rådet beslut nr 826/2012/EU[2] om undertecknande och provisorisk tillämpning av det nya protokollet.

Den gemensamma kommitté som föreskrivs i artikel 9 i partnerskapsavtalet sammanträdde den 26 september 2012 och har granskat frågan om hajar som fångas i samband med fisken som förvaltas av Indiska oceanens tonfiskkommitté (IOCT), dvs. hajar som förvaltas och bevaras enligt tonfiskkommissionens resolution 05/05 och som det är tillåtet att fiska inom ramen för detta avtal.

På grundval av fångsthistoriken 2007–2011 (validerad av berörda vetenskapliga institut) för långrevsfartyg med tillstånd att fiska enligt det föreliggande protokollet, kom parterna under sammanträdet i den gemensamma kommittén överens om att det vore lämpligt att från och med den 1 januari 2013 under två år begränsa hajfångsterna för dessa fartyg till högst 200 ton per år, och därigenom frysa fisketrycket på hajbestånden i enlighet med rekommendationen från IOTC:s vetenskapliga kommitté.

Därför är det nödvändigt att fastställa hur hajfångsterna bör fördelas mellan medlemsstaterna för det nuvarande protokollets tillämpningsperiod genom en ändring av rådets förordning (EU) nr 1258/2012 av den 28 november 2012.

Medlemsstater vars fartyg har tillstånd att fiska enligt denna förordning bör ges möjlighet att utbyta samtliga eller delar av de fiskemöjligheter som de tilldelats för dessa hajar.

Med tanke på att protokollet tillämpas provisoriskt från och med den 1 januari 2013 bör denna förordning tillämpas retroaktivt från och med den dagen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. I artikel 1 i rådets förordning (EU) nr 1258/2012 ska följande punkt 1a läggas till:

”1a.      Fiskemöjligheterna för hajar som fångas i samband med de fisken som förvaltas av Indiska oceanens tonfiskkommitté (IOTC) fastställs till 200 ton per år för fiske med ytlångrev. Dessa ska fördelas mellan medlemsstaterna enligt följande:

|| Medlemsstat || ton

|| Spanien || 166

|| Portugal || 27

|| Frankrike || 7

|| Totalt || 200

”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2013.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

                                                                       På rådets vägnar

                                                                       Ordförande

[1]               Antaget den 24 april 2012 av rådet (allmänna frågor).

[2]               EUT L 361, 31.12.2012, s. 11.