MOTIVERING

1.           BAKGRUND

Långfristiga investeringar betyder att långsiktigt kapital tillhandahålls för att finansiera materiella tillgångar (t.ex. energi-, transport- och kommunikationsinfrastruktur, industrianläggningar och tjänstefunktioner, bostäder och klimatförändrings- och miljöinnovationstekniker) och immateriella tillgångar (t.ex. utbildning och forskning och utveckling) som stimulerar innovation och konkurrenskraft. Många av dessa investeringar ger samhällsekonomiska vinster, eftersom de ger större förräntning för samhället som helhet genom att understödja viktiga samhällsfunktioner och förbättra levnadsstandarden. Syftet med detta förslag är att bidra till att öka mängden av det kapital som finns tillgängligt för långsiktiga investeringar i morgondagens ekonomi i Europeiska unionen i syfte att finansiera övergången till en smart och hållbar tillväxt för alla. Detta kommer att ske genom skapandet av ett nytt fondinstrument: europeiska långsiktiga investeringsfonder. Dessa fonder förväntas, genom de tillgångsklasser som de får investera i, kunna ge investerare långsiktig, stabil avkastning. De investeringsbara tillgångarna ingår i kategorin ”alternativa investeringar” — dvs. tillgångsklasser som faller utanför den traditionella definitionen av noterade aktier och obligationer. Alternativa investeringar utgörs bl.a. av fastigheter, riskkapital, privat kapital, hedgefonder, onoterade företag, osäkra fordringar och råvaror, men dessa fonder skulle endast fokusera på alternativa investeringar som hör till en definierad kategori av långsiktiga tillgångsklasser, som kräver ett långsiktigt engagemang från investerarnas sida för att kunna utvecklas framgångsrikt. Fastigheter, onoterade företag och infrastrukturprojekt skulle därför vara investeringsbara tillgångar, men däremot inte råvaror.

Det finns därmed ett klart behov av att se till att hinder för långsiktiga investeringar undanröjs på EU-nivå. Detta gäller särskilt tillgångar som infrastrukturprojekt, som är beroende av långsiktiga åtaganden. Dessa tillgångar är delvis beroende av s.k. tålmodigt kapital. En inlösen av denna typ av investeringar är kanske inte möjlig under ett antal år, men investeringarna sker på ett sådant sätt att de ska kunna ge en stabil och förutsägbar avkastning. Infrastrukturprojekt, investeringar i humankapital eller koncessioner kan passa in på denna beskrivning. Kapital som investerats på detta långsiktiga, ”tålmodiga” sätt skapar vinster för den reala ekonomin genom att förutsägbara och stabila finansieringsflöden tillhandahålls till företag och genom att sysselsättning skapas.

Investerare som försäkringsbolag och pensionsfonder med långsiktiga åtaganden har uttryckt ett intresse för att investera i mer långsiktiga investeringstillgångar. Samtidigt har de påpekat att det saknas lättillgängliga mekanismer, t.ex. investeringsfonder, för att underlätta tillgången till dessa typer av investeringar. Följaktligen är sådana investeringsmöjligheter begränsade till ett fåtal mycket stora investerare, såsom stora pensionsfonder eller försäkringsbolag, som kan anskaffa och avsätta tillräckligt med kapital med hjälp av sina egna resurser. Detta fungerar i sin tur som ett hinder för mindre investerare, t.ex. lokala pensionssystem som förvaltas av de fria yrkena eller företags pensionsordningar, som annars skulle ha kunnat vinna på att diversifiera sina investeringar i sådana tillgångar. Att dessa grupper av investerare saknas gör i sin tur att den reala ekonomin inte får tillgång till omfattande finansiering med kapitaltäckning. Sist men inte minst kan också enskilda icke-professionella investerare som har ett framtida kapitalbehov (bostadsköp, utbildning eller finansiering av större renoveringar) dra nytta av den (löpande) avkastning som långsiktiga investeringsfonder ger.

De omfattande och långsiktiga investeringar som krävs för förvaltningen av effektiva kollektiva investeringar i långsiktiga tillgångar har hittills hindrats av den fragmenterade lagstiftningen i medlemsstaterna. De fonder och incitament som finns på nationellt plan är inte kompatibla med liknande initiativ i andra medlemsstater. Detta hämmar kapitalansamling och investeringsexpertis, som skapar stordriftsfördelar för fonder och därmed gynnar investerare. Flertalet medlemsstater har å andra sidan inga fondmodeller eller motsvarande incitament med inriktning på långsiktiga tillgångsklasser. I avsaknad av ett gränsöverskridande fondinstrument kan investerare på dessa marknader inte investera i långsiktiga tillgångsklasser.

Slutresultatet är att det inte finns någon lättillgänglig mekanism för att kanalisera medel som ska avsättas för lång tid framåt i realekonomiska projekt som behöver sådan finansiering. Detta utgör ett hinder för utvecklingen av långsiktiga investeringar. Någon expertis bland professionella investerare har inte utvecklats på grund av bristande efterfrågan. Det uppstår inga stordriftsfördelar som leder till minskade kostnader för att driva en fond för långsiktiga investeringar.

Vidare kan stora infrastrukturprojekt eller projekt inom industriteknik kräva att man har tillgång till kapital som inte alltid finns tillgängligt om kapitalet ska anskaffas i bara en enda medlemsstat. Storskaliga projekt kan också omfatta företag som är etablerade i en rad olika medlemsstater. En finansieringsmekanism måste hantera problemet med fragmentering och underlätta för investerare och projekt i de olika EU-länderna.

Det finns därför ett behov av ett finansieringsinstrument som är särskilt utformat för att lösa dessa problem. För att maximera finansieringsmekanismens effektivitet måste den vara möjlig att tillgå för investerare inom hela unionen. Vikten av att ta itu med dessa frågor fastställdes redan i inremarknadsakt II (nedan kallad SMA II)[1]. Ett av de tolv centrala målen är att främja långsiktiga investeringar i den reala ekonomin. För att uppnå detta mål föreslogs i SMA II att en ny uppsättning EU-regler ska tas fram för att underlätta gränsöverskridande anskaffning av det kapital som krävs för att förvalta kostnadseffektiva investeringsfonder som är inriktade på långsiktiga investeringsmöjligheter.

I Europeiska kommissionens grönbok Långsiktig finansiering av den europeiska ekonomin[2] beskrivs detta arbete och frågor som rör tillgångs- och efterfrågesidan inom alla finansieringsstrukturer tas upp. Grönboken bekräftade också behovet av åtgärder när det gäller investeringsfonder, såsom beskrivs i detta förslag, samtidigt som den fokuserade på det övergripande behovet av att stimulera finansieringen av den reala ekonomin genom att förbättra mixen av olika finansieringskällor och deras generella motståndskraft. Den nya europeiska långsiktiga investeringsfonden kan som ett komplement bidra till att öka tillgången till andra finansieringsformer än bankfinansiering för företagen.

För närvarande domineras EU:s investeringsfondsmarknader av fonder som verkar inom ramen för fondföretagsdirektivet (kortform för ”företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper”), som infördes 1985. Investeringsinstituten förvaltar nu tillgångar för 6,697 miljarder euro[3]. Fondföretagsdirektivet innehåller en uppsättning produktregler som används av investeringsfonder som är tillgängliga för icke-professionella investerare och det är särskilt inriktat på överlåtbara värdepapper. Syftet med direktivet är främst att säkerställa att det finns tillräcklig likviditet för att täcka inlösenkrav. Dessa fondföretag kan därför inte bidra med finansiering i form av ”tålmodigt” kapital till infrastrukturprojekt och andra projekt. Även om europeiska långsiktiga investeringsfonder inte nödvändigtvis kommer att skapa lika stort intresse bland investerarna, med tanke på det värde som mycket likvida fonder har för många icke-professionella investerare, visar de goda utfallet med fondföretagsinitiativet att åtgärder på EU-nivå kan få betydande effekter på utvecklingen av en marknad och bygga upp investerarnas förtroende.

Inrättandet av de europeiska riskkapitalfonderna och de europeiska fonderna för socialt företagande kommer, tillsammans med de europeiska långsiktiga investeringsfonderna, att bidra till finansieringen av den europeiska ekonomin. Men dessa två typer av fonder är inriktade på en mycket specifik nisch av EU:s ekonomi: nystartade företag som finansieras med riskkapital och företag som specialiserat sig på att åstadkomma sociala effekter.

Förslaget om europeiska långsiktiga investeringsfonder bygger på ett vidare synsätt. Det är inriktat på en rad olika långsiktiga tillgångsklasser med avsikten att skapa en investeringsfond som även kan säljas till icke-professionella investerare. Därmed uppstår behovet av tre centrala egenskaper: 1) särskilda produktregler för investeringsbara tillgångar och deras diversifiering, 2) en hög kompetensnivå hos dem som får förvalta och marknadsföra europeiska långsiktiga investeringsfonder, och 3) överensstämmelse mellan fondernas investeringshorisont och investerarnas förväntningar på inlösen.

Behovet av produktregler

Syftet med de nya ramarna för europeiska långsiktiga investeringsfonder är att skapa ännu ett ”pass för icke-professionella investerare” som följer den beprövade fondföretagsstrategin för produktspecifikationer och riskspridning. Från investerarnas sida är man mycket intresserade av att få möjlighet att investera i långsiktiga tillgångsklasser som antingen stiger i värde under deras livscykel (små och medelstora företag) eller som ger löpande avkastning under hela innehavsperioden (infrastrukturtillgångar). Särskilt pensionsordningar som förvaltas av kommunala och regionala myndigheter, små och stora företag eller de fria yrkena vill ha ett sådant instrument. Eftersom många medlemsstater inte har några fonder för långsiktiga tillgångar så utestängs investerare i dessa länder från denna investeringsmöjlighet. Ett gränsöverskridande pass kommer att råda bot på detta.

För att tillgodose dessa investerares behov kommer europeiska långsiktiga investeringsfonder att kunna investera i alla slag av tillgångar som inte handlas på reglerade marknader. Dessa tillgångar är illikvida och kräver därför att en fond ingår ett långsiktigt åtagande när den köper dem. Detsamma gäller för dem som investerar i en sådan fond. Tillgångar som inte är handlas på en andrahandsmarknad och vars ägare skulle behöva lång tid för att finna en köpare kan bl.a. vara 1) investeringar i infrastrukturprojekt, t.ex. på områden som transporter, energi eller utbildning, 2) investeringar i icke-börsnoterade företag, dvs. främst små och medelstora företag, 3) investeringar i fast egendom, t.ex. byggnader och direktinköp av en infrastrukturtillgång.

Att en tillgång inte handlas på en reglerad marknad innebär därför att den i sig själv är en långsiktig tillgång. Dessa tillgångar är illikvida helt enkelt därför att man utan en offentlig handelsplats inte omedelbart kan hitta en köpare till dem. Dessa tillgångar har också ofta en ganska liten målgrupp och är bara attraktiva för köpare som själv kan göra egna kontroller och är specialiserade på området. När en europeisk långsiktig investeringsfond investerar i ett projektföretag räknar den med att det inte kommer att finnas någon omedelbart identifierbar köpare av detta innehav under en längre tid.

Mot bakgrund av den inneboenden avsaknaden av likviditet innehåller förslaget till förordning inte några bestämmelser om att investeringarna ska innehas under en på förhand fastställd tid. Mot bakgrund av den noggranna genomlysning som en investering i en långsiktig tillgång kräver framstår det inte som klokt att föreskriva minimiperioder för innehavet. Alla investeringsbeslut kommer att skilja sig från varandra och förvaltarna av europeiska långsiktiga investeringsfonder är bäst lämpade att bestämma hur länge de vill investera i tillgången för att generera utlovad avkastning. Detta är en stor skillnad jämfört med fondföretagens förvaltare som noga följer den makroekonomiska utvecklingen eller de dagliga fluktuationerna på en fondbörs.

Det förefaller också nödvändigt att ge utrymme för förvaltningsmässig flexibilitet när det gäller den exakta tidsramen för en portfölj med långsiktiga tillgångar. En portfölj kan därför enligt förslaget byggas upp under fem år. Förslaget ger också förvaltaren möjlighet att investera upp till 30 % av fondens kapital i likvida värdepapper. Denna likviditetsbuffert har utformats för att göra det möjligt för fonden att hantera det kassaflöde som uppstår medan den långsiktiga portföljen byggs upp. Förvaltaren har därmed också möjlighet att placera överskott av likvida medel som uppstår ”mellan investeringar”, dvs. när en långsiktig tillgång säljs för att ersättas av en annan.

För att skapa förtroende hos investerarna samt rättslig säkerhet, särskilt men inte bara för icke-professionella investerare som är målgrupp för europeiska långsiktiga investeringsfonder, krävs det enligt förslaget en uppsättning robusta men flexibla produktregler. Produktregler är det bästa sättet att bidra till att de långsiktiga finansieringsbehov som konstaterats tillgodoses och ge europeiska långsiktiga investeringsfonder en förutsägbar produktprofil. När fonden godkänts kan den säljas till professionella och icke-professionella investerare i andra medlemsstater.

Europeiska långsiktiga investeringsfonder ger investerarna möjlighet att diversifiera sina investeringsportföljer. De tillgångar som den föreslagna fonden kan investera i är alternativa investeringar och därför mycket olika till sin karaktär jämfört med mer traditionella noterade aktier och värdepapper som innehas av många investerare. De stränga diversifieringsreglerna i regelverket för fondföretag kan göra det dyrt eller till och med omöjligt att driva en europeisk långsiktig investeringsfond, men fonden kommer fortfarande att omfattas av en rimlig nivå av diversifiering av tillgångarna.

Denna diversifieringsfördel gäller såväl icke-professionella investerare som institutionella eller ”sofistikerade” investerare som personer med stor nettoförmögenhet. De stränga föreslagna produktreglerna och det investerarskydd som därmed skapas har utformats för att göra europeiska långsiktiga investeringsfonder lämpliga för icke-professionella investerare.

Behovet av omfattande förvaltningsmässig kompetens

På grund av avsaknaden av likviditet och då de andelar i långsiktiga tillgångsklasser som en europeisk långsiktig investeringsfond fokuserar på inte är noterade på en reglerad marknad, omfattas alla långsiktiga tillgångar som en fond får investera i av kategorin ”alternativa investeringar” (se beskrivningen av alternativa investeringar ovan). Europeiska långsiktiga investeringsfonder måste därför förvaltas av företag som auktoriserats enligt direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) för att förvalta och marknadsföra alternativa investeringar.

Förslaget till regler för europeiska långsiktiga investeringsfonder kommer därför att vara baserat på ordningen för auktorisation av förvaltare enligt direktivet AIF-förvaltare[4], som innehåller de allmänna reglerna för AIF-förvaltare som förvaltar och säljer sina fonder till professionella investerare. Särskilda produktregler för långsiktiga investeringsfonder kommer att läggas till så att fonden lätt kan kännas igen av både professionella och icke-professionella investerare som är intresserade av de avkastningsprofiler som är förknippade med investeringar i långsiktiga tillgångar.

Förslaget till regler bygger på de gränsöverskridande bestämmelserna i direktivet om AIF-förvaltare genom att det europeiska passet för marknadsföring till professionella investerare kompletteras med ett europeiskt pass för marknadsföring till icke-professionella investerare inom EU när det gäller europeiska långsiktiga investeringsfonder. Eftersom europeiska långsiktiga investeringsfonder kan säljas till privata konsumenter finns det ett ökat behov av konsumentskydd, t.ex. de strängare regler som förbjuder investeringar i tillgångar som kan ge upphov till en intressekonflikt, regler om öppenhet som innebär att ett dokument med basfakta för investerare måste offentliggöras samt särskilda villkor för försäljningen.

Mot bakgrund av det ovan nämnda gäller att för att en europeisk långsiktig investeringsfond ska kunna godkännas måste förvaltaren vara auktoriserad enligt direktivet om AIF-förvaltare. Merparten av de tillgångar som en europeisk långsiktig investeringsfond investerar i måste per definition vara tillgångar som ska innehas under lång tid. En alltför stor koncentration i en enda tillgång eller ett enda företag skapar risker för investerarna som kan visa sig vara mycket svårhanterliga. För att minska dessa risker måste en europeisk långsiktig investeringsfond följa vissa diversifieringsregler. Dessutom föreslås gränser för användningen av derivat när det gäller fondens tillgångar samt ett tak för upplåning.

Behovet av överensstämmelse mellan investerings- och inlösenhorisonten

De tillgångar som en fond investerar i kommer att vara illikvida. De kommer därför inte att kunna köpas och säljas så lätt. Det finns eventuellt inte någon tillförlitlig andrahandsmarknad för långsiktiga tillgångar, vilket kan göra det svårare att värdera och sälja dem. Tillgångarnas illikvida beskaffenhet är inte i sig självt ett problem och förslaget är utformat för att skapa ett finansieringsinstrument som är anpassat för denna typ av tillgångar. Kraven i direktivet om AIF-förvaltare omfattar också dessa frågor, t.ex. vad gäller värderingen samt kravet att förvaltare ska ha lämpliga riktlinjer och mekanismer för värderingen.

Tillgångarnas illikvida beskaffenhet kan göra det svårt för fonderna att tillgodose en begäran om inlösen från investerare innan en tillgång eller ett projekt som man investerat i når sin förväntade förfallotidpunkt. Ett behov av att behålla likvida tillgångar för att tillgodose inlösenkrav skulle också styra bort pengar från det primära syftet med de europeiska långsiktiga investeringsfonderna — nämligen att investera i långsiktiga tillgångar. Möjligheter att kunna lösa in tidigt, dvs. före utgången av fondens investeringslivscykel, skulle dessutom öka behovet av att förfoga över tillgångar för att tillgodose krav på tidig inlösen. Det finns risk för att dessa tillgångar kan behöva säljas till utförsäljningspriser långt under vad fondförvaltaren anser att tillgången bör vara värd under normala omständigheter. En sådan försäljning kan också begränsa avkastningen för andra investerare som fortsätter att vara investerade i fonden. Fonderna kommer således inte erbjuda investerarna någon förtida inlösen. Detta tillvägagångssätt kommer att förhindra potentiella intressekonflikter mellan investerare som lämnar fonden och övriga investerare.

Europeiska långsiktiga investeringsfonder i kombination med direktivet om AIF-förvaltare kommer att utgöra en robust förvaltnings- och produktram som utformats för att ge investerarna visshet om att deras investeringar förvaltas på ett förnuftigt, kompetent och ärligt sätt. Det måste klart och tydligt anges att det inte kommer att finnas någon möjlighet till inlösen under investeringarnas löptid så att man undviker oberättigade förväntningar om fondens likviditet. Att europeiska långsiktiga investeringsfonder också är tillgängliga för icke-professionella investerare kommer dessutom att säkerställa att största möjliga mängd kapital görs tillgängligt.

Dessutom kan den illikviditetspremie som är förknippad med en investering i en långsiktig tillgång endast omsättas om förvaltaren av en europeisk långsiktig investeringsfond får gå in i projekt under en längre tid utan att ställas inför ett konstant tryck på inlösen. Som påpekas i konsekvensanalysen kräver den illikviditetspremie som följer av investeringar i långsiktiga tillgångar ett innehav på mellan 10 och 20 år. T.ex. ligger avkastningen på fast egendom omräknat på årsbasis på 12.71 %, vilket kan jämföras med S&P 500 (aktieindex) på 10,94 % och det typiska obligationsindexet på 7,70 % sett över en period på 14 år. I likhet med detta kan de amerikanska riskkapitalfondernas goda avkastning — 16,5 % omräknat på årsbasis jämfört med S&P 500 på 11,2 % — bara uppnås om man väljer en investeringshorisont på 20 år.

Den positiva avkastningen på en investering i långsiktiga tillgångar bör också bedömas mot bakgrund av de risker de medför. Precis som med traditionella investeringar i aktier och obligationer finns risken att man förlorar hela kapitalet. Det som emellertid skiljer de långsiktiga tillgångarna från överlåtbara värdepapper som det handlas med på en reglerad marknad är den risk som är knuten till deras avsaknad av likviditet. I motsats till aktier och obligationer som normalt lätt kan avyttras på en reglerad marknad finns det för långsiktiga tillgångar inte några likvida andrahandsmarknader och det krävs ofta månader eller år för att kunna sälja en sådan tillgång. Utkastet till förslag kräver därför att den valda livslängden för en fond måste vara tillräckligt lång för att inrymma ett omsorgsfullt val och ett långsiktigt engagemang i ett projekt, företag eller fast egendom.

Under dessa omständigheter måste det framtida fondpasset vara förenat med en tillräcklig grad av förvaltningsmässig flexibilitet när det gäller valet av tillgångar och fastställandet av tidsramen innan de avyttras. Detta är skälet till att det i förslaget inte föreskrivs några fasta tidsperioder för innehavet av tillgångar eller för löptiden för själva fonden.

Fonden bör därför vara flexibel vad gäller investeringspolicy och innehavsperioder. Syftet är att locka en kritisk massa av förvaltare som erbjuder instrumentet över nationsgränser och därigenom lockar en kritisk massa av tillgångar och investerare. Fondens livscykel bör därför stämma överens med den särskilda profil som de tillgångar som fonden investerar i har. Detta får effekter för de möjligheter till inlösen som en sådan fond realistiskt sett kan erbjuda. Erfarenheterna av öppna långsiktiga fonder på de nationella marknaderna visar att en fond inte kan erbjuda inlösen samtidigt som den investerar i sådana långsiktiga tillgångar som förslaget är inriktat på. Det bästa sättet att se till förvaltarna har utrymme att investera i tillgångar som kräver långsiktiga åtaganden och därmed finansiera ekonomin är att fondens livscykel anpassas efter de tillgångar den investerar i. Om det finns möjligheter till inlösen i ett tidigare skede kommer detta alltid att leda till att fondens långsiktiga perspektiv vattnas ur, och detta gör den mindre attraktiv för de flesta pensionsordningsinvesterare som vill ha en långsiktig och stadig inkomst i stället för möjligheter till förtida inlösen.

Detta innebär dock inte att investerarna inte kan lösa in sina investeringar före utgången av den fondens livscykel. Många av de framgångsrika långsiktiga fonder som kommissionens konsekvensanalys hittade på nationell nivå är uppbyggda som noterade enheter. Investerare kan på så sätt handla med sina aktier eller andelar i fonden på en andrahandsmarknad. Om långsiktiga investeringar verkligen ska vara attraktiva för mindre investerare eller icke-professionella investerare generellt kommer andrahandsmarknader att vara den huvudsakliga plats där man köpa in sig i eller lämna den långsiktiga fonden.

Europeiska långsiktiga investeringsfonder kommer att vara investeringsprodukter i den mening som avses i direktivet om marknader för finansiella instrument (nedan kallat MiFID-direktivet)[5] och omfattas därför av alla krav i det direktivet avseende marknadsföring, försäljning och information.

Den föreslagna nya fonden kommer att kunna marknadsföras till investerare i hela EU. Det är därför viktigt att investerare vet att det skydd som de kommer att få är detsamma oavsett var fondförvaltaren kommer ifrån. Det rättsliga instrument som föreslås är därför en förordning, eftersom detta är det bästa sättet att åstadkomma enhetliga, klara och direkt tillämpliga regler i hela unionen.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

2.1.        Samråd med berörda parter

Sedan mitten av 2012 har Europeiska kommissionen genomfört omfattande samråd med representanter från en rad olika organisationer. Samrådet har skett i form av bilaterala och multilaterala möten, ett skriftligt offentligt samråd om frågor som rör kapitalförvaltning[6], inbegripet långsiktiga investeringar och ett uppföljande frågeformulär som skickades ut till berörda parter. Kommissionens avdelningar fick in 65 svar på den del som avsåg långsiktiga investeringar. Frågeformulär resulterade i 50 svar. Ytterligare bilaterala diskussioner har hållits med fondförvaltare som är verksamma på marknaderna för infrastruktur och långsiktiga projekt, fondbolagens föreningar och representanter för icke-professionella och institutionella investerare.

2.2.        Konsekvensbedömning

I linje med sin politik för bättre lagstiftning har kommissionen genomfört en konsekvensbedömning av handlingsalternativen. En lång rad handlingsalternativ ingick: från inga åtgärder, integrering av långsiktiga tillgångsklasser i det befintliga regelverket för fondföretag, till att skapa ett fondinstrument bara för professionella investerare, eller ett fondinstrument som är öppet för alla investerare, med eller utan möjligheter till inlösen.

Alla dessa alternativ analyserades mot bakgrund av de allmänna principerna om att öka tillgången till kapitalflöden för den långsiktiga finansieringen för den europeiska reala ekonomin och öka samstämmigheten på den inre marknaden. En ny finansieringsmekanism måste dock också utformas på ett sådant sätt att målet att skapa stordriftsfördelar för fondförvaltare och öka utbudet inte strider mot behovet av att informera och tillhandahålla ett lämpligt skydd för alla kategorier av investerare.

Det valda alternativet är att inrätta ett fondinstrument för långsiktiga investeringar som är öppet för både professionella och icke-professionella investerare. Eftersom långsiktiga tillgångsklasser till sin natur är illikvida har man ingen rätt till inlösen innan fondens livscykel löper ut. Så många olika typer av investerare som möjligt skulle få tillgång till europeiska långsiktiga investeringsfonder. På så sätt kan det potentiella samlade kapitalet som finns tillgängligt för att göra dessa investeringar maximeras. Fonderna skulle omfattas av produktregler som är utformade på ett sätt som garanterar tillräcklig diversifiering, förhindrar potentiella intressekonflikter, ökar transparensen när det gäller kostnader och begränsar användningen av derivat och hävstångseffekter. Detta för att tillhandahålla ett investerarskydd för icke-professionella investerare. Genom att inte ge någon rätt till inlösen under fondens löptid kan mer av dess kapital investeras i tillgångar som är illikvida. Denna avsaknad av rätt till inlösen är också en stark signal till professionella och icke-professionella investerare om att det rör sig om en långsiktig investering.

De synpunkter som konsekvensbedömningsnämnden lämnade i sitt yttrande av den 31 maj 2013 har beaktats. Problembeskrivningen har stramats upp för att i högre grad klargöra problemets omfattning och valet av tidpunkt för förslaget. Beskrivningen av handlingsalternativen har också förbättrats liksom analysen av det föreslagna alternativets effektivitet. Konsekvensbedömningen klargör nu också i större detalj skälen till att förslaget avviker från vissa av de synpunkter som framförts av vissa berörda parter under samrådsförfarandet. Resonemanget kring valet att inte införa rätt till inlösen stramades upp både med avseende på investerarskyddet och sett till hur investerarna kommer att ställa sig till den nya fondtypen. Vissa icke-professionella investerare kan visserligen vara mindre benägna att investera i en fond utan rätt till inlösen, men de risker som är förknippade med att erbjuda sådana rättigheter kan undergräva fondmodellen. Samtidigt skulle den begränsning av investeringarnas effektivitet som är nödvändig för att säkra ytterligare likviditet hämma verkan av en eventuell ytterligare efterfrågan från icke-professionella investerares sida.

3.           FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

3.1.        Rättslig grund och regleringsform

I artikel 114.1 i EUF-fördraget föreskrivs en rättslig grund för en förordning som skapar lika villkor och riktar sig mot den inre marknadens funktion. Försiktighetsbaserade produktregler fastställer gränserna för de risker som är förenade med investeringsfonder som är inriktade på långsiktiga tillgångar. De reglerar därmed inte tillgången till kapitalförvaltningsverksamhet utan styr det sätt på vilket denna verksamhet bedrivs för att säkra skyddet för investerarna och den finansiella stabiliteten. De främjar en korrekt fungerande inre marknad.

För att nå målet om den inre marknadens integritet kommer lagförslaget att skapa ett regelverk för europeiska långsiktiga investeringsfonder i syfte att säkerställa att dessa fonder omfattas av enhetliga regler i hela EU och att de kan identifieras som sådana av investerare i hela EU. Målet med den föreslagna förordningen är att skapa en robust och samtidigt flexibel uppsättning regler som svarar mot de aktuella investeringarnas långsiktiga karaktär. De föreslagna bestämmelserna bör också garantera lika konkurrensvillkor för de olika förvaltarna av långsiktiga investeringsfonder. Med detta lagförslag harmoniseras därmed villkoren för alla relevanta aktörer på marknaden för investeringsfonder, till förmån för alla investerare och för en väl fungerande inre marknad för finansiella tjänster.

En förordning anses vara det lämpligaste rättsliga instrumentet för att införa enhetliga krav för bl.a. investeringsbara tillgångar, portföljsammansättning, diversifieringsregler, inlösenpolicy samt regler för auktorisering av de fonder som ska investera i långsiktiga tillgångar. Syftet med dessa produktregler är att säkerställa att europeiska långsiktiga investeringsfonder kommer att fungera på ett mer effektivt sätt. Utövande av verksamhet som förvaltare av en europeisk långsiktig investeringsfond regleras genom direktivet om AIF-förvaltare. Förvaltarnas verksamhet kommer att fortsätta att omfattas av det direktivet, men de långsiktiga investeringsprodukterna omfattas av den föreslagna förordningen, utöver de regler som gäller enligt direktivet om AIF-förvaltare.

3.2.        Subsidiaritet och proportionalitet

Nationella lagstiftningsåtgärder är till sin natur begränsade till medlemsstaten i fråga. Om produktprofilen för en europeisk långsiktig investeringsfond bara regleras på nationell nivå finns det risk för att olika investeringsprodukter säljs som långsiktiga investeringsfonder med olika egenskaper. Detta skulle skapa förvirring bland investerarna och hindra framväxten av EU-omfattande konkurrensvillkor för de förvaltare som erbjuder europeiska långsiktiga investeringsfonder till professionella och/eller icke-professionella investerare.

Eftersom kapitalförvaltningssektorn i huvudsak är av gränsöverskridande karaktär har den nuvarande fragmenteringen av marknaden lett till att sektorn inte fungerar effektivt. Det föreslagna harmoniserade och hållbara regelverket för europeiska långsiktiga investeringsfonder kommer att fungera som en källa till långsiktig finansiering för den europeiska ekonomin. Det nya regelverket kommer att garantera en finansiering av olika projekt och sektorer och ge stabila källor till avkastning för långsiktiga investerare. Det är därför nödvändigt med en Europatäckande marknad för europeiska långsiktiga investeringsfonder och lagförslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen enligt artikel 5.3 i EU-fördraget och det andra protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

Vad beträffar proportionalitetsprincipen som anges i artikel 5.4 i EU-fördraget inrymmer förslaget en lämplig balans mellan det allmänintresse som är aktuellt och åtgärdens kostnadseffektivitet. De föreslagna bestämmelserna har till syfte att skapa en gemensam produktmärkning, som det finns ett starkt allmänintresse för och som skulle lägga grunden för en gemensam, konkurrenskraftig och kostnadseffektiv marknad för europeiska långsiktiga investeringsfonder i hela EU. De krav som införs för de olika berörda parterna har avpassats noggrant. Kraven har så långt som möjligt utformats som miniminormer (t.ex. diversifieringsgränser för utfärdare) och de regleringsmässiga kraven har anpassats så att de inte i onödan påverkar befintliga affärsmodeller. I synnerhet kombineras i förslaget till förordning parametrar som är lämpliga för långsiktiga investeringar och särskilda grupper av investerare genom att full hänsyn tas till säkerhets- och förtroendeaspekter som rör alla europeiska långsiktiga investeringsfonder. Förslaget går följaktligen inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå en gemensam rättslig ram för europeiska långsiktiga investeringsfonder, samtidigt som det behandlar de regleringsfrågor som skulle påverka märkningens tillförlitlighet.

3.3.        Närmare redogörelse för förslaget

Förslaget till förordning om europeiska långsiktiga investeringsfonder är uppdelat i sju kapitel.

3.3.1.     Kapitel I – Allmänna bestämmelser (Artiklarna 1–65).

Kapitel I innehåller allmänna bestämmelser, bl.a. de föreslagna fondbestämmelsernas syfte och tillämpningsområde, definitioner, förfarandet för godkännande av europeiska långsiktiga investeringsfonder (på fondnivå), och den föreslagna förordningens samverkan med gällande regler för auktorisation av förvaltare av alternativa investeringsfonder, enligt direktiv 2011/61/EU (direktivet om AIF-förvaltare).

I artikel 1 fastställs syftet med förordningen och förordningens tillämpningsområde avgränsas. Det klargörs att kraven i förordningen är uttömmande och därmed inte lämnar något utrymme för nationell överreglering. Artikel 2 innehåller ytterligare definitioner som krävs för den föreslagna förordningens tillämpning. I artikel 3 föreskrivs att EU-baserade alternativa investeringsfonder ska godkännas i enlighet med förslaget till förordning om de ska marknadsföras eller förvaltas inom EU som europeiska långsiktiga investeringsfonder. Beteckningen ”europeiska långsiktiga investeringsfonder” ska förbehållas de EU-baserade AIF-fonder som uppfyller kraven i den föreslagna förordningen. Detta innebär att en förvaltare av alternativa tillgångsklasser som vill förvalta eller marknadsföra fonder som är inriktade på långsiktiga tillgångar utan att använda den föreslagna beteckningen inte skyldig att följa bestämmelserna i förslaget till förordning.

Artikel 4 föreskriver ett harmoniserat förfarande för godkännande av europeiska långsiktiga investeringsfonder och i artikel 5 fastställs villkoren för ett sådant godkännande. Artikel 6 beskriver samspelet mellan bestämmelserna i direktivet om AIF-förvaltare och den föreslagna förordningen, som framför allt föreskriver att fondförvaltaren ska se till att förordningen efterlevs.

3.3.2.     KAPITEL II — Skyldigheter i samband med europeiska långsiktiga investeringsfonders investeringsstrategier (artiklarna 7–15)

Kapitel II innehåller bestämmelser om investeringsstrategier som ska följas av en europeisk långsiktig investeringsfond, bl.a. bestämmelser om investeringsbara tillgångar, portföljsammansättning och diversifiering, intressekonflikter, koncentration och lån av kontanter.

I artikel 7 föreskrivs att, i förekommande fall, varje delfond i en europeiska långsiktig investeringsfond ska anses utgöra en separat fond vid tillämpningen av bestämmelserna i kapitel II.

I artikel 8 beskrivs två kategorier av finansiella tillgångar som en europeisk långsiktig investeringsfond kan investera i: långsiktiga tillgångar och tillgångar som avses i artikel 50.1 i direktiv 2009/65/EG (fondföretagsdirektivet). Europeiska långsiktiga investeringsfonder får inte syssla med blankning av tillgångar, vara exponerade för råvaror, ingå avtal om utlåning av värdepapper eller om inlåning av värdepapper, ingå återköpsavtal eller använda finansiella derivat, utom när dessa instrument används för risksäkring.

I artikel 9 beskrivs de villkor som gäller för att långsiktiga tillgångar ska kunna användas, t.ex. de olika kategorier av instrument som kan användas för att få tillgång till kvalificerade portföljföretag, investeringen i andelar eller aktier i andra europeiska långsiktiga investeringsfonder och innehav av reala tillgångar, t.ex. fastigheter, fartyg eller flygplan. I artikel 10 anges villkoren för att ett företag ska kunna bli ett godkänt portföljföretag. Det godkända portföljföretaget ska vara onoterat, ha sitt säte i EU och ha till syfte att finansiera infrastrukturprojekt, företag eller fastigheter, fartyg och flygplan. Det ska inte ha formen av ett företag för kollektiva investeringar.

Artikel 11 innehåller en generell bestämmelse om hur fondförvaltaren ska hantera intressekonflikter. Förvaltaren får inte har något personligt intresse i en långsiktig tillgång som fonden har investerat i.

Artikel 12 innehåller detaljerade bestämmelser om fondens portföljsammansättning. Det innehåller också bestämmelser om diversifieringen av investeringsbara tillgångar som alla fonder måste följa, t.ex. bestämmelser om den maximala riskexponering som en fond får ha gentemot en enda motpart. I artikel 13 fastställs maxgränsen för en fonds förvärv av andelar i en enda emittent (koncentrationsgränser). I artikel 14 anges under vilka förutsättningar fonden får låna kontanter. Artikel 15 innehåller bestämmelser om tillämpningen av bestämmelserna om portföljsammansättning och diversifiering, med beaktande av de olika stadierna av fondens livslängd.

3.3.3.     Kapitel III — Inlösen av, handel med och utfärdande av aktier eller andelar i den europeiska långsiktiga investeringsfonden och inkomstfördelning (artiklarna 16-20)

Kapitel III handlar om fondernas inlösenpolicy, möjligheten att handla med andelar eller aktier i fonden på en andrahandsmarknad, emission av nya aktier eller andelar, avyttring av tillgångar i europeiska långsiktiga investeringsfonder och inkomstfördelning till investerarna i en fond.

Enligt artikel 16 kan en fond inte erbjuda sina investerare rätt till inlösen före utgången av fondens livscykel. Livscykeln fastställs i fondbestämmelserna och motsvarar livscykeln för fondens enskilda tillgångar och dess långsiktiga investeringsmål.

Artikel 17 innehåller bestämmelser om handeln med andelar eller aktier i en europeisk långsiktig investeringsfond på reglerade marknader samt fri överföring av andelar eller aktier i en fond till tredje part. Artikel 18 innehåller villkoren för fonders nyemission av aktier eller andelar, t.ex. att de först ska ha erbjudits befintliga investerare om priset understiger värdet på fondens nettotillgångar. I artikel 19 behandlas det förfarande som varje europeisk långsiktig investeringsfond ska anta för avyttring av tillgångar. I artikel 20 fastställs tillämpliga regler för fördelningen av inkomster från fondens tillgångar och där föreskrivs att en fond ska ange sin utdelningsstrategi i sina fondbestämmelser.

3.3.4.     Kapitel IV — Krav på insyn (artiklarna 21-22)

Kapitel IV innehåller regler om insyn som ska uppfyllas när fonden marknadsförs till investerare.

Artikel 21 kräver att ett dokument med basfakta för investerare och ett prospekt ska offentliggöras innan fonden marknadsförs till icke-professionella investerare. Prospektet och annat marknadsföringsmaterial ska informera investerarna om de särskilda förutsättningar som gäller för långsiktiga investeringar i en europeisk långsiktig investeringsfond. Artikel 22 kräver att fondförvaltaren på ett detaljerat sätt ska informera investerarna om alla kostnader som är knutna till fonden.

3.3.5.     Kapitel V — Marknadsföring (artiklarna 23–25)

Kapitel V innehåller de regler som gäller för en EU-baserad AIF-förvaltare vid marknadsföringen av andelar eller aktier i fond till professionella och icke-professionella investerare.

Enligt artikel 23 ska fondförvaltare ha faciliteter på plats i alla medlemsstater där de avser att marknadsföra sina fonder. Artikel 24 innehåller de ytterligare krav som förvaltare måste uppfylla vid marknadsföring till icke-professionella investerare. Artikel 25 bygger på det anmälningsförfarande som föreskrivs i direktivet om AIF-förvaltare för att förvaltare av långsiktiga investeringsfonder ska få marknadsföra andelar eller aktier i sin fond till investerare både i deras hemland och i en potentiell värdmedlemsstat.

3.3.6.     Kapitel VI — Tillsyn (artiklarna 26-29)

Kapitel VI innehåller bestämmelserna om tillsyn över europeiska långsiktiga investeringsfonder.

I artikel 26 beskrivs fondens behöriga myndigheters och fondförvaltarens respektive uppgifter. I artikel 27 anges att de behöriga myndigheternas befogenheter enligt fondföretagsdirektivet och direktivet om AIF-förvaltare ska utövas även med hänsyn till den föreslagna förordningen. Artikel 28 rör Esmas befogenhet, medan artikel 29 innehåller bestämmelser om samarbete mellan tillsynsmyndigheterna.

3.3.7.     Kapitel VII – Slutbestämmelser (artiklarna 30–31)

Kapitel VII innehåller bestämmelser om att kommissionen ska utvärdera hur de föreslagna bestämmelserna fungerar samt bestämmelser om ikraftträdandet av den föreslagna förordningen.

4.           BUDGETKONSEKVENSER

Budgetkonsekvenserna av förordningen om långsiktiga investeringsfonder framgår av den finansieringsöversikt som bifogas förslaget.

2013/0214 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om europeiska långsiktiga investeringsfonder

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[7],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)       Långsiktig finansiering är ett viktigt verktyg som gör det möjligt att föra in den europeiska ekonomin på vägen mot smart och hållbar tillväxt för alla och att utarbeta morgondagens ekonomi så att den blir är mindre sårbar för systemrisker och mer motståndskraftig. Europeiska långsiktiga investeringsfonder erbjuder finansiering till olika långsiktiga infrastrukturprojekt eller varaktiga icke-börsnoterade företag som emitterar egetkapitalinstrument eller skuldebrev för vilka det inte finns några lätt identifierbara köpare. Genom att finansiera sådana projekt bidrar fonderna till finansieringen av unionens ekonomier.

(2)       På efterfrågesidan kan fonderna ge en stabil intäktsström för pensionsförvaltare, försäkringsbolag och andra som har regelbundna och återkommande utgifter. Fonderna ger visserligen mindre likviditet än investeringar i överlåtbara värdepapper, men de kan ge en stabil intäktsström för enskilda investerare som är beroende av ett regelbundet penningflöde i stil med det som fonderna kan tillhandahålla. Fonderna erbjuder också goda möjligheter till realisationsvinster över tiden för sådana investerare som inte erhåller en stadig inkomstström.

(3)       Det kan ofta vara svårt att finna finansiering för projekt som handlar om transportinfrastruktur, hållbar energiproduktion eller hållbar energidistribution, samhällsinfrastruktur (bostäder eller sjukhus), utveckling av ny teknik och nya system som bidrar till minskad användning av resurser och energi, eller som främjar de små och medelstora företagens vidare tillväxt. Finanskrisen har visat att man komma åt luckor i finansieringen genom att komplettera bankfinansiering med ett större utbud av finansieringskällor som bättre mobiliserar kapitalmarknaderna. Fonderna kan spela en avgörande roll i detta avseende.

(4)       Medan enskilda investerare kan vara intresserade av att investera i en fond innebär det faktum att de flesta investeringar i långsiktiga projekt är av illikvid art att fonderna ofta inte kan erbjuda sina investerare regelbunden inlösen. Den enskilda investerarens är därför bunden till sin investering i sådana tillgångar under hela investeringsperioden. Fonderna bör därför vara utformade så att de inte erbjuder regelbunden inlösen före utgången av fondens livslängd. I en rapport tre år efter det att denna förordning har antagits ska det undersökas huruvida denna bestämmelse har uppnått förväntade resultat i form av fondspridning eller om införandet, i ett begränsat antal fall, av en möjlighet för vissa enskilda icke-professionella investerare att lösa in sina andelar eller aktier före fondens utgång kan bidra till att öka fondspridningen mellan de enskilda icke-professionella investerarna.

(5)       Långsiktiga tillgångsklasser i den mening som avses i denna förordning bör omfatta onoterade företag som emitterar egetkapitalinstrument eller skuldebrev för vilka det inte finns några lätt identifierbara köpare. Denna förordning bör också omfattar reala tillgångar som kräver betydande inledande kapitalutgifter.

(6)       I avsaknad av en förordning med bestämmelser om fonderna skulle sinsemellan avvikande åtgärder kunna vidtas på nationell nivå, vilket sannolikt skulle orsaka snedvridningar av konkurrensen till följd av skillnader i investeringsskyddsåtgärder. Skillnader i kraven på portföljsammansättning, diversifiering och godtagbara tillgångar, i synnerhet investeringar i råvaror, skapar hinder för gränsöverskridande marknadsföring av fonder som inriktar sig på onoterade företag och fasta tillgångar, eftersom investerarna har svårt att jämföra de olika investeringserbjudandena. Skillnader mellan nationella krav leder också till olika nivåer av investerarskydd. Dessutom kan olika nationella krav aveseende investeringsteknik, t.ex. de tillåtna gränsvärdena för upplåning, användning av derivat, regler för blankning eller transaktioner för värdepappersfinansiering leda till skillnader i skyddsnivå för investerare. Slutligen kan skillnader i fråga om kraven avseende inlösen och/eller innehavsperioder hindra gränsöverskridande försäljning av fonder som investerar i onoterade tillgångar. Dessa skillnader kan undergräva förtroendet hos investerare som överväger att investera i sådana fonder, och minska utrymmet för investerare att i praktiken välja mellan olika långsiktiga investeringsmöjligheter. Följaktligen bör den lämpliga rättsliga grunden för denna förordning vara artikel 114 i fördraget, i dess tolkning enligt Europeiska unionens domstols rättspraxis.

(7)       Det behövs enhetliga regler i hela unionen för att garantera att fonderna får en enhetlig produktprofil i hela unionen. För att säkerställa en väl fungerande inre marknad och en hög skyddsnivå för investerare är det nödvändigt att fastställa enhetliga bestämmelser för fondernas finansiering, särskilt i fråga om portföljsammansättning vilka investeringsinstrument som får användas för att vinna exponering mot onoterade företag och fasta tillgångar. Det behövs också enhetliga regler för fondernas portföljer för att säkerställa att fonder som syftar till att generera regelbunden inkomst upprätthåller en diversifierad portfölj av tillgångar som är lämpad att garntera ett jämnt kassaflöde.

(8)       Det är viktigt att säkerställa att definitionen av fondernas drift, särskilt vad gäller portföljsammansättning tillåtna investeringsinstrument, blir direkt tillämplig på fondförvaltare, och därför bör dessa nya regler antas i form av en förordning. Detta skulle också garantera enhetliga villkor för användning av beteckningen europeiska långsiktiga investeringsfonder, genom att förebygga skillnader mellan nationella krav. Fondförvaltarna bör följa samma regler i hela unionen, också för att öka investerarnas förtroende dessa fonder och säkerställa beteckningens trovärdighet på lång sikt. Samtidigt kan man, genom enhetliga regler, göra de rättsliga krav som är tillämpliga på fionerna mindre komplexa. Genom enhetliga regler sänks dessutom förvaltarnas kostnader för att följa olika nationella bestämmelser om fonder som investerar i onoterade företag och jämförbara reala tillgångsklasser. Detta gäller särskilt för förvaltare som vill anskaffa kapital över gränserna. Det bidrar också till att undvika snedvridning av konkurrensen.

(9)       De nya fondreglerna är nära knutna till Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010[8], eftersom det direktivet utgör den rättsliga grunden för förvaltning och marknadsföring av alternativa investeringsfonder (AIF-fonder) i unionen. Per definition är europeiska långsiktiga investeringsfonder EU-baserade AIF-fonder som förvaltas av förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) som är godkända i enlighet med direktiv 2011/61/EU.

(10)     I direktiv 2011/61/EU föreskrivs också bestämmelser i tredjeland i olika steg för icke EU-baserade AIF-förvaltare och icke EU-baserade AIF-fonder, men de nya reglerna om europeiska långsiktiga investeringsfonder har en mer begränsad omfattning för att betona dessa nya långsiktiga investeringsprodukters europeiska dimension. Följaktligen är endast EU-baserade AIF-fonder enligt definitionen i direktiv 2011/61/EU behöriga att bli godkänd som europeisk långsiktig investeringsfond, och endast om den förvaltas av EU-baserade AIF-förvaltare som har godkänts i enlighet med direktiv 2011/61/EU.

(11)     De nya regler som gäller fonderna bör baseras på befintliga rättsliga ramar som upprättats genom direktiv 2011/61/EU och de rättsakter som antagits för dess tillämpning. Därför bör produktbestämmelserna för fonden tillämpas utöver de regler som fastställs i den befintliga EU-lagstiftningen. I synnerhet bör de förvaltnings- och marknadsföringsbestämmelser som föreskrivs i direktiv 2011/61/EU tillämpas på fonderna. Likaså bör bestämmelserna om gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster och fri etableringsrätt enligt direktiv 2011/61/EU också tillämpas på europeiska långsiktiga investeringsfonders gränsöverskridande verksamhet. Dessa bör därför kompletteras med särskilda regler för gränsöverskridande marknadsföring av fonderna till både professionella och icke-professionella investerare inom hela unionen.

(12)     Enhetliga regler bör gälla för alla EU-baserade AIF-fonder som vill marknadsföra sig som europeiska långsiktiga investeringsfonder. EU-baserade AIF-fonder som inte vill marknadsföra sig som europeiska långsiktiga investeringsfonder bör inte vara bundna av dessa regler, men därmed också avstå från att utnyttja de fördelar som denna beteckning medför. Å andra sidan skulle företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) och icke EU-baserade AIF-fonder inte ha rätt att marknadsföra sig som europeiska långsiktiga investeringsfonder.

(13)     För att garantera att europeiska långsiktiga investeringsfonder efterlever de harmoniserade regler som styr deras verksamhet är det nödvändigt att kräva att de godkänns av behöriga myndigheter. De harmoniserade tillstånds- och kontrollförfarandena för AIF-förvaltare enligt direktiv 2011/61/EU bör därför kompletteras med ett särskilt godkännandeförfarande för europeiska långsiktiga investeringsfonder. Förfaranden bör fastställas för att garantera att endast EU-baserade AIF-förvaltare som godkänts i enlighet med direktiv 2011/61/EU och klarar av att förvalta europeiska långsiktiga investeringsfonder tillåts göra så. Alla lämpliga åtgärder bör vidtas för att se till att de europeiska långsiktiga investeringsfonderna kan efterleva de harmoniserade regler som styr verksamheten inom dessa fonder.

(14)     Eftersom EU-baserade AIF-fonder kan ha olika rättsliga former som inte nödvändigtvis ger dem status som juridisk person, bör de bestämmelser som ålägger europeiska långsiktiga investeringsfonder att vidta åtgärder avse fondförvaltaren i de fall där en europeisk långsiktig investeringsfond är etablerad som en EU-baserad AIF-fond som inte kan agera själv, eftersom den inte är en självständig juridisk person.

(15)     För att säkerställa att europeiska långsiktiga investeringsfonder inriktar sig på långsiktiga investeringar bör det i bestämmelserna om fondernas portfölj krävas en tydlig identifiering av de kategorier av tillgångar som kommer i fråga för fondernas investeringar, och av villkoren för detta. En europeisk långsiktig investeringsfond bör investera minst 70 % av sitt kapital i investerbara tillgångar. För att garantera fondernas integritet är det är också önskvärt att förbjuda europeiska långsiktiga investeringsfonder att ägna sig åt vissa finansiella transaktioner som kan påverka deras investeringsstrategi och finansieringsmål till följd av ytterligare risker utöver dem som kan förväntas för en fond med inriktning på långsiktiga investeringar. För att säkerställa en tydlig inriktning på långsiktiga investeringar, som kan vara till nytta för icke-professionella investerare som inte är bekanta med okonventionella investeringsstrategier, bör europeiska långsiktiga investeringsfonder inte tillåtas investera i finansiella derivatinstrument i annat syfte än för att gardera sig mot de övriga tillgångarnas durationsrisker eller valutarisker. Med tanke på att råvaror, och de finansiella derivat som ger indirekt exponering mot dessa, är av likvid art, kräver investeringar i råvaror inte några långsiktiga investeraråtaganden, och bör därför uteslutas. Detta resonemang är inte tillämpligt på investeringar i infrastruktur eller råvarurelaterade företag, eller företag vars resultat indirekt är knutna till råvarors avkastning, t.ex. gårdar när det gäller jordbruksvaror, eller kraftverk i fråga om energiprodukter.

(16)     Definitionen av vad som utgör en långsiktig investering är bred. Utan att nödvändigtvis kräva långsiktiga innehavsperioder för förvaltare av europeiska långsiktiga investeringsfonder är investerbara tillgångar i allmänhet illikvida, kräver åtaganden för en längre tidsperiod och har en långfristig ekonomisk profil. Investerbara tillgångar är ej överförbara värdepapper, och har därför inte tillgång till likviditeten på andrahandsmarknader. De kräver ofta åtaganden med fast tidsfrist, vilket begränsar deras marknadsföringsmöjligheter. Den ekonomiska investeringscykel som europeiska långsiktiga investeringsfonder eftersträvar är huvudsakligen av långfristig karaktär, på grund av de stora kapitalåtagandena och den tid som krävs för att producera avkastning. Därför lämpar sig sådana tillgångar inte för investeringar med rätt till inlösen.

(17)     Europeiska långsiktiga investeringsfonder bör tillåtas att investera i andra tillgångar än investerbara tillgångar, vilket kan vara nödvändigt för att på ett effektivt sätt kunna hantera kassaflödet, men endast i den mån detta är förenligt med de europeiska långsiktiga investeringsfondernas långsiktiga investeringsstrategier.

(18)     Godkända investeringstillgångar bör anses inbegripa innehav, såsom eget kapital eller därmed likställt kapital, skuldinstrument i godkända portföljföretag och lån som tillhandahålls dem. De bör också inbegripa innehav i andra fonder som är inriktade på tillgångar såsom investeringar i onoterade företag som emitterar egetkapitalinstrument eller skuldebrev för vilka det inte finns några lätt identifierbara köpare. Även direkta innehav av reala tillgångar bör, om de inte är värdepapperiserade, utgöra en klass av godtagbara tillgångar.

(19)     Hybridkapitalinstrument bör anses omfatta en typ av finansieringsinstrument, som är en kombination av eget kapital och lån, där instrumentets avkastning är kopplad till det godkända portföljföretagets vinst eller förlust och där återbetalningen av instrumentet i händelse av obestånd inte är helt garanterad. Till dessa instrument hör en rad finansieringsinstrument som exempelvis efterställda lån, passivt delägande, vinstandelslån, vinstandelsbevis, konvertibler och obligationer med optionsrätt.

(20)     I syfte att återspegla gällande praxis inom branschen bör europeiska långsiktiga investeringsfonder tillåtas köpa befintliga aktier i ett godkänt portföljföretag från befintliga aktieägare i företaget. I syfte att optimera möjligheterna till kapitalanskaffning bör dessutom investeringar i andra europeiska långsiktiga investeringsfonder tillåtas. För att förhindra att investeringarna i godkända portföljföretag urvattnas bör europeiska långsiktiga investeringsfonder endast tillåtas att investera i andra europeiska långsiktiga investeringsfonder, under förutsättning att dessa europeiska långsiktiga investeringsfonder inte själva har investerat mer än 10 % av sitt sammanlagda kapital i andra europeiska långsiktiga investeringsfonder.

(21)     Det kan bli nödvändigt att använda finansiella företag för att samla och organisera bidragen från olika investerare, inklusive investeringar av offentlig natur, till infrastrukturprojekt. Europeiska långsiktiga investeringsfonder bör därför tillåtas att investera i investerbara tillgångar med hjälp av finansiella företag, så länge som dessa företag endast sysslar med finansiering av långsiktiga projekt.

(22)     För att ge investerarna garantier för att europeiska långsiktiga investeringsfonder direkt bidrar till utvecklingen av långsiktiga investeringar, bör europeiska långsiktiga investeringsfonder begränsas till investeringar i företag som inte är börsnoterade. Därför bör godkända portföljföretag inte vara börsnoterade på en reglerad marknad. Godkända portföljföretag omfattar infrastrukturprojekt, investeringar i icke-börsnoterade företag som söker tillväxtkapital och investeringar i fast egendom eller andra reala tillgångar som kan vara lämpliga för långsiktiga investeringsändamål.

(23)     På grund av sin omfattning kräver infrastrukturprojekts stora mängder kapital som måste investeras under en längre tid. Sådana infrastrukturprojekt kan vara offentliga byggnader som t.ex. skolor, sjukhus eller fängelser, samhällsinfrastruktur som sociala bostäder, transportinfrastruktur (t.ex. vägar, kollektivtrafiksystem eller flygplatser), energiinfrastruktur (t.ex. energinät), projekt för klimatanpassning och begränsning av följderna av klimatförändringen, kraftverk eller rörledningar, vattenförvaltningsinfrastruktur såsom vattenförsörjningssystem, avlopps- eller bevattningssystem, kommunikationsinfrastruktur (t.ex. nätverk) samt infrastruktur för avfallshantering som återvinnings- eller insamlingssystem.

(24)     Onoterade företag kan ha svårigheter med att få tillgång till kapitalmarknaderna och med sin finansiering av tillväxt och expansion. Privat finansiering genom kapitalandelar eller lån är vanliga sätt att skaffa finansiering. Eftersom sådana instrument till sin natur är långsiktiga investeringar, behöver de ”tålmodigt” kapital, som kan tillhandahållas av europeiska långsiktiga investeringsfonder.

(25)     Investeringar i reala tillgångar kräver ”tålmodigt” kapital på grund av att det saknas likvida andrahandsmarknader. Investeringsfonder utgör en viktig finansieringskälla för tillgångar som kräver stora investeringar. För sådana tillgångar krävs det ofta kapitalsammanslagning för att uppnå den önskade finansieringsnivån. Sådana investeringar kräver lång tid på grund av sina generellt långa ekonomiska cykler. Det tar vanligtvis flera år innan investeringar i stora reala tillgångar är amorterade. För att underlätta utvecklingen av sådana stora tillgångar bör europeiska långsiktiga investeringsfonder kunna investera direkt i reala tillgångar med ett värde av mer än 10 miljoner euro. I praktiken skulle detta innefattar tillgångar såsom infrastruktur, fastigheter, fartyg, luftfartyg eller rullande materiel. Därför är det nödvändigt att behandla direkta innehav i reala tillgångar och investeringar i godkända portföljföretag på samma sätt.

(26)     Om förvaltare innehar en andel i ett portföljföretag finns det en risk att de sätter sina egna intressen före de investerares intressen som har insatser i fonden. För att undvika en sådan intressekonflikt bör europeiska långsiktiga investeringsfonder endast investera i tillgångar som saknar all koppling till förvaltaren.

(27)     För att ge förvaltare av europeiska långsiktiga investeringsfonder en viss grad av flexibilitet vid investering av sina fonder bör handel med andra tillgångar än långsiktiga investeringar tillåtas upp till ett högsta tröskelvärde på 30 % av deras kapital.

(28)     För att begränsa risktagande från europeiska långsiktiga investeringsfonder är det viktigt att minska motpartsriskerna genom att låta fondportföljen omfattas av klara diversifieringskrav. Alla OTC-derivat bör omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister[9].

(29)     För att förhindra att europeiska långsiktiga investeringsfonder utövar betydande inflytande över förvaltningen av en annan europeisk långsiktig investeringsfond eller en emittent är det nödvändigt att undvika överdriven koncentration av en europeisk långsiktig investeringsfond i en och samma investering.

(30)     För att göra det möjligt för förvaltare av europeiska långsiktiga investeringsfonder chefer att anskaffa ytterligare kapital under fondens livstid bör de få låna medel på upp till 30 % av fondens kapital. Detta bör användas för att alstra ytterligare avkastning för investerarna. I syfte att undanröja risken för valutaobalanser bör europeiska långsiktiga investeringsfonder bara låna upp i den valuta i vilken förvaltaren räknar med att förvärva tillgången.

(31)     På grund av att placeringar i europeiska långsiktiga investeringsfonder är av långsiktig och illikvid natur bör förvaltarna ha tillräcklig tid för att tillämpa placeringsbegränsningarna. Den tid som behövs för att införa dessa begränsningar bör ta hänsyn till investeringarnas särdrag och egenskaper, men bör inte vara längre än fem år.

(32)     Trots att europeiska långsiktiga investeringsfonder inte erbjuder någon rätt till inlösen före utgången av fondens livslängd finns det inget som hindrar en europeisk långsiktig investeringsfond från att försöka få in dessa aktier eller andelar på en reglerad marknad enligt definitionen i artikel 4.14 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument[10], på en multilateral handelsplattform enligt definitionen i artikel 4.15 i direktiv 2004/39/EG, eller på en OTF-plattform enligt definitionen i punkt (...) i förordning (...), för att ge investerare möjlighet att sälja sina andelar eller aktier före utgången av fondens livslängd. Fondbestämmelser eller bolagsordningar för europeiska långsiktiga investeringsfonder bör därför inte hindra andelar eller aktier från att tas upp i eller hanteras på reglerade marknader, och bör inte heller förhindra att investerare fritt överför sina aktier eller andelar till tredje parter som vill köpa aktierna eller andelarna.

(33)     För att investerare effektivt ska kunna lösa in sina andelar eller aktier vid när fonden upphör att existera bör förvaltaren börja sälja portföljen av tillgångar i europeiska långsiktiga investeringsfonder i god tid för att garantera att värdet realiseras korrekt. Vid fastställandet av en ordnad avvecklingsplan för värdepappersinnehav bör förvaltarna av europeiska långsiktiga investeringsfonder beakta investeringarna olika löptidsprofiler och den tid som krävs för att hitta en köpare för de tillgångar i vilka fonden har investerat. Eftersom det skulle vara praktiskt omöjligt att upprätthålla begränsningar av investeringar under denna avvecklingsperiod bör de upphöra att gälla när avvecklingsperioden inleds.

(34)     De tillgångar i vilka europeiska långsiktiga investeringsfonder investerar kan noteras på en reglerad marknad under fondens existens. I sådana fall skulle tillgången inte längre uppfylla kravet på att vara onoterat i denna förordning. För att göra det möjligt för fondförvaltare att på ett ordnat sätt dra sig tillbaka från en sådan tillgång skulle sådana tillgångar i upp till tre år kunna fortsätta att räknas med i de 70 % som gäller för investerbara tillgångar.

(35)     Med tanke på europeiska långsiktiga investeringsfonders specifika särdrag och de professionella och icke-professionella investerare som utgör fondernas målgrupp är det viktigt att införa robusta insynskrav som ger potentiella investerare att fatta väl underbyggda beslut och vara fullt medvetna om riskerna. Utöver kraven i direktiv 2011/61/EU bör europeiska långsiktiga investeringsfonder offentliggöra ett prospekt vars innehåll under alla omständigheter bör innehålla alla upplysningar som ska lämnas av företag för kollektiva investeringar av sluten typ enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG[11] och kommissionens förordning (EG) nr 809/2004[12]. För marknadsföring av europeiska långsiktiga investeringsfonder till icke-professionella investerare bör det vara obligatoriskt att offentliggöra ett faktablad (basfakta för investerare) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning nr [...] av den [...]. Dessutom bör reklammaterial uttryckligen framhäva europeiska långsiktiga investeringsfonders riskprofil.

(36)     Eftersom europeiska långsiktiga investeringsfonder är inriktade både på professionella och icke-professionella investerare i unionen måste vissa krav läggas till de marknadsföringskrav som anges i direktiv 2011/61/EU för att säkerställa en skälig nivå av investerarskydd. Således bör faciliteter tillhandahållas för att teckna, gör utbetalningar till aktie- eller andelsägare, återköpa eller inlösa andelar eller aktier och tillgängliggöra den information som europeiska långsiktiga investeringsfonder och deras förvaltare är skyldiga att tillhandahålla. För att se till att icke-professionella investerare inte missgynnas i förhållande till erfarna professionella investerare bör vissa garantier införas om europeiska långsiktiga investeringsfonder marknadsförs till icke-professionella investerare.

(37)     De europeiska långsiktiga investeringsfondernas behöriga myndighet bör kontrollera om de europeiska långsiktiga investeringsfonderna är i stånd att fortlöpande efterleva denna förordning. Eftersom de behöriga myndigheterna redan har omfattande befogenheter enligt direktiv 2011/61/EU måste dessa befogenheter utvidgas så att de kan utövas genom hänvisning till de nya gemensamma reglerna för europeiska långsiktiga investeringsfonder.

(38)     Esma bör med avseende på denna förordning kunna utöva alla de befogenheter som den ålagts enligt direktiv 2011/61/EU.

(39)     Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG[13], bör spela en central roll vid tillämpningen av de regler som gäller för europeiska långsiktiga investeringsfonder genom att se till att nationella behöriga myndigheter tillämpar unionens regler på ett enhetligt sätt. Som ett organ med mycket specialiserade expertkunskaper om värdepapper och värdepappersmarknader är det lämpligt och ändamålsenligt att Esma anförtros utarbetandet av förslag till tekniska standarder för tillsyn som inte inbegriper strategiska ställningstaganden, för överlämnande till kommissionen, när det gäller de omständigheter under vilka europeiska långsiktiga investeringsfonders livstid är tillräckligt lång för att täcka livscykeln för var och en av fondens enskilda tillgångar, tidsplanen för ordnat avyttrande av fondens tillgångar, definitioner, beräkningsmetoder och presentation av kostnadsupplysningar samt vad som kännetecknar de faciliteter som europeiska långsiktiga investeringsfonder ska skapa i varje medlemsstat där de vill marknadsföra andelar eller aktier.

(40)     De nya gemensamma bestämmelserna för europeiska långsiktiga investeringsfonder bör överensstämma med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter[14] och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter[15].

(41)     Eftersom denna förordnings syften (nämligen att sörja för enhetliga krav avseende europeiska långsiktiga investeringsfonders investeringar och driftsvillkor i hela unionen, samtidigt som man tar full hänsyn till behovet av att väga europeiska långsiktiga investeringsfonders säkerhet och tillförlitlighet mot behovet av en effektivt fungerande marknad för långsiktig finansiering samt kostnaderna för de olika intressenterna) inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av deras omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går förordningen inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(42)     De nya enhetliga reglerna om europeiska långsiktiga investeringsfonder respekterar de grundläggande rättigheterna och iakttar de principer som erkänns bland annat i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, och i synnerhet konsumentskydd, näringsfrihet, rätten till rättsmedel och till en rättvis rättegång och skydd av personuppgifter. Det nya enhetliga reglerna för europeiska långsiktiga investeringsfonder bör tillämpas i enlighet med dessa rättigheter och principer.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I Allmänna bestämmelser

Artikel 1 Syfte

1.           Genom denna förordning fastställs enhetliga regler om godkännande, investeringsstrategi och driftsvillkor för EU:s alternativa investeringsfonder (AIF-fonder) som marknadsförs i unionen som Europeiska långsiktiga investeringsfonder (Eltifs).

2.           Medlemsstaterna får inte lägga till några ytterligare krav inom det område som omfattas av denna förordning.

Artikel 2 Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(1) kapital avser sammanlagt kapital och utfäst ej infordrat kapital, beräknat på grundval av investeringsbara belopp efter avdrag av alla avgifter och andra kostnader som investerarna står för direkt eller indirekt.

(2) eget kapital avser ägarandel i ett företag i form av aktier eller andra former av andelar i det godkända portföljföretagets kapital som emitterats till investerarna.

(3) hybridkapital avser varje typ av finansieringsinstrument där avkastningen på instrumentet är kopplat till resultatet i ett portföljföretag och där återbetalningen av instrumentet vid betalningsförsummelse inte är helt garanterad.

(4) finansiellt företag avser något av följande:

(a) Ett kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG[16],

(b) Ett investeringsbolag enligt definitionen i artikel 4.1.1 i direktiv 2004/39/EG.

(c) Ett försäkringsbolag enligt definitionen i artikel 13.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG[17].

(d) Ett finansiellt holdingbolag enligt definitionen i artikel 4.19 i direktiv 2006/48/EG.

(e) Ett holdingbolag med blandad verksamhet enligt definitionen i artikel 4 i direktiv 2006/48/EG.

(5) den europeiska långsiktiga investeringsfondens behöriga myndighet avser den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten för EU:s alternativa investeringsfonder enligt definitionen i artikel 4.1 p i direktiv 2011/61/EU.

(6) den europeiska långsiktiga investeringsfondens hemmedlemsstat avser den medlemsstat där den europeiska långsiktiga investeringsfonden är godkänd.

Artikel 3 Godkännande och användning av beteckning

1.           Bara EU:s alternativa investeringsfonder ska vara berättigade att beviljas tillstånd som en europeisk långsiktig investeringsfond.

2.           En europeisk långsiktig investeringsfond får bara marknadsföras i unionen om den har godkänts i enlighet med denna förordning.

Godkännandet av en europeisk långsiktig investeringsfond ska gälla i alla medlemsstater.

3.           Ett företag för kollektiva investeringar får bara använda beteckningen ”europeisk långsiktig investeringsfond” eller ”långsiktig investeringsfond” i förhållande till sig självt eller de andelar eller aktier det emitterar när det har godkänts i enlighet med denna förordning.

4.           De behöriga myndigheterna för den europeiska långsiktiga investeringsfonden ska en gång per kvartal informera Esma om godkännanden som beviljats eller återkallats i enlighet med denna förordning.

Esma ska föra ett centralt offentligt register med uppgift om varje europeisk långsiktig investeringsfond som godkänts enligt denna förordning, dess förvaltare och den europeiska långsiktiga investeringsfondens behöriga myndighet. Registret ska finnas tillgängligt i elektronisk form.

Artikel 4 Ansökan om godkännande som europeisk långsiktig investeringsfond

1.           En europeisk långsiktig investeringsfond ska ansöka om godkännande från sin behöriga myndighet.

Ansökan om godkännande som en europeisk långsiktig investeringsfond ska innehålla följande:

(a) Fondbestämmelser eller bolagsordning.

(b) Uppgifter om förvaltarens identitet.

(c) Uppgifter om förvaringsinstitutets identitet.

(d) En beskrivning av de uppgifter som ska lämnas till investerarna.

(e) Andra upplysningar eller handlingar som begärts av den behöriga myndigheten i den europeiska långsiktiga investeringsfonden för att kontrollera överensstämmelsen med kraven i denna förordning.

2.           En förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) som godkänts enligt direktiv 2011/61/EU ska hos den behöriga myndigheten för den europeiska långsiktiga investeringsfonden ansöka om godkännande om att förvalta en sådan investeringsfond som har lämnat in en ansökan om godkännande i enlighet med punkt 1.

Ansökan om att förvalta den europeiska långsiktiga investeringsfonden ska innehålla följande:

(a) Ett skriftligt avtal med förvaringsinstitutet.

(b) Information om portföljens ansvarsfördelning och riskhantering och administration vad gäller den europeiska långsiktiga investeringsfonden.

(c) Information om investeringsstrategier, riskprofil och andra egenskaper hos alternativa investeringsfonder som förvaltaren av dessa fonder har rätt att förvalta.

Den europeiska långsiktiga investeringsfondens behöriga myndighet kan begära förtydliganden och information från den behöriga myndigheten för förvaltaren av EU:s alternativa investeringsfonder vad gäller den dokumentation som avses i andra stycket eller ett intyg om huruvida den europeiska långsiktiga investeringsfonden omfattas av förvaltaren för EU:s alternativa investeringsfonders godkännande att förvalta EU:s alternativa investeringsfonder. Den behöriga myndigheten för förvaltaren för EU:s alternativa investeringsfonder ska lämna ett svar inom tio arbetsdagar från dagen för mottagandet av ansökan från den behöriga myndigheten för den europeiska långsiktiga investeringsfonden.

3.           Den europeiska långsiktiga investeringsfonden och förvaltaren för EU:s alternativa investeringsfonder ska inom två månader från det att en fullständig ansökan har lämnats in underrättas om huruvida den europeiska långsiktiga investeringsfonden har godkänts.

4.           Alla senare ändringar av de handlingar som avses i punkterna 1 och 2 ska omedelbart delges den europeiska långsiktiga investeringsfondens behöriga myndighet.

Artikel 5 Villkor för beviljande av godkännande

1.           En europeisk långsiktig investeringsfond som ansöker om godkännande ska godkännas först om dess behöriga myndighet      

(a) är övertygad om att den europeiska långsiktiga investeringsfond som ansöker om godkännande kan uppfylla alla krav i den här förordningen,

(b) har godkänt en förvaltare av EU:s alternativa investeringsfonder i enlighet med direktiv 2011/61/EU för att förvalta den europeiska långsiktiga investeringsfonden, fondbestämmelserna och valet av förvaringsinstitut.

2.           Den europeiska långsiktiga investeringsfondens behöriga myndighet får bara avslå ansökan från förvaltaren för EU:s alternativa investeringsfonder om förvaltning av den europeiska långsiktiga investeringsfonden om

(a) förvaltaren för EU:s alternativa investeringsfonder inte följer bestämmelserna i denna förordning,

(b) förvaltaren för EU:s alternativa investeringsfonder inte följer bestämmelserna i direktiv 2011/61/EU,

(c) förvaltaren för EU:s alternativa investeringsfonder inte godkänns av sin behöriga myndighet att förvalta de av EU:s alternativa investeringsfonder som innehåller fonder av det slag som avses i denna förordning,

(d) förvaltaren för EU:s alternativa investeringsfonder inte har lämnat den dokumentation som avses i artikel 4.2.

Innan den europeiska långsiktiga investeringsfondens behöriga myndighet avslår en ansökan ska den samråda med den behöriga myndigheten för förvaltaren för EU:s alternativa investeringsfonder.

3.           Den behöriga myndigheten får inte godkänna en europeisk långsiktig investeringsfond om den ansökande fonden är rättsligt förhindrad från att marknadsföra sina fondandelar eller aktier i sin hemmedlemsstat.

4.           Godkännandet av en europeisk långsiktig investeringsfond får inte omfattas av ett krav på att fonden förvaltas av en förvaltare för EU:s alternativa investeringsfonder som har godkänts i en europeisk långsiktig investeringsfonds hemmedlemsstat eller att förvaltaren för EU:s alternativa investeringsfonder utför eller delegerar verksamhet i en europeisk långsiktig investeringsfonds hemmedlemsstat.

Artikel 6 Gällande bestämmelser och ansvar

1.           En europeisk långsiktig investeringsfond ska vid varje tidpunkt uppfylla bestämmelserna i denna förordning.

2.           En europeisk långsiktig investeringsfond och dess förvaltare ska vid varje tidpunkt uppfylla kraven i direktiv 2011/61/EU.

3.           Förvaltaren av en europeisk långsiktig investeringsfond är ansvarig för att bestämmelserna i denna förordning efterlevs. Förvaltaren är ansvarig för varje förlust eller skada som uppstår till följd av bristande efterlevnad av bestämmelserna i denna förordning.

Kapitel II Skyldigheter i samband med europeiska långsiktiga investeringsfonders investeringsstrategier

Avsnitt 1 Allmänna bestämmelser och investeringsbara tillgångar

Artikel 7 Delfonder

Om en europeisk långsiktig investeringsfond består av flera delfonder ska varje delfond anses utgöra en separat fond vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel.

Artikel 8 Investeringsbara tillgångar

1.           En europeisk långsiktig investeringsfond ska bara investera i följande kategorier av tillgångar och bara på de villkor som anges i denna förordning:

(a) Investeringsbara tillgångar.

(b) Tillgångar som avses i artikel 50.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG[18].

2.           En europeisk långsiktig investeringsfond får inte utföra någon av följande verksamheter:

(a) Blankning av tillgångar.

(b) Direkt eller indirekt exponering av råvaror, också via derivat och värdepapper inlösbara i dem, index som baseras på dem eller andra sätt eller instrument som skulle innebära en exponering mot dem.

(c) Ingå avtal om utlåning av värdepapper och avtal om inlåning av värdepapper, och återköpsavtal eller något annat avtal som kan belasta fondens tillgångar.

(d) Använda finansiella derivat, utom när det underliggande instrumentet består av räntesatser eller valutor och enbart tjänar syftet att risksäkra löptiden och kursrisken gentemot fondens andra investeringar.

Artikel 9 Investeringsbara tillgångar

En tillgång som avses i artikel 8.1 (a) ska bara vara berättigad till investering från en europeisk långsiktig investeringsfond om den tillhör någon av följande kategorier:

(a) Egetkapital eller hybridkapitalinstrument som har

i)        utfärdats av ett godkänt portföljföretag och som den europeiska långsiktiga investeringsfonden direkt förvärvat från det godkända portföljföretaget,

ii)       utfärdats av ett godkänt portföljföretag i utbyte mot ett egetkapitalinstrument som den europeiska långsiktiga investeringsfonden tidigare har förvärvat direkt från det godkända portföljföretaget,

iii)      utfärdats av ett företag i vilket det godkända portföljföretaget är ett majoritetsägt dotterbolag, i utbyte mot ett egetkapitalinstrument som den europeiska långsiktiga investeringsfonden förvärvat i enlighet med led i eller ii från det godkända portföljföretaget,

(b) skuldinstrument som utfärdats av ett godkänt portföljföretag,

(c) lån som den europeiska långsiktiga investeringsfonden beviljat ett godkänt portföljföretag,

(d) andelar eller aktier i en eller flera andra europeiska långsiktiga investeringsfonder, europeiska riskkapitalfonder (EuVECAs) och europeiska fonder för socialt företagande (EuSEFs) förutsatt att dessa europeiska långsiktiga investeringsfonder, europeiska riskkapitalfonder och europeiska fonder för socialt företagande inte själva har investerat mer än 10 % av sitt kapital i europeiska långsiktiga investeringsfonder,

(e) Direkta innehav av enskilda reala tillgångar som kräver initiala investeringar på minst 10 miljoner euro eller motsvarande i den valuta och vid den tidpunkt, utgifterna uppstod.

Artikel 10 Godkänt portföljföretag

1.           Ett godkänt portföljföretag som avses i artikel 9.1 ska vara ett annat portföljföretag än ett företag för kollektiva investeringar, som ska uppfylla samtliga följande krav:

(a) Det är inte ett finansiellt företag.

(b) Det har inte tillåtelse att bedriva handel

i)        på en reglerad marknad enligt definitionen i artikel 4.14 i direktiv 2004/39/EG.

ii)       på en multilateral handelsplattform enligt definitionen i artikel 4.15 i direktiv 2004/39/EG,

iii)      på organiserade handelsplattformar enligt definitionen i punkt [...] i förordning [...].

(c) Det ska ha sitt säte i en medlemsstat eller i tredjeland, under förutsättning att det tredjelandet

i)        inte identifierats av arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) som en högrisk och icke samarbetsvillig jurisdiktion,

ii)       har undertecknat en överenskommelse med hemmedlemsstaten för förvaltaren av den europeiska långsiktiga investeringsfonden och med varje annan medlemsstat där fondandelarna eller aktierna i den europeiska långsiktiga investeringsfonden är avsedda att marknadsföras för att säkerställa att tredjelandet till fullo uppfyller standarderna i artikel 26 i OECD:s modellavtal för skatter på inkomst och förmögenhet och att det säkerställer ett effektivt informationsutbyte i skatteärenden, inbegripet eventuella multilaterala skatteavtal.

2.           Genom undantag från punkt 1 a i denna artikel kan ett godkänt portföljföretag vara ett finansiellt företag som uteslutande finanserar godkända portföljföretag som avses i punkt 1 i denna artikel eller i reala tillgångar som avses i artikel 9.

Artikel 11 Intressekonflikter

En europeisk långsiktig investeringsfond får inte investera i en stödberättigad investeringstillgång i vilken förvaltaren har eller förvärvar ett direkt eller indirekt intresse, annat än genom att inneha andelar eller aktier i den europeiska långsiktiga investeringsfond som denne förvaltar.

Avsnitt 2 Bestämmelser om investeringsstrategier

Artikel 12 Portföljsammansättning och diversifiering

1.           En europeisk långsiktig investeringsfond ska investera minst 70 % av sitt kapital i investeringsbara tillgångar.

2.           En europeisk långsiktig investeringsfond får högst investera

(a) 10 % av sitt kapital i tillgångar som emitterats av ett enskilt godkänt portföljföretag,

(b) 10 % av sitt kapital i en enskild real tillgång,

(c) 10 % av sitt kapital i andelar eller aktier i en enskild europeisk långsiktig investeringsfond, europeisk riskkapitalfond eller europeisk fond för socialt företagande,

(d) 5 % av sitt kapital i tillgångar som avses i artikel 8.1 b om dessa tillgångar har utfärdats av ett enskilt organ.

3.           Det sammanlagda värdet av andelar eller aktier i europeiska långsiktiga investeringsfonder, europeiska riskkapitalfonder eller europeiska fonder för socialt företagande i en europeisk långsiktig investeringsfonds portfölj får inte överstiga 20 % av värdet av dess kapital.

4.           Den totala riskexponeringen för en motpart till en europeisk långsiktig investeringsfond som härrör från OTC-derivattransaktioner eller omvända repor får inte överstiga 5 % av dess kapital.

5.           Genom undantag från punkt 2 a och 2 b får den europeiska långsiktiga investeringsfonden höja den nämnda gränsen på 10 % till 20 %, förutsatt att innehavet av det sammanlagda värdet på den europeiska långsiktiga investeringsfondens de tillgångar i godkända portföljföretag och i enskilda reala tillgångar i vilka det investerar mer än 10 % av sitt kapital inte överstiger 40 % av värdet av dess kapital.

6.           Bolag som ingår i samma grupp för ändamålet med konsoliderad redovisning i enlighet med rådets sjunde direktiv 83/349/EEG[19] eller i enlighet med erkända internationella redovisningsregler ska räknas som ett enskilt godkänt portföljföretag eller enskilt organ vid beräkningen av de gränser som avses i punkterna 1–5.

Artikel 13 Koncentration

1.           En europeisk långsiktig investeringsfond får inte förvärva mer än 25 % av andelarna eller aktierna i en enskild europeisk långsiktig investeringsfond, europeisk riskkapitalfond eller europeisk fond för socialt företagande.

2.           De koncentrationsgränser som anges i artikel 56.2 i direktiv 2009/65/EG ska tillämpas på investeringar i de tillgångar som avses i artikel 8.1 b i denna förordning.

Artikel 14 Lån av kontanter

En europeisk långsiktig investeringsfond får låna kontanter, under förutsättning att sådan upplåning uppfyller samtliga följande villkor:

(a) Den består inte av mer än 30 % av kapitalet i den europeiska långsiktiga investeringsfonden.

(b) Den tjänar syftet att förvärva en andel i investeringsbara tillgångar.

(c) Den lånas upp i samma valuta som de tillgångar som ska förvärvas med kontantlånet.

(d) Den hindrar inte realiseringen av eventuella tillgångar i den europeiska långsiktiga investeringsfondens portfölj.

(e) Den belastar inte tillgångarna i den europeiska långsiktiga investeringsfondens portfölj.

Artikel 15 Tillämpning av bestämmelserna om portföljsammansättning och diversifiering

1.           De investeringsgränser som anges i artikel 12.1 ska

(a) tillämpas senast den dag som anges i den europeiska långsiktiga investeringsfondens bestämmelser eller bolagsordning, där hänsyn tas till de särdrag och egenskaper hos de tillgångar som den europeiska långsiktiga investeringsfonden ska investera i, och detta datum inte inträffar senare än fem år efter fondens godkännande, i undantagsfall får den europeiska långsiktiga investeringsfondens behöriga myndighet efter inlämnande av en vederbörligen motiverade investeringsplan godkänna en förlängning av denna tidsfrist med ytterligare högst ett år,

(b) upphör att gälla när den europeiska långsiktiga investeringsfonden börjar sälja tillgångar i enlighet med sin strategi för inlösen som anges i artikel 16,

(c) tillfälligt upphävs om den europeiska långsiktiga investeringsfonden anskaffar ytterligare kapital, så länge som ett sådant tillfälligt upphävande inte varar längre än 12 månader.

2.           Om en långfristig tillgång som den europeiska långsiktiga investeringsfonden har investerat i utfärdas av ett godkänt portföljföretag som inte längre uppfyller kraven i artikel 10.1 b, kan den långsiktiga tillgången fortsätta att tas med vid beräkningen av de 70 % som avses i artikel 12.1 under en period på högst tre år från och med den dag då portföljföretaget inte längre uppfyller kraven i artikel 10.

Kapitel III Inlösen av, handel med och utfärdande av aktier eller andelar i den europeiska långsiktiga investeringsfonden samt inkomstfördelning

Artikel 16 Strategi för inlösen

1.           Investerarna ska inte ha möjlighet att begära inlösen av sina andelar eller aktier före det att den europeiska långsiktiga investeringsfonden upphör att existera. Inlösen som riktas till investerare kan påbörjas dagen efter det datum när den europeiska långsiktiga investeringsfonden upphör att existera.

Den tidpunkt när den europeiska långsiktiga investeringsfonden upphör att existera ska anges som ett bestämt datum i bestämmelserna eller bolagsordningen för den europeiska långsiktiga investeringsfonden och redovisas för investerarna.

Bestämmelserna eller bolagsordningen för den europeiska långsiktiga investeringsfonden och information till investerarna ska innehålla en beskrivning av förfarandena för inlösen och avyttring av tillgångar och tydligt ange att den inlösen som riktas till investerare ska påbörjas dagen efter den dag då fonden upphör.

2.           Den den europeiska långsiktiga investeringsfonden ska existera tillräckligt länge för att täcka livscykeln för var och en av fondens enskilda tillgångar, mätt i förhållande till tillgångens likviditetsprofil och ekonomiska livscykel, och för att uppfylla den europeiska långsiktiga investeringsfondens uppsatta investeringsmål.

3.           Investerare kan begära att få en europeisk långsiktig investeringsfond avvecklad om deras begäran om inlösen inte har uppfyllts inom ett år efter det att fonden upphört.

4.           Investerare ska alltid ges möjlighet att få återbetalning i kontanter.

5.           Återbetalning in natura av tillgångar från en europeisk långsiktig investeringsfond ska bara vara möjlig om samtliga nedanstående villkor är uppfyllda:

(a) Om den europeiska långsiktiga investeringsfondens bestämmelser eller bolagsordning ger möjlighet till det, förutsatt att alla investerare behandlas rättvist.

(b) Investeraren skriftligen begär återbetalning i form av en andel av fondens tillgångar.

(c) Det inte finns några särskilda bestämmelser som begränsar överföringen av dessa tillgångar.

6.           Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som anger under vilka förhållanden en europeisk långsiktig investeringsfonds existens är tillräckligt lång för att täcka livscykeln för var och en av de enskilda tillgångarna i den europeiska långsiktiga investeringsfonden.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den […].

Kommissionens ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 17 Andrahandsmarknad

1.           Den europeiska långsiktiga investeringsfondens bestämmelser eller bolagsordning ska inte hindra att andelar eller aktier i en investeringsfonden tas upp till handel på en reglerad marknad enligt definitionen i artikel 4.14 i direktiv 2004/39/EG eller på en multilateral handelsplattform enligt definitionen i artikel 4.15 i direktiv 2004/39/EG eller på en organiserad handelsplattform enligt definitionen i (...) i förordning (...).

2.           Den europeiska långsiktiga investeringsfondens bestämmelser eller bolagsordning ska inte hindra investerare från att fritt överföra sina aktier eller andelar till tredje part.

Artikel 18 Nyemissioner av aktier eller andelar

1.           En europeisk långsiktig investeringsfond kan erbjuda nyemissioner av aktier eller andelar i enlighet med sina fondbestämmelser eller sin bolagsordning.

2.           En europeisk långsiktig investeringsfond ska inte emittera nya aktier eller andelar till ett pris som understiger värdet på dess nettotillgångar utan att först ha erbjudit dessa aktier eller andelar till detta pris till befintliga investerare.

Artikel 19 Avyttring av tillgångar i europeiska långsiktiga investeringsfonder

1.           Varje europeisk långsiktig investeringsfond ska anta en tidsplan för en ordnad avyttring av sina tillgångar i syfte att lösa in investerares innehav efter det att en europeisk långsiktig investeringsfond upphör.

2.           Den tidsplan som avses i punkt 1 ska omfatta följande:

(a) En bedömning av marknaden för potentiella köpare.

(b) En bedömning och jämförelse av potentiella försäljningspriser.

(c) En värdering av de tillgångar som ska avyttras.

(d) En exakt tidsram för tidsplanen för avyttring.

3.           Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som specificerar de kriterier som ska användas för bedömningarna i punkt 2 a och värderingen i punkt 2 c.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den […].

Kommissionens ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 20 Inkomstfördelning

1.           En europeisk långsiktig investeringsfond får regelbundet till investerare dela ut den inkomst som genereras från de tillgångar som ingår i portföljen. Dessa inkomster ska bestå av

(a) inkomster som tillgångarna regelbundet genererar,

(b) den värdestegring som realiseras efter avyttringen av en tillgång, men exklusive de ursprungliga kapitalåtagandena.

2.           Inkomsterna kan utdelas i den omfattning det inte finns behov att uppfylla den europeiska långsiktiga investeringsfondens framtida åtaganden.

3.           Den europeiska långsiktiga investeringsfonden ska i sina fondbestämmelser eller bolagsordningar ange den utdelningsstrategi den kommer att tillämpa under fondens existens.

Kapitel IV Krav på insyn

Artikel 21 Insyn

1.           Andelar eller aktier i en godkänd europeisk långsiktig investeringsfond får inte marknadsföras i unionen utan föregående offentliggörande av ett prospekt.

Andelar eller aktier i en godkänd europeisk långsiktig investeringsfond får inte marknadsföras till icke-professionella investerare i unionen utan föregående offentliggörande av ett dokument med basfakta för investerare i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning nr [...] av den [...][20].

2.           Prospektet ska innehålla den information som krävs för att investerare ska kunna göra en välgrundad bedömning av den föreslagna placeringen och särskilt den därmed förenade risken.

3.           Prospektet ska åtminstone innehålla följande:

(a) En redogörelse om hur den europeiska långsiktiga investeringsfondens investeringsmål och strategi för att uppnå dessa mål gör fonden till en fond av långsiktig karaktär.

(b) Information som ska lämnas av företag för kollektiva investeringar av sluten typ enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG[21] och kommissionens förordning (EG) nr 809/2004[22].

(c) Information som ska redovisas till investerare i enlighet med artikel 23 i direktiv 2011/61/EU, om det inte redan omfattas av led b i denna punkt.

(d) En tydlig hänvisning till de kategorier av tillgångar som den europeiska långsiktiga investeringsfonden får investera i.

(e) All annan information som de behöriga myndigheterna anser vara relevanta för tillämpningen av punkt 2.

4.           Prospektet, ett dokument med basfakta för investerare och annat marknadsföringsmaterial ska på ett tydligt sätt underrätta investerarna om fondens illikvida natur.

Prospektet, dokumentet med basfakta för investerare och annat marknadsföringsmaterial ska tydligt

(a) informera investerarna om att den europeiska långsiktiga investeringsfondens investeringar är av långsiktig karaktär,

(b) informera investerarna om när den europeiska långsiktiga investeringsfonden upphör att existera,

(c) ange om den europeiska långsiktiga investeringsfonden är avsedd att marknadsföras till icke-professionella investerare,

(d) ange att investerarna inte har rätt att lösa in sina investeringar förrän den europeiska långsiktiga investeringsfonden upphör att existera,

(e) ange hur ofta och när eventuella inkomststöd utbetalas till investerare under fondens existens,

(f) ge råd till investerare om att bara en liten andel av deras samlade investeringsportfölj bör investeras i en europeisk långsiktig investeringsfond.

Artikel 22 Uppgifter om kostnader

1.           Prospektet ska tydligt informera investerare om storleken på de olika kostnader som direkt eller indirekt åläggs investeraren. De olika kostnaderna ska grupperas enligt följande rubriker:

(a) Startkostnader för den europeiska långsiktiga investeringsfonden.

(b) Kostnader för förvärv av tillgångar.

(c) Förvaltningskostnader.

(d) Distributionskostnader.

(e) Övriga kostnader, inklusive administrativa, lagstiftningsmässiga, depåavgifter och revisionskostnader.

2.           Prospektet ska ange kostnadernas samlade andel av kapitalet i den europeiska långsiktiga investeringsfonden.

3.           Dokumentet med basfakta för investerare ska återspegla alla kostnader som beskrivs i prospektet i monetära och procentuella termer.

4.           Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera följande:

(a) De gemensamma definitioner, beräkningsmetoder och gruppering av kostnader som avses i punkt 1 och den samlade andel som avses i punkt 2.

(b) Den gemensamma definition, beräkningsmetod och gruppering av de samlade kostnaderna som avses i punkt 3.

Vid utarbetandet av dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn ska Esma ta hänsyn till förslagen till regleringsstandarder som avses i punkt (...) i förordning (...) [PRIPS].

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den […].

Kommissionens ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Kapitel V Marknadsföring av andelar eller aktier i den europeiska långsiktiga investeringsfonden

Artikel 23 Faciliteter tillgängliga för investerare

1.           Förvaltaren av en europeisk långsiktig investeringsfond ska i varje medlemsstat där förvaltaren avser att marknadsföra andelar eller aktier i den fonden, införa faciliteter tillgängliga för att teckna, göra utbetalningar till innehavare av andelar eller aktier, verkställa återköp eller inlösen av andelar eller aktier samt lämna ut den information som investeringsfonden och dess förvaltare är skyldiga att tillhandahålla.

2.           Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera olika typer av faciliteter och deras egenskaper, deras tekniska infrastruktur och innehållet i deras uppgifter i förhållande till de investerare i den europeiska långsiktiga investeringsfonden som avses i punkt 1.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den […].

Kommissionens ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 24 Ytterligare krav vad gäller marknadsföring till icke-professionella investerare

Förvaltaren av en europeisk långsiktig investeringsfond ska kunna marknadsföra andelar eller aktier i den europeiska långsiktiga investeringsfonden till icke-professionella investerare, förutsatt att alla av följande tilläggskrav är uppfyllda:

(a) I den europeiska långsiktiga investeringsfondens bestämmelser eller bolagsordning anges att alla investerare behandlas lika och ingen förmånsbehandling eller särskilda ekonomiska förmåner beviljas enskilda investerare eller grupper av investerare.

(b) Den europeiska långsiktiga investeringsfonden är inte uppbyggd som ett partnerskap.

(c) Icke-professionella investerare får under teckningsperioden och minst två veckor efter teckningen av andelar eller aktier i den europeiska långsiktiga investeringsfonden, annullera sin teckning och få pengarna tillbaka utan påföljd.

Artikel 25 Marknadsföring av andelar eller aktier i europeiska långsiktiga investeringsfonder

1.           Förvaltare av europeiska långsiktiga investeringsfonder ska efter anmälan i enlighet med artikel 31 i direktiv 2011/61/EU kunna marknadsföra andelar eller aktier i den godkända fonden till professionella och icke-professionella investerare inom sin hemmedlemsstat.

2.           Förvaltare av europeiska långsiktiga investeringsfonder ska efter anmälan i enlighet med artikel 32 i direktiv 2011/61/EU kunna marknadsföra andelar eller aktier i den godkända fonden till professionella och icke-professionella investerare i andra medlemsstater än i sin hemmedlemsstat.

3.           Förvaltare av europeiska långsiktiga investeringsfonder ska för varje fond till de behöriga myndigheterna ange huruvida de har för avsikt att marknadsföra den till icke-professionella investerare.

4.           Förutom den dokumentation och information som krävs enligt artiklarna 31 och 32 i direktiv 2011/61/EU ska förvaltare av europeiska långsiktiga investeringsfonder till sin behöriga myndighet lämna alla följande uppgifter:

(a) Prospektet för den europeiska långsiktiga investeringsfonden.

(b) Dokument med basfakta för investerare för den europeiska långsiktiga investeringsfonden vid marknadsföring till icke-professionella investerare.

(c) Information om de marknadsföringsmöjligheter som avses i artikel 22.

5.           De behöriga myndigheternas kompetenser och befogenheter enligt artiklarna 31 och 32 i direktiv 2011/61/EU ska tolkas så att de också avser marknadsföring av europeiska långsiktiga investeringsfonder till icke-professionella investerare och täcker de ytterligare krav som fastställs i denna förordning.

6.           Utöver sina befogenheter i enlighet med artikel 31.3 första stycket i direktiv 2011/61/EU ska den behöriga myndigheten i den europeiska långsiktiga investeringsfondens förvaltares hemmedlemsstat också hindra marknadsföring av godkända europeiska långsiktiga investeringsfonder om deras förvaltare inte kommer att följa eller inte följer denna förordning.

7.           Utöver sina befogenheter i enlighet med artikel 32.3 första stycket i direktiv 2011/61/EU ska den behöriga myndigheten i fondförvaltarens hemmedlemsstat också vägra överföring av en fullständig anmälan till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där den europeiska långsiktiga investeringsfonden är avsedd att marknadsföras, om fondens förvaltare inte följer eller kommer att följa denna förordning.

Kapitel VI Tillsyn

Artikel 26 De behöriga myndigheternas tillsyn

1.           De behöriga myndigheterna ska fortlöpande utöva tillsyn av efterlevnaden av denna förordning.

2.           Den europeiska långsiktiga investeringsfondens behöriga myndighet ska ansvara för övervakning av efterlevnaden av de bestämmelser som fastställs i kapitlen II, III och IV.

3.           Den europeiska långsiktiga investeringsfondens behöriga myndighet ska ansvara för övervakningen av efterlevnaden av de skyldigheter som anges i fondbestämmelserna eller i bolagsordningen samt de skyldigheter som anges i prospektet, och som ska vara förenliga med denna förordning.

4.           Den behöriga myndigheten för fondförvaltarens hemmedlemsstat ska vara ansvarig för att övervaka att förvaltarens arrangemang och organisation är tillfredställande så att den europeiska långsiktiga investeringsfonden kan fullgöra de skyldigheter och efterleva de regler som avser bildande och drift av alla de europeiska långsiktiga investeringsfonder som den förvaltar.

Förvaltarens behöriga myndighet ska ansvara för tillsynen över den europeiska långsiktiga investeringsfondens efterlevnad av denna förordning.

5.           De behöriga myndigheterna ska övervaka företag för kollektiva investeringar som är etablerade i eller marknadsförs på deras territorier i syfte att kontrollera att de inte använder beteckningen europeisk långsiktig investeringsfond eller låter påskina att de är en europeisk långsiktig investeringsfond, såvida de inte godkänts och uppfyller kraven i denna förordning.

Artikel 27 De behöriga myndigheternas befogenheter

1.           De berörda myndigheterna ska ges alla de tillsyns- och utredningsbefogenheter som de behöver för att utföra sina uppgifter.

2.           De befogenheter som tilldelats behöriga myndigheter i enlighet med direktiv 2011/61/EU ska utövas även när det gäller den här förordningen.

Artikel 28 Esmas befogenheter och behörighet

1.           Esma ska ha de befogenheter som krävs för att utföra de uppgifter som tilldelats den genom denna förordning.

2.           Esmas befogenheter i enlighet med direktiv 2011/61/EU ska utövas även när det gäller den här förordningen och i överensstämmelse med förordning (EG) nr 45/2001.

3.           För de syften som avses i förordning (EU) nr 1095/2010 ska denna förordning införas under alla ytterligare rättsligt bindande unionsrättsakter som tilldelar myndigheten uppgifter i enlighet med artikel 1.2 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 29 Samarbete mellan myndigheter 1.

1.           Den europeiska långsiktiga investeringsfondens behöriga myndighet och fondförvaltarrens behöriga myndighet ska, om dessa inte är identiska, samarbeta med varandra och utbyta information för att kunna utföra sina uppgifter enligt denna förordning.

2.           Behöriga myndigheter och Esma ska samarbeta med varandra för att fullgöra sina respektive uppdrag enligt denna förordning i enlighet med förordning (EU) nr 1095/2010.

3.           De behöriga myndigheterna och Esma ska utbyta all information och dokumentation som krävs för ett de ska kunna fullgöra sina respektive uppgifter enligt denna förordning, i enlighet med förordning (EU) nr 1095/2010, särskilt för att konstatera och avhjälpa överträdelser av den här förordningen.

Kapitel VII Slutbestämmelser

Artikel 30 Översynsklausul

Senast tre år efter ikraftträdandet av denna förordning ska kommissionen inleda en översyn av tillämpningen av denna förordning. Översynen ska särskilt analysera följande:

(a) Effekterna av bestämmelsen i artikel 16.1 som utesluter investerare från att lösa in sina andelar eller aktier innan den europeiska långsiktiga investeringsfonden upphör att existera. Översynen ska, med beaktande av den europeiska långsiktiga investeringsfondens spridning till olika kategorier av investerare, också ta hänsyn till huruvida undantagandet av ett begränsat antal enskilda icke-professionella investerare från en sådan regel skulle leda till ökad efterfrågan på den europeiska långsiktiga investeringsfonden bland icke-professionella investerare.

(b) Hur tillämpningen av det lägsta gränsvärdet på 70 % av de stödberättigande investeringstillgångarna som anges i artikel 12.1 påverkar diversifiering av tillgångar, i synnerhet för att bedöma om ökade likviditetsåtgärder skulle behövas om ett begränsat antal enskilda icke-professionella investerare undantas från förbudet mot inlösen av sina andelar innan den europeiska långsiktiga investeringsfonden upphör att existera.

(c) I vilken utsträckning europeiska långsiktiga investeringsfonder marknadsförs i unionen, inklusive huruvida AIF-förvaltare som omfattas av artikel 3.2 i direktiv 2011/61/EU kan ha ett intresse av att marknadsföra europeiska långsiktiga investeringsfonder.

Resultaten av denna översyn ska meddelas Europaparlamentet och rådet, vid behov tillsammans med lämpliga förslag till ändringar.

Artikel 31 Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar         Ordförande                                                    Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              1.1.    Förslagets eller initiativets beteckning

              1.2.    Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

              1.3.    Typ av förslag eller initiativ

              1.4.    Mål

              1.5.    Motivering till förslaget eller initiativet

              1.6.    Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

              1.7.    Planerad metod för genomförandet

2.           FÖRVALTNING

              2.1.    Bestämmelser om uppföljning och rapportering

              2.2.    Administrations- och kontrollsystem

              2.3.    Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              3.1.    Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

              3.2.    Beräknad inverkan på utgifterna

              3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

              3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

              3.2.3. Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

              3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

              3.2.5. Bidrag från tredje part

              3.3.    Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.        Förslagets eller initiativets beteckning

Europaparlamentets och rådets förordning om långsiktiga investeringsfonder

1.2.        Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[23]

Inre marknaden – Finansmarknader

1.3.        Typ av förslag eller initiativ

x Ny åtgärd

¨ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[24]

¨ Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

¨ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4.        Mål

1.4.1.     Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Att öka säkerheten och effektiviteten hos finansmarknaderna samt stimulera den inre marknaden för finansiella tjänster.

1.4.2.     Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Att fungera som en källa för långsiktig finansiering för den europeiska ekonomin, garantera lika konkurrensvillkor för förvaltare av långsiktiga investeringsfonder, öka företagens tillgång till andra finansieringsformer än bankfinansiering samt säkerställa investerarskydd och finansiell stabilitet.

1.4.3.     Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Syftet med förslaget är följande: att öka den gränsöverskridande marknadsföringen av europeiska långsiktiga investeringsfonder till både professionella och icke-professionella investerare i hela unionen, tillhandahålla ett harmoniserat förfarande för godkännande av långsiktiga investeringsfonder, identifiera tillåtna investeringsprinciper för långsiktiga investeringsfonder, förebygga intressekonflikter samt fastställa omfattande krav på insyn och särskilda marknadsföringsvillkor.

1.4.4.     Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

Rapporter ska utarbetas på grundval av:

utvecklingen för gränsöverskridande marknadsföring av europeiska långsiktiga investeringsfonder, den föreslagna förordningens effekter på skyddet för investerare, framsteg i fråga om att skapa konkurrens utan snedvridningar samt de föreslagna åtgärdernas effekter på poolen av tillgängligt kapital för långsiktiga investeringar (t.ex. investeringar i infrastrukturprojekt, fastigheter och onoterade bolag).

1.5.        Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.     Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Effekter av antagandet av den föreslagna förordningen:

•        Den gränsöverskridande marknadsföringen av långsiktiga investeringsfonder förväntas öka.

•        Godkännandet av långsiktiga investeringsfonder av nationella behöriga myndigheter skulle harmoniseras och samordningen mellan de nationella tillsynsorganen förbättras.

•        Vidareutveckling av de långsiktiga investeringarna i hela unionen: en harmonisering av förhållandena för alla relevanta aktörer på marknaden för investeringsfonder kommer att säkerställa de långsiktiga investeringsfondernas effektivitet samt möjliggöra stordriftsfördelar.

•        Institutionella investerare, t.ex. försäkringsföretag och pensionsfonder, liksom enskilda icke-professionella investerare, kommer att kunna dra nytta av den regelbundna avkastning som långsiktiga investeringsfonder erbjuder.

•        Större valmöjligheter för investerarna och högre kvalitet på de tjänster de utnyttjar.

•        Ökad öppenhet kommer att stärka investerarnas förtroende och sannolikt förbättra konkurrensen.

•        Den långsiktiga finansieringen av den europeiska ekonomin skulle förbättras, särskilt när det gäller infrastrukturprojekt och finansiering av små och medelstora företag.

1.5.2.     Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå: behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

1) Den splittrade lagstiftningen hindrar investerare från att exponeras för långsiktiga tillgångar, vilket motverkar en sådan ökad poolning av kapital och expertkunskap på investeringsområdet som skapar stordriftsfördelar för långsiktiga investeringsfonder.

2) Otillräckliga åtgärder på EU-nivå skulle leda till osäkerhet bland investerarna och hindra framväxten av lika konkurrensvillkor på EU-nivå för förvaltare av långsiktiga investeringsfonder.

1.5.3.     Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Genom direktivet om fondföretag (kortform för ”företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper”) infördes för första gången en rad bestämmelser för produkter som används av sådana investeringsfonder som icke-professionella investerare har tillgång till. De tillgångar som fondföretagen förvaltar uppgår nu till 6,697 miljarder euro. Initiativet för fondföretag innebär inte nödvändigtvis att skapandet av europeiska långsiktiga investeringsfonder kommer väcka lika stort intresse bland investerarna, men det är ett mått på den framgång som sådana EU-omfattande initiativ kan ha.

1.5.4.     Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter: behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

De föreslagna bestämmelserna bygger på den befintliga rättsliga ram som upprättats genom direktiv 2011/61/EU (direktiv om förvaltare av alternativa investeringsfonder – AIF-förvaltare) och de genomförandeakter som antagits för detta direktiv. Harmoniserade godkännande- och tillsynsförfaranden för AIF-förvaltare enligt detta direktiv kompletteras med ett godkännandeförfarande för europeiska långsiktiga investeringsfonder. Dessutom ska produktbestämmelserna för europeiska långsiktiga investeringsfonder tillämpas utöver bestämmelserna i befintlig EU-lagstiftning, såvida det inte uttryckligen anges att de inte ska tillämpas. I synnerhet kommer bestämmelserna om förvaltning och marknadsföring i den befintliga rättsliga ramen, liksom direktivets bestämmelser om gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster och etableringsfrihet att tillämpas på ett motsvarande sätt på europeiska långsiktiga investeringsfonder.

1.6.        Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

¨ Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

1. ¨  Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

2. ¨  Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

x Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

1. Efter en inledande period från 2015 till 2020,

2. beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.        Planerad metod för genomförandet[25]

¨ Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen

¨ Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till

3. ¨  genomförandeorgan

4. x   byråer/organ som inrättats av gemenskaperna[26]

5. ¨  nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

3. ¨  personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen

¨ Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer

¨ Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

4. Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

2.           FÖRVALTNING

2.1.        Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder: behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Enligt artikel 81 i förordningen om inrättande av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) ska det göras en utvärdering av erfarenheterna från Esmas arbete inom tre år från och med den faktiska driftsstarten. I detta syfte kommer kommissionen att offentliggöra en allmän rapport som överlämnas till Europaparlamentet och rådet.

2.2.        Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.     Risker som identifierats: behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

De ytterligare resurser för Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) som följer av det nuvarande förslaget behövs för att Esma ska kunna utöva sina befogenheter och framför allt sin roll när det gäller följande:

•        Harmonisering och samordning av reglerna i förordningen om europeiska långsiktiga investeringsfonder genom utformning av standarder för tillsyn.

•        Förstärkning och konsekvent tillämpning av den nationella tillsynen genom utfärdande av riktlinjer och utformning av tekniska standarder för genomförande.

•        Insamling och offentliggörande av nödvändiga uppgifter om aktörer på den långfristiga finansmarknaden.

Om det saknas resurser kan Esma inte utföra sina uppgifter i tid och på ett effektivt sätt.

2.2.2.     Uppgifter om det interna kontrollsystemet: behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Förvaltnings- och kontrollsystem i enlighet med Esma-förordningen kommer att gälla även för Esmas roll enligt det aktuella förslaget.

2.3.        Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

För bekämpning av bedrägeri, korruption och all annan olaglig verksamhet ska bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) gälla för Esma utan inskränkning, i enlighet med artikel 66.1 i Esma-förordningen.

Esma ska ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska gemenskapernas kommission om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och ska omedelbart anta lämpliga bestämmelser för all personal vid Esma, i enlighet med artikel 66.2 i Esma-förordningen.

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.        Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

1. Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag

Nummer [Beteckning…...….] || Diff./ Icke-diff. ([27]) || från Efta-länder[28] || från kandidat-länder[29] || från tredje-länder || enligt artikel 21.2 b i budget-förordningen

1.a || [12.03.04][ESMA] || Diff. || JA || JA || NEJ || NEJ

2. Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag

Nummer [Beteckning…...….] || Diff./ Icke-diff. || från Efta-länder || från kandidat-länder || från tredje-länder || enligt artikel 21.2 b i budget-förordningen

|| || || || || ||

3.2.        Beräknad inverkan på utgifterna

Den enda inverkan på utgifterna gäller anställning av ytterligare 2 tillfälligt anställda på obestämd tid. De nya uppgifterna kommer att utföras med de personalresurser som finns tillgängliga inom det årliga budgetförfarandet, med beaktande av de begränsningar i fråga om budgetmedel som gäller för alla EU:s organ samt i linje med budgetplaneringen för organen.

3.2.1.     Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 1.a || Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

GD: MARKT || || || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

Ÿ Driftsanslag || || || || || || ||

12.03.04 Esma || Åtaganden || (1) || 0,140 || 0,130 || 0,130 || 0,130 || 0,130 || 0,130 || 0,788

Betalningar || (2) || 0,140 || 0,130 || 0,130 || 0,130 || 0,130 || 0,130 || 0,788

Budgetrubrik (nr) || Åtaganden || (1a) || || || || || || ||

Betalningar || (2a) || || || || || || ||

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program[30] || || || || || || ||

Budgetrubrik (nr) || || (3) || || || || || || ||

TOTALA anslag för GD MARKT || Åtaganden || =1+1a +3 || 0,140 || 0,130 || 0,130 || 0,130 || 0,130 || 0,130 || 0,788

Betalningar || =2+2a +3 || 0,140 || 0,130 || 0,130 || 0,130 || 0,130 || 0,130 || 0,788

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || 0,140 || 0,130 || 0,130 || 0,130 || 0,130 || 0,130 || 0,788

Betalningar || (5) || 0,140 || 0,130 || 0,130 || 0,130 || 0,130 || 0,130 || 0,788

Ÿ TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || (6) || || || || || || ||

TOTALA anslag för RUBRIK 1.a i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || =4+ 6 || 0,140 || 0,130 || 0,130 || 0,130 || 0,130 || 0,130 || 0,788

Betalningar || =5+ 6 || 0,140 || 0,130 || 0,130 || 0,130 || 0,130 || 0,130 || 0,788

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || || || || || || || ||

Betalningar || (5) || || || || || || || ||

Ÿ TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || (6) || || || || || || || ||

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1 till 4 i den fleråriga budgetramen (referensbelopp) || Åtaganden || =4+ 6 || || || || || || || ||

Betalningar || =5+ 6 || || || || || || || ||

Anm.: Detta motsvarar endast 40 % av de totala kostnaderna; resterande 60 % finansieras av medlemsstaterna.

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 5 || ”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) || TOTALT

GD: <…….> ||

Ÿ Personalresurser || || || || || || || ||

Ÿ Övriga administrativa utgifter || || || || || || || ||

GD <…….> TOTALT || Anslag || || || || || || || ||

TOTALA anslag för RUBRIK 5             i den fleråriga budgetramen || (summa åtaganden = summa betalningar) || || || || || || || ||

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1 till 5             i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 0,140 || 0,130 || 0,130 || 0,130 || 0,130 || 0,130 || 0,788

Betalningar || 0,140 || 0,130 || 0,130 || 0,130 || 0,130 || 0,130 || 0,788

3.2.2.     Beräknad inverkan på driftsanslagen

6. ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

7. þ  Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Anmärkningar:

Se ovan.

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål- och resultatbeteck-ning ò || || || År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) || TOTALT

RESULTAT

Typ[31] || Genomsnittliga kostnader || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Totalt antal || Total kostnad

SPECIFIKT MÅL nr 1…[32] || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

Delsumma för specifikt mål nr 1 || || || || || || || || || || || || || || || ||

SPECIFIKT MÅL nr 2… || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

Delsumma för specifikt mål nr 2 || || || || || || || || || || || || || || || ||

TOTALA KOSTNADER || || || || || || || || || || || || || || || ||

3.2.3.     Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.1.  Sammanfattning

8. þ  Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

9. ¨  Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År n[33] || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || || || || || || || ||

Övriga administrativa utgifter || || || || || || || ||

Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Belopp utanför RUBRIK 5[34] i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || || || || || || || ||

Andra utgifter av administrativ natur || || || || || || || ||

Delsumma för belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

TOTALT || || || || || || || ||

Personalbehoven ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.2.  Beräknat personalbehov

10. þ         Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

11. ¨         Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Anmärkningar:

12. GD MARKT kommer inte att behöva några ytterligare personalresurser eller administrativa resurser som ett resultat av förslaget. Ytterligare 2 tillfälligt anställda kommer att anställas vid Esma på obestämd tid.

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

|| || År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

|| Ÿ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) || ||

|| XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || || || || || || ||

|| XX 01 01 02 (vid delegationer) || || || || || || ||

|| XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

|| 10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

Ÿ Extern personal (i heltidsekvivalenter)[35] ||

|| XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget) || || || || || || ||

|| XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna) || || || || || || ||

|| XX 01 04 yy[36] || - vid huvudkontoret || || || || || || ||

|| - vid delegationer || || || || || || ||

|| XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

|| 10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

|| Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || || || ||

|| TOTALT || || || || || || ||

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda ||

Extern personal ||

3.2.4.     Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

13. þ         Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

14. ¨         Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

15. ¨         Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras[37].

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

3.2.5.     Bidrag från tredje part

16. Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

17. þ Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

Medlemsstater via EU:s nationella tillsynsorgan* || 0,210 || 0,194 || 0,194 || 0,194 || 0,194 || 0,194 || 1,181

TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering || 0,210 || 0,194 || 0,194 || 0,194 || 0,194 || 0,194 || 1,181

* Uppskattning på grundval av den nuvarande finansieringsmekanismen i Esma-förordningen (medlemsstaterna 60 %, unionen 40 %).

3.3.        Beräknad inverkan på inkomsterna

18. þ         Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

19. ¨         Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

¨         Påverkan på egna medel

¨         Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel: || Belopp som förts in för det innevarande budgetåret || Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna[38]

År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Artikel …. || || || || || || || ||

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

Bilaga till finansieringsöversikten för ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om europeiska långsiktiga investeringsfonder

Syftet med detta förslag är att bidra till att öka poolen av kapital för långsiktiga investeringar i EU:s reala ekonomi. Detta ska åstadkommas genom att man inrättar en ny form av fondverktyg, EU:s långsiktiga investeringsfonder. Sådana fonder förväntas kunna ge investerare långsiktig, stabil avkastning tack vare de tillgångsklasser som de får investera i. De investeringsbara tillgångarna skulle betraktas som en typ av ”alternativa investeringar”, d.v.s. tillgångsklasser som faller utanför den traditionella definitionen av noterade aktier och obligationer. Alternativa investeringar omfattar fastigheter, riskkapital, riskkapitalfonder, hedgefonder, onoterade företag, osäkra fordringar och råvaror, men europeiska långsiktiga investeringsfonder skulle bara fokusera på alternativa investeringar som tillhör en definierad kategori av långsiktiga tillgångsklasser för vilka ett långsiktigt engagemang från investerarnas sida är en förutsättning för en framgångsrik utveckling.

Investerarna måste förmås att inte bara investera på kort sikt eller i tillgångar som endast kräver kortsiktiga åtaganden. Ett sätt att uppnå detta är att minska hindren för att göra mer långsiktiga åtaganden beträffande tillgångar som infrastrukturprojekt, genom att tillhandahålla vad som ofta kallas ”tålmodigt kapital”. Denna typ av investeringar kanske inte kan lösas in under ett antal år, men de ger i stället en stabil och förutsägbar avkastning. Investeringar som motsvarar denna beskrivning är t.ex. infrastrukturprojekt och trafikverksamhet. Kapital som investeras på detta långsiktiga, ”tålmodiga” sätt gynnar den reala ekonomin genom att tillhandahålla förutsägbara och stabila finansieringsflöden till företagen. Detta skapar i sin tur sysselsättning.

För att avlägsna hindren för en europaomfattande marknad för europeiska långsiktiga investeringsfonder och skapa förtroende hos investerarna för dessa fonder, är det nödvändigt att garantera största möjliga samstämmighet i tillsynen och en proportionell tillsyn. Esma kommer därför att spela en viktig roll, både när det gäller att ta fram detaljerade krav i syfte att skapa konvergens och enhetlighet på marknaden, och för att stödja den löpande tillsynen.

De kostnader som är kopplade till Esmas uppgifter har uppskattats i fråga om personalkostnader (rubrik 1) i enlighet med kostnadsklassificeringen i utkastet till Esmas budget. Enligt kommissionens förslag ska Esma ta fram fyra tekniska standarder för tillsyn. Dessutom måste Esma i framtiden föra ett centralt register över alla godkända europeiska långsiktiga investeringsfonder. Esma kommer också att få tillfälle att utarbeta riktlinjer på de områden som omfattas av denna förordning. Esma ska därtill underlätta samarbete och samordning mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter när de utövar tillsyn över europeiska långsiktiga investeringsfonder.

Förordningen antas träda i kraft i början av 2015, och därför krävs det ytterligare resurser för Esma från och med 2015. Man räknar med att det krävs ytterligare personal för de tekniska standarder, den rådgivning och det register som Esma ska svara för, samt för andra permanenta uppgifter som kompletterar Esmas roll när det gäller att stärka samarbetet med de behöriga myndigheterna och garantera samstämmighet i tillsynen. För att de nya tekniska standarderna ska bli klara i tid och vara korrekt utformade kommer det framför allt att behövas ytterligare tjänstemän med ansvar för strategi, rättsliga frågor och konsekvensbedömning.

Följande antaganden gjordes för att bedöma effekten på det antal heltidsekvivalenter som krävs för att utarbeta tekniska standarder, riktlinjer och rapporter:

– En tjänsteman kan utarbeta 1,5 tekniska standarder per år i genomsnitt. Detta arbete kräver förberedelser i form av bl.a.:

– Bilaterala och multilaterala möten med berörda parter

– Analys och bedömning av alternativ och utarbetande av samrådsdokument

– Offentligt samråd med berörda parter

– Inrättande och administration av ständiga expertgrupper bestående av tillsynsansvariga från medlemsstaterna

– Inrättande och administration av tillfälliga expertgrupper bestående av marknadsaktörer och företrädare för investerare

– Analys av synpunkter från samråden

– Kostnads–nyttoanalys

– Utarbetande av lagtexten

Det behöver inrättas ett centralt register (specificering av it-projektet, bedömning av anbud, förvaltning av projektet). Detta register ska sedan underhållas löpande, så att uppgifterna är korrekta och fullständiga.

Dessutom kommer det fortlöpande att krävas andra typer av insatser, inklusive samordning av de nationella tillsynsmyndigheternas arbete, kartläggning av tillsynspraxis och främjande av samstämmighet i tillsynen, tvistlösning och medling, samt marknadsövervakning och analysarbete för att fastställa trender på den europeiska marknaden för långsiktiga investeringar och bedöma eventuella nya risker för investerare eller hinder för en väl fungerande inre marknad för de berörda fonderna.

Detta innebär att det krävs ytterligare 2 heltidsekvivalenter från och med 2015. Man har antagit att denna ökning av antalet heltidsekvivalenter kommer att bibehållas 2016-2020, eftersom standarderna sannolikt inte kommer att bli klara förrän 2016–2017 och genomförandet har en tidsfrist till 2020, samtidigt som Esmas löpande uppgifter enligt ovan skulle öka efter genomförandearbetet.

Övriga antaganden:

– På basis av fördelningen av heltidsekvivalenter från och med 2015 antas det att de 2 ytterligare heltidsekvivalenterna kommer att bestå av 2 tillfälligt anställda.

– De genomsnittliga lönekostnaderna per år för olika personalkategorier baseras på riktlinjer från GD Budget.

– En löneviktningskoefficent för Paris på 1,16.

– Kostnaden för tjänsteresor uppskattas till 10 000 euro per år.

– Rekryteringskostnader (resor, hotell, läkarundersökningar, bosättningsbidrag och andra bidrag, flyttkostnader osv.) uppskattas till 12 700 euro.

– I nedanstående tabell anges mer detaljerat hur man beräknar ökningen av den budget som krävs för sex år. Beräkningen bygger på det faktum att 40 % av utgifterna finansieras genom unionens budget.

Utgiftstyper || Beräkningar || Belopp (tusen euro)

2015 || 2016 || … || 2020

Avdelning 1: Personalutgifter: 11 Löner och ersättningar - för tillfälligt anställda - för utstationerade nationella experter - för kontraktsanställda 12 Utgifter i samband med rekrytering 13 Utgifter i samband med tjänsteresor Totalt avdelning 1: Personalkostnader Varav EU-bidrag (40 %) Varav bidrag från medlemsstaterna (60 %) || =2*131*1,16 =2*12.7 =2*10 || 304 25 20 349 140 210 || 304 20 324 130 194 || 304 20 324 130 194 || 304 20 324 130 194

Nedanstående tabell innehåller förslag på lönegradsinplacering för de 2 tillfälligt anställda.

Tjänstegrupp och lönegrad || Tjänster

AD16 ||

AD15 ||

AD14 ||

AD13 ||

AD12 ||

AD11 ||

AD10 ||

AD9 ||

AD8 ||

AD7 || 1

AD6 || 1

AD5 ||

||

AD-tjänster totalt || 2

[1]               Se hhttp://ec.euopea.eu/internal_market/smact/docs/single-market-act2_en.pdf

[2]               See hhttp://ec.euopea.eu/internal_market/finances/financing-growth/long-term/index_en.htm

[3]               EFAMA Investment Fund Industry Factsheet, mars 2013.

[4]               Direktiv 2011/61/EU.

[5]               Direktiv 2004/39/EG.

[6]               Se http://ec.europa.eu/internal_market/consultations/docs/2012/ucits/ucits_consultation_en.pdf

[7]               EUT C,…, s….

[8]               EUT L 174, 1.7.2011, s. 1.

[9]               EUT L 201, 27.7.2012, s. 1.

[10]             EGT L 145, 30.4.2004, s. 1.

[11]             EUT L 345, 31.12.2003, s. 64.

[12]             EUT L 149, 30.4.2004, s. 1.

[13]             EUT L 331, 15.12.2010, s. 84.

[14]             EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

[15]             EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

[16]             EUT L 177, 30.6.2006, s.1.

[17]             EUT L 335, 17.12.2009, s. 1.

[18]             EUT L 302, 17.11.2009, s. 32.

[19]             EGT L 193, 18.7.1987, s. 1.

[20]             Hänvisning till EUT.

[21]             EUT L 345, 31.12.2003, s. 64.

[22]             EUT L 149, 30.4.2004, s. 1.

[23]             Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

[24]             I den mening som avses i artikel 54.2 a och b i budgetförordningen.

[25]             Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[26]             Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen.

[27]             Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

[28]             Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[29]             Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

[30]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[31]             Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

[32]             Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

[33]             Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[34]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[35]             [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

[36]             Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

[37]             Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet (avseende perioden 2007–2013).

[38]             När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.